Vad gör en skicklig lärare?
advertisement
Kollegialt lärande ur forskarperspektiv Inledning – vad gör en skicklig lärare? Kompetensutveckling – några modeller Metod Teoretiska utgångspunkter Resultat - kollegialt lärande ur forskarperspektiv Lill Langelotz@hb.se Vad gör en skicklig lärare? En studie om kollegial handledning som utvecklingspraktik. Lill Langelotz 2014 Lill Langelotz@hb.se Går att förstå på olika vis Vad gör en skicklig lärare? Vad gör - hur handlar/agerar - en skicklig lärare? (individperspektiv) Vad är det som skapar - vilka strukturer gör/konstituerar - skickliga lärare?(praktik/organisationsperspektiv) Lill Langelotz@hb.se Vad gör en skicklig lärare? När läraren själv får bestämma: Ramar in lektionen, ”fångar upp” Ämneskompetens (Nordänger, 2009) Kollegialitet Lill Langelotz@hb.se Vad gör en skicklig lärare? ”Det beror på vad som bedöms utbildningsmässigt önskvärt” (Biesta, 2007) Lill Langelotz@hb.se Vad gör en skicklig lärare? Kompetensutveckling(?) normbaserad (standards-based) fortbildning (training); formellt meriterande (award-bearing); brist (deficit); pilot (cascade); omvandlande/transformativ (transformative) coaching/handledning/mentorskap (coaching/mentoring); lärandegemenskaper (community of practice); aktionsforskning (action research); (Kennedy, 2005, s. 236-237) Lill Langelotz@hb.se Vad gör en skicklig lärare? Kollegialt lärande: kompetensutveckling där lärare strukturerat samarbetar för att utveckla kunskap för att förbättra undervisningen (t ex Skolverket) t.ex. learning study, TLC (t.ex. BfL) Olika kollegahandledning epistemologiska utgångspunkter Lill Langelotz@hb.se Kollegial handledning /…/ den enskilda lärare som deltar i den skall få hjälp av kolleger att göra sig medveten om och vidareutveckla sin praktikteori om undervisning och sitt arbete som lärare, men också att lärarna som yrkesgrupp skall utveckla sin gemensamma professionella yrkeskunskap, yrkesetik och (Lauvås et al., 1997, s. 11) praktik. Lill Langelotz@hb.se Nine Steps to Heaven? 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. 9. Varvet (”rundan”) varje deltagare presenterar sitt problem. Gruppdeltagarna väljer ett problem att fördjupa. En samtalsledare (moderator) och protokollförare utses. Problemägaren berättar närmare om problemet. Inga frågor. Varvet, en fråga vardera tills alla frågor är ställda, ev. flera varv. Var och en formulerar sin syn på vad som är problemet, skriv först och berätta sedan. Runda med råd från kollegor, ett råd per person varje varv. Problemägaren redogör för vad hon kan tänkas göra åt problemet, alt. reflekterar över de råd som givits. Summera (moderatorn) och reflektera över vad som behövs för att nästa gång ska bli mer givande. (jfr Lauvås et al. 1997, s. 68 -71) Lill Langelotz@hb.se Metod och metodologi 2008-2011 i ett arbetslag (6-9 lärare) 27 lagmöten varav 19 handledningstillfällen Intervjuer med rektor (3) lärare (6) Aktionsforskande ansats – med lärarna Lill Langelotz@hb.se Teoretiska utgångspunkter Socialkonstruktionism Språket formar och (om)formar vår förståelse av världen/verkligheten (Burr, 2003) Praktikteori ’Zooma in’ och ’zooma ut’ praktiker (Nicolini, 2013) Practice architectures (Kemmis et al. 2014) Makt (Foucault, 2002) Lill Langelotz@hb.se Practice architectures (Kemmis & Grootenboer, 2008) Kulturellt-diskursiva arrangemang Social-politiska arrangemang En praktik sayingsdoingsrelatings Materielltekonomiska arrangemang Lill Langelotz@hb.se Vad lärare talar om – några exempel Hur får man omotiverade elever att arbeta? Hur ska jag få elevernas respekt? Hur ska vi säkra halvklass när det måste vara h-klass? Hur ska jag hinna se alla elever i överfulla grupper Hur får vi ett fungerande arbetslag? Hur klara inkludering av en diagnostiserad elev kunskapsmässigt? Hur får jag elva olika kulturer och språk att fungera i ett klassrum Disciplinära problem Lärarrollen Organisation (Arbetslags-)Relationer (ämnes-)Undervisning Kollegialt lärande för att utveckla sin: gemensamma professionella yrkeskunskap, yrkesetik och praktik Lill Langelotz@hb.se Nine Steps to Heaven? Disciplinerande processer Demokratiserande processer Utvecklande processer (Langelotz, 2013) Nine Steps to Heaven? Lill Langelotz@hb.se Nine steps to heaven? Lill Langelotz@hb.se Vad gör en skicklig lärare? En skicklig lärare: Samarbetar Lyssnar Kommunicerar Individen kan bli och vara subjekt med möjlighet till verkligt handlande; en demokratisk kvalitet Demokratiska situationer möjliggörs Lill Langelotz@hb.se Hur är det möjligt? Livslångt lärande, Kollegialt lärande Kulturelltdiskursiva Nordiskt folkbildningsideal arrangemang PRAKTIK Arbetslag, rektor Forskningsansats Socialtpolitiska arrangemang Kollegial kompetensutveckling som främjar demokratiska processer Tid, handledningsmodell Materiellt – ekonomiska arrangemang Lill Langelotz@hb.se Nine Steps to Heaven? Disciplinerande processer Demokratiserande processer Utvecklande Processer (Langelotz, 2013) Utmaningar/begränsningar Marknadsdiskurs Kulturelltdiskursiva ’den Andre’ arrangemang Arbetslag, rektor forskare/expert Socialtpolitiska arrangemang PRAKTIK Kollegial kompetensutveckling som främjar demokratiska processer Försämrad ekonomi Materiellt – ekonomiska arrangemang Lill Langelotz@hb.se Konklusion Olika ideologiska och epistemologiska utgångspunkter; som man frågar (gör) får man svar Strukturella betydelser för hur det kollegiala lärandet (möjlig)‘görs’ (t ex kultur, diskurser, politik och ekonomi) Vad är det som är utbildningsmässigt önskvärt? Lill Langelotz@hb.se Tack för att ni lyssnade Lill Langelotz@hb.se Det demokratiska uppdraget Det är inte tillräckligt att i undervisningen förmedla kunskap om grundläggande demokratiska värderingar. Undervisningen ska bedrivas i demokratiska arbetsformer och förbereda eleverna för att aktivt delta i samhällslivet (Lpf 11, kap 1.) Lill Langelotz@hb.se En skola i förändring ’Ny’ elevgrupp – ’mångkulturella’ elever från förorten ’Baylanpengar’- modersmålsstödjare, saslärare, språkstödjare Kompetensutvecklingsdag kring handledningsmodeller majoriteten av lärarna i ett arbetslag vill pröva kollegahandledning Lill Langelotz@hb.se
