Kollegialt lärande –
kompetensutveckling eller kollektiv
korrigering?
Inledning – vad gör en skicklig lärare?
Kompetensutveckling – några modeller
Metod
Teoretiska utgångspunkter
Resultat - kollegialt lärande
Lill Langelotz@hb.se
Vad gör en
skicklig lärare?
En studie om kollegial handledning som utvecklingspraktik.
Lill Langelotz
2014
Lill Langelotz@hb.se
Går att förstå på olika vis
Vad gör en skicklig lärare?
Vad gör - hur handlar/agerar - en skicklig
lärare? (individperspektiv)
Vad är det som skapar - vilka strukturer
gör/konstituerar - skickliga
lärare?(praktik/organisationsperspektiv)
Lill Langelotz@hb.se
Vad gör en skicklig lärare?
När läraren själv får bestämma:
Ramar in lektionen, ”fångar upp”
Ämneskompetens
Kollegialitet
(Nordänger, 2009)
Lill Langelotz@hb.se
Vad gör en skicklig lärare?
”Det beror på vad som bedöms
utbildningsmässigt önskvärt”
(Biesta, 2007)
Lill Langelotz@hb.se
Vad gör en skicklig lärare?
Kompetensutveckling (?)
Normbaserad (standards-based)
fortbildning (training);
formellt meriterande (award-bearing);
brist (deficit);
pilot (cascade);
Omvandlande/transformativ (transformative)
coaching/handledning/mentorskap (coaching/mentoring);
lärandegemenskaper (community of practice);
aktionsforskning (action research);
(Kennedy, 2005, s. 236-237)
Lill Langelotz@hb.se
Vad gör en skicklig lärare?
Kollegialt
lärande: kompetensutveckling
där lärare strukturerat samarbetar för att
utveckla kunskap för att förbättra
undervisningen (t ex Skolverket)
t.ex. learning study, TLC (t.ex. BfL)
Olika
kollegahandledning
epistemologiska
utgångspunkter
Lill Langelotz@hb.se
Kollegial handledning
/…/ den enskilda lärare som deltar i den
skall få hjälp av kolleger att göra sig
medveten om och vidareutveckla sin
praktikteori om undervisning och sitt arbete
som lärare, men också att lärarna som
yrkesgrupp skall utveckla sin gemensamma
professionella yrkeskunskap, yrkesetik och
praktik.
(Lauvås et al., 1997, s. 11)
Lill Langelotz@hb.se
Nine Steps to Heaven?
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
9.
Varvet (”rundan”) varje deltagare presenterar sitt problem.
Välj ett problem
En samtalsledare utses
Problemägaren fördjupar. Inga frågor.
Varvet, en fråga vardera tills alla frågor är ställda, ev. flera
varv.
Var och en formulerar sin syn (skriv först och berätta sedan).
Runda med råd från kollegor, ett råd/person varje varv.
Problemägaren reflekterar; redogör för vad hon kan tänkas
göra åt problemet
Summera (moderatorn) och reflektera över vad som behövs
för att nästa gång ska bli mer givande.
(jfr Lauvås et al. 1997, s. 68 -71)
Lill Langelotz@hb.se
En skola i förändring
’Ny’
elevgrupp – ’mångkulturella’ elever
från förorten
’Baylanpengar’- modersmålsstödjare, saslärare, språkstödjare
Kompetensutvecklingsdag kring
handledningsmodeller
majoriteten
av lärarna i ett arbetslag vill pröva
kollegahandledning
Lill Langelotz@hb.se
Metod och metodologi
2008-2011
i ett
arbetslag (6-9
lärare)
27 lagmöten varav
19 handledningstillfällen
Intervjuer med
rektor (3) lärare (6)
Aktionsforskande
ansats – med lärarna
Lill Langelotz@hb.se
Teoretiska utgångspunkter
Socialkonstruktionism
Språket formar och (om)formar vår
förståelse av världen/verkligheten (Burr,
2003)
Praktikteori
’Zooma in’ och ’zooma ut’ praktiker
(Nicolini, 2013)
Practice
architectures (Kemmis et al. 2014)
Makt (Foucault, 2002)
Lill Langelotz@hb.se
Practice architectures
(Kemmis & Grootenboer, 2008)
Kulturellt-diskursiva
arrangemang
En praktik
sayingsdoingsrelatings
Materielltekonomiska
arrangemang
Social-politiska
arrangemang
Lill Langelotz@hb.se
Vad lärare talar om – några
exempel
Disciplinära problem
Lärarrollen
Organisation
(arbetslags-)Relationer
(ämnes-)Undervisning
Kollegialt lärande för att utveckla sin: gemensamma
professionella yrkeskunskap, yrkesetik och praktik
Lill Langelotz@hb.se
Nine Steps to Heaven?
Disciplinerande
Demokratiserande
Utvecklande
(Langelotz, 2013)
Nine Steps to Heaven?
Lill Langelotz@hb.se
Nine steps to heaven?
Lill Langelotz@hb.se
Vad gör en skicklig lärare?
En skicklig lärare:
Samarbetar
Lyssnar
Kommunicerar
Individen kan
bli och vara subjekt med
möjlighet till verkligt
handlande; en
demokratisk kvalitet
Demokratiska
situationer möjliggörs
Lill Langelotz@hb.se
Hur är det möjligt?
livslångt lärande,
kollegialt lärande
Kulturelltdiskursiva
nordiskt folkbildningsideal
arrangemang
PRAKTIK
arbetslag, rektor
forskningsansats
Socialtpolitiska
arrangeman
g
Kollegialt lärande
som främjar
demokratiska
processer
tid, handledningsmodell
Materiellt –
ekonomiska
arrangemang
Lill Langelotz@hb.se
Mångfald, segregation
& marknaden
Lill Langelotz@hb.se
Utmaningar/begränsningar
Marknadsdiskurs
Kulturelltdiskursiva
’den Andre’
arrangemang
Arbetslag, rektor
forskare/expert
Socialtpolitiska
arrangemang
PRAKTIK
Kollegial
lärande som
främjar
demokratiska
processer
Försämrad
ekonomi
Materiellt –
ekonomiska
arrangemang
Lill Langelotz@hb.se
Konklusion – kollegialt lärande
Olika
- som man frågar/gör får man svar
Ett janusansikte - dubbelt
Praktikarkitekturernas inverkan på
praktiken
Hur ser det ut som bäst?
Vad är det som är utbildningsmässigt önskvärt?
Lill Langelotz@hb.se
Det demokratiska uppdraget
Det
är inte tillräckligt att i undervisningen
förmedla kunskap om grundläggande
demokratiska värderingar. Undervisningen
ska bedrivas i demokratiska arbetsformer
och förbereda eleverna för att aktivt
delta i samhällslivet (Lpf 11, kap 1.)
Lill Langelotz@hb.se
Tack för att ni lyssnade
Lill Langelotz@hb.se
