Hur mår våra studenter?

Hur mår
våra
studenter?
Petter Gustavsson
Marie E Dahlin
Stockholm 4/5 2015
1
Disposition
 Tillbakablick. Folkhälsorapporten 2005
 Svensk folkhälsostatistik om unga vuxna och studerandes
psykiska hälsa (2014; 2012-2014)
 Högskolestudenters psykiska hälsa: en översikt av forskning
 Longitudinell forskning om högskolestudenters psykiska hälsa
2
Lättare psykisk ohälsa
Petter Gustavsson
21 augusti 2015
4
Sjukskrivningsdiagnoser
5
Psykofarmaka
6
7
8
Folkhälsoproblem
9
10
Psykisk hälsa 2014 (16-84 år; uppdelat ef kön)
11
Psykisk hälsa 2014 (kvinnor; uppdelat ef ålder)
12
Psykisk hälsa (kvinnor 16-29; uppdelat ef år 2012-2014)
13
Psykisk hälsa 2014 (uppdelat ef sysselsättning)
14
Psykisk hälsa 2014 (studenter; uppdelat ef kön)
15
Psykisk hälsa (studerande; år 2012-2014)
16
Psykisk hälsa (studerande kv; år 2012-2014)
17
Psykisk hälsa (studerande män; år 2012-2014)
18
20
A systematic review of studies of depression
prevalence in university students
 Number of studies: 24
 Reported prevalence rates ranged from 10%
to 85% with a weighted mean prevalence of
30.6%.
 The results suggest that university students
experience rates of depression that are
substantially higher than those found in the
general population.
American College Health Association
National College Health Assessment II: Spring 2014.
n= 79,266
Average age: 22.22 years
National College Health Assessment II:
Spring 2014.







Within the last 12 months, students reported the following factors
affecting their academic performance
Stress: 30.3%
Anxiety: 21.8%
Sleep difficulties: 21.0%
Depression: 13.5%
Internet use/computer games: 11.6%
Finances: 6.2%
Chronic pain: 3.0%
CCMH The 2014 Annual Report
Overall n=79,841
Attended counseling for mental health concerns
=29.3%
CCMH The 2014 Annual Report
The top presenting concerns of students, listed
in descending order, are:
1.
2.
3.
4.
5.
Anxiety
Depression
Stress
Family
Academic performance
• Enkätstudie 2013
• n=5182 (39%)
30
Psykiatriska diagnoser bland
81 läkarstuderande på termin 6
n %
Egentlig depression
5
6.2
32
41.6
1
1.3
Hypomani någonsin
4
4.9
Mani någonsin
1
1.2
Social Fobi
6
7.6
Generaliserat ångestsyndrom
3
3.7
Tvångssyndrom
0
0
Paniksyndrom
0
0
Posttraumatiskt stressyndrom
0
0
Alkoholmissbruk
5
6.2
Alkoholberoende
6
7.4
Bulimi
1
1.2
Anorexia nervosa
0
0
Tidigare depression (n=76)
Dystymi
Psykiatrisk diagnos
22 27.2
Av dessa hade 3
någon vårdkontakt
Dahlin & Runeson. BMC
Medical Education, 2007, 7:6.
Läkarstuderande vid KI jmf
Handelshögskolans studenter
Depression och alkohol bland läkarstuderande
och Handelsstuderande
Handelsstud
Weekly
bingedrinking
Business students Men
Harmful
alcohol use

Mer alk

Mer depr
Business students
Women
Medical students Men
Depression
0%
10%
20%
30%
40%
Medical students
Women
Procent
Dahlin et al, BMC Medical Education 2011
Samma data som föreg bild + själskattad psyk ohälsa i behov av
behandling och ev sökt behandling
Dahlin et al, BMC Medical Education 2011
” The two student groups differed in their choice of help-seeking only with regard to student health services,
which were more often sought by medical students, and there was a minor but significant tendency for women
to have sought specialised help from psychologists or psychiatrists more often than men.”
- Ur Discussion ”Medical students may have a lower threshold for consulting a professional, due to the
availability of student health services on the KI campus, the like of which the SSE students do not have access
to. “
The WHO World Mental Health Surveys International College
Student Project (WMH-ICS)
• The college years are a crucial time period when students make the
transition from late-adolescence to adulthood.
• This transition takes place during an extremely sensitive part of the life
cycle for the onset of emotional problems and mental disorders.
• Approximately 75% of all lifetime mental disorders have their onsets prior
to the age of 24.
• These early-onset cases have greater delays in seeking treatment as well
as poorer clinical and functional outcomes than later-onset cases.
• Mental disorders are more prevalent among students than among adults
• Suicide is a common cause of death among university students.
• The college years are also associated with a significant increase in risky
health behaviors, such as excessive alcohol and cannabis use.
• These disorders and behaviors are associated with low academic
attainment as well as with a range of adverse outcomes in the domains of
health and role functioning subsequent to leaving college.
• http://www.hcp.med.harvard.edu/wmh/college_student_survey.php
The LANE- and PATH-studies
Longitudinal Analyses of Nursing Education
Prospective Analyses of Teachers Health
 Prevalens och förlopp av psykisk ohälsa (andra hälsoproblem)
UTBILDNING
ARBETSLIV
 Arbetsvillkor
 Studievillkor
 Studieengagemang
 Yrkesförberedelse
 Kompetens
 Arbetslivsintroduktion
 Karriärvägar
 Tillfredställelse och
välbefinnande
37
Studenter från alla
lärosäten i Sverige
Blekinge Tekniska Högskola
Göteborgs Universitet
Hälsohögskolan i Jönköping
Högskolan Dalarna
Högskolan i Borås
Högskolan i Gävle
Högskolan i Halmstad
Högskolan i Kalmar
Högskolan i Skövde
Högskolan i Trollhättan/Uddevalla
Högskolan Kristianstad
Karlstad Universitet
Karolinska Institutet
Linköpings Universitet
Luleå Tekniska Universitet
Lunds Universitet
Mälardalens Högskola
Malmö Högskola
Mitthögskolan
Sophiahemmets Sjuksköterskeskola
Umeå Universitet
Uppsala Universitet
Växjö Universitet
Örebro Universitet
Ersta Högskola
Rödakorsets Högskola
38
År
0
UTBILDNING
3
2
1
ARBETSLIV
0
1
2
3
4
5
Kliniska nivåer av depression
16
14
12
Procent
10
Grupp med lägst prevalens
8
Grupp med högst prevalens
6
4
2
0
Utbildning
Arbete
Smärta från rygg
70
60
50
Procent
40
Grupp med lägst prevalens
Grupp med högst prevalens
30
20
10
0
Utbildning
Arbete
Smärta från nacke/skuldra
70
60
Procent
50
40
Grupp med lägsta prevalens
Grupp med högsta prevales
30
20
10
0
Utbildning
Yrke
43
44
45
Prevalens av stressymptom
50
45
41%
40
37%
35
30
30%
25
20
15
10
5
0
Första året i utbildning
Andra året i utbildning
Tredje året i utbildning
46
Samtidig ökning av problem med
muskelspänningar
80
70
60
49,2
50
52,7
40,9
40
30
20
10
0
1 st year
Första året i utbildning
2 nd year
Andra året i utbildning
3 tr year
Tredje året i utbildning
47
Samtidig ökning av problem med
mag/tarmsymptom
80
70
60
50
40
44,7
48
39,2
30
20
10
0
1 st year
Första året i utbildning
Ann Rudman
i utbildning
2Andra
ndåret
year
3 tr year
Tredje året i utbildning
21 augusti 2015
48
Påverkar utveckling av stressymtom
studenternas resultat?
Mindre aktiva studenter
Lägre nivåer av upplevelsen att klara arbetet som
sjuksköterska
Mindre väl förberedda
UTBILDNING
1 året
utbildning
Ann Rudman
2
Sista året
utbildning
ARBETSLIV
0
Första året
arbetsliv
2
3
4
5
21 augusti 2015
49
Påverkar utveckling av stressymtom
hur det går ”professionellt” ett år efter avslutad
utbildning?
Klarar sina arbetsuppgifter sämre
Använder forskning i mindre utsträckning
Vanligare att ha intentionen att lämna yrket
UTBILDNING
1 året
utbildning
Ann Rudman
2
Sista året
utbildning
ARBETSLIV
0
Första året
arbetsliv
2
3
4
5
21 augusti 2015
50
51
Typiska stressorer






För hög arbetsbelastning
Brist på kontroll/inflytande
Frånvaro av belöning/bekräftelse
Dålig sammanhållning
Orättvisa bedömningar/belöningar
Värderingskonflikter
Orsaker till stress under 2:a terminen
Hög arbetsbelastning
Låg kontroll/lågt inflytande
Lågt socialt stöd (fr lärare)
Lågt socialt stöd (fr kursare)
Orättvisa bedömningar
Värderingskonflikter
0
Petter Gustavsson
10
20
30
40
50
60
70
80
90 100
21 augusti 2015
53
Förändring över tid: Hög arbetsbelastning
100
90
80
70
60
50
40
35,1
33,7
30
28,3
20
10
0
1 st year
Petter Gustavsson
2 nd year
3 rd year
21 augusti 2015
54
Förändring över tid: låg kontroll/lågt inflytande
100
90
80
70
64,2
66,1
68,9
60
50
40
30
20
10
0
1 st year
Petter Gustavsson
2 nd year
3 rd year
21 augusti 2015
55
Förändring över tid: lågt stöd (från lärare)
100
90
80
70
60
50
40
30
25,6
28,9
29,2
20
10
0
1 st year
Petter Gustavsson
2 nd year
3 rd year
21 augusti 2015
56
Öppna jämförelser
 Skillnader mellan utbildningsorter vad gäller:
 1. Studentengagemang och utbildningsutfall
 2. Kritiskt tänkande och förbättringskunskap
 3. Studiemiljö och stress
57
petter.gustavsson@ki.se
08 - 5248 3659
58
Resultat
 Andelen som är motiverade för yrket av eget intresse är högt
 75% väljer utifrån ett genuint intresse
 Stress ökar under utbildningen
 Detta får konsekvenser för yrkesförberedelsen och yrkesutövandet
 Vanligaste stressorn var lågt inflytande/lite kontroll
 2/3 upplevde detta som en ständig källa till stress
 2/3 studenter upplever sig väl förberedda för sitt yrke
 Varierar stort mellan lärosäten
 Problem i övergången mellan utbildning och arbete
 Bristande förkunskaper, känslor av otillräcklighet, lågt stöd,
bristande intresse för kunskap och utveckling
 Andelen med kliniska nivåer av depression
 Är högre under utbildningstiden än under arbetslivet
59
petter.gustavsson@ki.se
08 - 5248 3659
60