Kvalitetsrapport 2014-15, Ås BoU
Ås och Sånghusvallens skolor
årskurs F-4 och fritids
Ås BoU, F-4, Ås och Sånghusvallens skolor
Per-Olof Mars, rektor
Förord
Denna kvalitetsrapport sammanfattar skolans och fritidshemmens arbete under
läsåret 2014-15.
Rapporten är en del i det systematiska kvalitetsarbetet.
Innehåll
1
Inledning ...................................................................................................... 9
1.1
Bakgrund .......................................................................................................... 9
1.2
Syfte .................................................................................................................. 9
1.3
Dokumentation ................................................................................................. 9
2
Presentation av ansvarsområdet ..............................................................11
2.1
Organisation ................................................................................................... 11
2.2
Materiella förutsättningar ............................................................................... 11
3
Statistik .......................................................................................................13
3.1
Personal .......................................................................................................... 13
3.1.1 Fritidshem, förskoleklass, grundskola ............................................... 13
3.2
Barn/elever ..................................................................................................... 13
3.2.1 Fritidshem, förskoleklass, grundskola ............................................... 13
4
Ledning och utveckling av utbildningen ..................................................14
4.1
Kommunövergripande verksamhetsmål ......................................................... 14
4.1.1 Fritidshem ......................................................................................... 14
4.1.2 Förskoleklass ..................................................................................... 14
4.1.3 Grundskola ........................................................................................ 15
4.2
Rektors mål för enheterna............................................................................... 15
4.2.1 Fritidshem ......................................................................................... 15
4.2.2 Förskoleklass och Grundskola 1-3(4) ............................................... 16
4.3
Läraravtalet, Sånghusvallen åk 1-4................................................................. 18
5
Grundläggande värden och inflytande .....................................................20
5.1
Fritidshem ....................................................................................................... 20
5.2
Förskoleklass .................................................................................................. 20
5.3
Grundskola ..................................................................................................... 20
6
Trygghet, god miljö och studiero ..............................................................22
6.1
Fritidshem ....................................................................................................... 22
6.2
Förskoleklass .................................................................................................. 22
6.3
Grundskolan ................................................................................................... 22
7
Utveckling och lärande ..............................................................................23
7.1
Fritidshem ....................................................................................................... 23
7.2
Förskoleklass .................................................................................................. 23
7.3
Grundskola ..................................................................................................... 24
8
Särskilt stöd ................................................................................................25
8.1
Fritidshem ....................................................................................................... 25
8.2
Förskoleklass .................................................................................................. 25
8.3
Grundskola ..................................................................................................... 25
9
Bedömning och betygsättning ..................................................................26
9.1
Måluppfyllelse i alla ämnen ........................................................................... 26
9.1.1 Årskurs 1, Sånghusvallen .................................................................. 26
9.1.2 Årskurs 1, Ås..................................................................................... 27
9.1.3 Årskurs 2, Sånghusvallen .................................................................. 28
9.1.4 Årskurs 2, Ås..................................................................................... 28
9.2
9.1.5 Årskurs 3, Sånghusvallen .................................................................. 29
9.1.6 Årskurs 3, Ås..................................................................................... 30
9.1.7 Årskurs 4 ........................................................................................... 32
Nationella prov ............................................................................................... 32
9.2.1 Årskurs 3 ........................................................................................... 32
KVALITETSRAPPORT 2014-15, ÅS BOU
1 Inledning
Denna kvalitetsrapport ska ge en bild över det systematiska kvalitetsarbete vad
gäller målarbete och utvecklingsarbete som bedrivs inom Ås och Sånghusvallens
skolor, F-4 samt fritidshemmen på resp. skola . Kvalitetsrapporten ska spegla det
som skett i verksamheterna under läsåret 2014/15.
1.1
Bakgrund
Utveckling handlar om en strävan att förbättra sin verksamhet. Skolornas
kvalitetsrapport ska vara ett stöd för utveckling av verksamheten. För att nå dit är
det viktigt att följa upp verksamheten och analysera de resultat som presterats.
Genom målarbete kan avgränsningar och uppföljningar göras för att på ett mer
strukturerat och likvärdigt sätt följa upp olika verksamheter.
Varje huvudman, rektor och förskolechef har utifrån skollagen (2010:800) ett
ansvar att systematiskt planera, följa upp och analysera resultaten i förhållande till
nationella mål, krav och riktlinjer. Kommuner har också egna mål som ska ingå i
det systematiska kvalitetsarbetet.
Definition av kvalitet
Hur väl verksamheten:
– uppfyller nationella mål
– svarar mot nationella krav och riktlinjer
– uppfyller andra uppsatta mål, krav och riktlinjer, förenliga med de nationella
– kännetecknas av en strävan till förnyelse och ständiga förbättringar utifrån
rådande förutsättningar (Skolverket, BRUK)
1.2
Syfte
Syftet med kvalitetsrapporten är att den ska vara ett underlag för insatser så att
verksamheten kan utvecklas och nå uppsatta mål och resultat.
1.3
Dokumentation
Dokumentationen i det systematiska kvalitetsarbetet sker på olika sätt, exempelvis:
•
Via barn- och utbildningsförvaltningens modell för målarbete.
•
Grundskolan och grundsärskolan dokumenterar pedagogiska planeringar,
individuella utvecklingsplaner, skriftliga omdömen, nationella prov och betyg i
lärplattformen InfoMentor.
Det förebyggande arbetet mot mobbing, diskriminering och kränkande
behandling dokumenteras enligt plan mot diskriminering och kränkande
behandling.
•
Förskolan och fritidshemmen dokumenterar i pedagogiska planeringar.
Förskolan dokumenterar även det enskilda barnets utveckling kopplat till
läroplanens olika målområden. Fritidshemmet kompletterar skolans
dokumentation kring enskilda elever.
9
KVALITETSRAPPORT 2014-15, ÅS BOU
•
Dessutom rapporteras olika resultatindikatorer in i Kolada
(Kommundatabasen), KKiK (Kommuners kvalitet i korthet) och SCB
(Statistiska centralbyrån).
10
KVALITETSRAPPORT 2014-15, ÅS BOU
2 Presentation av ansvarsområdet
2.1
Organisation
Organisationen består av Ås skola, F-3 och Sånghusvallens skola, F-4 samt
fritidshemmen på bägge skolorna.
Ås skola, F-3 är tvåparallellig med ca 170 elever. Fritidshemmen består av 5
avdelningar med sammanlagt ca 190 barn (inkl. åk 4-5 Ås skola).
Sånghusvallens skola är enparallellig Detta läsår startade man upp mellanstadiet
med en åk 4.
F-4 har under läsåret haft ca 120 elever. Fritidshemmen består av 3 avdelningar
med sammanlagt ca 105 barn.
Rektor har huvudkontoret i Ås och fördelar närvaron jämt på bägge skolorna.
Elevhälsoteam finns på resp. skola som träffas en gång/månad.
En gemensam ledningsgrupp från bägge skolorna finns, som består av lärare och
fritidspedagoger samt vid vissa tillfällen specialpedagogerna. Dessa träffas
varannan vecka.
Resurslärare finns på bägge skolorna samt under hösten en specialpedagog som
delades med förskolorna på området. Från vårterminens start har
specialpedagogtjänsten utökats med en heltid.
Föräldraråd finns på resp. skola.
Konferenser och utvecklingsarbete sker både på resp. skola samt gemensamt. Vissa
gånger även med åk 4-9.
2.2
Materiella förutsättningar
Sånghusvallen:
Skolan är nybyggd med en alldeles speciell arkitektur. En fin byggnad som mer är
ett konstverk än en fungerande skollokal. Består i stort sett av klassrum med ett
tillhörande grupprum. Kommer inte att finnas möjlighet att dela klasser framöver
när skolan är fylld. Förråd saknas, Är redan för få arbetsplatser för personalen.
Finns ingen idrottshall eller specialsalar utan barnen får bussas till Ås skola och
Jämtkraftshallen.
Fritids har egna lokaler som är byggda på samma sätt som klassrum. Dessa lokaler
räcker inte till utan andra rum som egentligen ska vara tillgängliga för all
verksamhet har varit tvungna att tas i anspråk.
Skolgården erbjuder härliga lekytor, med utmanande skolgård och intilliggande
skogsparti med löpslinga, koja och grillplatser. Dock saknas en större boll-/isplan,
särskilt med tanke på att åk 4-6 ska gå där.
11
KVALITETSRAPPORT 2014-15, ÅS BOU
Ås:
Skolan består av flera byggnader, en blandning från olika årtionden. I och med det
är det olika förutsättningar beroende på var man har sin verksamhet i byggnaden.
Finns grupprum och möjligheter att dela klasser.
Idrott bedriva i Jämtkraftshallen och i den egna lokalen ”Dramaten”. Musik bedrivs
i musiksalen i mån av tillgänglighet.
Fritids har egna lokaler som nyttjas av skolan under skoltid. Dessutom finns en
paviljong för åk 3-5.
Skolgården är stor men behöver anpassas till olika åldrar vilket har påbörjats detta
läsår.
En hörselklass bildades på Ås skola inför detta läsår vilket innebar att ett klassrum
blev ljudmässigt åtgärdat.
Angående teknisk utrustning så finns det projektorer i varje klassrum på bägge
skolorna. Datorer och I-pads finns i begränsad omfattning och många datorer har
egentligen fallit för åldersstrecket.
12
KVALITETSRAPPORT 2014-15, ÅS BOU
3 Statistik
3.1
Personal
3.1.1
Fritidshem, förskoleklass, grundskola
Tabell 1.Personaltäthet, behörig personal, andel kvinnor 15 okt 2014
Enhet
Antal elever per
lärare (heltidstjänst)
Andel (%) med
pedagogisk
högskoleutbildning
Andel (%) kvinnor
Fritidshem*
17,6
60%
87%
Förskoleklass
16,9
100%
100%
Grundskola 1-3
11,2
100%
93%
Grundskola 4-6
10,9
100%
60%
Totalt
Flickor
Pojkar
Fritidshem
296
88
111
Förskoleklass
71
32
39
Grundskola åk 1
68
30
38
Grundskola åk 2
67
25
42
Grundskola åk 3
65
31
34
Grundskola åk 4
18
12
6
3.2
Barn/elever
3.2.1
Fritidshem, förskoleklass, grundskola
Tabell 2. Antal inskrivna elever 15 okt 2014
Enhet
13
KVALITETSRAPPORT 2014-15, ÅS BOU
4 Ledning och utveckling av utbildningen
4.1
Kommunövergripande verksamhetsmål
Förklaring
Betyder att målet är helt uppfyllt
Betyder att målet är delvis uppfyllt
Betyder att målet inte är uppfyllt
4.1.1
Fritidshem
Mål
Resultatindikator
Kommentar/analys
Utfall
Samverkan mellan
fritidshemmet och
skolan
Enskilda rektorer och arbetslag har arbetat
med samverkan men Skolinspektionen
påpekar samma sak i sin tillsyn.
Ändamålsenliga lokaler
Inga förändringar
Gemensam
planeringstid
På enskilda fritidshem kan situation ha
förbättrats men på helheten har det inte skett
några större förändringar
Gemensamma
utvecklingssamtal
mellan
vårdnadshavaren,
fritidshemmet och
skolan.
På enskilda fritidshem kan det ske
gemensamma utvecklingssamtal men på
helheten är det inte lika. Gemensamma
utvecklingssamtal genomförs i för liten
omfattning.
4.1.2
Förskoleklass
Mål
Resultatindikator
Kommentar/analys
Alla elever ska känna
sig trygga och
välkomna till skola
Alla barn/elever
upplever att de är
trygga i skolan och att
de är välkomna.
Enkät
Målet är inte uppnått alla elever känner sig
inte trygga i vår verksamhet. Alla skolor gör
en plan för diskriminering och kränkande
behandling som utvärderas varje år. Detta
arbete har högsta prioritet i verksamheten
14
Utfall
KVALITETSRAPPORT 2014-15, ÅS BOU
4.1.3
Grundskola
Mål
Resultatindikator
Kommentar/analys
Utfall
Alla elever ska känna
sig trygga och välkomna
till skolan
Enkäter och
utvecklingssamtal
Målet är inte fullt uppnått. Det är ett ständigt
pågående arbete i våra verksamheter. Alla
skolor gör planer för diskriminering och
kränkande behandling som utvärderas och
följs upp varje år. Under våren ska alla
rektorer och förskolechefer gå en utbildning
hos diskrimineringsombudsmannen för att
förbättre arbetet.
Alla elever ska gå ut
grundskolan med
behörighet till gymnasiet
Elevernas betyg och
behörighet till
gymnasiet.
Målet är inte uppnått. Alla elever har inte
behörighet till gymnasiet. Verksamheten
anaslyserar elevernas resultat och gör
förbättringar i undervisningen. För att
förbättra resultaten har kommunen under
innevarande ett utvecklingsarbete inom
analys området och även i att utveckla
elevernas lärande.
Alla elever i åk 3, 6 och
9 ska ha godkänt på
nationella proven
Resultaten på
nationella prov
Alla elever inte godkänt på nationella prov.
Ett arbete med att analysera resultaten och
se hur undervisningen kan förbättras pågår i
verksamheten.
Förbättra kunskaper runt
analyser
Det pågår ett utvecklingsarbete med att
förbättra analyserna och vi har nått en
förbättring av kunskaperna kring analyser.
Öka
bedömarkompetensen
Ett utvecklingsarbete pågår för att öka
bedömarkompetensen hos pedagogerna i
det kollegiala lärandet.
Modersmålsundervisning och
studiehandledning
Antal elever som
erbjuds modersmål och
studiehandledning
Målet att erbjuda modersmålsundervisning
och studiehandledning till alla elever som
har rätt till har inte uppnåtts. En svårighet är
att hitta behörig personal i de olika
språkgrupperna. Organdisationen runt
modersmål och studiehandledning behöver
ses över. En samordnare för detta har
anställts under året.
Öka den digitala
kompetensen
Enkätundersökning
Den digitala kompetensen behöver
utvecklas i vår kommun på alla nivåer.
Kompetensen har ökat men inte tillräckligt.
4.2
Rektors mål för enheterna
4.2.1
Fritidshem
Mål enligt styrdokument
Arbeta enligt styrdokumenten
Förbättringsområde
Förbättra kunskapen om pedagogrollen och fritidshemmets uppdrag enligt
styrdokumenten
Indikatorer
Ska synas i planering av verksamhet och i det dagliga praktiska arbetet
15
KVALITETSRAPPORT 2014-15, ÅS BOU
Handlingar/ insatser
Gått igenom uppdraget under läsårets kvällsmöten samt haft ett antal
kommunövergripande möten där rollen, uppdraget och samverkan med skolan
diskuterats
Resultat/ vad har vi hittills uppnått
En ökad medvetenhet hos alla pedagoger. Kommer att genomsyra verksamheten
under kommande läsår.
Analys av resultatet
Man ligger på olika nivåer när det gäller det pedagogiska tänket runt fritidhemmens
uppdrag vilket gör att det tar tid att diskutera och fundera vad uppdraget innebär.
Det kommer att ta några år innan vi har lyckats implementera ett arbetssätt som
tydliggör uppdragets intentioner.
Önskad effekt
Delvis
Fortsatta åtgärder och förbättringsområden
Under nästa läsår ska vi fortsätta att tydliggöra uppdraget för oss själva, barnen och
föräldrarna
4.2.2
Förskoleklass och Grundskola 1-3(4)
Mål enligt styrdokument
1.Arbeta med att förbättra elevernas förståelse för sin undervisning. Få ett mer
elevaktivt arbetssätt och förbättra återkoppling på utförda prestationer och
därigenom få en ökad måluppfyllelse på sikt.
Förbättringsområde
Att använda formativ bedömning i praktiken
Indikatorer
Att vi ser målen praktiskt användas i undervisningen
Handlingar/ insatser
Vi har under året läst boken ”Att följa lärande”, av Dylan William och haft
diskussioner utifrån varje kapitel.
Vi har provat olika metoder i klassrummet och diskuterat det kollegor emellan.
Resultat/ vad har vi hittills uppnått
En större medvetenhet om hur man kan använda formativ bedömning för att leda
eleverna framåt i sin kunskapsutveckling.
Analys av resultatet
Vi har diskuterat olika metoder som man kan använda i klassrummet samt för-och
nackdelar med olika arbetssätt vilket har medfört att olika tips och ideer har
använts utan att man följt upp det på ett konstruktivt sätt.
16
KVALITETSRAPPORT 2014-15, ÅS BOU
Önskad effekt
Delvis
Fortsatta åtgärder och förbättringsområden
Arbetet kommer att fortgå under nästa läsår med mer praktik i klassrummen och
diskussioner om hur använder oss av resultaten av det formativa arbetssättet.
Mål enligt styrdokument
2. öka elevernas måluppfyllelse
Förbättringsområde
Olika områden utifrån den gemensamma analysen av NP åk 3,6 och 9
Svenska, matematik, engelska, NO och SO
Indikatorer
Att få en röd tråd från klass F-åk 9
Handlingar/ insatser
Lärarna har träffats ett flertal tillfällen under terminen och fått uppgifter från
ledningen (rektorer och spec.pedagoger). Vi har tagit del av deras anteckningar och
utvecklat insatserna ytterligare.
Resultat/ vad har vi hittills uppnått
Vi har inte nått dit vi tänkt oss. Lärarna har haft svårt att förstå vad vi har gett dem
för uppgift med resultatet att vi inte fått in det vi tänkt oss. Från början kallade vi
det för BFL-arbete men det utmynnade mer i en vanlig ämnesanalys där man
diskuterade vad man gjorde på de olika stadierna.
Analys av resultatet
Vi måste som rektorer bli mer aktiva och träffa lärarna personligen för att förklara
vad för arbete och resultat vi förväntar oss av dem. Trots att vi försökte vara tydliga
i de skriftliga instruktionerna så fungerade inte det.
Önskad effekt
Nej
Fortsatta åtgärder och förbättringsområden
Det behövs en rejäl diskussion i ledningen om syftet med F-9 träffarna och lägga
upp ett arbete som känns meningsfullt för alla parter.
17
KVALITETSRAPPORT 2014-15, ÅS BOU
4.3
Läraravtalet, Sånghusvallen åk 1-4
Prioriterat mål:
Synliggöra elevernas förmågor och mål och utveckla bedömning för lärande.
Handling/åtgärd:
1. Ta del av aktuell litteratur och forskning. Diskutera och lära av varandra
gällande bedömning för lärande.
2. Utveckla utvecklingssamtalet så att det blir mer elevaktivt.
3. Utveckla hur vi använder digitala hjälpmedel och läromedel.
Vad ska göras?
1. Läsa litteratur. Erfarenhetsutbyte i gruppen.
2. Vi ska utforma och organisera utvecklingssamtalen så att eleverna blir mer
aktiva.
3. Organisera i klassrummet så att vi på bästa sätt kan nyttja digitala
hjälpmedel och läromedel.
Hur ska det göras?
1. Inläsning av litteratur och därefter pedagogiska samtal med
erfarenhetsutbyte.
2. Genom att skapa uppgifter för eleven att utföra vid utvecklingssamtalet.
3. Arbeta för att öka tillgången till digitala hjälpmedel och läromedel.
Vem/vilka deltar/är ansvariga?
My Lindskog-Andersson, Agneta Ledin-Näslund, Britt Eriksson, Helena Nielsen,
Sara Österberg, Linda Forssén
Samtliga lärare som ingår i avtalet. Rektor ytterst ansvarig.
Kompetensutveckling?
Läsa litteratur, ev fortbildningsdagar och studiebesök.
Resultat/ vad har vi hittills uppnått
Vi har utformat dokument till utvecklingssamtalet
Eleverna har blivit engagerade inför och under sitt samtal
Elever som förbättrar sitt skolarbete och vill visa upp sina arbeten
Vi själva vågar mer och har utvecklat vår digitala kompetens tillsamman med
eleverna.
Analys av resultatet
-
18
KVALITETSRAPPORT 2014-15, ÅS BOU
Önskad effekt
Ja
Fortsatta åtgärder och förbättringsområden
1a Ta del av aktuell litteratur och forskning
2a En utvärdering med eleverna efter utvecklingssamtalet
2b En utvärdering med föräldrarna efter utvecklingssamtalet
2c Hitta ett sätt att få IUP och självbedömning att vara ett levande dokument för
eleverna.
3a Fortsatt arbete med hur elevernas arbeten kan sparas.
3b Organisationen kring arbetet med datorer/I-pads i klassrummet
19
KVALITETSRAPPORT 2014-15, ÅS BOU
5 Grundläggande värden och inflytande
5.1
Fritidshem
Alla har möjlighet att pröva på de olika aktiviteter som erbjuds. Vi är inte aktiva i
att kontinuerligt se på hur vi ska bryta traditionella könsmönster vid planering och
verksamhet.
Personalen arbetar dagligen med att barnen ska få en god värdegrund och förstå
konsekvenserna utifrån samhällets gemensamma värderingar. Detta för att öka
förståelsen för varandras olikheter och att utveckla deras färdigheter att samspela
med varandra.
Barnen får vara med att planera, genomföra och utvärdera verksamheten för att öka
deras förmåga till att ta ansvar och få vara delaktiga utifrån verksamhet, ålder och
mognad.
5.2
Förskoleklass
Alla har möjlighet att pröva på de olika aktiviteter som erbjuds. Vi är inte aktiva i
att kontinuerligt se på hur vi ska bryta traditionella könsmönster vid planering och
verksamhet.
Personalen arbetar dagligen med att barnen ska få en god värdegrund och förstå
konsekvenserna utifrån samhällets gemensamma värderingar. Detta för att öka
förståelsen för varandras olikheter och att utveckla deras färdigheter att samspela
med varandra.
Barnen får vara med att planera, genomföra och utvärdera verksamheten för att öka
deras förmåga till att ta ansvar och få vara delaktiga utifrån verksamhet, ålder och
mognad.
Vi har arbetat för att eleverna ska använda sig av ett ordentligt språkbruk
Information går regelbundet hem till föräldrar och vid föräldramöten för
information om det sociala läget på skolan eller i klassen.
5.3
Grundskola
Alla har möjlighet att pröva på de olika aktiviteter som erbjuds. Vi är inte aktiva i
att kontinuerligt se på hur vi ska bryta traditionella könsmönster vid planering och
verksamhet.
Personalen arbetar dagligen med att barnen ska få en god värdegrund och förstå
konsekvenserna utifrån samhällets gemensamma värderingar. Detta för att öka
förståelsen för varandras olikheter och att utveckla deras färdigheter att samspela
med varandra.
Barnen får vara med att planera, genomföra och utvärdera verksamheten för att öka
deras förmåga till att ta ansvar och få vara delaktiga utifrån verksamhet, ålder och
mognad.
20
KVALITETSRAPPORT 2014-15, ÅS BOU
Vi har arbetat för att eleverna ska använda sig av ett ordentligt språkbruk och haft
dramaövningar
Information går regelbundet hem till föräldrar och vid föräldramöten för
information om det sociala läget på skolan eller i klassen.
21
KVALITETSRAPPORT 2014-15, ÅS BOU
6 Trygghet, god miljö och studiero
6.1
Fritidshem
Förebyggande arbete mot kränkningar vävs in i det dagliga arbetet. Pedagogernas
förhållningssätt att tydligt visa på nolltolerans är en naturlig del av verksamheten.
Man arbetar kontinuerligt med värdegrundsfrågor för att utveckla barns förmåga att
samspela med varandra för att öka tryggheten. Man diskuterar värdegrund och
konsekvenser utifrån samhällets gemensamma värderingar.
Man bedriver ett samarbete mellan föräldrar och pedagoger för att främja barnens
trivsel och utveckling
Resultaten på barnintervjuerna visar på ett mycket högt resultat angående trivseln
och erbjuden verksamhet på fritidshemmen.
6.2
Förskoleklass
Förebyggande arbete mot kränkningar vävs in i det dagliga arbetet. Pedagogernas
förhållningssätt att tydligt visa på nolltolerans är en naturlig del av verksamheten.
Man arbetar kontinuerligt med värdegrundsfrågor för att utveckla barns förmåga att
samspela med varandra för att öka tryggheten. Man diskuterar värdegrund och
konsekvenser utifrån samhällets gemensamma värderingar.
Man bedriver ett samarbete mellan föräldrar och pedagoger för att främja barnens
trivsel och utveckling
6.3
Grundskolan
Förebyggande arbete mot kränkningar vävs in i det dagliga arbetet. Pedagogernas
förhållningssätt att tydligt visa på nolltolerans är en naturlig del av verksamheten.
Man arbetar kontinuerligt med värdegrundsfrågor för att utveckla barns förmåga att
samspela med varandra för att öka tryggheten. Man diskuterar värdegrund och
konsekvenser utifrån samhällets gemensamma värderingar.
Man bedriver ett samarbete mellan föräldrar och pedagoger för att främja barnens
trivsel och utveckling
Vid kartläggningar har det visat sig att yngre elever känner oro för att möta äldre
elever. Vi har genomfört åldersblandade aktiviteter men inte kunnat genomföra det
med 6-9 eleverna. Vi har ökat vuxennärvaron i omklädningsrummen vilket gett god
effekt samt sett över rast- och korridorvärdsskap.
22
KVALITETSRAPPORT 2014-15, ÅS BOU
7 Utveckling och lärande
7.1
Fritidshem
Alla fritidshem erbjuder en varierad verksamhet för att främja barnens sociala,
känslomässiga och intellektuella utveckling.
Man arbetar kontinuerligt för att tydliggöra verksamhetens mål och att man ska få
förståelse för varandras olikheter.
Barnen får pröva olika tekniker vid skapande verksamhet samt stimuleras till daglig
rörelse samt rekreation under dagen.
Fritidshemmen försöker skapa tillfällen där barnen kan få uppleva lugn och ro.
Att lära känna närområdet har varit ett mål under läsåret vilket har skett genom
utflykter och studiebesök.
7 Undervisning och lärande
7.2
Förskoleklass
I de tre förskoleklasserna har det varit olika förutsättningar, både personalmässigt
och elevmässigt. Detta har inneburit att man har arbetat på olika sätt och i olika
grad med språklig medvetenhet och för att väcka intresset för matematik.
Utifrån hur vi har arbetat ser vi att de flesta barn har börjat läsa och skriva lite
grann och fonolektestet visar att alla elever har utvecklats under året. Vi kan se att
intresset för matematik har väckts och att eleverna har gjort framsteg. Eleverna
tycker det är spännande och roligt.
Man önskar fler träffar med pedagogisk dialog och fler tillfällen för utvärdering för
att hjälpa och coacha varandra.
Vi har under detta läsår arbetat med formativt arbetssätt som vi kommer att
utveckla under kommande år. I och med det så håller vi på att bygga upp arbetsätt
som gör att vi på ett arbetsbesparande sätt kan ta reda på barnens tidigare kunskap
och därmed utgå från det vid våra planeringar av verksamheten. I detta ingår också
på vilket sätt vi ska ge feedback för att driva barnen framåt.
Samarbetsformer mellan de olika verksamheterna, skola, F-klass och fritids
behöver förbättras markant så att det blir en gemensam samsyn.
23
KVALITETSRAPPORT 2014-15, ÅS BOU
7.3
Grundskola
Vi har under detta läsår arbetat med formativt arbetssätt som vi kommer att
utveckla under kommande år. I och med det så håller vi på att bygga upp arbetsätt
som gör att vi på ett arbetsbesparande sätt kan ta reda på elevernas tidigare kunskap
och därmed utgå från det vid våra planeringar av undervisningen. I detta ingår
också på vilket sätt vi ska ge feedback för att öka elevernas måluppfyllelse samt
klargöra för dem målen med undervisningen och vad de förmågor som ska
bedömas innebär.
Pedagogisk planeringar förekommer i skiftande grad
Lärarna samarbetar främst årskursvis på Ås skola och mer övergripande över årskurserna
på Shv skola.
Samarbetsformer mellan de olika verksamheterna, skola, F-klass och fritids
behöver förbättras markant så att det blir en gemensam samsyn.
24
KVALITETSRAPPORT 2014-15, ÅS BOU
8 Särskilt stöd
8.1
Fritidshem
Personalen anpassar hela tiden verksamheten utifrån barngruppens behov och ser
till att barnen stimuleras utifrån sina egna speciella förutsättningar och behov.
Man ser till så att alla barn kan delta i de aktiviteter som erbjuds utifrån sina egna
förutsättningar.
När det gäller särskilt stöd på fritids så har det förr varit mer angeläget att sätta in
resurserna under skoltid och fritids har fått klara sig själv.
Under detta läsår har vi börjat ta ett helhetsperspektiv på resurstilldelningen och
analyserar var behovet finns, skola och/eller fritids och utifrån det styrt insatserna.
8.2
Förskoleklass
Personalen anpassar hela tiden verksamheten utifrån barngruppens behov och ser
till att barnen stimuleras utifrån sina egna speciella förutsättningar och behov.
Man ser till så att alla barn kan delta i de aktiviteter som erbjuds utifrån sina egna
förutsättningar.
När det gäller särskilt stöd i F-klass så har det förr varit mer angeläget att sätta in
resurserna under skoltid och fritids har fått klara sig själv.
Under detta läsår har vi börjat ta ett helhetsperspektiv på resurstilldelningen och
analyserar var behovet finns, F-klass och/eller fritids och utifrån det styrt
insatserna.
8.3
Grundskola
Personalen anpassar hela tiden verksamheten utifrån barngruppens behov och ser
till att barnen stimuleras utifrån sina egna speciella förutsättningar och behov.
Man ser till så att alla barn kan delta i de aktiviteter som erbjuds utifrån sina egna
förutsättningar.
När det gäller särskilt stöd i skolan så har det förr varit mer angeläget att sätta in
resurserna under skoltid och fritids har fått klara sig själv.
Under detta läsår har vi börjat ta ett helhetsperspektiv på resurstilldelningen och
analyserar var behovet finns, skola och/eller fritids och utifrån det styrt insatserna.
25
KVALITETSRAPPORT 2014-15, ÅS BOU
9 Bedömning och betygsättning
Bedömning och betygsättning görs i lärplattformen InfoMentor. InfoMentor har
under året använts för dokumentation av elevernas resultat, betyg, frånvaro,
pedagogiska planeringar och kommunikation med föräldrar.
Under året har InfoMentor kompletterats med en modul för analys för att förbättra
rektors möjlighet till att analysera elevernas resultat.
För att på bästa sätt bidra till elevers lärande och utveckling följs följande upp:
•
Måluppfyllelse
•
Betyg
•
Nationella prov
•
Meritvärden
•
Behörighet till gymnasieskola
9.1
Måluppfyllelse i alla ämnen
Alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt
lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar
ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål.
Elever som lätt når de kunskapskrav som minst ska uppnås ska ges ledning och
stimulans för att kunna nå längre i sin kunskapsutveckling
9.1.1
Årskurs 1, Sånghusvallen
Mål enligt styrdokument
Alla elever ska nå kunskapsmålen i alla ämnen
Resultat
Tabell 3. Fördelning av måluppfyllelse per ämne i årskurs 1, läsåret 2014/15
Ämne
Antal elever som inte
uppnår kunskapskraven
Antal elever med
godtagbara
kunskaper
Antal elever med mer
än godtagbara
kunskaper
Bild
0
25
-
Engelska
0
25
-
Idrott och hälsa
0
25
-
Matematik
1
24
-
Modersmål
0
25
-
Musik
0
25
-
NO- ämnen
0
25
-
SO- ämnen
0
25
--
Svenska
0
25
-
Svenska som
andraspråk
0
-
-
Källa: InfoMentor
26
KVALITETSRAPPORT 2014-15, ÅS BOU
Måluppfyllelse
Målet inte är uppfyllt
9.1.2
Årskurs 1, Ås
Mål enligt styrdokument
Alla elever ska nå kunskapsmålen i alla ämnen
Resultat
Tabell 4. Fördelning av måluppfyllelse per ämne i årskurs 1, läsåret 2014/15
Ämne
Antal elever som inte
uppnår kunskapskraven
Antal elever med
godtagbara
kunskaper
Antal elever med mer
än godtagbara
kunskaper
Bild
0
42
-
Engelska
0
42
-
Idrott och hälsa
0
42
-
Matematik
0
42
-
Modersmål
0
42
-
Musik
0
42
-
NO- ämnen
0
42
-
SO- ämnen
0
42
-
Svenska
1
41
-
Svenska som
andraspråk
0
-
-
Källa: InfoMentor
Måluppfyllelse
Målet inte är uppfyllt
27
KVALITETSRAPPORT 2014-15, ÅS BOU
9.1.3
Årskurs 2, Sånghusvallen
Mål enligt styrdokument
Alla elever ska nå kunskapsmålen i alla ämnen
Resultat
Tabell 5. Fördelning av måluppfyllelse per ämne i årskurs 2, läsåret 2014/15
Ämne
Antal elever som inte
uppnår kunskapskraven
Antal elever med
godtagbara
kunskaper
Antal elever med mer
än godtagbara
kunskaper
Bild
0
25
-
Engelska
0
25
-
Idrott och hälsa
1
24
-
Matematik
0
25
-
Modersmål
0
25
-
Musik
0
25
-
NO- ämnen
0
25
-
SO- ämnen
0
25
-
Svenska
0
25
--
Svenska som
andraspråk
0
-
-
Antal elever som inte
uppnår kunskapskraven
Antal elever med
godtagbara
kunskaper
Antal elever med mer
än godtagbara
kunskaper
Bild
0
46
-
Engelska
0
46
-
Idrott och hälsa
0
46
-
Matematik
7
39
-
Modersmål
0
46
-
Musik
0
46
-
NO- ämnen
0
46
--
Källa: InfoMentor
Måluppfyllelse
Målet inte är uppfyllt
9.1.4
Årskurs 2, Ås
Mål enligt styrdokument
Alla elever ska nå kunskapsmålen i alla ämnen
Resultat
Tabell 6. Fördelning av måluppfyllelse per ämne i årskurs 2, läsåret 2014/15
Ämne
28
KVALITETSRAPPORT 2014-15, ÅS BOU
Ämne
Antal elever som inte
uppnår kunskapskraven
Antal elever med
godtagbara
kunskaper
Antal elever med mer
än godtagbara
kunskaper
SO- ämnen
0
46
--
Svenska
0
46
-
Svenska som
andraspråk
0
-
-
Källa: InfoMentor
Analys av resultatet
Matematik:
Vid minst ett tillfälle per vecka har eleverna varit i liten grupp. De har arbetat i
samma läromedel som klassen i övrigt. De har då fått extra genomgångar och
möjlighet till att visa sina kunskaper, samt stöttning i att använda konkret material.
Trots detta har inte alla elever i denna grupp nått måluppfyllelsen
Måluppfyllelse
Målet inte är uppfyllt
Fortsatta åtgärder och förbättringsområden
Matematik:
Tydliga genomgångar i liten grupp där barnen hela tiden är delaktiga är jätteviktigt.
Användning av laborativt material. Matteläxor där man får nöta mycket. Tex.
tabellträning.För att nå ännu bättre resultat behöver några elever få ännu mer
undervisning i liten grupp.
Skolan måste följa upp insatta resurser med regelbundna uppföljningar och
utvärderingar.
9.1.5
Årskurs 3, Sånghusvallen
Mål enligt styrdokument
Alla elever ska nå kunskapsmålen i alla ämnen
Resultat
Tabell 7. Fördelning av måluppfyllelse per ämne i årskurs 3, läsåret 2014/15
Ämne
Antal elever som inte
uppnår kunskapskraven
Antal elever med
godtagbara
kunskaper
Antal elever med mer
än godtagbara
kunskaper
Bild
0
26
-
Engelska
5
21
-
Idrott och hälsa
0
26
-
Matematik
2
24
-
Modersmål
0
26
-
Musik
0
26
-
NO- ämnen
0
26
-
SO- ämnen
2
24
-
Svenska
1
25
--
29
KVALITETSRAPPORT 2014-15, ÅS BOU
Ämne
Antal elever som inte
uppnår kunskapskraven
Antal elever med
godtagbara
kunskaper
Antal elever med mer
än godtagbara
kunskaper
0
-
-
Svenska som
andraspråk
Källa: InfoMentor
Analys av resultatet
Matematik.
Fast vi medvetet arbetat med skriftliga räknemetoder i alla fyra räknesätten, klarade
inte alla elever de skriftliga räknemetoderna i subtraktion – ytterligare träning
behövs, och ytterligare någon metod kan strykas för medeleleven. Funderingar över
läromedlet, kanske en framgångsfaktor men också en fällande faktor för de svagare
eleverna, eftersom strategier blandas snabbt och inte befästs tillräckligt.
Engelska:
Ett antal elever har fått extra engelska under en kortare period av sin ordinarie
lärare en eftermiddag/vecka i ca 20-30 min efter skoltid. Fokus har då legat på det
muntliga. Detta har inte lett till att eleverna klarat godkänd nivån.
Måluppfyllelse
Målet är helt uppfyllt
Fortsatta åtgärder och förbättringsområden
Engelska:
Gruppen borde kommande läsår få delas i mindre undervisningsgrupper för att
kunna ge de som behöver extra anpassningar främst i att våga prata och träna
uttalet men även för de som behöver extra utmaningar.
9.1.6
Årskurs 3, Ås
Mål enligt styrdokument
Alla elever ska nå kunskapsmålen i alla ämnen
Resultat
Tabell 8. Fördelning av måluppfyllelse per ämne i årskurs 3, läsåret 2014/15
Ämne
Antal elever som inte
uppnår kunskapskraven
Antal elever med
godtagbara
kunskaper
Antal elever med mer
än godtagbara
kunskaper
Bild
0
38
-
Engelska
0
38
-
Idrott och hälsa
1
37
-
Matematik
4
34
-
30
KVALITETSRAPPORT 2014-15, ÅS BOU
Ämne
Antal elever som inte
uppnår kunskapskraven
Antal elever med
godtagbara
kunskaper
Antal elever med mer
än godtagbara
kunskaper
Modersmål
0
38
-
Musik
0
38
-
NO- ämnen
0
38
-
SO- ämnen
0
38
-
Svenska
4
34
--
Svenska som
andraspråk
0
-
-
Källa: InfoMentor
Analys av resultatet
Matematik:
Elever med stora svårigheter behöver arbete med anpassat material och arbete i
liten grupp. Det är viktigt att man i ämnet arbetar individuellt, pratar mycket
matematik och inte är för styrd av läromedlet man använder.
Vissa elever behöver mycket repetition, mycket mer än man i allmänhet tror. I
klassituationen går man lätt för fort fram, eftersom många elever redan kan. Vi
behöver ha avstämningsperioder i form av skolgemensamma diagnoser.
Svenska:
Det finns problem med att skriva faktatexter och skriva berättelser med tydlig
inledning, handling och avslut. För ett fåtal elever har stor bokstav och punkt varit
svårt.
Det flest elever har också haft svårt att klara att skriva meningar med stor bokstav
och punkt. Det visar sig tydligt att det är de elever som har svårt att läsa som också
har svårast med att skriva.
Måluppfyllelse
Målet inte är uppfyllt
Fortsatta åtgärder och förbättringsområden
Matematik:
Det är önskvärt att utveckla arbetet med regelbundna avstämningsdiagnoser som
inte är knutna till läromedel, för att bedöma elevernas kunskapsnivå och kunna
fördela resurser därefter.
Repetition och åter repetition. Anpassa materialet. Det är viktigt att elever som
behöver det får arbeta i liten grupp och även i en till ensituationer.
Svenska:
Regelbunden lästräning ger god effekt. Föräldrarnas hjälp är väldigt viktigt.
Läsettan är ett mycket bra avstämningsmaterial Önskan finns om att vi har fler
kartläggningsmaterial som är skolgemensamma. Kompisbedömningar och
processkrivning kommer också att vara en större del av undervisningen.
.
31
KVALITETSRAPPORT 2014-15, ÅS BOU
9.1.7
Årskurs 4
Mål enligt styrdokument
Alla elever ska nå kunskapsmålen i alla ämnen
Resultat
Tabell 9. Fördelning av måluppfyllelse per ämne i årskurs 4, läsåret 2014/15
Ämne
Antal elever som inte
uppnår kunskapskraven
Antal elever med
godtagbara
kunskaper
Antal elever med
mer än godtagbara
kunskaper
Bild
0
18
-
Engelska
0
18
-
Hem- och
konsumentkunskap
0
18
-
Idrott och hälsa
0
18
-
Matematik
1
17
-
Modersmål
0
18
-
Musik
0
18
-
NO-ämnen
0
18
-
SO-ämnen
0
18
-
Slöjd
0
18
-
Svenska
2
16
-
Svenska som
andraspråk
0
-
-
Teknik
0
18
-
Källa: InfoMentor
Måluppfyllelse
Målet inte är uppfyllt
9.2
Nationella prov
Ämnesproven i årskurs 3, 6 och 9 är obligatoriska. Proven syftar till att studera
hur bra eleverna når upp till kravnivåerna för respektive årskurs och är tänkt att
vara ett stöd för lärarnas bedömning av elevernas måluppfyllelse. Proven skall
också fungera som underlag för uppföljning och utvärdering på såväl lokal som
nationell nivå.
9.2.1
Årskurs 3
Mål
Alla elever ska uppnå kunskapsmålen i svenska och matematik.
32
KVALITETSRAPPORT 2014-15, ÅS BOU
Resultat
Diagram 1. Andel (%) elever som uppnått kravnivån på de olika delproven i svenska, årskurs 3 läsåret
2014/15
Diagram 2. Andel (%) elever som uppnått kravnivån på de olika delproven i matematik, årskurs 3 läsåret
2014/15
33
KVALITETSRAPPORT 2014-15, ÅS BOU
Analys av resultatet
Matematik:
Resultatet var för de flesta elever förväntat. Några resultat där elever ej klarat
delprov var oväntade. Slarv och nervositet har spelat in.
När vi visar liknande uppgifter för eleverna vid ett senare tillfälle så kan de i de
flesta fall direkt lösa uppgifterna.
På D provet var en enda uppgift utslagsgivande. De elever som missade den
uppgiften fick underkänt trots att de tidigare i provet visade att de klarade
begreppet omkrets.
F provet testade bl.a. skriftlig huvudräkning med subtraktion. Några elever hade
svårt med detta. Resultatet överraskade med tanke på att vissa elever misslyckades
med en typ av uppgifter som de klarat tidigare i undervisningssituationer.
Svenska:
Alla elever klarade kommunikation, läsförståelse faktatext och högläsning. Det är
de svaga läsarna som vi ser också har svårt med meningsbyggnad med stor bokstav
och punkt.
Den största svårigheten var att skriva en faktatext. Det är ett visst antal ord som
skall ingå i texten och vi upplever att eleverna var så fokuserade på att ha med just
de orden, att det gick ut över innehållet i texterna.
Vi ser att våra elever läser bra och har bra läsförståelse. De elever som har vissa
svårigheter har dock lärt sig strategin att läsa om texten eller enstaka ord flera
gånger. Läsningen blir då inte flytande men de förstår vad de läser vilket är viktigt.
Bara en poäng saknades för att alla skulle blivit godkända .Om eleven fått sitta
enskilt med uppmaning om att läsa texten högt för sig själv så hade hen troligtvis
klarat den.
Måluppfyllelse
Målet inte är uppfyllt
Fortsatta åtgärder och förbättringsområden
Matematik:
Elever med stora svårigheter behöver även fortsatt arbete med anpassat material
och arbete i liten grupp. Det är viktigt att vi även fortsättningsvis arbetar med
eleverna på elevernas nivå, med mycket repetition.
Det är önskvärt att utveckla arbetet med regelbundna avstämningsdiagnoser som
inte är knutna till läromedel, för att bedöma elevernas kunskapsnivå och kunna
fördela resurser därefter.
Svenska:
Vi borde arbeta mer med enskilt moment, arbeta med färdiga texter som eleverna
får redigera.
Processkrivning med kompisbedömning har upplevt som givande , men vi har
gjort det för sällan.
För att kunna bearbeta sina texter behöver barnen skriva på dator. Vi behöver fler
fungerande, lättillgängliga datorer.
34
KVALITETSRAPPORT 2014-15, ÅS BOU
Vi har upplevt att det har varit mycket elevens val i åk 3 och för lite svenska . Det
försöker vi i arbetslaget i någon mån rätta till, med en förändring i timplanen till
nästa år.
Vi har tydligen arbetat för lite med formen i texterna. Vi har arbetat med det i åk 2,
men det behövs också i åk tre, då eleverna har nått en högre mognad.
Det är svårt att rätta sina egna elever. Kanske borde vi kodat proven och bytt med
Sånghusvallen.
35
