Kvalitetsrapport 2014-15
Grundskolor i Föllinge Barn och
Utbildning och fritidshem Fölet.
Laxsjö skola
Valsjöbyns skola
Cederbergskola
Fritidshemmet Fölet
Rektor Barbara Winqvist Staaf
Förord
Det här är min första kvalitetsrapport som rektor för verksamheterna i Föllingeområdet.
Jag inledde mitt rektorsarbete i augusti 2014 och valde att använda resultaten av
skolinspektionens tillsyn, som genomfördes på Cederbergskolan under april 2014,
som självklar vägledning för att öka kvaliteten på verksamheten.
Rapporten var tung och visade på många brister och skolinspektionen krävde att
Krokoms kommun skulle vidta åtgärder för att uppfylla författningarnas krav.
Det var bara att”kavla upp armarna” och hitta bra sätt att åtgärda bristerna för att
sen genomföra åtgärderna tillsammans med alla pedagoger och elever.
Följande områden skulle åtgärdas:
Grundläggande värden och inflytande
Trygghet och studiero
Särskilt stöd
Bedömning och betygsättning
Pedagogiskt ledarskap och utvecklingen av utbildningen samt Erbjudande
av utbildning och uppföljning av elevens närvaro
Resultaten av tillsynen över verksamheterna i kommunens fritidshem visade på
att det även där fanns områden som behövde åtgärdas.
För att kunna genomföra allt arbete var det nödvändigt med insatser på
huvudmannanivå. Området fick stöd i form av extra resurstilldelning som
användes till en specialpedagog. Huvudmannen har även satsat på
kommunövergripande kompetensutveckling kring utveckling av lärande (BFL),
gemensam utveckling av fritidshemmens verksamhet samt att rektorerna får
möjlighet att utveckla kompetens i analys och kvalitetsfrågor. Det har bidragit
positivt till det arbete som sker på skolor och fritids i Föllingeområdet.
Året har gått i en rasande fart. Det har varit många motgångar och utmaningar.
En utmaning har varit att hantera samarbetet med HVB-hemmet som ligger i
området som tillhör Föllinge BoU. Otydliga rutiner vid inskrivningen i skolan och
bristfällig information vid överlämningar har gjort det svårare att förbereda en bra
skolgång för eleverna.
Antalet nyanlända elever har ökat under läsårets gång och vi har startat en
förberedelseklass. Det har varit en utmaning att anpassa verksamheten till
elevernas olika åldrar, språk, förkunskaper och individuella förutsättningar. Det
har tagit lång tid (ett halvt år) för att få välfungerande verksamheter kring
modermålsundervisning och studiehandledning. Våra nyanlända elever har med
sig olika förkunskaper och erfarenheter och behöver mycket stöd och hjälp i
skolan. Med andra ord de är elever i behov av särskilt stöd. Skolan har av centrala
medel tilldelats en tjänst på 75% för arbete i förberedelseklassen och även om vi
har lyckats att hitta en behörig pedagog så är behoven mycket större. En del av de
yngre eleverna behöver av olika anledningar plats i fritidshemmet och det ställer
krav på verksamheten och språkkunskaper. Ofta behövs det hjälp av tolk för att
kunna kommunicera med vårdnadshavaren. Det handlar inte bara om asylsökande
utan gäller även andra nyanlända.
Den digitala verkligheten ställer sina krav på verksamheten. I skrivande stund finns
det ingen åtkomst till nätverket och kommunala intranätet på min arbetsplats.
Utan någon förvarning försvinner det bara. Har varit utan i en vecka och hittar på
andra lösningar men det tar tid och energi. Lärare bistår som IT-tekniker och blir
stressade över att det går bort tid från undervisningen. Vaktmästare får hitta på
egna lösningar för att rädda undervisningen då vi vet att det är långt till Föllinge,
Valsjöbyn och Laxsjö för support från personal stationerade i Krokom och det tar
tid. Vi är bra på att vänta och fixa själva men är det bra för våra elever när
undervisningen blir lidande?
Visst är naturen i Föllingeområdet vacker och erbjuder rika möjligheter till
friluftsliv. Omgivningen är trygg och det verkar som alla känner alla. Samtidigt är
det viktigt att tänka på skolans kompensatoriska uppdrag. Många elever saknar
tillgång till någon fritidsaktivitet. Mellanstadielever möter jag oftast på skolgården
under sena eftermiddagar. De driver runt på byn för att hitta på något. Det är
åldersgruppen som är för stor för fritidshemmet men för ung för att kunna vara
med på fritidsgården. Avsaknad av meningsfull fritid speglas i skolans verksamhet
och för med sig olösta konflikter, elever som inte mår bra och skadegörelser.
En bra skola startar med bra lärare. Jag började mitt rektorsjobb i augusti 2014
med att rekrytera lärare till vakanta tjänster. Behörig lärare i franska lyckades jag
äntligen hitta till vårterminen 2015. Vilken lycka! Problemet var att läraren
saknade körkort och inte kunde ta sig till skolan då kollektivtrafiken inte erbjuder
sådana möjligheter. Jag och specialpedagogen har turats om att skjutsa läraren för
att kunna erbjuda eleverna den undervisning som de har rätt till. Det fanns 0
sökande till tjänsten som modersmålslärare i samiska och samma när det gäller
tjänster i hem och konsumentkunskap, fritidspedagog och slöjdlärare.
Att hitta kompetenta vikarier för lärare är en annan utmaning. I vissa fall har jag
själv tagit över undervisningen, vi har delat på elevgrupperna och lärare har
försökt hitta andra lösningar. Anledningen till att det ganska ofta uppstår
vikariebehov är förutom sjukdomsfall att några pedagoger även arbetar fackligt
och med kort varsel blir kallade till olika möten minst 4 mil från sin arbetsplats.
Det påverkar både undervisningen och pedagogernas kompetensutveckling. Till
min stora förvåning har jag upptäckt att det är skolan som står för deras
resekostnader.
Området har inte någon pedagog som har utnämnts till första lärare med allt vad
det innebär. Är det ett tecken på att den pedagogiska kompetensen måste höjas?
Utifrån situationen kring brist på behöriga sökande så kommer jag att tvingas lösa
undervisningen genom att anställa obehöriga pedagoger (om jag lyckas att hitta
sådana). Vi arbetar för fullt med kompetensutvecklingen och förståelsen kring
läroplanen och pedagogerna visar på engagemang och vilja till utveckling. Vi får
hjälp av Elevhälsan som bistår med en mycket kompetent och erfaren
specialpedagog för att hjälpa mig att arbeta kring utvecklingen av den
pedagogiska kompetensen hos lärarna. Även jag lär mig mycket under resans
gång. Nästa termin påbörjar jag min rektorsutbildning och har höga förväntningar
på att det kommer att påverka verksamheten på ett bra sätt. Området har även
fått en ny administratör som trots att hon saknar erfarenhet av liknande uppdrag
har hjälpt till att skapa nya rutiner för att förbättra och effektivisera arbetet med
dokumentationen.
Vi är på god väg men det är viktigt att vara medveten om att det inte handlar om
några snabba och ytliga insatser. Resultaten av vårt arbete kommer inte att synas
direkt i år eller nästa år. Vi behöver mer stöd från andra kommunala aktörer. Det
är ett långsiktigt utvecklingsarbete som kräver tid. Strukturer ska skapas, kunskap
ska erövras och teorier ska omsättas i praktik. Vi är i mål när både elever och
personal delar arbetsglädjen över lärandeprocessen och känner sig trygga i sina
roller.
Innehåll
1
Högerklicka för att uppdatera .......................... Error! Bookmark not defined.
KVALITETSRAPPORT 2014-15
1
Inledning
Denna kvalitetsrapport ska ge en bild över det systematiska kvalitetsarbete vad
gäller målarbete och utvecklingsarbete som bedrivs inom Cederbergskolan,
Laxsjöskolan, Valsjöbynskolan och fritidshemmet Fölet. Kvalitetsrapporten ska
spegla det som skett i verksamheterna under läsåret 2014/15.
1.1
Bakgrund
Utveckling handlar om en strävan att förbättra sin verksamhet. Skolornas
kvalitetsrapport ska vara ett stöd för utveckling av verksamheten. För att nå dit är
det viktigt att följa upp verksamheten och analysera de resultat som presterats.
Genom målarbete kan avgränsningar och uppföljningar göras för att på ett mer
strukturerat och likvärdigt sätt följa upp olika verksamheter.
Varje huvudman, rektor och förskolechef har utifrån skollagen (2010:800) ett
ansvar att systematiskt planera, följa upp och analysera resultaten i förhållande till
nationella mål, krav och riktlinjer. Kommuner har också egna mål som ska ingå i
det systematiska kvalitetsarbetet.
Definition av kvalitet
Hur väl verksamheten:
– uppfyller nationella mål
– svarar mot nationella krav och riktlinjer
– uppfyller andra uppsatta mål, krav och riktlinjer, förenliga med de nationella
– kännetecknas av en strävan till förnyelse och ständiga förbättringar utifrån
rådande förutsättningar (Skolverket, BRUK)
1.2
Syfte
Syftet med kvalitetsrapporten är att den ska vara ett underlag för insatser så att
verksamheten kan utvecklas och nå uppsatta mål och resultat.
1.3
Dokumentation
Dokumentationen i det systematiska kvalitetsarbetet sker på olika sätt,
exempelvis:
•
Via barn- och utbildningsförvaltningens modell för målarbete.
•
Grundskolan och grundsärskolan dokumenterar pedagogiska planeringar,
individuella utvecklingsplaner, skriftliga omdömen, nationella prov och betyg i
lärplattformen InfoMentor.
Det förebyggande arbetet mot mobbing, diskriminering och kränkande
behandling dokumenteras enligt plan mot diskriminering och kränkande
behandling.
•
Förskolan och fritidshemmen dokumenterar i pedagogiska planeringar.
Förskolan dokumenterar även det enskilda barnets utveckling kopplat till
11
KVALITETSRAPPORT 2014-15
läroplanens olika målområden. Fritidshemmet kompletterar skolans
dokumentation kring enskilda elever.
•
Dessutom rapporteras olika resultatindikatorer in i Kolada
(Kommundatabasen), KKiK (Kommuners kvalitet i korthet) och SCB (Statistiska
centralbyrån).
12
KVALITETSRAPPORT 2014-15
2
Presentation av ansvarsområdet
2.1
Organisation
I mitt ansvarsområde ingår följande grundskolor:
Valsjöbyn (1-6) med 13 elever och 1,4 lärartjänst.
Laxsjö (1-6) med 23 elever och 2,2 lärartjänst.
Cederbergskolan (1-9) med 127 elever och 10 lärartjänster.
Fritidshem Fölet med 38 barn och 2.1 fritidspedagogtjänst.
Föllinge Barn och Utbildning är till ytan det största rektorsområdet inom
kommunen, 2070 km2. På grund av antalet elever är verksamheterna integrerade.
I oktober 2014 fanns det sammanlagt 163 elever inskrivna i områdets tre
grundskolor. Under året har elevantalet utökats. De flesta nya elever är nyanlända
och har ett annat modersmål än svenska. Inför läsåret 15/16 har mer än 20 elever
på Cederbergskolan ett annat förstaspråk än svenska. På skolan i Valsjöbyn finns
det elever som har samiska som första språk och har rätt till undervisningen i
samiska.
Från slutet av ht14 på Cederbergskolan finns det förberedelseklass för nyanlända
elever. I slutet av vt15 finns det 10 elever som deltar i undervisningen i
förberedelseklassen och även integreras i den ordinarie undervisningen i sina
hemklasser.
Området är glesbygd där Föllinge är det mest tätortsrika samhället med ca 600
invånare. I Föllinge finns det F-9 skola och fritidshem. Från Föllinge till de övriga
skolorna varierar avståndet från 25 km till 75 km. Från och med årskurs 7 går alla
elever på Cederbergskolan i Föllinge. För de elever som har den längsta skolvägen
handlar det om ca 90 km till skolan.
2.2
Materiella förutsättningar
Generellt är lokalerna anpassade för verksamheterna. En del av lokalerna på
Cederbergskolan är slitna och behöver ommålning, underhåll och nya
mörkläggningsgardiner.Det påpekades redan i förra årets kvalitetsrapport. En del
snickerier ser ut som ”hemmalösningar” och är inte estetiskt tilltalande och
representativa.
Under ett helt läsår har det byggts på Cederbergskolan för att skapa en ny
källaringång för fritidsgården.
13
KVALITETSRAPPORT 2014-15
Rektor och skolpersonal har själv gjort insatser för att förbättra miljön men det
behövs mer insatser och investeringar i den fysiska arbetsmiljön för att öka trivsel
för elever och personal.
14
KVALITETSRAPPORT 2014-15
3
Statistik
3.1
Personal
3.1.1 Fritidshem, förskoleklass, grundskola Cederbergskolan
Tabell 1.Personaltäthet, behörig personal, andel kvinnor 15 okt 2014
Enhet
Fritidshem*
Antal elever per
lärare (heltidstjänst)
Andel (%) med
pedagogisk
högskoleutbildning
Andel (%) kvinnor
15,8
12%
75%
15
100%
100%
Grundskola 1-3
14,6
100%
66%
Grundskola 4-6
18.6
100%
75%
Grundskola 7-9
10,2
100%
60%
Förskoleklass
* Antal elever i fritidshem omfattas oavsett vistelsetid och antal anställda oavsett tjänstgöringsgrad
Förskoleklass, grundskola Valsjöbyn
Tabell 2.Personaltäthet, behörig personal, andel kvinnor 15 okt 2014
Enhet
Antal elever per
lärare (heltidstjänst)
Andel (%) med
pedagogisk
högskoleutbildning
Andel (%) kvinnor
4,1
100%
100%
5
100%
100%
Grundskola 1-3
11,6
100%
50%
Grundskola 4-6
10
100%
50%
Grundskola 7-9
-
-
-
Fritidshem*
Förskoleklass
* Antal elever i fritidshem omfattas oavsett vistelsetid och antal anställda oavsett tjänstgöringsgrad
Förskoleklass, grundskola Laxsjö
Tabell 3.Personaltäthet, behörig personal, andel kvinnor 15 okt 2014
Enhet
Fritidshem*
Förskoleklass
Antal elever per
lärare (heltidstjänst)
Andel (%) med
pedagogisk
högskoleutbildning
Andel (%) kvinnor
12,5
0%
66%
10
100%
100%
Grundskola 1-3
17,1
100%
100%
Grundskola 4-6
8.75
100%
100%
Grundskola 7-9
-
-
-
* Antal elever i fritidshem omfattas oavsett vistelsetid och antal anställda oavsett tjänstgöringsgrad
15
KVALITETSRAPPORT 2014-15
3.2
Barn/elever
3.2.1 Fritidshem, förskoleklass, grundskola Laxsjö
Tabell 4. Antal inskrivna elever 15 okt 2014
Enhet
Totalt
Flickor
Pojkar
Fritidshem
15
11
4
Förskoleklass
4
4
0
Grundskola åk 1
2
2
0
Grundskola åk 2
4
2
2
Grundskola åk 3
6
6
0
Grundskola åk 4
1
0
1
Grundskola åk 5
6
1
5
Grundskola åk 6
-
-
-
3.2.2 Fritidshem, förskoleklass, grundskola Valsjöbyn
Tabell 5. Antal inskrivna elever 15 okt 2014
Enhet
Totalt
Flickor
Pojkar
Fritidshem
4
1
3
Förskoleklass
2
1
1
Grundskola åk 1
3
2
1
Grundskola åk 2
0
0
0
Grundskola åk 3
4
3
1
Grundskola åk 4
4
3
1
Grundskola åk 5
-
-
-
Grundskola åk 6
-
-
-
3.2.3 Fritidshem, förskoleklass, grundskola Cederberg
Tabell 6. Antal inskrivna elever 15 okt 2014
Enhet
Totalt
Flickor
Pojkar
Fritidshem
38
21
17
Förskoleklass
15
8
7
Grundskola åk 1
16
9
7
Grundskola åk 2
14
7
7
Grundskola åk 3
8
7
1
Grundskola åk 4
11
5
6
Grundskola åk 5
4
1
3
Grundskola åk 6
15
7
8
Grundskola åk 7
13
6
7
Grundskola åk 8
14
5
9
Grundskola åk 9
18
5
13
16
KVALITETSRAPPORT 2014-15
4
Ledning och utveckling av utbildningen
4.1
Kommunövergripande verksamhetsmål
Förklaring
Betyder att målet är helt uppfyllt
Betyder att målet är delvis uppfyllt
Betyder att målet inte är uppfyllt
4.1.1
Fritidshem
Mål
Resultatindikator
Kommentar/analys
Samverkan mellan
fritidshemmet och
skolan
BRUK
enkätundersökning
Enskilda rektorer och arbetslag har arbetat
med samverkan men Skolinspektionen
påpekar samma sak i sin tillsyn.
Inga förändringar
Ändamålsenliga lokaler
Utfall
Gemensam
planeringstid
Planeringstid som
genomförts
På enskilda fritidshem kan situation ha
förbättrats men på helheten har det inte skett
några större förändringar
Gemensamma
utvecklingssamtal
mellan
vårdnadshavaren,
fritidshemmet och
skolan.
Samtalsdokumentation
enkätundersökning
Gemensamma samtal kring elever i behöv
av särskilt stöd.
Gemensamma utvecklingssamtal genomförs
i för liten omfattning.
Fritidshemspersonal lämnar information till
mentor om behovet uppstår.
4.1.2
Förskoleklass
Mål
Resultatindikator
Kommentar/analys
Alla elever ska känna
sig trygga och
välkomna till skola
Flesta barn/elever
upplever att de är
trygga i skolan och att
de är välkomna.
Skolgårdskartläggning.
Hälsosamtal.
Antal
kränkningsanmälningar
.
Målet är delvis uppnått och flesta elever
känner sig trygga i vår verksamhet.
17
Skolan har en plan för diskriminering och
kränkande behandling som utvärderas varje
år. Detta arbete har högsta prioritet i
verksamheten
Utfall
KVALITETSRAPPORT 2014-15
4.1.3
Grundskola
Mål
Resultatindikator
Kommentar/analys
Alla elever ska känna
sig trygga och välkomna
till skolan
Enkäter och
utvecklingssamtal
Kränkningsanmälningar
Skolgårdskartläggning
Målet är inte fullt uppnått. Det är ett ständigt
pågående arbete i våra verksamheter. Alla
skolor gör planer för diskriminering och
kränkande behandling som utvärderas och
följs upp varje år.
Kontinuerlig värdegrundsarbete både med
personal och elever.
Alla elever ska gå ut
grundskolan med
behörighet till gymnasiet
Elevernas betyg och
behörighet till
gymnasiet.
Målet är inte uppnått. Alla elever har inte
behörighet till gymnasiet. Verksamheten
anaslyserar elevernas resultat och gör
förbättringar i undervisningen. För att
förbättra resultaten har kommunen under
innevarande ett utvecklingsarbete inom
analys området och även i att utveckla
elevernas lärande. Se över realistiska mål
med tanke på att vi har nyanlända elever.
Alla elever i åk 3, 6 och
9 ska ha godkänt på
nationella proven
Resultaten på
nationella prov
Alla elever inte godkänt på nationella prov.
Ett arbete med att analysera resultaten och
se hur undervisningen kan förbättras pågår i
verksamheten. Se över realistiska mål med
tanke på att vi har nyanlända elever .
Förbättra kunskaper runt
analyser
Pedagogernas analyser
Det pågår ett utvecklingsarbete med att
förbättra analyserna och vi har nått en
förbättring av kunskaperna kring analyser.
Öka
bedömarkompetensen
Bedömning av
elevernas kunskaper
utifrån styrdokument
Ett utvecklingsarbete pågår för att öka
bedömarkompetensen hos pedagogerna i
det kollegiala lärandet.
Modersmålsundervisning och
studiehandledning
Antal elever som
erbjuds modersmål och
studiehandledning i
förhållande till antal
elever som har rätt till
det.
Målet att erbjuda modersmålsundervisning
och studiehandledning till alla elever som
har rätt till har inte uppnåtts.
En svårighet är att hitta behörig personal i
de olika språkgrupperna. Organisationen
runt modersmål och studiehandledning
behöver ses över
Öka den digitala
kompetensen
Enkätundersökning
Undervisning
Den digitala kompetensen behöver
utvecklas i vår kommun på alla nivåer.
Kompetensen har ökat men inte tillräckligt.
18
Utfall
KVALITETSRAPPORT 2014-15
5
Grundläggande värden och inflytande
5.1
Fritidshem
Resultat
Vi har för få underlag för att kunna beskriva ett resultat och göra en analys.
I den kommunala undersökningen för vårdnadshavare i fritidshem 2015 var det
bara 6% av vårdnadshavare som hade registrerat sina svar. Det är för få för att
anses som representativt.
Pedagoger har genomfört delar av självskattningsverktyget BRUK som handlar om
elevernas delaktighet och inflytande.
Personalen anser att eleverna successivt får ett allt större inflytande över innehåll
och aktiviteter i fritidshemmet. Alla elever ges möjlighet att utveckla förmågan att
ta personligt ansvar men behöver arbeta vidare med att utveckla ansvarstagande
för miljön runt omkring. Eleverna måste vara mera delaktiga i planeringen och
utvärderingen av den dagliga verksamheten. Deras reella inflytande måste utökas
och personalen måste bli tydligare med syftet med de aktiviteter som sker i
fritidshemmet.
Analys av resultatet
Elevernas delaktighet och inflytande över den dagliga verksamheten måste
utökas. Pedagogerna måste se till att eleverna förstår syftet med de olika
aktiviteterna.
Fortsatta åtgärder och förbättringsområden
Personalen kommer att arbeta med pedagogiska planeringar av verksamheten
och utveckla elevinflytande. Eleverna kommer att bli delaktiga i planeringen och
utvärderingen. Förslagslåda, fritidsrådet och andra former för elevmedverkan ska
vidareutvecklas.
Inför hösten kommer vi att arbeta systematiskt med normer och värden genom
likabehandlingsplanen. Det gäller för den pedagogiska personalen på alla skolor
och fritidshem. Vi kommer att använda oss av valda delar av BRUK.
5.2
Förskoleklass
Resultat
Vi har inte några underlag som gör att vi kan beskriva ett resultat och göra en
analys.
Analys av resultatet
Inför hösten kommer vi att arbeta systematiskt med normer och värden genom
likabehandlingsplanen. En gång i månaden kommer vi att arbeta normkritiskt och
19
KVALITETSRAPPORT 2014-15
diskutera en eller flera diskrimineringsgrunder, jämställdhet och hur vi ska
hantera antisocialt beteende. Vi kommer att använda oss av valda delar av BRUK.
Fortsatta åtgärder och förbättringsområden
Samma som i grundskolan.
5.3
Grundskola
Resultat
Vi har inte några underlag som gör att vi kan beskriva ett resultat och göra en
analys.
Fortsatta åtgärder och förbättringsområden
Inför hösten kommer vi att arbeta systematiskt med normer och värden genom
likabehandlingsplanen. En gång i månaden kommer vi att arbeta normkritiskt och
diskutera en eller flera diskrimineringsgrunder, jämställdhet och hur vi ska
hantera antisocialt beteende. Vi kommer att använda oss av valda delar av BRUK.
Detta å arbete kommer också att utföras i elevrådet och på klassmöten.
20
KVALITETSRAPPORT 2014-15
6
Trygghet, god miljö och studiero
6.1
Fritidshem
Resultat
Vi har för få underlag för att kunna beskriva ett resultat och göra en analys.
I den kommunala undersökningen för vårdnadshavare i fritidshem 2015 var det
bara 6% av vårdnadshavare som hade registrerat sina svår. Det är för få för att
anses som representativt.
Pedagoger har genomfört delar av självskattningsverktyget BRUK
Analys av resultatet
Pedagoger har genomfört delar av självskattningsverktyget BRUK
Pedagoger på fritidshemmet anser att det saknas gemensamma normer och regler
som har skapats i samråd med eleverna som en del av det förebyggande arbete.
Det saknas konkreta och uppföljningsbara mål för arbetet mot diskriminering,
trakasserier och kränkande behandling.
Eleverna behöver vara delaktiga i kartläggningen och analysen av resultaten. Det
krävs planering för vilka insatser som ska genomföras för att nå de önskade
målen. Eleverna ska vara delaktiga även i den delen av arbetet.
Fortsatta åtgärder och förbättringsområden
Vi måste arbeta vidare med att främja lika rättigheter och förebygga
diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Det måste tillsammans
med eleverna skapas gemensamma trivselregler.
6.2
Förskoleklass
Resultat
Skolgårdskartläggningen på Cederbergskolan och individuella samtal visar att de
flesta eleverna i förskoleklassen trivs bra på skolan men ibland har eleverna
hamnat i konflikter och några har varit ledsna och känt sig utsatta av en annan
kamrat.
Eleverna är väl medvetna om skolans trivselregler och vet hur de ska reagera i en
konfliktsituation.
På skolorna i Laxsjö och Valsjöbyn är eleverna i förskoleklassen integrerade i
grundskoleverksamheten.
Analys av resultatet
Resultatet av BRUK visar att trots att personalen bara till viss del har kunskaper
om hur diskriminering, trakasserier och kränkande behandling uppstår och vilka
21
KVALITETSRAPPORT 2014-15
faktorer som skapar en trygg miljö, så pratar man till stor del med eleverna och
med varandra om normer och attityder. De påverkar och stimulerar eleverna
aktivt att respektera andra människors egenvärde. Man kartlägger regelbundet
elevernas trygghet och trivsel, men använder inte resultatet och analyserar endast
till viss del. Man formulerar, planerar och dokumenterar insatserna endast till viss
del.
Fortsatta åtgärder och förbättringsområden
Arbetet mot diskrimineringar och kränkningar behöver systematiseras. Skolan
behöver utveckla arbetet med analyser, att sätta utvärderingsbara mål och att
göra uppföljningar. Analyser, mål och uppföljningar måste dokumenteras.
6.3
Grundskolan
Resultat
Trivselenkäten visar på att eleverna i Laxsjö skola trivs bra eller mycket bra. Alla
elever uppger att de har flera kompisar. Ungefär hälften av eleverna uppger att de
har flera kompisar. Ungefär hälften av eleverna uppger att de har blivit retade
någon gång på ett sätt som gjorde dem ledsna.
I övriga frågor har eleverna uppgett positiva svar.
Resultatet från skolgårdskartläggningen visade inga specifika områden där
eleverna kände sig otrygga.
Skolan har inte upprättad några kränkningsanmälningar under läsåret.
Resultat av trivselenkäten på skolan i Valsjöbyn är osäkra och svårtolkade då
antalet elever som har svarat på frågorna (11) och antalet elever som ska delta i
undersökningen (8) inte stämmer.
Det går ändå att utläsa att:
En elev upplever sig ha utsatts för ryktesspridning, har varit slagen och
sparkad samt känt sig utfryst.
En elev har upplevt sig utsatt för sexuella trakasserier flera gånger i
veckan.
Skolan har upprättat en kränkningsanmälan.
En akut situation uppstod som ledde till att pedagogerna arbetade systematiskt
med samtal om kränkningar och kamratskap tillsammans med vårdnadshavare
och elever. Pedagoger införde planerade rastaktiviteter, inventerade lekar
tillsammans med eleverna och arbetade aktivt för att stärka elevgruppen.
Skolgårdskartläggningen v.42-43 visade på att entrén var ett orosområde där det
behövdes mer vuxennärvaro.
22
KVALITETSRAPPORT 2014-15
I enkäten ser man att majoriteten av eleverna på Cederbergskolan trivs bra eller
mycket bra. Men:
6 elever trivs dåligt eller mycket dåligt
De flesta har flera kompisar, men 6 elever har bara en eller ingen kompis.
Mellan 4-9 elever har varit med om negativa handlingar utifrån antisociala
beteenden.
25 elever tycker inte att flickor och pojkar behandlas lika.
2 elever anger att de blivit illa behandlade av vuxna.
7 elever har blivit utsatta för något negativt, berättat och fått hjälp. 4
elever har inte berättat och heller inte fått hjälp.
10 elever anger att de är rädda en eller flera gånger i veckan.
Cederbergskolan gjorde en skolgårdskartläggning v 42-43 under höstterminen
2014. Vi såg att huvudentrén var ett område där både yngre och äldre elever
kände sig otrygga. Även korridorer var obehagliga för många.
Målet är att skapa en ny plats för de äldre, där de kan samlas på sina raster.
Resultatet av hälsoenkäten gav inget generellt mönster.
Skolan har upprättat 6 kränkningsanmälningar.
Resultatet av BRUK visar att trots att personalen bara till viss del har kunskaper
om hur diskriminering, trakasserier och kränkande behandling uppstår och vilka
faktorer som skapar en trygg miljö, så pratar man till stor del med eleverna och
med varandra om normer och attityder. De påverkar och stimulerar eleverna
aktivt att respektera andra människors egenvärde. Man kartlägger regelbundet
elevernas trygghet och trivsel, men använder inte resultatet och analyserar endast
till viss del. Man formulerar, planerar och dokumenterar insatserna endast till viss
del. Vi behöver förändra de äldre elevernas mönster att sitta i entrén på
morgonen och på raster.
I två klasser har man arbetat systematiskt med trygghet och studiero utifrån akuta
situationer och kartläggningar. Båda arbetena har varit framgångsrika och vid
utvärderingar har både elever och föräldrar uttryckt att det skett en positiv
utveckling.
Analys av resultatet
På alla skolor behöver arbetet mot diskrimineringar och kränkningar
systematiseras. Skolorna behöver utveckla arbetet med analyser, att sätta
utvärderingsbara mål och att göra uppföljningar. Analyser, mål och uppföljningar
måste dokumenteras.
23
KVALITETSRAPPORT 2014-15
Vi ser att systematiskt arbete utifrån mål ger resultat. Hur kan vi använda oss av
den här erfarenheten?
Fortsatta åtgärder och förbättringsområden
Områden som måste åtgärdas:
Att öka lärares kunskaper om hur diskriminering, trakasserier och
kränkande behandling uppstår och vilka faktorer som skapar en trygg miljö
Att utveckla det främjande arbetet med värdegrunden
Att utveckla kamratskapet i klasserna så att ingen ska känna sig utanför.
Att öka kunskaperna om hur man arbetar så att eleverna inte upplever att
flickor och pojkar behandlas olika.
Att utveckla arbetet om hur goda relationer kan utvecklas och vårdas så att
kränkningar mellan eleverna och även från vuxna upphör.
Att utveckla strategier så att korridorer och entrén blir trygga platser för
alla.
Att arbetet med att upptäcka, utreda, anmäla och åtgärda diskriminering,
trakasserier och kränkande behandling ska förankras än mer.
24
KVALITETSRAPPORT 2014-15
7
Utveckling och lärande
7.1
Fritidshem
Resultat
Vi har för få underlag för att kunna beskriva ett resultat och göra en analys.
Skola och fritidshem har bra förutsättningar för samarbetet kring elevernas
lärande då några av personalen arbetar i skolan/ förskoleklassen och
fritidshemmet.
Analys av resultatet
Det är svårt att göra någon analys då det saknas underlag för resultatbeskrivning.
Det finns en hög andel av personalen som saknar relevant utbildning men har
erfarenhet av arbetet med barn. Det påverkar arbetet med pedagogiska
planeringar och förankringen av arbetet i styrdokument. Det är mer fokus på
aktiviteterna och ”görandet” vilket medför att tydliga mål och förväntade resultat
oftast uteblir.
Samarbetet mellan skola och fritidshem har påbörjats.
Fortsatta åtgärder och förbättringsområden
Arbeta vidare med att utveckla pedagogernas förmåga att planera, genomföra och
utvärdera aktiviteter som är kopplade till mål i läroplanen. Arbetet kring
personalens kompetensutveckling pågår i hela kommunen och även lokalt.
Det är önskvärt att det finns fortbildningsinsatser riktade till obehöriga
fritidspedagoger då det är svårt att rekrytera behörig personal.
25
KVALITETSRAPPORT 2014-15
8
Undervisning och lärande
8.1
Förskoleklass
Resultat
Det saknas tillgång till dokumenterat underlag för att analysera måluppfyllelsen i
förskoleklassen.
Analys av resultatet
Det måste finnas möjlighet att dokumentera elevernas måluppfyllelse digitalt
även i förskoleklassen.
Fortsatta åtgärder och förbättringsområden
Samma som i grundskolan.
8.2
Grundskola
Resultat
Det saknas tillgång till dokumenterat underlag för att analysera måluppfyllelsen i
förskoleklassen .
Alla elever i årskurs 3 på skolorna i Valsjöbyn och Laxsjö uppnår alla mål i alla
ämnen.
På Cederbergskolan är det 1 elev i år 3 som ej uppnår mål i alla ämnen. Eleven har
varit i Sverige mindre än ett år och anpassningar har genomförts för att eleven ska
kunna ha en positiv kunskapsutveckling.
När det gäller måluppfyllelsen för elever i år 6 så är det 2 elever som ej uppnår
alla kunskapsmål. Det finns inga elever i år 6 på skolorna i Valsjöbyn och Laxsjö.
Åk 6: Det finns 3 F sammanlagt i åk 6 och det är pojkar som inte når målen i
engelska, matematik och idrott.
Åk 7: Det finns 40 F sammanlagt i åk 7 och det är en flicka som har ett F och
resterande F är det pojkar som står för.
Åk 8: Det finns 18 F sammanlagt i åk 8 och det är bara pojkar som har F.
Åk 9: Det finns 19 F sammanlagt i åk 9 och det är bara pojkar som har F.
De flesta F finns i matematik, engelska och olika so-ämnen. Det finns få A i hela 69:an. Det är övervägande flickor som har A.
Meritvärdet för flickor åk 9 är 164,2 och för pojkar 133,8.
Lärarna har tillsammans skattat sina kriterier för måluppfyllelse och kriterier för
genomförande i BRUK: Kunskap, utveckling och lärande. Det är inga områden som
26
KVALITETSRAPPORT 2014-15
behöver åtgärdas omgående men heller inga som ”fungerar bra och behöver
säkras”. Frågor som tar upp förståelsen av kunskapssyn, läroplanens mål och
kunskapskrav tas inte upp i BRUK. Under våra tisdagskonferenser har det
framkommit att just förståelsen för hur kunskapskraven och de långsiktiga målen i
ämnet hänger ihop och hur man kan tydliggöra målen för undervisningen. Det är
områden som behöver utvecklas gemensamt.
Vi har inga dokumenterade resultat som visar hur eleverna upplever
undervisningen.
Analys av resultatet
I BRUK ser vi att områden som rör planering och formativ bedömning behöver
åtgärdas. Det finns olikheter mellan lärare och mellan klasser men generellt är
detta utvecklingsområden.
Vi behöver ta reda på hur eleverna upplever undervisningen i olika ämnen.
Fortsatta åtgärder och förbättringsområden
Arbeta vidare med den pedagogiska utvecklingen av lärandet (BFL).
27
KVALITETSRAPPORT 2014-15
9
Särskilt stöd
9.1
Fritidshem
Resultat
Det saknas underlag för att beskriva resultat.
Det finns handlingsplan och kartläggningar som har upprättats av specialpedagog i
samarbete med ansvariga pedagoger kring elever i behov av särskilt stöd och
anpassningar för verksamheten i skola och fritidshem.
Analys av resultatet
När det gäller elever i fritidshemmet i behov av särskilt stöd så finns det ingen
utvärdering och analys av insatserna.
Specialpedagogen har handlett personalen i enskilda ärenden men det saknas
kontinuitet i arbetet.
Personalen från fritidshem och vårdnadshavare är alltid delaktiga i möten för
planeringen av insatser kring elever i behov av särskilt stöd i skola och fritidshem.
Personalen behöver mer kompetens och förståelse kring särskilt stöd och
anpassningar.
Det finns en del nyanlända elever på fritidshemmet som inte kan svenska och har
svårt att göra sig förstådda. I vissa fall är det även svårt att ha bra kommunikation
med vårdnadshavare.
Fortsatta åtgärder och förbättringsområden
Pedagogerna ska genomföra BRUK för att synliggöra deras förståelse av extra
anpassningar och särskilt stöd och tillsammans bestämmer vi åtgärder för
fortsatta insatser.
Vi kommer att skapa kontinuerliga tillfällen där pedagogerna tillsammans med
specialpedagogen kan utveckla innehållet i extra anpassningar för elever som
är i behov av särskilt stöd.
Bra om det finns tillgång till språkstöd även i fritidshemmet. Bra om
informationen om fritidshem på kommunens hemsida finns på fler språk.
En del nyanlända elever behöver hjälp med sitt mående. Skolan saknar
kompetens och möjlighet att erbjuda specialisthjälp. Behövs en plan på
huvudmannanivå. Även personalen behöver hjälp och stöd för att bemöta
traumatiserade vuxna och barn.
28
KVALITETSRAPPORT 2014-15
9.2
Förskoleklass
Resultat
Det går inte att utläsa enskilt resultat för förskoleklassen. Eleverna på skolorna i
Laxsjö och Valsjöbyn är integrerade i grundskoleverksamheten.
.
Analys av resultatet
Se samma som i grundskolan
Fortsatta åtgärder och förbättringsområden
Se samma som i grundskolan.
9.3
Grundskola
Resultat
I Laxsjö skola finns en elev med ett åtgärdsprogram.
I Valsjöbyns skola finns en elev med åtgärdsprogram
Alla elever på Cederbergskolan har inte godkända betyg och flera elever har
identifierats med svårigheter att nå målen. Vi har upprättat 8 åtgärdsprogram,
samtliga för högstadieelever.
Vi har under året skapat rutiner för nyanlända elever. Under året har det kommit
16 nya elever, varav 3 elever har svenska som modersmål. Totalt på skolan har 22
elever annat modersmål än svenska och de behöver svenska som andraspråk och
flertalet behöver också modersmålsundervisning och studiehandledning.
Vi har rutiner för hur elever som riskerar att inte nå målen ska uppmärksammas
och få det stöd de behöver men i flera ärenden har rutinerna inte följts.
Vi har inget underlag för hur pedagogerna har förstått och är medvetna om
rutinerna för och innehållet i extra anpassningar och särskilt stöd.
Vi har också brustit i att ge ett flertal elever i behov av modersmålsundervisning
och studiehandledning det stöd de har rätt till.
Några av elever som börjat i Cederbergskolan har kommit från ett HVB-hem. Flera
har varit i behov av särskilt stöd men det har varit svårt att få fram
kontaktuppgifter och nödvändig information för att skapa en så bra skolsituation
som möjligt för eleverna. Rutiner för mottagande av dessa elever finns inte.
Analys av resultatet
Trots att vi regelbundet har arbetat med att implementera riktlinjerna för extra
anpassningar och särskilt stöd, så har vi inte uppnått önskat resultat. Det är
fortfarande svårt för många pedagoger att synliggöra och formulera innehållet i
de extra anpassningarna. Pedagogerna behöver kontinuerligt stöd i arbetet kring
att planera, genomföra och utveckla extra anpassningar.
29
KVALITETSRAPPORT 2014-15
Vi behöver ta reda på hur pedagogerna förstår riktlinjerna för extra anpassningar
och särskilt stöd.
I arbetet med pedagogiska planeringar uttrycker många av pedagogerna att det är
svårt att skriva mål utifrån de långsiktiga målen och koppla dem till
kunskapskraven samt uttrycka dem på ett begripligt sätt för eleverna. Eftersom
detta är en stor del av ledning och stimulans, det första steget i att ge elever det
stöd de behöver i sin kunskapsinhämtning, är det förståeligt att de extra
anpassningarna i vissa fall är svåra att få till. Stödåtgärder för elever som riskerar
att inte nå målen behöver utvecklas.
Vi har brustit i att upprätta åtgärdsprogram för alla nyanlända i behov av
modersmål, studiehandledning och/eller anpassad studiegång.
Eftersom det inte funnits en fungerande organisation för mottagande av
nyanlända och heller inte tillgång till studiehandledare för alla språk, behöver
detta förbättras. Vi anser att detta ligger på huvudmannanivå.
Rutiner för mottagande av elever som är inskrivna på HVB-hem behöver skapas på
huvudmannanivå.
Fortsatta åtgärder och förbättringsområden
Pedagogerna ska genomföra BRUK, för att synliggöra deras förståelse av extra
anpassningar och särskilt stöd och tillsammans bestämmer vi åtgärder för
fortsatta insatser.
Vi kommer att skapa kontinuerliga tillfällen där pedagogerna tillsammans med
specialpedagogen kan utveckla innehållet i extra anpassningar för elever som
riskerar att inte nå målen.
Vi kommer att fortsätta arbetet med bedömning för lärande och fördjupa
kunskaperna kring första nyckelkompetensen: Tydliga mål. Vi kommer att
använda del av studiedag och integrera det i arbetet med Läslyftet.
Rektor och specialpedagog kommer att utveckla rutinerna för mottagande av
nyanlända så att åtgärdsprogram kommer att upprättas.
30
KVALITETSRAPPORT 2014-15
10
Bedömning och betygsättning
Bedömning och betygsättning görs i lärplattformen InfoMentor. InfoMentor har
under året använts för dokumentation av elevernas resultat, betyg, frånvaro,
pedagogiska planeringar och kommunikation med föräldrar.
Under året har InfoMentor kompletterats med en modul för analys för att
förbättra rektors möjlighet att analysera elevernas resultat.
För att på bästa sätt bidra till elevers lärande och utveckling utvärderas:
•
Måluppfyllelse
•
Betyg
•
Nationella prov
•
Meritvärden
•
Behörighet till gymnasieskola
10.1 Måluppfyllelse i alla ämnen
Alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt
lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar
ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål.
Elever som lätt når de kunskapskrav som minst ska uppnås ska ges ledning och
stimulans för att kunna nå längre i sin kunskapsutveckling
10.1.1 Årskurs 1
Mål enligt styrdokument
Alla elever ska nå kunskapsmålen i alla ämnen
Resultat Laxsjö
Tabell 7. Fördelning av måluppfyllelse per ämne i årskurs 1, läsåret 2014/15
Ämne
Antal elever som inte
uppnår kunskapskraven
Antal elever med
godtagbara
kunskaper
Antal elever med mer
än godtagbara
kunskaper
Bild
0
2
0
Engelska
0
2
0
Idrott och hälsa
0
2
0
Matematik
0
2
0
Modersmål
0
2
0
Musik
0
2
0
NO- ämnen
0
2
0
SO- ämnen
0
2
0
Svenska
0
2
0
Svenska som
andraspråk
0
2
0
Källa: InfoMentor
31
KVALITETSRAPPORT 2014-15
Resultat Cederberg
Tabell 8. Fördelning av måluppfyllelse per ämne i årskurs 1, läsåret 2014/15
Ämne
Antal elever som inte
uppnår kunskapskraven
Antal elever med
godtagbara
kunskaper
Antal elever med mer
än godtagbara
kunskaper
Bild
0
16
0
Engelska
0
16
0
Idrott och hälsa
0
13
3
Matematik
2
13
1
Modersmål
0
1
0
Musik
0
16
0
NO- ämnen
0
16
0
SO- ämnen
0
15
0
Svenska
3
12
1
Svenska som
andraspråk
0
0
0
Källa: InfoMentor
Analys av resultatet
Det finns elever som ej uppnår mål i ämnena matematik och svenska. Ämnet där
eleverna lyckas bäst är idrott.
Måluppfyllelse
Målet inte är uppfyllt
Fortsatta åtgärder och förbättringsområden
Tidiga insatser för att upptäcka elever i behov av särskilt stöd.
Utveckla arbetet kring det särskilda stödet.
Utveckla undervisningen i ämnet svenska och elevernas läsförståelse Se över
innehållet och organisationen av undervisningen. (kompetensutveckling för alla
lärare - BFL och Läsprojektet under läsåret 15/16)
10.1.2 Årskurs 2
Mål enligt styrdokument
Alla elever ska nå kunskapsmålen i alla ämnen
Resultat Laxsjö
Tabell 9. Fördelning av måluppfyllelse per ämne i årskurs 2, läsåret 2014/15
Ämne
Antal elever som inte
uppnår kunskapskraven
Antal elever med
godtagbara
kunskaper
Antal elever med mer
än godtagbara
kunskaper
Bild
0
4
0
Engelska
0
4
0
32
KVALITETSRAPPORT 2014-15
Ämne
Antal elever som inte
uppnår kunskapskraven
Antal elever med
godtagbara
kunskaper
Antal elever med mer
än godtagbara
kunskaper
Idrott och hälsa
0
4
0
Matematik
1
2
2
Modersmål
0
0
0
Musik
0
4
0
NO- ämnen
0
4
0
SO- ämnen
0
4
0
Svenska
1
1
2
Svenska som
andraspråk
0
2
0
Källa: InfoMentor
Resultat Cederberg
Tabell 10. Fördelning av måluppfyllelse per ämne i årskurs 2, läsåret 2014/15
Ämne
Antal elever som inte
uppnår kunskapskraven
Antal elever med
godtagbara
kunskaper
Antal elever med mer
än godtagbara
kunskaper
Bild
0
11
1
Engelska
0
12
0
Idrott och hälsa
0
12
0
Matematik
1
7
4
Modersmål
0
0
0
Musik
0
12
0
NO- ämnen
0
7
4
SO- ämnen
0
11
1
Svenska
0
9
1
Svenska som
andraspråk
0
2
0
Källa: InfoMentor
Analys av resultatet
Det finns elever som ej uppnår mål i ämnena matematik och svenska. Samtidigt
som ämnet där eleverna lyckas bäst är svenska, matematik och No.
Måluppfyllelse
Målet inte är uppfyllt
Fortsatta åtgärder och förbättringsområden
Tidiga insatser för att upptäcka elever i behov av särskilt stöd.
Utveckla arbetet kring det särskilda stödet.
Utveckla undervisningen i ämnet svenska och elevernas läsförståelse Se över
innehållet och organisationen av undervisningen. (kompetensutveckling för alla
lärare - BFL och Läsprojektet under läsåret 15/16)
33
KVALITETSRAPPORT 2014-15
10.1.3 Årskurs 3
Mål enligt styrdokument
Alla elever ska nå kunskapsmålen i alla ämnen
Resultat Laxsjö
Tabell 11. Fördelning av måluppfyllelse per ämne i årskurs 3, läsåret 2014/15
Ämne
Antal elever som inte
uppnår kunskapskraven
Antal elever med
godtagbara
kunskaper
Antal elever med mer
än godtagbara
kunskaper
Bild
0
2
0
Engelska
0
2
0
Idrott och hälsa
0
2
0
Matematik
0
2
0
Modersmål
0
0
0
Musik
0
2
0
NO- ämnen
0
1
0
SO- ämnen
0
2
0
Svenska
0
1
0
Svenska som
andraspråk
0
0
0
Källa: InfoMentor
Resultat Valsjöbyn
Tabell 12. Fördelning av måluppfyllelse per ämne i årskurs 3, läsåret 2014/15
Ämne
Antal elever som inte
uppnår kunskapskraven
Antal elever med
godtagbara
kunskaper
Antal elever med mer
än godtagbara
kunskaper
Bild
0
4
0
Engelska
0
3
1
Idrott och hälsa
0
2
2
Matematik
0
1
3
Modersmål
0
1
0
Musik
0
4
0
NO- ämnen
0
4
0
SO- ämnen
0
3
1
Svenska
0
2
2
Svenska som
andraspråk
0
0
0
Källa: InfoMentor
Resultat Cederberg
Tabell 13. Fördelning av måluppfyllelse per ämne i årskurs 3, läsåret 2014/15
34
KVALITETSRAPPORT 2014-15
Ämne
Antal elever som inte
uppnår kunskapskraven
Antal elever med
godtagbara
kunskaper
Antal elever med mer
än godtagbara
kunskaper
Bild
0
1
7
Engelska
0
5
3
Idrott och hälsa
0
5
4
Matematik
0
7
2
Modersmål
0
0
0
Musik
0
4
4
NO- ämnen
0
7
2
SO- ämnen
0
5
3
Svenska
0
5
3
Svenska som
andraspråk
0
0
0
Källa: InfoMentor
Analys av resultatet
I Cederbergskolan omfattar No –ämnenas resultat delarna fysik och biologi. I kemi
är det 9 elever med godtagbara resultat.
Alla elever uppnår minst godtagbara resultat i alla ämnen. Ämnen där eleverna
lyckas bäst är musik idrott och matematik.
Måluppfyllelse
Målet är helt uppfyllt
Fortsatta åtgärder och förbättringsområden
Utveckla undervisningen i ämnet svenska och elevernas läsförståelse Se över
innehållet och organisationen av undervisningen. (kompetensutveckling för alla
lärare - BFL och Läsprojektet under läsåret 15/16)
10.1.4 Årskurs 4
Mål enligt styrdokument
Alla elever ska nå kunskapsmålen i alla ämnen
Resultat Valsjöbyn
Tabell 14. Fördelning av måluppfyllelse per ämne i årskurs 4, läsåret 2014/15
Ämne
Antal elever som inte
uppnår kunskapskraven
Antal elever med
godtagbara
kunskaper
Antal elever med
mer än godtagbara
kunskaper
Bild
0
4
0
Engelska
0
4
0
Hem- och
konsumentkunskap
-
-
-
Idrott och hälsa
0
3
1
Matematik
0
2
2
35
KVALITETSRAPPORT 2014-15
Ämne
Antal elever som inte
uppnår kunskapskraven
Antal elever med
godtagbara
kunskaper
Antal elever med
mer än godtagbara
kunskaper
Modersmål
0
0
0
Musik
0
2
2
NO-ämnen
0
2
2
SO-ämnen
1
2
2
Slöjd
0
0
0
Svenska
1
4
0
Svenska som
andraspråk
0
0
0
Teknik
0
0
1
Antal elever som inte
uppnår kunskapskraven
Antal elever med
godtagbara
kunskaper
Antal elever med
mer än godtagbara
kunskaper
Bild
0
4
7
Engelska
1
9
0
Hem- och
konsumentkunskap
-
-
-
Idrott och hälsa
0
7
4
Matematik
0
6
4
Modersmål
0
0
0
Musik
0
10
1
NO-ämnen
0
7
3
SO-ämnen
0
10
0
Slöjd
0
0
0
Svenska
1
5
3
Svenska som
andraspråk
0
1
0
Teknik
0
7
3
Källa: InfoMentor
Resultat Cederberg
Tabell 15. Fördelning av måluppfyllelse per ämne i årskurs 4, läsåret 2014/15
Ämne
Källa: InfoMentor
Analys av resultatet
Det finns elever som ej uppnår mål i ämnena svenska, engelska och So. Ämnen där
eleverna lyckas bäst är bild, idrott, No, musik och matematik.
Måluppfyllelse
Målet inte är uppfyllt
Fortsatta åtgärder och förbättringsområden
Tidiga insatser för att upptäcka elever i behov av särskilt stöd.
Utveckla arbetet kring det särskilda stödet.
36
KVALITETSRAPPORT 2014-15
Utveckla undervisningen i ämnet svenska och elevernas läsförståelse Se över
innehållet och organisationen av undervisningen. (kompetensutveckling för alla
lärare - BFL och Läsprojektet under läsåret 15/16)
10.1.5 Årskurs 5
Mål enligt styrdokument
Alla elever ska nå kunskapsmålen i alla ämnen
Resultat Laxsjö
Tabell 16. Fördelning av måluppfyllelse per ämne i årskurs 5, läsåret 2014/15
Ämne
Antal elever som inte
uppnår kunskapskraven
Antal elever med
godtagbara
kunskaper
Antal elever med
mer än godtagbara
kunskaper
Bild
0
6
0
Engelska
1
5
0
Hem- och
konsumentkunskap
-
-
-
Idrott och hälsa
0
6
0
Matematik
0
6
0
Modersmål
0
0
0
Musik
0
6
0
NO-ämnen
0
6
0
SO-ämnen
0
6
0
Slöjd
0
5
1
Svenska
1
4
0
Svenska som
andraspråk
0
0
0
Teknik
0
6
0
Antal elever som inte
uppnår kunskapskraven
Antal elever med
godtagbara
kunskaper
Antal elever med
mer än godtagbara
kunskaper
Bild
0
2
3
Engelska
1
0
2
Hem- och
konsumentkunskap
-
-
-
Idrott och hälsa
0
4
1
Matematik
0
3
1
Modersmål
0
0
0
Musik
0
4
0
NO-ämnen
0
3
1
SO-ämnen
0
4
0
Källa: InfoMentor
Resultat Cederberg
Tabell 17. Fördelning av måluppfyllelse per ämne i årskurs 5, läsåret 2014/15
Ämne
37
KVALITETSRAPPORT 2014-15
Ämne
Antal elever som inte
uppnår kunskapskraven
Antal elever med
godtagbara
kunskaper
Antal elever med
mer än godtagbara
kunskaper
Slöjd
0
5
0
Svenska
1
2
0
Svenska som
andraspråk
1
1
0
Teknik
-
-
-
Källa: InfoMentor
Analys av resultatet
I Cederbergskolan omfattar No – ämnenas resultat delarna fysik och biologi. I
kemi är det 4 elever med godtagbara resultat.
Det finns elever som ej uppnår mål i ämnena svenska, engelska och svenska som
andra språk. Ämnet där eleverna lyckas bäst är bild.
Måluppfyllelse
Målet inte är uppfyllt
Fortsatta åtgärder och förbättringsområden
Tidiga insatser för att upptäcka elever i behov av särskilt stöd.
Utveckla arbetet kring det särskilda stödet.
Utveckla undervisningen i ämnet svenska och elevernas läsförståelse Se över
innehållet och organisationen av undervisningen. (kompetensutveckling för alla
lärare - BFL och Läsprojektet under läsåret 15/16)
10.2 Betyg
10.2.1 Årskurs 6
Mål enligt styrdokument
Alla elever ska nå målen i alla ämnen
Resultat
Tabell 18. Antal elever med betyg F-A i årskurs 6 per ämne, läsåret 2014/15
Ämne
-
F
E
D
C
B
A
Total
Bild
0
0
2
3
4
5
1
15
Biologi
0
0
1
4
5
5
0
15
engelska
0
1
0
3
4
3
4
15
Fysik
0
0
3
3
5
4
0
15
Geografi
0
0
0
4
6
5
0
15
Hem- och konsumentkunskap
0
0
7
5
3
0
0
15
Historia
0
0
3
4
1
7
0
15
Idrott och hälsa
0
1
3
4
3
4
0
15
38
KVALITETSRAPPORT 2014-15
Ämne
-
F
E
D
C
B
A
Total
Kemi
0
0
3
4
5
3
0
15
Matematik
0
1
1
6
7
0
0
15
Modersmål
0
0
0
0
0
0
0
0
Musik
0
0
10
5
0
0
0
15
Naturorienterade ämnen
-
-
-
-
-
-
-
-
Religionskunskap
0
0
4
4
1
5
1
15
Samhällskunskap
0
0
2
1
4
8
0
15
Samhällsorienterade ämnen
-
-
-
-
-
-
-
-
Slöjd
0
0
2
3
4
3
3
15
Svenska
0
0
1
3
4
6
1
15
Svenska som andraspråk
0
0
0
0
0
0
0
0
Teknik
0
0
3
5
6
1
0
15
Källa: InfoMentor
Analys av resultatet
Ämnen där eleverna ej får lägsta godkända betyg är matematik, idrott och
engelska.
Ämnena där eleverna har lyckats bäst är engelska och slöjd.
Måluppfyllelse
Målet inte är uppfyllt
Fortsatta åtgärder och förbättringsområden
Utveckla arbetet kring det särskilda stödet. Viktigt att eleverna får stöd i sin
sociala utveckling som i sin tur påverkar kunskapsutvecklingen.
10.2.2 Årskurs 7
Mål enligt styrdokument
Alla elever ska nå målen i alla ämnen
Resultat
Tabell 19. Antal elever med betyg F-A i årskurs 7 per ämne, läsåret 2014/15
Ämne
-
F
E
D
C
B
A
Total
Bild
4
0
2
5
1
1
1
14
Biologi
0
4
3
3
1
3
0
14
engelska
0
5
1
6
2
0
0
14
Fysik
0
1
3
6
4
0
0
14
Geografi
0
1
10
3
0
0
0
14
Hem- och konsumentkunskap
0
2
6
6
0
0
o
14
Historia
0
4
4
5
1
0
0
14
Idrott och hälsa
0
0
7
5
1
1
0
14
Kemi
0
4
2
4
1
3
0
14
Matematik
0
5
1
2
4
2
0
14
Moderna språk
0
0
0
3
1
0
1
5
39
KVALITETSRAPPORT 2014-15
Ämne
-
F
E
D
C
B
A
Total
Modersmål
0
0
0
0
0
0
0
0
Musik
0
0
11
3
0
0
0
14
Naturorienterade ämnen
-
-
-
-
-
-
-
-
Religionskunskap
0
5
2
5
1
1
0
14
Samhällskunskap
0
4
6
2
2
0
0
14
Samhällsorienterade ämnen
-
-
-
-
-
-
-
-
Slöjd
0
0
3
4
6
1
0
14
Svenska
0
3
2
7
1
0
0
13
Svenska som andraspråk
0
1
0
0
0
0
0
1
Teknik
0
1
3
4
6
0
14
0
Källa: InfoMentor
Analys av resultatet
Många ej godkända resultat både i teoretiska och praktiskt-estetiska ämnen.
Engelska, matematik och religion är ämnen där eleverna har haft svårast att nå
lägsta godkända betyg.
Måluppfyllelse
Målet inte är uppfyllt
Fortsatta åtgärder och förbättringsområden
Utveckla arbetet kring det särskilda stödet.
Utveckla undervisningen i ämnet svenska och elevernas läsförståelse Se över
innehållet och organisationen av undervisningen. (kompetensutveckling för alla
lärare - BFL och Läsprojektet under läsåret 15/16)
Viktigt att eleverna får stöd i sin sociala utveckling som i sin tur påverkar
kunskapsutvecklingen.
10.2.3 Årskurs 8
Mål enligt styrdokument
Alla elever ska nå målen i alla ämnen
Resultat
Tabell 20. Antal elever med betyg F-A i årskurs 8 per ämne, läsåret 2014/15
Ämne
-
F
E
D
C
B
A
Total
Bild
5
0
4
3
3
0
1
16
Biologi
2
1
6
3
4
0
0
16
Engelska
0
3
3
5
4
0
0
15
Fysik
3
0
3
5
5
0
0
16
Geografi
2
0
6
5
2
0
0
15
Hem- och konsumentkunskap
2
1
7
4
2
0
0
16
Historia
2
2
5
2
3
1
0
40
15
KVALITETSRAPPORT 2014-15
Ämne
-
F
E
D
C
B
A
Total
Idrott och hälsa
1
1
4
3
4
2
0
15
Kemi
2
2
4
4
3
1
0
16
Matematik
1
3
3
5
4
0
0
16
Moderna språk inom ramen för elevens val
0
0
0
0
0
0
0
0
Moderna språk inom ramen för språkval
0
0
0
1
1
1
0
3
Modersmål
0
0
1
0
0
0
0
1
Musik
0
0
14
0
0
0
0
14
Religionskunskap
2
3
6
0
4
0
0
15
Samhällskunskap
2
0
7
1
4
1
0
15
Slöjd
0
0
5
5
4
0
0
14
Svenska
0
0
4
3
4
0
0
11
Svenska som andraspråk
0
2
1
1
0
0
0
4
Teknik
3
0
1
6
6
0
0
16
Källa: InfoMentor
Analys av resultatet
Bild, historia, religion och kemi är ämnen där eleverna har haft svårast att nå
lägsta godkända betyg. Få elever som får betyg A och B.
Måluppfyllelse
Målet inte är uppfyllt
Fortsatta åtgärder och förbättringsområden
Utveckla arbetet kring det särskilda stödet.
Utveckla undervisningen i ämnet svenska och elevernas läsförståelse Se över
innehållet och organisationen av undervisningen. (kompetensutveckling för alla
lärare - BFL och Läsprojektet under läsåret 15/16)
10.2.4 Årskurs 9
Mål enligt styrdokument
Alla elever ska nå målen i alla ämnen
Resultat
Tabell 21. Antal elever med betyg F-A i årskurs 9 per ämne, läsåret 2014/15
Ämne
-
F
E
D
C
B
A
Total
Bild
4
0
6
1
4
2
1
18
Biologi
4
0
5
2
2
3
2
18
Engelska
1
4
2
3
4
3
1
18
Fysik
4
1
4
2
7
0
0
18
Geografi
4
1
7
2
3
1
0
18
Hem- och konsumentkunskap
4
0
6
4
4
0
0
18
Historia
4
3
5
4
2
0
0
18
Idrott och hälsa
2
2
3
4
5
0
2
18
41
KVALITETSRAPPORT 2014-15
Ämne
-
F
E
D
C
B
A
Total
Kemi
3
1
3
3
5
3
0
18
Matematik
0
4
2
4
7
1
0
18
Moderna språk inom ramen för elevens val
0
0
0
0
0
0
0
0
Moderna språk inom ramen för språkval
0
0
0
3
1
1
0
5
Modersmål
0
0
0
0
1
0
0
1
Musik
3
0
6
2
5
0
0
16
Religionskunskap
3
0
8
3
4
0
0
18
Samhällskunskap
4
2
5
5
2
0
0
18
Slöjd
0
0
3
6
4
0
0
13
Svenska
1
2
3
3
3
2
1
15
Svenska som andraspråk
2
0
0
1
0
0
0
3
Teknik
4
0
1
10
3
0
0
18
Källa: InfoMentor
Analys av resultatet
Det har saknats förutsättningar för att uppnå det önskade målet.
Måluppfyllelse
Målet inte är uppfyllt
Fortsatta åtgärder och förbättringsområden
Fortsatt arbete kring nyanländas lärande både på huvudmanna- och skolnivå.
Utveckla arbetet kring det särskilda stödet.
Utveckla undervisningen i ämnet svenska och elevernas läsförståelse Se över
innehållet och organisationen av undervisningen. (kompetensutveckling för alla
lärare - BFL och Läsprojektet under läsåret 15/16)
10.3 Nationella prov
Ämnesproven i årskurs 3, 6 och 9 är obligatoriska. Proven syftar till att studera hur
bra eleverna når upp till kravnivåerna för respektive årskurs och är tänkt att vara
ett stöd för lärarnas bedömning av elevernas måluppfyllelse. Proven skall också
fungera som underlag för uppföljning och utvärdering på såväl lokal som nationell
nivå.
10.3.1 Årskurs 3
Mål
Alla elever ska uppnå kunskapsmålen i svenska och matematik.
Resultat
Diagram 1. Andel (%) elever som uppnått kravnivån på de olika delproven i svenska, årskurs 3 läsåret
2014/15
42
KVALITETSRAPPORT 2014-15
[lägg in diagram]
Diagram 2. Andel (%) elever som uppnått kravnivån på de olika delproven i matematik, årskurs 3 läsåret
2014/15
Analys av resultatet
I Cederbergskolan är det 8 av 9 elever som klarade alla delprov i ämnet svenska.
En elev hade inte svenska som första språk och hade svårt att genomföra provet.
På skolan i Laxsjö klarade 5 av 6 elever alla delprov. En elev hade svårt att klara
delprov H.
Det blev sämre resultat i ämnet matematik då bara 5 av 9 elever klarade alla
delprov. Svårast var delprov D och B.
I skolan i Laxsjö klarade 4 av 6 elever alla delprov och delprov F var det som 2
elever hade svårt med.
Generellt kan man säga att eleverna presterade bättre i ämnet svenska än
matematik.
Måluppfyllelse
Målet inte är uppfyllt
Fortsatta åtgärder och förbättringsområden
Tidiga insatser för att upptäcka elever i behov av särskilt stöd.
Utveckla arbetet kring det särskilda stödet.
Utveckla undervisningen i ämnet svenska och elevernas läsförståelse Se över
innehållet och organisationen av undervisningen. (kompetensutveckling för alla
lärare - BFL och Läsprojektet under läsåret 15/16)
Se över i vilka områden i ämnet matematik eleverna saknar godtagbara kunskaper
och arbeta vidare med det undervisningen.
10.3.2 Årskurs 6
Mål
Alla elever ska uppnå kunskapsmålen i svenska, matematik, engelska, NO och SO.
Resultat
Tabell 22. Andel (%) elever i åk 6 med godkänt provbetyg per ämnesprov läsåret 2014/15
Ämnesprov – ämne
Andel (%) elever med godkänt provbetyg
Engelska åk 6 – EN
93,3%
Matematik åk 6 – MA
93;3%
åk 6 – SV
93:3%
Svenska
Källa: InfoMentor
43
KVALITETSRAPPORT 2014-15
Analys av resultatet
Målet är nästan uppfyllt. Bra jobbat då skillnaden mellan flickors och pojkars
prestation är liten.
Måluppfyllelse
Målet inte är uppfyllt
Fortsatta åtgärder och förbättringsområden
Se bedömning och betygsättning.
10.3.3 Årskurs 9
Mål
Alla elever ska uppnå kunskapsmålen i svenska, matematik, engelska, NO och SO.
Resultat
Tabell 23. Andel (%) elever i åk 9 med godkänt provbetyg per ämnesprov läsåret 2014/15
Ämnesprov – ämne
Andel (%) elever med godkänt provbetyg
Engelska åk 9 – EN
100%
Matematik åk 9 – MA
73,3%
NO-ämnen åk 9 – BI
85,7%
SO-ämnen åk 9 – HI
57,1%
Svenska
åk 9 – SV
84,6%
Svenska
åk 9 – SVA
100%
Analys av resultatet
Eleverna har presterat bäst i engelska och SVA. Det är en positiv utveckling då
engelskan har varit ämnet som många elever har upplevt som svårt. Nationella
prov i historia har varit den största utmaningen. Eleverna har haft bristfällig
undervisning föregående läsår och den nya läraren har ställts inför en svår
utmaning. Även i ämnet matematik ligger antalet godkända provbetyg under 75%.
Måluppfyllelse
Målet inte är uppfyllt
Fortsatta åtgärder och förbättringsområden
Se bedömning och betygsättning.
10.4 Genomsnittligt meritvärde
10.4.1 Årskurs 6
Meritvärdet utgörs av summan av betygsvärdena för de 16 betygen i elevens
slutbetyg dividerat med antal elever som fått betyg i minst ett ämne enligt det
mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet i årskurs 6.
44
KVALITETSRAPPORT 2014-15
Meritvärdet för en elev utgörs av summan för de 16 bästa betygen i elevens
slutbetyg (E=10, D=12,5, C=15, B=17,5 och A=20). Det möjliga maxvärdet är 320
poäng.
Redovisningen avser det genomsnittliga meritvärdet för alla elever i årskurs sex.
Mål
Höja meritvärdet
Resultat
Tabell 24. Genomsnittligt meritvärde i årskurs 6 jämfört över tid
År
2013
2014
2015
Genomsnittligt
meritvärde
205,3
162,8
225,0
Källa: InfoMentor
Analys av resultatet
Målet är uppfyllt.
Måluppfyllelse
Målet är helt uppfyllt
Fortsatta åtgärder och förbättringsområden
Se bedömning och betygsättning
10.4.2 Årskurs 9
Meritvärdet utgörs av summan av betygsvärdena för de 16 bästa betygen i
elevens slutbetyg dividerat med antal elever som fått betyg i minst ett ämne enligt
det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet i årskurs 9. Har eleven läst
moderna språk räknas även det in som ett 17:e ämne.
Meritvärdet för en elev utgörs av summan för de 16/17 bästa betygen i elevens
slutbetyg (E=10, D=12,5, C=15, B=17,5 och A=20). Det möjliga maxvärdet är
320/340 poäng.
Redovisningen avser det genomsnittliga meritvärdet för alla elever i årskurs nio.
Mål
Höja meritvärdet
Resultat
Tabell 25. Genomsnittligt meritvärde i årskurs 9 jämfört över tid
År
Genomsnittligt
meritvärde
2011
2012
2013
2014
2015
saknas
Saknas
saknas
203,5
196,5
Källa: InfoMentor
Analys av resultatet
År 14/15 visar på sämre resultat än föregående året.
45
KVALITETSRAPPORT 2014-15
Under läsåret har det kommit 5 nya elever till klassen. Alla nya elever har saknat
erfarenhet av skolgång i Sverige eller har inte haft kontinuerlig skolgång. Det har
givetvis påverkat det sammanlagda resultatet. Trots det har eleverna visat på
positiv kunskapsutveckling utifrån sina förutsättningar.
Måluppfyllelse
Målet inte är uppfyllt
Fortsatta åtgärder och förbättringsområden
Fortsätta med utvecklingsarbetet kring utveckling av lärandet (BFL) och öka
pedagogernas kompetens i arbetet med läsförståelsen (Läslyftet).
Se till att alla elever som är i behov och har rätt till studiehandledning och
modermålsundervisning får det.
10.5 Behörighet till gymnasiet
För att vara behörig till ett nationellt program krävs, lägst betyg E i ämnena
svenska/svenska som andraspråk, engelska och matematik samt för den som
väljer att studera på ett yrkesprogram måste ha betyg E i ytterligare valfria fem
ämnen.
För de högskoleförberedande programmen krävs förutom lägst betyg E i ämnena
svenska/svenska som andraspråk, engelska och matematik även betyg E i
ytterligare nio ämnen. För behörighet på Ekonomi-, Humanistiska eller
Samhällsvetenskapsprogrammet måste ämnena geografi, historia, religion och
samhällskunskap ingå i dessa nio ämnen.
För att vara behörig på Naturvetenskaps- eller Teknikprogrammet måste även
ämnena biologi, kemi och fysik ingå i dessa nio ämnen. För de Estetiska
programmen finns inga krav på vilka nio ämnen som ska ingå.
Redovisningen avser andelen elever i årskurs 9 som uppnått kunskapsmålen för
att få behörighet till de olika nationella programmen i gymnasieskolan.
Mål
Alla elever ska gå ut grundskolan med behörighet till gymnasiet.
Resultat
Tabell 26. Andel (%) elever behöriga till gymnasieprogrammen jämfört över tid
År
Antal
elever
Andel
behöriga
EHS i %
Andel
behöriga
ES i %
Andel
behöriga
NT i %
Andel
behöriga
Yrkesprogram
i%
Andel ej
behöriga
elever
2012/13
saknas
saknas
saknas
saknas
saknas
saknas
2013/14
15
80,0
80,0
80,0
80,0
20,0
2014/15
18
55.6
66,7
66,7
66,7
33,3
Källa: InfoMentor
46
KVALITETSRAPPORT 2014-15
Analys av resultatet
Alla elever har inte behörighet till gymnasiet efter avslutat grundskola. År 14/15
visar på sämre resultat än föregående året.
Under läsåret har det kommit 5 nya elever till klassen. Alla nya elever har saknat
erfarenhet av skolgång i Sverige eller har inte haft kontinuerlig skolgång. Det har
givetvis påverkat det sammanlagda resultatet. Trots det har eleverna visat på
positiv kunskapsutveckling utifrån sina förutsättningar.
Måluppfyllelse
Målet inte är uppfyllt
Fortsatta åtgärder och förbättringsområden
Fortsätta med utvecklingsarbetet kring utveckling av lärandet (BFL) och öka
pedagogernas kompetens i arbetet med läsförståelsen (Läslyftet).
Se till att alla elever som är i behov och har rätt till studiehandledning och
modermålsundervisning får det.
Utveckla arbetet kring det särskilda stödet.
47
