Kulturinstitution,
serviceföretag, lärcentrum
eller minnesinstitution – det
diskursiva spelet om
folkbiblioteken under 30 år
Joacim Hansson, FD
Inst. för biblioteks- och
informationsvetenskap/Bibliotekshögskolan,
Högskolan i Borås
Mötesplats inför framtiden, Borås, 2004-10-13
Diskursanalys
Analyser av det sätt på vilket vi talar
om en företeelse.
 Två typer:

Jämförande studium av olika parallella
diskurser - konfliktorienterad
 Beskrivning och analys av
spännvidden och skiftningar inom en
diskurs – ”arkeologisk”

Folkbibliotekssektorns
självbilder: utgångspunkter
-
Idealism
Politiska mål och uppdrag
Relationen till användarna
Ekonomiska förhållanden och tillväxt
Professionella identiteter
Institutionella
självbeskrivningar
Folkbildningsinstitution
 Kulturinstitution
 Serviceföretag
 Informationssystem
 Pedagogisk resurs
 Minnesinstitution
 Offentligt vardagsrum

Analytiska utgångspunkter 1
Diskursiv nivå – hur biblioteken
omtalas och legitimeras
Verksamhetsnivå – det lokala biblioteket
Analytiska utgångspunkter 2






Offentliga utredningar och remisser – vilka
ramar gäller?
Målbeskrivningar och biblioteksplaner
”Ledarskiktets” prioriteringar - vad får tas
upp?
Fackpressens prioriteringar – vilka får
komma till tals?
Beskrivningar av faktiskt arbete i lokala
bibliotek
Projektbeskrivningar och utvärderingar
Vad vet vi?

Diskursiv nivå:





Oförutsägbar
Snabb
Starkt politisk
Ekonomiskt
oberoende
Förändringsinriktad

Verksamhetsnivå:





Förutsägbar
Långsam
Idealistisk och
professionell
Ekonomiskt
bunden
Förändringsobenägen
Vad vet vi inte?





Vem bestämmer – vilka aktörer släpps
fram?
Vem styr – hur ser sektorns hierarkier ut
(öppna och dolda)?
Hur formas spelet mellan diskurs och
verksamhet ?
Vad får spänningen mellan diskurs och
verksamhet för konsekvenser – ”känner
igen sig” i beskrivningarna och
diskussionerna?
Hur mycket förändras egentligen?