Kvalitetsrapport 2014-15
Sånghusvallens förskola
Junibackens förskola
Ripans förskola
Sånghusvallens, Junibackens och Ripans förskolor
Ing-Marie Olsson förskolechef
Förord
Kvalitetsrapporten 2014-15 för Sånghusvallens, Junibackens och Ripans förskolor
innehåller en beskrivning av det arbete som bedrivits under året på förskolorna.
Innehåll
1
Inledning ...................................................................................................... 7
1.1
Bakgrund .......................................................................................................... 7
1.2
Syfte .................................................................................................................. 7
1.3
Dokumentation ................................................................................................. 7
2
Presentation av ansvarsområdet ............................................................... 8
2.1
Organisation ..................................................................................................... 8
2.2
Materiella förutsättningar ............................................................................... 10
3
Statistik .......................................................................................................11
3.1
Personal .......................................................................................................... 11
3.2
Barn/elever ..................................................................................................... 11
4
Ledning och utveckling av utbildningen ..................................................12
4.1
Kommunövergripande verksamhetsmål för förskolan ................................... 12
4.2
Förskolechefens mål för enheterna ................................................................. 13
5
Grundläggande värden och inflytande .....................................................14
6
Trygghet och god miljö ..............................................................................15
7
Utveckling och lärande ..............................................................................16
8
Särskilt stöd ................................................................................................17
9
Redovisning av nyckeltal i förskola ..........................................................18
9.1
Samverkan hem och förskola ......................................................................... 18
9.2
Barnens delaktighet ........................................................................................ 18
9.3
Dokumentation för en god pedagogisk verksamhet ....................................... 19
9.4
Tillgänglighet.................................................................................................. 19
KVALITETSRAPPORT 2014-15
1 Inledning
Denna kvalitetsrapport ska ge en bild över det systematiska kvalitetsarbete vad
gäller målarbete och utvecklingsarbete som bedrivs inom förskolor i Ås-området.
Kvalitetsrapporten ska spegla det som skett i verksamheterna under läsåret
2014/15.
1.1
Bakgrund
Utveckling handlar om en strävan att förbättra sin verksamhet. Skolornas
kvalitetsrapport ska vara ett stöd för utveckling av verksamheten. För att nå dit är
det viktigt att följa upp verksamheten och analysera de resultat som presterats.
Genom målarbete kan avgränsningar och uppföljningar göras för att på ett mer
strukturerat och likvärdigt sätt följa upp olika verksamheter.
Varje huvudman, rektor och förskolechef har utifrån skollagen (2010:800) ett
ansvar att systematiskt planera, följa upp och analysera resultaten i förhållande till
nationella mål, krav och riktlinjer. Kommuner har också egna mål som ska ingå i
det systematiska kvalitetsarbetet.
Definition av kvalitet
Hur väl verksamheten:
– uppfyller nationella mål
– svarar mot nationella krav och riktlinjer
– uppfyller andra uppsatta mål, krav och riktlinjer, förenliga med de nationella
– kännetecknas av en strävan till förnyelse och ständiga förbättringar utifrån
rådande förutsättningar (Skolverket, BRUK)
1.2
Syfte
Syftet med kvalitetsrapporten är att den ska vara ett underlag för insatser så att
verksamheten kan utvecklas och nå uppsatta mål och resultat.
1.3
Dokumentation
Dokumentationen i det systematiska kvalitetsarbetet sker på olika sätt, exempelvis:
•
Via barn- och utbildningsförvaltningens modell för målarbete.
•
Det förebyggande arbetet mot mobbing, diskriminering och kränkande
behandling dokumenteras enligt plan mot diskriminering och kränkande
behandling.
•
Förskolan dokumenterar i pedagogiska planeringar. Förskolan dokumenterar
även det enskilda barnets utveckling kopplat till läroplanens olika målområden.
•
Dessutom rapporteras olika resultatindikatorer in i Kolada
(Kommundatabasen), KKiK (Kommuners kvalitet i korthet) och SCB
(Statistiska centralbyrån).
7
KVALITETSRAPPORT 2014-15
2 Presentation av ansvarsområdet
2.1
Organisation
Jag har under året haft ansvar för tre förskolor i Åsområdet. Sånghusvallens
förskola med fem avdelningar, Junibackens förskola med två avdelningar och
Ripan som är en avdelning belägen i ett hyreshus i Byskogen. Ripan kommer att
flytta in i den nya förskola som kommer att byggas på etapp fyra på Sånghusvallen
under nästa år, dit även Sånghusvallens förskola flyttar.
8
KVALITETSRAPPORT 2014-15
Presentation av området Ås
Solägget
Galaxen
Föräldrakooperativ
Hjärtats förskola
Personalkooperativ
Pedagogisk omsorg
1 privat aktör
Sånghusvallen skola F - 4
Ås skola, F -9
Skolbarnsomsorg
Skolbarnsomsorg
Fritidsgården Medvinden
Sånghusvallen
84 barn
15,25 tjänst
Ripan
15 barn
3 tjänst
4,5 km
Rektorsexpedition
2 rektor grundskolan
1,5 rektor förskolan
1,5 skoladministratör
4,5 km
4,5 km
Junibackens förskola
23 barn
4,2 tjänst
0 km
Hovgläntans förskola
9
0 km
KVALITETSRAPPORT 2014-15
2.2
Materiella förutsättningar
Sånghusvallens förskola är relativt ny, startade verksamheten hösten 2009, vilket
gör att lokalerna är fräscha och till stora delar ändamålsenliga. Gården är en
skogstomt som ger barnen möjlighet till fantasifulla lekar. Föräldrarna jobbade
under förra året med att förbättra gården bl a byggdes pallkragar för odling, man
målade djurspår och hagar på asfalten mm. Det var mycket uppskattat av både barn
och personal.
Junibacken har bra miljö både ut- och invändigt. De har gångavstånd till både skog
och sjö på vilket de också nyttjar ofta i sin verksamhet.
Ripan, som har sin verksamhet i en lägenhet i Byskogen, har inte så funktionell
utemiljö vid förskolan, men kan nyttja den närbelägna lekplatsen och de har också
skog och sjö nära där de ofta vistas med barnen.
Generellt tycker jag att vi har bra ute- och innemiljö i vårt område, men inget är ju
så bra att det inte går att förbättra. T ex måste man hela tiden jobba med
förbättringar av ljudmiljön i förskolornas lokaler eftersom det är en viktig
arbetsmiljöfråga både för barn och personal.
10
KVALITETSRAPPORT 2014-15
3 Statistik
3.1
Personal
Tabell 1. Personaltäthet, behörig personal, andel kvinnor 15 okt 2014
Enhet
Antal barn per
årsarbetare
Andel (%) med
förskollärarutbildning
Andel (%) kvinnor
5,43
0,51
100%
Totalt
Flickor
Pojkar
2013
9
4
5
2012
16
9
7
2011
24
10
14
2010
39
18
21
2009
34
18
16
Totalt
122
59
63
Förskola
3.2
Barn/elever
Tabell 2. Antal inskrivna barn i förskolan 15 okt 2014
Född år
11
KVALITETSRAPPORT 2014-15
4 Ledning och utveckling av utbildningen
4.1
Kommunövergripande verksamhetsmål för förskolan
Förklaring
Betyder att målet är helt uppfyllt
Betyder att målet är delvis uppfyllt
Betyder att målet inte är uppfyllt
Mål
Resultatindikator
Kommentar/analys
Pedagogisk planering
ska utgå från lärande,
inte görande!
Kvaliteten på
pedagogiska
diskussioner ska
förskjutas från fokus på
görande till fokus på att
planlägga, genomföra
och utvärdera lärande
kopplat till läroplanen
för förskolan.
Genom enkät till all
personal inom
förskolan kartlägga
personalens förståelse
av ett antal
gemensamma och
grundläggande
begrepp för förskolans
lärprocesser.
Genom att systematiskt reflektera och
analysera innebörden av att ”se” bortom
görandet i förskolans vardag och identifiera
barnens lärprocesser har vi utvecklat vårt
tänkande kring läroplanen.
Skapa en röd tråd i
förskolans
dokumentation från
planering via
genomförande,
uppföljning och
utvärdering.
Systematisk
dokumentation från
planering till
uppföljning och
utvärdering med fokus
på att spegla barnens
lärande
Dokumentationen ska visa dels:
Varje enskilt barns utveckling och lärande
samtidigt som gruppens lärande och
utveckling också ska kunna läsas fram i
dokumentationen
Etablera ett gemensamt
yrkesspråk
Genom en enkät
kontrollera om
personalen har samma
uppfattning om
innebörden av ett antal
nyckelbegrepp
Begreppen är lärprocess, lärandeaktiviteter,
lärandeobjekt, pedagogisk planering, läsning
och pedagogisk dokumentation.
Systematik, kontinuitet och långsiktighet är
avgörande för att etablera ett gemensamt
yrkesspråk.
Etablera ett gemensamt
förhållningssätt kring att
arbeta med barns olika
funktionsnedsättningar
utan att begränsa deras
individuella utveckling
mot att nå målen
(SPSM alt SPIS)
Färre antal barn som
behöver stöd från
SPSM eller
motsvarande funktion.
Deltagande personals
utvärdering
SPSM har färre antal nyupptäckta fall av
barn med funktionsnedsättning där de
behöver gå in och verka rådgivande och
förebyggande.
Insatsen är helt avslutad läsåret 2015-2016.
Synliggöra läroplanens
mål kring teknik och
naturvetenskap för
personal i det årshjul för
fortbildning som
kommunen bedriver.
Antal deltagare i de
handledningsgrupper
som genomförs
successivt till dess att
vi når 50 personer,
vilket är två/förskola.
Två NT-utvecklare är under utbildning i
Skolverkets regi. De handleder kollegor i
grupper för att synliggöra NT i förskolan
12
Utfall
KVALITETSRAPPORT 2014-15
Mål
Resultatindikator
Kommentar/analys
Alla barn ska ha
grundläggande digitala
kompetenser för att
barnen sedan ska
kunna använda sina
samlade erfarenheter
och färdigheter att
kunna gå in i F-klass.
Tillgången till digitala
verktyg i förskolan.
Personalens
förtrogenhet och
kompetens
Samtliga förskolor har två Ipads/avdelning.
Tillgång till datorer och PROTEM finns i
övrigt.
Förskolorna saknar ett digitalt stödsystem.
Etablera ett gemensamt
förhållningssätt kring att
arbeta med barns olika
funktionsnedsättningar
utan att begränsa deras
individuella utveckling
mot att nå målen
(SPSM alt SPIS)
Färre antal barn som
behöver stöd från
SPSM eller
motsvarande funktion.
Deltagande personals
utvärdering
SPSM har färre antal nyupptäckta fall av
barn med funktionsnedsättning där de
behöver gå in och verka rådgivande och
förebyggande.
Insatsen är helt avslutad läsåret 2015-2016.
4.2
Förskolechefens mål för enheterna
Mål enligt styrdokument
Normer och Värden
Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar förståelse för att alla människor
har lika värde oberoende av social bakgrund och oavsett kön, etnisk tillhörighet,
religion, eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionsnedsättning
Förbättringsområde
Ny plan mot diskriminering och för likabehandling, tydliggöra rutiner och vilka
blanketter som används vid anmälan om kränkning och diskriminering.
Indikatorer
Alla förskolor har nya planer mot diskriminering och likabehandling
Handlingar/ insatser
Alla jobbar med innehållet i sin plan och går igenom rutiner och blanketter
Resultat/ vad har vi hittills uppnått
Alla förskolor har en mer genomarbetad plan
Analys av resultatet
Vi kan jobba mer med det förebyggande arbetet i planen på förskolorna, t ex de
delar som inte gör sig naturligt utifrån var man befinner sig.
Önskad effekt
Ja
Fortsatta åtgärder och förbättringsområden
Vi kommer att jobba vidare med normer och värden för att få in det naturligt i
verksamheten. Att jobba normkritiskt i förskolan är viktigt för att påverka barns
förståelse för och respekt för de rättigheter och skyldigheter som gäller i ett
demokratiskt samhälle. De vuxna är viktiga förebilder för barnen.
13
Utfall
KVALITETSRAPPORT 2014-15
5 Grundläggande värden och inflytande
Resultat
Det förs många samtal mellan barn och personal, kring verksamhet, konflikter,
värdegrundsfrågor, omsorg om varandra och allas lika värde. Verksamheten styrs
mer utifrån barnens önskemål och intressen. Många barn är medvetna om hur ett
majoritetsbeslut fungerar.
Analys av resultatet
Förskolorna jobbar både direkt och indirekt med att barnen bestämmer vad som ska
hända under dagen, spontant och planerat. De ges möjlighet att påverka sin dag
utifrån sina intressen och sin egen situation. Det sker mycket samtal mellan barn
och vuxna vilket ger barnen förståelse och respekt för hur andra kan känna. Alla
förskolor jobbar också för att träna barnen till att ta mer och mer ansvar för sig
själv och sina tillhörigheter
Fortsatta åtgärder och förbättringsområden
Värdegrundsarbetet är ett ständigtarbete i förskolan som ska pågå hela tiden.
Viktigt också att förskolan har ett normkritiskt arbetssätt för att ge barnen
möjlighet att själva ta ställning och inte anta gamla normer som rått i samhället.
Förskolan ska också jobba för att ge alla barn samma möjligheter och att
komplettera hemmen.
14
KVALITETSRAPPORT 2014-15
6 Trygghet och god miljö
Resultat
Nöjda och glada barn och föräldrar. En bra lärmiljö för barnen, som hela tiden
förbättras och utvecklas utifrån aktuella behov.
Analys av resultatet
När det gäller arbetet med diskrimineringsgrunderna sker det t ex genom samtal
och val av vilka böcker man läser för barnen, men också viktigt att fånga upp och
svara på barnens frågor när de dyker upp.
När den senaste planen mot diskriminering och kränkande behandling togs fram på
förskolorna hade föräldrarna möjlighet att påverka innehållet genom ett
remissförfarande där personalen gjorde planen och föräldrarna fick möjlighet att
tycka till om innehållet innan vi beslutade om slutgiltig plan.
Fortsatta åtgärder och förbättringsområden
Viktigt att som vuxen att vara ”närvarande” och uppmärksamma all kränkande
behandling som kan förekomma mellan barn och vuxna. Viktigt att jobba med
personalens egna värderingar genom diskussioner om normer och värdegrund, att
man kommer till en samsyn i hur vi jobbar för att inte ge barn förutfattade
meningar om andra människor. Områdena Trygghet och Grundläggande värden
hänger väldigt nära ihop
15
KVALITETSRAPPORT 2014-15
7 Utveckling och lärande
Resultat
Lärandet utgår i hög grad utifrån barnens intressen, man serverar inte svaren på
barnens funderingar utan hjälper istället barnen lösa problem som uppstår. Barnens
nyfikenhet uppmuntras inom alla områden. Den pedagogiska miljön ändras utifrån
barnens intressen och inspirerande material finns framme.
Analys av resultatet
Språkutvecklingen och språkträning pågår hela tiden i all verksamhet på förskolan.
Från att prata med och beskriva saker för barnen vid blöjbyten och när de sitter och
äter till planerade aktiviteter med rim och ramsor, samlingar och sagoläsning.
Matematik tränas på samma sätt i vardagliga situationer som dukning, delande av
frukt, hur många är vi, användande av lägesord, som över och under mm. Men
också i mer planerade former som med matematiklådor, där man tränar t ex
taluppfattning. Två förskolor har deltagit i SPIS-utbildningen under året, en
uppskattad utbildning med bra innehåll, men tyvärr har brist på vikarier gjort att
alla inte kunnat delta vid alla tillfällen. Vi har också haft två stycken med i
handledargruppen som NT-utvecklarna haft under året. Ett sätt att utveckla synen
på och stimulera arbetet kring natur och teknik. Att bygga och konstruera av olika
material är något som barnen får göra i stor utsträckning på förskolan.
Fortsatta åtgärder och förbättringsområden
Positiva förväntningar på barnens förmåga är viktigt för deras utveckling.
Vardagssituationer ger bra möjlighet till utmaningar och lärande för barnen.
Lek är viktig del i barnens utveckling och förståelse av sin omvärld.
Att fortsätta utveckla arbetet med teknik i förskolan.
Utveckla arbetet med språkutveckling t ex med medveten läsning av böcker för
barnen, jobba för att ge barnen en positiv inställning till och ett intresse av böcker
och läsning.
Viktigt att jobba på ett sådant sätt så att alla barn ges samma möjligheter utifrån
sina förutsättningar.
Det är också viktigt att vi följer upp den fortbildning som vi planerar på kommunnivå, så att varje förskola utvecklar och förbättrar sin verksamhet.
16
KVALITETSRAPPORT 2014-15
8 Särskilt stöd
Resultat
Vi jobbar utifrån alla barns individuella behov.
Analys av resultatet
Verksamheten anpassas i så stor grad som möjligt så att alla barn kan delta.
Fortsatta åtgärder och förbättringsområden
Medvetandegöra alla att vi jobbar utifrån alla barns behov, ibland med stöd av
specialpedagog eller habilitering. Det behöver inte alltid vara insats från särskild
resurs eller extra personal för att stötta ett barn med behov av särskilt stöd för sin
utveckling. Hitta ett arbetssätt där vi använder vår utökade specialpedagogresurs på
ett så bra sätt som möjligt för att alla barn får en optimal utveckling.
17
KVALITETSRAPPORT 2014-15
9 Redovisning av nyckeltal i förskola
Enligt 1998 års läroplan för förskolan (Lpfö 98, reviderad 2010) så är förskolans
uppdrag att lägga grund för det livslånga lärandet, i en verksamhet som är rolig,
trygg och lärorik. För att åstadkomma detta måste man utforma en verksamhet som
bygger på samverkan mellan hem och förskola, barnens delaktighet samt
dokumentation för en god pedagogisk verksamhet.
I kommun– och landstingsdatabasen Kolada ingår ca 200 kommuner. Nyckeltalen i
databasen har en koppling till något av läroplanens uppföljningsområden eller är
en indikator på tillgänglighet.
Nyckeltalen förutsätter en egen undersökning i kommunerna som sammanställs av
Kolada och avser alla förskolor i kommunen oavsett regi (kommunal eller
fristående). Undersökningen genomförs under oktober varje år.
Syftet med undersökningen är att ge landets kommuner möjlighet att jämföra sin
verksamhet med andras samt att följa utvecklingen över tid.
9.1
Samverkan hem och förskola
För området samverkan hem och förskola redovisas fyra nyckeltal.
Dialog med föräldrarna sker vid föräldramöten, utvecklingssamtal och
föräldrarådsmöten. När det gäller överlämning mellan förskola och förskoleklass
sker det oftast mellan personalen efter att föräldrarna medgivit att det är ok för
förskolepersonalen att informera om deras barn. Det skulle vara ok om föräldrarna
var med vid överlämning.
Tabell 3. Samverkan hem och förskola, oktober 2014
Andel barn på förskola:
Värde
– där dialog med föräldrarna om förskolans mål, uppdrag och resultat genomförs
varje termin
100%
– där vårdnadshavare erbjuds delta vid överlämning mellan förskola/förskoleklass
86%
– där synpunkter från föräldrarna inhämtas systematiskt årligen
100%
Källa: Egen mätning
9.2
Barnens delaktighet
Under området barnens delaktighet ingår fyra nyckeltal.
Personalen intervjuar barnen inför utvecklingssamtalen. Barnen är mer och mer
delaktiga i beslut om vad som skall göras under dagarna på förskolan.
Tabell 4. Barnens delaktighet, oktober 2014
Andel barn på förskola:
Värde
– där barnen deltar vid planering av förskolans (veckans) aktiviteter
72%
– där den pedagogiska miljön har förändrats med anledning av barnens synpunkter
86%
– där synpunkter från barnen inhämtas systematiskt årligen
88%
Källa: Egen mätning
18
KVALITETSRAPPORT 2014-15
9.3
Dokumentation för en god pedagogisk verksamhet
Under dokumentation för en god pedagogisk verksamhet ingår två nyckeltal.
Tabell 5. Dokumentation och god pedagogiskverksamhet, oktober 2014
Andel barn på förskola:
Värde
– där pedagogisk dokumentation följer med från förskolan till förskoleklass/skola
86%
– där pedagogisk dokumentation används systematiskt till att utveckla
verksamheten
72%
Källa: Egen mätning
9.4
Tillgänglighet
Tillgänglighet handlar om plats på förskola på önskat datum, förskolans öppettider
men också om barnens tillgång till personal. Området tillgänglighet beskrivs
utifrån sex olika nyckeltal. Plats på förskola på önskat placeringsdatum och
väntetid i antal dagar baseras på årets sex första månader.
Vi har öppet utifrån det behov som finns i området 06:00-17:45.
Tabell 6. Öppet på obekväm tid, oktober 2014
Skolområdet erbjuder någon förskola med öppet:
Ja/Nej
efter klockan 18.30 (ej nattis)
Nej
före klockan 06.30 (ej nattis)
Ja
Källa: Egen mätning
Tabell 7. Personaltäthet, oktober 2014
Värde
Nyckeltal
Personal i förskola, antal barn/heltidspersonal (närvarande)
4,3
Källa: Egen mätning
Tabell 8. Plats på förskola på önskat placeringsdatum, oktober 2014
Värde
Nyckeltal
Andel barn som får plats på förskola på önskat placeringsdatum
94%
Väntetid i antal dagar för de barn som inte fått plats på förskola på önskat
placeringsdatum, medelvärde
31
Väntetid i antal dagar för de barn som inte fått plats på förskola på önskat
placeringsdatum, median
31
Källa: Egen mätning
19
