KORT OM HJÄRTUNDERSÖKNING Det Deträcker räckerinte inteatt attlyssna lyssna InledInled hjärtundersökningen hjärtundersökningen medmed att inspektera att inspektera bröstkorg bröstkorg och och halshals samtsamt palpera palpera relevanta relevanta områden områden på patienten. på patienten. Det Det är samtliga är samtliga fyndfynd tillsammans tillsammans somsom bildar bildar undersökningsresultatet. undersökningsresultatet. 22 11 Blåsljud Blåsljud 33 Palpation Palpation Inspektion Inspektion Auskultation Auskultation • Känn • Känn efterefter perifera perifera pulsars pulsars styrka, styrka, frekvens frekvens och karaktär. och karaktär. Vid auskultation • Operationsärr • Operationsärr Vid auskultation ska man ska man identifiera identifiera tonertoner och och eventuella blåsljud. blåsljud. Patienten Patienten sittande sittande eller eller • Känn • Känn efterefter iktusiktus bredd bredd och eventuell och eventuell vänsterförskjutning vänsterförskjutningeventuella • Thoraxdeformitet • Thoraxdeformitet liggande liggande medmed helt avklädd helt avklädd överkropp. överkropp. Palpera Palpera sin normala sin normala position position I5 (5:e I5 intercostalrummet), (5:e intercostalrummet), • Frambuktning • Frambuktning av thoraxväggen av thoraxväggen från från gärna gärna puls puls i arteria i arteria radialis radialis i relation i relation till 1:atilloch 1:a 2:a och 2:a midklavikularlinjen) midklavikularlinjen) vilket vilket kan tyda kan tyda på hjärtförstoring. på hjärtförstoring. • Synliga • Synliga pulsationer pulsationer överöver hjärtat hjärtat ton för ton att för hitta att hitta systole systole och diastole. och diastole. Lyssna Lyssna även även • Känn efterefter vibrationer vibrationer i bröstkorgen i bröstkorgen överöver hjärtat. hjärtat. • Halsvenstas • Halsvenstas i sittande i sittande ställning ställning • Känn efterefter eventuell eventuell 3:e och/eller 3:e och/eller 4:e ton. 4:e ton. • Cyanos • Cyanos • Svikttecken • Svikttecken re r e t t knk n u u ap ssasp s e e Karotisartärerna Karotisartärerna d d r r (patienten (patienten håller håller då andan) då andan) vöeve ö aa Blåsljud Blåsljud hörshörs vanligen vanligen i systole i systole ellereller i diastole, i diastole, menmen vissavissa patologiska patologiska tillstånd tillstånd i hjärtat i hjärtat kan kan också också ge upphov ge upphov till blåsljud till blåsljud somsom överlappar, överlappar, så kallade så kallade systodiastoliska systodiastoliska ellereller kontinuerliga. kontinuerliga. Utöver Utöver de patologiska de patologiska ljuden ljuden kan kan det även det även finnas finnas normala normala blåsljud, blåsljud, så kallade så kallade fysiologiska fysiologiska blåsljud. blåsljud. De förekommer De förekommer endast endast i systole. i systole. Aortainsufficiens Aortainsufficiens Högfrekvent Högfrekvent diastoliskt diastoliskt blåsljud blåsljud somsom börjar börjar kraftigt kraftigt direkt direkt efterefter 2:a tonen 2:a tonen och avtar. och avtar. HörsHörs överöver I2 dxI2och dx strålar och strålar ut i riktning ut i riktning mot mot apex.apex. Kan ibland Kan ibland hörashöras kraftigast kraftigast överöver sternum sternum i höjdi höjd medmed I4. Ger I4. en Gerkraftig en kraftig karotispuls karotispuls somsom plötsligt plötsligt kollapsar kollapsar (Corrigan's (Corrigan's pulse). pulse). Pulsen Pulsen kan vid kanstor vid stor aortainsufficiens aortainsufficiens ävenäven upplevas upplevas somsom dubbel. dubbel. Kan medföra Kan medföra vänsterförskjutet vänsterförskjutet apexapex pga hjärtförstoring. pga hjärtförstoring. Checklista Checklista blåsljud: blåsljud: S1 S1 S2 S2 S1 S1 S2 S2 • Plats • Plats i hjärtcykeln i hjärtcykeln i förhållande i förhållande till 1:atilloch 1:a och 2:a ton 2:a(systole/diastole) ton (systole/diastole) • Karaktär • Karaktär (tilltagande, (tilltagande, avtagande avtagande eller eller konstant) konstant) Vanligaste Vanligaste klaffelet. klaffelet. Ett tidigt Ett tidigt systoliskt systoliskt strävt, strävt, ökande ökande och avtagande och avtagande ljud. ljud. HörsHörs • Frekvens • Frekvens (högfrekvent, (högfrekvent, lågfrekvent) lågfrekvent) klassiskt klassiskt överöver I2 dxI2med dx med utstrålning utstrålning till karotiderna. till karotiderna. Kan ibland Kan ibland ävenäven hörashöras tydligt tydligt • Punktum • Punktum maximum maximum (var på (varbröstkorgen på bröstkorgen hörshörs det bäst) det bäst) ner mot ner mot apex.apex. Karotispulsen Karotispulsen kan upplevas kan upplevas somsom seg. seg. • Utstrålning/utbredning • Utstrålning/utbredning (var hörs (var hörs det mer) det mer) • Gradering: • Gradering: I (knappt I (knappt hörbart) hörbart) – VI (mycket – VI (mycket starkt) starkt) Ausk Auskulte ulter r Aortastenos Aortastenos S1 S1 S2 S2 S1 S1 S2 S2 Mitralisinsufficiens Mitralisinsufficiens I2 dx I2 (aortaklaff) dx (aortaklaff) Ger ett Gerblåsljud ett blåsljud somsom vanligen vanligen sträcker sträcker sig genom sig genom hela hela systole systole medmed en sträv en sträv och och ihållande ihållande karaktär. karaktär. Blåsljudet Blåsljudet är vanligen är vanligen platåformat. platåformat. Ljudet Ljudet hörshörs bästbäst överöver apexapex och och kan stråla kan stråla ut mot ut mot axillen. axillen. Den Den ökade ökade volymbelastningen volymbelastningen på vänsterkammare på vänsterkammare kan ge kan ge ett vänsterförskjutet ett vänsterförskjutet apexapex vid palpation. vid palpation. I2 sin I2 sin (pulmonalisklaff) (pulmonalisklaff) S1 S1 I4 sin I4 sin (tricuspidalisklaff) (tricuspidalisklaff) S2 S2 S1 S1 S2 S2 Mitralisstenos Mitralisstenos Blåsljudet Blåsljudet är diastoliskt, är diastoliskt, lågfrekvent lågfrekvent ”ökande-avtagande-ökande”. ”ökande-avtagande-ökande”. Det är Det oftast är oftast en följd en följd av reumatisk av reumatisk feber. feber. Ovanligt Ovanligt i Sverige, i Sverige, förekommer förekommer vanligen vanligen hos personer hos personer från från fattigare fattigare förhållanden förhållanden i utvecklingsländer. i utvecklingsländer. Apex Apex ochoch uppupp motmot vänster vänster axill axill (mitralisklaff) (mitralisklaff) S1 S1 S2 S2 S1 S1 S2 S2 Fysiologiska Fysiologiska blåsljud blåsljud • Hörs • Hörs framför framför allt över allt över aortaaorta och pulmonalisklaffarna. och pulmonalisklaffarna. • Vanligast • Vanligast hos yngre hos yngre och magra och magra personer. personer. • Uppkommer • Uppkommer ofta ofta vid ökad vid ökad hjärtminutvolym hjärtminutvolym och kan och försvinna. kan försvinna. • Personen • Personen har inga har inga symtom symtom på hjärtsjukdom. på hjärtsjukdom. VÅRDFOKUS. NUMMER TRE 2013 Fakta:Fakta: Ulf Nilsson, Ulf Nilsson, sjuksköterska sjuksköterska Hjärtcentrum Hjärtcentrum NUS,NUS, doktorand doktorand i kardiologi, i kardiologi, UmeåUmeå universitet. universitet. Källor:Källor: The ESC The textbook ESC textbook of Cardiovascular of Cardiovascular Medicine. Medicine. Oxford Oxford University University presspress 2009. 2009. Klinisk Klinisk undersökningsmetodik undersökningsmetodik för sjuksköterskor. för sjuksköterskor. Studentlitteratur Studentlitteratur 2015.2015. v2_36-37 Grafik hjärta.indd 36-37 VÅRDFOKUS. NUMMER TRE 2013 37 GRAFIK: TT Nyhetsbyrån TT Nyhetsbyrån 2017-01-26 14:05:55