Förslag till FU-inriktningar inom biologi
Här följer kortfattade ämnesbeskrivningar före de fem föreslagna inriktningarna inom
forskarutbildningen i biologi. Varje inriktning kommer att företrädas av en
ämnesföreträdare med ansvar för forskarutbildningens kvalitet. Ämnesföreträdaren
fungera som inriktningens examinator som stöds i denna funktion av en examinationsråd
bestående av 1-3 professorer som tillsammans täcka inriktningens akademisk bred.
De föreslagna inriktningarna
Ekologi
Ekologins kärnområde är växters och djurs (och andra organismers) utbredning och
abundans och hur samspelet mellan organismer och deras abiotiska och biotiska miljö
skapar dessa mönster. Här finns överlappningar med evolutionsbiologin, men här ryms
också ekologiska samhällens, näringskedjors och näringsvävars struktur och dynamik
liksom omsättningen av energi och materia. Hur rumslig struktur och tidsmässig
variation av omvärldsförhållanden påverkar organismers utbredning och abundans på
olika rumsliga och tidsmässiga skalor är också viktiga delar av ekologin. Tillämpningen av
ekologin har stor betydelse för bevarandet av arter och deras livsmiljöer.
Evolutionsbiologi och systematik
Evolutionsbiologin uppkomsten och vidmakthållandet av genetisk variation,
mekanismerna för drift, selektion, och anpassningar av kvantitativa karaktärer är
studieområden. Betydelsen av frekvens- och täthetsberoende processer i naturliga
populationer är viktiga delar. Klassisk populationsgenetik, kvantitativ genetik och en hel
del molekylär (eller genomisk) ekologi är naturliga delar av evolutionsbiologin, liksom
studiet av t.ex. livshistoriebiologi, beteendeekologi, sexuell selektion, parningssystem,
spridningsbiologi (inkl. sjukdomsspridning) och artbildning.
Uppkomsten och vidmakthållandet av livets mångfald och hur allt levande hänger
samman i släktskapsrelationer ryms inom detta område. Taxonomi och systematik hos
olika grenar av livets träd, utdöenden och uppkomsten av nya taxa är viktiga delar. Här
ryms också t. ex. genotypisk och fenotypisk variation inom och mellan arter (eller andra
taxa).
Funktionell biologi
Funktionell biologi är studiet av djurs och växters morfologiska, fysiologiska och
strukturella anpassningar till miljön. Det kan röra sig om hur djurs sinnen (t.ex. syn, lukt,
orienteringsförmåga) har anpassats till olika livsbetingelser och ekologiska
omständigheter, hur lokomotionsorganen utvecklats som anpassningar till livet i luften, i
vattnet eller på land, eller hur ämnesomsättning eller transportsystem i kroppen fungerar.
Fotosyntesen, vattentransport, näringsupptag och -omsättning och växters anpassning
för t.ex. spridning och reproduktion ryms inom detta område.
Mikrobiologi
Mikrobiologin omfattar studiet av virus, arkéers, bakteriers, protisters, svampars och
andra encelliga organismers biologi. Genom studier av mikroorganismer har kommit
grundläggande förståelse för hur celler fungerar. Mikroorganismer studeras på
samhällsnivån (ekologi och epidemiologi), på den cellulära nivån (cellbiologi och
fysiologi), och på en protein och gennivå (molekylärbiologi). Det är också en tillämpad
vetenskap, med användning inom medicin, jordbruk och underhåll av miljön, samt
bioteknikindustrin.
Cell- och Molekylärbiologi
Livets minsta beståndsdelar - den prokaryota eller eukaryota cellen och dess
komponenter (t.ex. membran, organeller, kromosomer och gener) - är detta områdes
studieobject. Cell- och molekylärbiologin söker svar på cellens biokemiska maskineri, den
molekylära grunden för nedärvning (translation, transkription, kromosomegenskaper)
och hur prokaryota organismers egenskaper dikteras av dessa processer. Det eukaryota
genomets egenskaper och dynamik är också föremål för detta ämnes forskning.
Växtcellens speciella maskineri (t.ex. fotosyntesen) är en viktig del av detta ämne.
What these disciplines (inriktningar) are:
1. An organisational structure for postgraduate education only. Only PhD students
(and not their supervisors) belong to a given discipline (inriktning). Supervisors
belong instead to an administrative division (enhet), and receive postgraduate
funds (studiestöd) from this division. Thus for example, a supervisor with two
PhD students may have one student belonging to one discipline, and the other
belonging to another discipline.
2. A mechanism for ensuring academic quality within a coherent discipline, with a
single Discipline Head (Ämnesansvarig) that acts as Examiner.
3. A basis upon which more specialised courses and other academic activities can be
defined and organised for PhD students.
What these disciplines (inriktningar) are not:
1. Financial units with power. Only the administrative divisions (enheter) have
finances and power.
2. Simple subdivisions of the administrative divisions (enheter). Academic divisions
have no coupling to administrative divisions. The supervisors of PhD students
belonging to a single discipline may collectively belong to several administrative
divisions – exactly which divisions may vary over time, depending on the cohort
of PhD students that belong to the discipline at any given moment.
3. Fixed in stone forever. As supervisors/students/fields come and go so too will
our various disciplines. It will be FUN’s roll to monitor these changes and to
alter the discipline structure accordingly.
The role of the Discipline Head (Ämnesansvarig)
1. Functions as the examiner of all postgraduates within the discipline and acts as
Chair at thesis defences. In consultation with the student’s supervisors, appoints
faculty opponents.
2. Is responsible for controlling the academic quality of all academic theses and
approving their formal defence.
3. Is responsible for overseeing the progress of each PhD student within the
discipline. Organises and chairs a yearly (or optimally twice yearly)
doktorandsamtal with each student and their supervisors/reference persons and
ensures that the individual curriculum (individuell studieplan) of each student is
updated following this meeting.
4. Is responsible for defining and organising discipline-specific courses and other
academic activities for students within the discipline. Finances to support such
activities should ideally be sourced from a central fund reserved for this purpose
at the Department of Biology.
5. Acts as the first line of mediation between students and their supervisors if
problems or conflicts arise. If problems remain unresolved the Director of
Postgraduate Studies should then become involved.
