Vägledning för avgiftssamråd
– enligt 7 § avgiftsförordningen (1992:191)
ESV 2011:6
ESV:s rapporter innehåller regeringsuppdrag,
uppdrag från myndigheter och andra instanser eller
egeninitierade utredningar.
Publikationen är en intern vägledning för personal
på ESV.
Datum: 2011-04-11
Dnr: 49-443/2011
ESV-nr: 2011:6
Copyright: ESV
Rapportansvarig: Lasse Henricson
Förord
Förord
Alla statliga myndigheter ska i princip varje år samråda med Ekonomistyrningsverket
(ESV) om alla avgifter. Dessa avgiftssamråd genomförs av på uppdrag av regeringen
med stöd av 7 § avgiftsförordningen (1992:191). Syftet med denna vägledning för
avgiftssamråd är att den ska bidra till ändamålsenliga samrådsbeslut genom att vara
en handledning för berörda medarbetare på ESV.
Vägledningen ska också utgöra en dokumentation av samrådsprocessen som kan
användas för introduktion av nya medarbetare och för utveckling av processen.
I detta ärende har avdelningschef Pia Heyman beslutat. Funktionsansvarig Lasse
Henricson har varit föredragande. I handläggningen har också utredarna Bo
Henriksson och Anna Bengtsson deltagit. I den slutliga handläggningen har
funktionsansvarig Claes-Göran Gustavsson deltagit.
3
INNEHÅLL
Innehåll
Förord .......................................................................................................................... 3
1 Inledning ................................................................................................................. 5
2 Samrådens omfattning .......................................................................................... 5
3 Syftet med avgiftsförordningen ........................................................................... 7
4 Syftet med samråden ............................................................................................. 8
5 Samrådsprocessen .............................................................................................. 10
5.1 Samrådsunderlag – Vad ska myndigheten lämna? ....................................................... 10
5.2 Handläggning – Vad gör man?...................................................................................... 11
5.2.1 Underrättelser till Regeringskansliet .................................................................. 12
5.2.2 Skäl för undantag för samrådsskyldighet ........................................................... 12
5.3 Föredragning och beslut ............................................................................................... 15
5.4 Efterarbete .................................................................................................................... 17
6 Särskilda rutiner ................................................................................................... 18
6.1 Handläggning av avgifter enligt 4 § ............................................................................... 18
6.2 Tjänsteexport ................................................................................................................ 18
6.3 Länsstyrelser ................................................................................................................. 18
6.4 Garantiavgifter............................................................................................................... 19
Bilaga 1
Bilaga 2
Bilaga 3
Lathund för granskning av samrådsunderlag
Exempel på samrådsunderlag
Mall för samrådsyttrande
4
Inledning
1
Avgiftssamråd genomförs av Ekonomistyrningsverket (ESV) på uppdrag av
regeringen med stöd av 7 § avgiftsförordningen (1992:191). Närmare föreskrifter om
samrådsförfarandet utfärdas av ESV med stöd av 31 § avgiftsförordningen.
En ledstjärna i en vägledning för samrådsverksamheten är att göra syftet med
verksamheten känt och accepterat av berörda parter. Det gäller inte minst vid
introduktion av nya medarbetare. Mot denna bakgrund har syftet, med såväl
avgiftsförordningen som samråden, beskrivits relativt utförligt i Kap. 3 och 4.
I rapporten har genomgående hänvisats till ESV även om referensen ibland avser
RRV som ansvarade för avgiftssamråden innan ESV bildades 1998.
Samrådens omfattning
2
Avgiftssamråden omfattar avgifter i statsrättslig bemärkelse, dvs. avgiften ska syfta
till att helt eller delvis täcka statliga myndigheters kostnader för viss definierad
avgiftsbelagd verksamhet. Motprestationsvillkoret ska således vara uppfyllt. Vad
som i statsrättslig bemärkelse ska betraktas som en motprestation bestäms främst i
regeringens förslag till regeringsform1. Ytterligare vägledning beträffande
definitionen av begreppet avgift fås genom rådande statsrättsliga praxis och t.ex.
rapporten Att avgränsa avgifter, ESV 2004:17.
Offentligrättsliga avgifter är så kallade tvingande avgifter där riksdagen beslutar att
avgiften ska införas. Riksdagen har rätt att bestämma avgiftens storlek, men har i
regel delegerat denna rätt till regeringen. Rätten att regeringen eller en myndighet ska
få disponera avgiftsinkomsterna ska i princip framgå av riksdagsbeslut. Avgifterna är
ett ingrepp i den enskildes ekonomiska förhållanden och betalas nästan uteslutande
av företag eller hushåll. Verksamheten regleras i lag och förordning.
1
Prop. 1973:90, s.212 ff.
5
Avgifter från uppdragsverksamhet avser försäljning av varor och tjänster som är
frivilligt efterfrågade. Det är regeringen som har rätt att bestämma att avgifter ska
införas. Regeringen har också rätt att bestämma avgiftens storlek, men har i regel
delegerat denna rätt till myndigheten. Kunderna är såväl offentliga som privata.
Avgiftsinkomsterna disponeras normalt av myndigheten.
Definitionen av de avgifter som omfattas av samrådsprocessen inkluderar inte s.k.
statligt reglerade avgifter som andra än statliga myndigheter tar ut. Sådana avgifter
bestäms av riksdag, regering eller en statlig myndighet men betalas till privata eller
kommunala organ som ersättning för deras arbete.
Avgiftsförordningen är inte heller tillämplig för sådant som kallas för avgifter, men
som i statsrättslig bemärkelse utgör exempelvis skatt, tull eller böter. Vidare omfattar
samråden inte heller vissa typer av ersättningar som kan ifrågasättas, främst utifrån
kriteriet att avgiften ska motsvaras av en motprestation i statsrättslig bemärkelse. Det
gäller t.ex. dispensavgifter och förseningsavgifter. Avgifter i denna gråzon får
bedömas av funktionsansvarig från fall till fall.
ESV anger i Kap. 6 Särskilda rutiner vilka avgifter som visserligen omfattas av
avgiftsförordningen, men som ändå generellt undantas från årlig samrådsskyldighet.
Avgiftssamråd kan även genomföras av ESV då regeringen meddelat detta på annat
sätt än med stöd av 7 § avgiftsförordningen.
6
3
Syftet med avgiftsförordningen
Av regeringens förordningsmotiv (1992:3) kan följande skäl för införandet av
avgiftsförordningen urskiljas.
Ett samlat regelverk för avgiftsfinansierad verksamhet.
Avgiftsfinansierad verksamhet ska styras av heltäckande och tydliga riktlinjer.
Även tillämpningen av riktlinjerna ska också ske på ett enhetligt sätt.
Behovet av en enhetlig bedömning av avgiftsuttag i relation till ställda
ekonomiska mål.
Full kostnadstäckning bör generellt gälla som ekonomiskt mål.
Det är av vikt att myndigheternas praxis i fråga om avgifter fortlöpande följs upp
av ESV. Verket ska i sin tur årligen till regeringen redovisa utvecklingstendenser
inom det statliga avgiftsområdet som helhet.
Samrådsbeslutet innebär ett viktigt underlag för beslut om avgifternas storlek
oavsett om det är regeringen eller myndigheten som bestämmer storleken.
Det kan även vara på sin plats att redovisa vad ESV inte kan åstadkomma med hjälp
av ett samrådsförfarande.
Syftet har aldrig varit att ESV systematiskt ska bedöma om avgiftsbelagda
verksamheter bedrivs kostnadseffektivt. Hur lång tid krävs att pröva ett ärende? Hur
mycket avgiftsbelagd tillsyn ska bedrivas? Det finns oftast inga egna erfarenheter
eller några andra myndigheters kostnader att jämföra med.
Samrådet genomförs ex ante och avgifterna grundar sig på en prognos över framtida
kostnader och volymer för vitt skilda verksamheter. Det är svårt för ESV att
ifrågasätta sådana uppgifter. Det innebär också att myndigheters tillämpning kan
avvika från de uppgifter som framgår av de dokument som ESV granskar i samrådet.
Det är inte ESV:s uppgift att i ett samråd bedöma vilken ambitionsnivå som är
lämplig för en viss avgiftsbelagd verksamhet. Detta gäller såväl kvalitativa
förhållanden som kvantitativa förhållanden.
7
4
Syftet med samråden
Samråden syftar till att vara ett instrument för styrning av avgiftsbelagd verksamhet i
staten. Samråden utgör huvudsakligen en kontrollerande verksamhet och ett
instrument för att uppnå enhetliga principer i staten, vilket framgår av följande
beskrivning av syftena med samrådsinstitutet.
Tillsynsfunktion
Samrådsförfarandet är en tillsynsfunktion som ESV utför på uppdrag av regeringen.
Genom avgiftssamråden ska ESV kontrollera att avgifterna sätts utifrån det
ekonomiska mål som beslutats för verksamheten, att samtliga kostnader som
avgifterna ska täcka är identifierade och beräknade samt att regler och riktlinjer på
området beaktats.
Koncernperspektivet
Staten är en juridisk person och precis som inom en privat företagskoncern finns det
anledning att genom olika instrument, t ex samråd, se till att enhetliga och likartade
principer för prissättning tillämpas.
Stödjande syfte
Den enskilda myndigheten kan få råd avseende prissättning i anslutning till samrådet.
Erfarenheter och praxis kan förmedlas av ESV. Erfarenheterna från de direkta
kontakterna med myndigheterna används även till att utforma regler, riktlinjer och
handledningar för avgiftsbelagd verksamhet.
Beskrivande av tillståndet och utvecklingstendenserna
Genom samråden får ESV inblick i den avgiftsbelagda verksamheten som
myndigheterna bedriver. De årliga samråden kan därför bidra med underlag till såväl
en tillståndsbeskrivning som utvecklingstendenser avseende det statliga
avgiftsområdet.
8
Höja kompetensen
Samrådsverksamheten kan också ha ett preventivt syfte. Vissa myndigheter kan antas
utveckla sin kompetens och tillämpning avseende kostnads- och intäktskalkylering
eller prissättning.
Bättre ekonomisk uppföljning
Krav på årligt samråd initierar myndigheter att regelbundet ompröva avgifterna i
verksamheten. Detta är särskilt motiverat då avgifterna redovisas mot inkomsttitel
och myndighetens verksamhet finansieras med anslag. Detta gäller i de fall
sambandet är svagt mellan avgiftsintäkterna och motsvarande kostnader som täcks
med anslag.
9
5
Samrådsprocessen
Samrådsprocessen beskrivs i följande figur som representerar en tidsperiod på högst
fyra veckor.
Arbetsuppgifterna/momenten som redovisas i figuren kommenteras under
efterföljande rubriker.
Samrådsunderlag från myndigheter
Handläggning enligt Vägledningen
Högst 4 veckor
Fördelning av samrådsunderlag till
handläggare
Föredragning och beslut
Expediering och arkivering
5.1
Samrådsunderlag – Vad ska myndigheten lämna?
De myndigheter som omfattas av avgiftsförordningens bestämmelser ska på eget
initiativ komma in till ESV med samrådsunderlag. ESV meddelar inga särskilda
påminnelser om samrådsskyldigheten.
10
Kraven på samrådsunderlaget framgår av ESV:s föreskrifter till
7 § avgiftsförordningen. I BILAGA 2 redovisas exempel på samrådsunderlag.
Bilaga 2 ska även läggas ut på ESV:s webbplats www.esv.se.
Inkomna samrådsunderlag ska diarieföras enligt de rutiner som allmänt gäller för
inkommande skrivelser till ESV. Registrator ska lämna underlaget till ansvarig
avdelning. Funktionsansvarig ansvarar för att samrådsunderlaget lottas på en
handläggare.
5.2
Handläggning – Vad gör man?
Handläggning ska genomföras i enlighet med tidigare beskrivna syften med
avgiftsförordningen och med samråden samt med stöd av den lathund som redovisas
i BILAGA 1.
I lathunden presenteras vad som bör kontrolleras i ett samråd. Det bör dock påpekas
att listan inte är fullständig och att alla punkter inte är relevanta i alla samråd.
Prioriteringen av vilka frågor som ska ställas både kan och bör variera beroende på
samrådssituationen. Omständigheterna i det enskilda ärendet kan således i hög grad
avgöra vilken ambitionsnivå som väljs och vilka prioriteringar som görs. Det kan
finnas skäl att i ett samråd fokusera på någon speciell omständighet beträffande den
avgiftsbelagda verksamheten. Om det finns indikationer på t.ex. att indelningen i
avgiftsområden i regleringsbrevet borde ändras, kan det innebära att förhållandevis
lång tid läggs ned på överväganden om hur den avgiftsbelagda verksamheten bör
vara indelad, medan övriga kontrollpunkter behandlas översiktligt.
För att uppnå och upprätthålla en intern samsyn bör handläggare och
funktionsansvarig – och vid behov avdelningschef – ha regelbundna möten där
handläggningen kan diskuteras. Principiellt viktiga ställningstaganden bör
dokumenteras.
11
5.2.1
Underrättelser till Regeringskansliet
Kopia på samrådsbeslutet bör i nedanstående fall lämnas till Finansdepartementet
och berört fackdepartement.
Kopia på beslutet bör lämnas då förslaget avstyrks, eller då ESV bedömer att
invändningarna mot förslaget är väsentliga trots att förslaget inte avstyrkts.
Kopia på beslutet bör även lämnas då beslutet innehåller en förutsättning som är
betydelsefull.
Kopia på beslutet lämnas också om ESV:s förslag eller rekommendationer kräver
medverkan från Regeringskansliet.
5.2.2
Skäl för undantag för samrådsskyldighet
ESV kan bevilja undantag från samrådsskyldigheten med stöd av 7 § andra stycket
avgiftsförordningen. Undantag kan beviljas bl.a. om det ekonomiska målet har
uppnåtts under de senaste åren och om myndigheten har en ändamålsenlig
redovisning.2 Några ytterligare riktlinjer eller kriterier från regeringen för när en
myndighet bör undantas finns inte.
Enligt den praxis som utvecklats har ESV medgett undantag med anledning av att en
myndighet endast samråder om en avgiftsmodell. I dessa fall behöver årliga samråd
inte genomföras, såvida modellen inte ändras. Ytterligare skäl för undantag är då det
ekonomiska målet för den avgiftsbelagda verksamheten inte är bestämt. Om en
avgiftsbelagd verksamhet bedrivs med ett ekonomiskt mål som upp till full
kostnadstäckning eller liknande anser ESV att frihetsgraden för avgiftssättningen är
så stor att en årlig granskning inte behöver ske. Det sistnämnda gäller t.ex. avgifter
som tas ut med stöd av 4 § avgiftsförordningen.
ESV har föreslagit regeringen att samråden ska verksamhetsanpassas så att de endast
omfattar offentligrättsliga avgifter3. ESV motiverar förslaget med att regeringen
under senare år har aktualiserat nya formaliserade krav för myndigheterna och deras
2
Enligt regeringens förordningsmotiv (1992:3) till avgiftsförordningen bör undantag från samrådsskyldigheten endast
lämnas för preciserad tidsperiod och när myndigheten exempelvis besitter en hög ekonomiadministrativ kompetens
och när det ekonomiska målet uppfyllts under en lämpligt avvägd tidsperiod.
3
ESV 2009:39
12
ansvar för sin verksamhet, inklusive den avgiftsbelagda verksamheten. Kraven
framgår bl.a. av myndighetsförordningen (2007:515), förordningen (2007:603) om
intern styrning och kontroll samt internrevisionsförordningen (2006:1228). Vidare
har en konfliktlösningsregel införts i konkurrenslagen (2008:579) beträffande
myndigheters avgiftsbelagda uppdragsverksamhet. Därutöver har myndigheterna
förbättrat den administrativa kompetensen under de drygt 30 år samrådsförfarandet
funnits. Även revisorernas granskning av avgiftsbelagd verksamhet har ökat enligt
ESV:s bedömning.
Det bakomliggande syftet är att prioritera insatserna i avgiftssamråden där de enligt
ESV behövs bäst, dvs. till verksamhet med offentligrättsliga avgifter. En annan
metod för att prioritera inom samrådsverksamheten är att ESV i högre grad än för
närvarande beviljar myndigheter undantag från skyldigheten att årligen samråda om
vissa avgifter. Följande förhållanden anser ESV är skäl för att undantag kan
övervägas för samrådsskyldigheten.
Myndigheten bedöms ha god kontroll över avgiftsbelagd verksamhet, och
har balanserade ekonomiska resultat för respektive avgiftsbelagd verksamhet
Det ekonomiska målet är obestämt
Samråd om avgiftsmodell görs bara vid förändringar av modellen
Även andra förhållanden eller områden bör kunna utgöra en grund för att undantag
från samrådsskyldigheten ska medges av ESV. En bedömning måste dock göras från
fall till fall. Om det avgiftsbelagda områdets storlek är väsentligt, eller på annat sätt
bedöms vara strategiskt, bör funktionsansvarig kommunicera med avdelningschef
och i vissa fall även med Finansdepartementet. Således kan undantag övervägas även
inom följande områden. Är avgifterna nya i något avseende bör undantag normalt
inte medges.
Interna avgifter i staten, ekonomiska transaktioner mellan myndigheter
Regeringen har beslutat om avgifter utifrån andra grunder än myndigheternas
kostnader (”politiskt lämplig avgiftsnivå”)
Uppdragsverksamhet, särskilt konkurrensutsatt verksamhet
Tjänsteexport
13
Avgifter i uppdragsverksamhet som tas ut av universitet och högskolor
Undantag som medges av ESV ska normalt tidsbegränsas till mellan 2 och 5 år.
Några av ovanstående punkter kommenteras närmare i det följande.
Interna avgifter i staten, ekonomiska transaktioner mellan myndigheter, utgör
egentligen inte avgifter i statsrättslig bemärkelse. De har emellertid enligt praxis
behandlats som sådana i många sammanhang, även vad gäller avgiftssamråd enligt
7 § avgiftsförordningen. Enligt ESV tillhör dessa avgifter inte en ersättning som bör
prioriteras när det gäller en förhandsgranskning av avgiftssättningen mellan två eller
flera myndigheter. Bedömningen av om de inomstatliga avgifterna är rimliga bör
överlåtas till myndigheterna som tar betalt och de som ska betala och enligt de
utgångspunkter som regeringen beslutat om.
Regeringen kan ibland besluta om avgifter utifrån andra grunder än myndigheternas
kostnader (”politiskt lämplig nivå”) utan att undantag från det ekonomiska målet om
full kostnadstäckning meddelats. I dessa fall kan det finnas skäl för ESV att undanta
verksamheten från årlig samrådsplikt eftersom ESV:s synpunkter på avgiftsnivån
saknar betydelse4.
Beträffande uppdragsverksamhet, särskilt konkurrensutsatt avgiftsbelagd
verksamhet, kan undantag ges med hänsyn till att produkterna är frivilligt
efterfrågade av dem som betalar samt att anmälan om avgiftssättning som snedvrider
konkurrensen kan göras enligt konkurrenslagen. Ytterligare skäl anges i rapporten
ESV 2009:39.
För avgifter som tas ut i tjänsteexport kan också finnas skäl att medge undantag från
den årliga samrådsskyldigheten. Enligt nuvarande praxis genomförs relativt få
samråd om dessa avgifter. Motiven för undantag hänförs till frivillig betalning av
4
Jmf avgift för högskoleprovet
14
utländska kunder (stater) och ofta inomstatliga ersättningar mellan jämbördiga parter
vid tjänsteexport som finansieras med biståndsmedel.
Ett generellt undantag för samråd om avgifter i uppdragsverksamhet ska enligt ESV
övervägas för universitet och högskolor med anledning av regeringens
prop. 2009/10:1495. I denna skriver regeringen att det inte längre bör finnas ett krav
på universitet och högskolor att ha samråd med ESV. Det kan därmed ifrågasättas om
skäl finns för ESV att genomföra avgiftssamråd om lärosätenas avgifter för frivilligt
efterfrågade varor och tjänster. Detta genomförs emellertid i särskild ordning på
initiativ av funktionsansvarig.
ESV kan även överväga om undantag från årlig samrådsskyldighet ska medges av
andra skäl än som redovisats ovan. Individuella undantag beslutas av
funktionsansvarig, i särskilda fall efter samråd med avdelningschef, medan bredare
undantag bör beslutas av ansvarig avdelningschef efter samråd med
generaldirektören.
Nedan följer ett förslag till formulering som kan användas om samrådsbeslutet ska
innehålla ett medgivande till undantag.
”Med stöd av 7 § andra stycket avgiftsförordningen medger ESV att Myndigheten M
undantas från årlig samrådsskyldighet t. o. m. år XXXX under förutsättning att
principerna för avgiftssättningen inte ändras. Detta innebär att nästa samråd ska
äga rum under slutet av år XXXX, innan avgifterna för år XXXY ska beslutas.”
5.3
Föredragning och beslut
Handläggaren kommer överens med beslutande funktionsansvarig om hur själva
föredragningen av ärendet och samrådsbeslutet ska gå till. Normalt föredras ärendet
5
En akademi i tiden – ökad frihet för universitet och högskolor
15
genom att avgiftsområdet redovisas och de förhållanden som handläggaren – utifrån
lathunden i BILAGA 1 och andra omständigheter – funnit skäl att berätta om.
En grundläggande mall för samrådsyttrande redovisas i BILAGA 3. I normalfallet
bör ett samrådsbeslut inledas med uppgifter om vilken myndighet som föreslår en ny
avgift, en oförändrad avgift eller avgiftsförändring. Vidare bör det anges vilket
avgiftsområde som avses och eventuellt när den nya avgiften eller
avgiftsförändringen planeras träda i kraft. Detta kan följas av kommentarer och ett
sammanfattande omdöme – ESV:s huvudsakliga syn på förslaget. Det sistnämnda
bör göras med utgångspunkt i följande standardfraser.
ESV tillstyrker ... Formuleringen betyder att ESV tillstyrker avgiftsförslaget och
lämnar föreskrivet samråd med myndigheten.
ESV har inget att invända... Formuleringen betyder att ESV inte har funnit något
väsentligt att invända mot förslaget. Beslutet kan innehålla motiv samt
kommentarer och synpunkter men dessa är inte alls av sådan art att förslaget
avstyrks.
ESV vill inte motsätta sig... Formuleringen betyder att ESV inte funnit tillräckliga
skäl att avstyrka förslaget.
ESV avstyrker .... Formuleringen betyder att ESV anser att förslaget inte bör
genomföras. Samrådsbeslutet bör innehålla en begäran om att myndigheten
meddelar sitt beslut till ESV. Detta kan t.ex. gälla då myndigheten föreslår
avgiftshöjningar samtidigt som betydande ackumulerat överskott finns.
I vissa fall kan även följande uttryck användas.
ESV kan inte yttra sig .... Formuleringen kan användas när ESV inte kan lämna
synpunkter på förslaget t ex när underlaget är för bristfälligt för en bedömning.
ESV avstår från att yttra sig ... Formuleringen kan användas när ESV kan men
inte vill lämna synpunkter. Skälen varför ESV avstår bör redovisas.
ESV lämnar föreskrivet samråd (utan att lämna synpunkter). Formuleringen
innebär att myndigheten får ett kvitto på att den årliga samrådsskyldigheten enligt
16
avgiftsförordningen har uppfyllts. Vanligen är samrådsunderlaget inte utformat
enligt föreskrifterna till 7 § avgiftsförordningen.
I de fall samrådsbeslutet är förenat med särskilda villkor som bör följas upp av ESV
bör dessa redovisas sist i beslutet.
5.4
Efterarbete
Externt efterarbete
Handläggaren ansvarar för expediering till aktuell myndighet. Det innebär att
originalet skickas till myndigheten. Dessförinnan ska handläggaren ha tagit fyra
kopior på det undertecknade samrådsbeslutet. Signerade arkivexemplar av yttrandet
ska också ingå i ärendeakten. Ett samrådsyttrande bör även konverteras från Wordformat till skrivskyddat PDF-format i elektronisk form innan expediering.
Kopia på samrådsbeslutet bör lämnas till Finans- och fackdepartement om skäl finns
enligt Kap. 5.2.1.
Internt efterarbete
Handläggaren ansvarar för att
fyra kopior på samrådsbeslutet lämnas till avdelningssekreteraren
ärendets pärmnummer och flik i Faktabanken anges till avdelningssekreteraren.
checklistan: L:\ \CHECKLIS.XLS uppdateras
rensad ärendeakt lämnas till avdelningssekreteraren
avdelningssekreteraren ansvarar för att
Faktabanken uppdateras enligt ovanstående
kopia på samrådsbeslut internt på ESV lämnas till Faktabanken,
funktionsansvarig, pärm för utgående skrivelser och registrator.
ärendeakten lämnas till registrator
17
Särskilda rutiner
6
6.1
Handläggning av avgifter enligt 4 §
Normalt granskar ESV endast två aspekter av avgiftsbelagd verksamhet enligt 4 §
avgiftsförordningen, nämligen om verksamheten är av mindre omfattning eller av
tillfällig natur samt om verksamheten ryms inom de verksamheter som anges i 4 §,
punkterna 1–10. Det först nämnda gäller givetvis inte om myndigheten undantagits
från begränsningen i andra stycket. Detta innebär att samrådsunderlaget kan
begränsas till:
Myndighetens totala beräknade årliga omsättning för avgifter som tas ut med stöd
av 4 § avgiftsförordningen.
Verksamhetens art, dvs. vilken verksamhet avgifterna helt eller delvis avser att
täcka kostnaderna för.
Föredragning och Beslut samt Efterarbete bör genomföras i enlighet med tidigare
beskriven samrådsprocess.
6.2
Tjänsteexport
Samråd om avgifter i tjänsteexport förekommer relativt sällan. ESV har inte heller
prioriterat samråd inom området. Inlämnas samrådsunderlag avseende tjänsteexport
handläggs ärendet.
6.3
Länsstyrelser
ESV har fattat beslut om att länsstyrelserna ska undantas från årlig
samrådsskyldighet avseende samtliga avgifter.
Det är oklart vilken myndighet som ska ansvara för den samrådsskyldighet som
gäller enligt avgiftsförordningen. Med ansvaret för avgiftsbelagd verksamhet vid
18
länsstyrelserna avses att någon myndighet utpekas som ansvarig för att de
avgiftsintäkter som redovisas av länsstyrelserna är uppdaterade med hänsyn till
verksamhet och ekonomiskt mål. Detta innebär bl.a. att avgiftsnivåer och
motsvarande kostnader kontinuerligt följs upp och att åtgärder vidtas vid behov. Så
är inte fallet idag beträffande en del av de avgifter som tas in och redovisas av
länsstyrelserna. De avgifter det här är fråga om här kan karaktäriseras enligt följande.
Avgifter – lika över riket - som tas ut av flera länsstyrelser samtidigt som det
finns en myndighet som har ett övergripande ansvar för verksamheten.
Avgifter – lika över riket - som tas ut av flera länsstyrelser utan att någon
annan myndighet har ett övergripande ansvar för verksamheten.
Avgifter som sätts utifrån respektive länsstyrelses kostnader.
Med hänvisning till att samordning saknas av avgifter som ska vara lika i hela landet,
även om de tas ut på länsstyrelser med olika kostnadsnivåer, har ESV undantagit
länsstyrelserna från samrådsskyldigheten. Merparten av avgifterna som redovisas av
länsstyrelserna avser offentligrättsliga avgifter inom miljöområdet som
Naturvårdsverket till stor del ansvarar för. Då det inte finns någon utpekad
samrådspart för merparten av avgifterna på länsstyrelserna anser ESV att det inte är
angeläget att samråda om övriga avgifter. ESV ska emellertid – vid lämpligt tillfälle
– ta ett nytt initiativ för att avgiftssamråd om länsstyrelsernas offentligrättsliga
avgifter ska genomföras.
6.4
Garantiavgifter
Det är inte är meningsfullt att genomföra samråd om avgifter för garantier även om
dessa betraktas som statsrättsliga avgifter. 7 § avgiftsförordningen och ESV:s
föreskrifter till denna paragraf inte är tillämpbara på dessa avgifter av följande motiv:
ESV har inte kompetens för att bedöma och beräkna risker i olika branscher.
Regeringen har beslutat att Riksgäldskontoret ska undantas från samråd.
Det ekonomiska målet måste ses över en lång period.
Endast en liten del av avgiften ska täcka administrativa kostnader.
ESV har 2002-03-11 (dnr 74-231/2002) beslutat att samråd enligt
7 § avgiftsförordningen inte ska genomföras avseende avgifter för statliga garantier.
19
En garanti är en borgensförbindelse, där borgensmannen åtar sig låntagarens
förpliktelser i händelse av betalningsinställelse. Det finns olika typer av
garantiåtaganden. En statlig kreditgaranti innebär att staten tar på sig kreditrisken vid
en investering i t.ex. infrastruktur, men överlåter själva kreditgivningen till andra
långivare. Genom utfärdande av en s.k. kapitaltäckningsgaranti åtar sig staten att
tillskjuta kapital så att kapitaltäckningsgraden i ett bolag alltid överstiger den i lag
angivna lägsta nivån. Genom pensionsgarantier tryggar staten pensionsåtaganden vid
bolagisering av statliga verksamheter.
En långivares pris för att tillhandahålla finansiella medel är beroende av två faktorer.
För det första är det den kostnad långivaren har för att anskaffa kapital för utlåning.
För det andra är det den risk som utlåningen innebär (kreditrisk). Med en statlig
garanti slipper långivaren kreditrisken som i stället bärs av staten. I
garantiverksamheten är det därför centralt att värdera och prissätta kreditrisken.
Risken i varje garantiengagemang beräknas och utgör utgångspunkt för
bestämningen av en riskpremie (en riskbaserad avgift).
ESV anser att avgifter för statliga garantier är avgifter i regeringsformens
bemärkelse. Motiveringen är att avgifterna sätts i syfte att uppnå det ekonomiska
målet full kostnadstäckning för garantiverksamheten. Avgifterna ska beräknas så att
myndighetens kostnader för att administrera garantierna och eventuella kostnader för
infrianden av garantier inklusive statens kapitalkostnad täcks.
Även om garantiavgifterna betraktas som statsrättsliga avgifter undantas de av
tidigare angivna skäl från den årliga samrådsplikten. Det bör påpekas att det även
finns andra myndigheter än Riksgäldskontoret som tar ut garantiavgifter.
20
Bilaga 1 Lathund för granskning av samrådsunderlag
Bilaga 2 Exempel på samrådsunderlag
Bilaga 3 Mall för samrådsyttrande
21
22
LATHUND FÖR GRANSKNING BILAGA 1
LATHUND FÖR GRANSKNING av
SAMRÅDSUNDERLAG
Version 2011-03-22
GRUNDKONTROLL
1 Komplettering av underlag
2 Författningsmässigt stöd
3 Undantag från regler
4 Tidpunkter
5 Samtliga kostnader?
6 Beräkningsförutsättningar
7 Det ekonomiska målet
8 Tidigare synpunkter
9 Undantag från samråd
Sida
3
3
3
4
5
5
5
5
5
ÖVRIGA GRANSKNINGSPUNKTER
10 Typ av avgift
6
11 Förändrade förutsättningar
6
12 Senaste omprövning
7
13 Övergripande kostnadsfördelning 7
14 Avgiftskonstruktion
7
15 Motverkas verksamheten syfte?
7
16 Prisdifferentiering
8
17 Konkurrensförhållanden
8
1
LATHUND FÖR GRANSKNING BILAGA 1
INLEDNING
I denna lathund redovisas de punkter som normalt granskas i ett samråd. Listan gör
inte anspråk på att vara fullständig. Då verksamheterna är olika är inte alla punkter
relevanta i samtliga avgiftssamråd. Omständigheterna i det enskilda fallet är
avgörande för vilken ambitionsnivå som väljs. Ibland kan ESV behöva fokusera på
någon specifik omständighet i den avgiftsbelagda verksamheten.
Punkter är indelade i två kategorier; punkter som i princip alltid beaktas
(Grundkontroll) respektive punkter som ofta, men inte alltid, beaktas i ett samråd.
2
LATHUND FÖR GRANSKNING BILAGA 1
GRUNDKONTROLL
1 Komplettering av underlag
Behöver en komplettering av samrådsunderlaget göras?
Handläggaren gör en bedömning om ytterligare underlag behöver lämnas av
myndigheten. Handläggaren kontrollerar bl.a. om underlaget innehåller uppgifter
som framgår av ESV:s föreskrifter till 7 § avgiftsförordningen.
Utfall av intäkter och kostnader för senast avslutad resultatperiod
Balanserat resultat
Preliminärt utfall av intäkter och kostnader för innevarande räkenskapsår
Beräknade intäkter och kostnader för närmast följande räkenskapsår eller
för den period avgifterna avses gälla
Om det ekonomiska målet är full kostnadstäckning och det beräknade
resultatet tillsammans med det ackumulerade resultatet väsentligt avviker
från full kostnadstäckning bör det redovisas när verksamheten förväntas
uppvisa nollresultat
Föreslagen eller tillämpad kalkylmodell med exempel
Principer eller metoder för fördelning av kostnader
Föreslagen genomsnittlig, procentuell avgiftsförändring
Övriga faktorer som i väsentlig grad har påverkat beräkningen av
intäkter och kostnader
I vissa fall behöver komplettering från myndigheten inte ske därför att uppgifterna
finns lätt tillgängliga i andra dokument.
2 Författningsmässigt stöd
Var finns författningsmässigt stöd för uttag av avgifter, beslut om avgiftsnivå och
disposition?
Handläggaren undersöker om det finns författningsmässigt stöd för att ta ut avgifter,
vem som beslutar om avgiftsnivån och vem som disponerar inkomsterna. Lag,
förordning, instruktion och regleringsbrev studeras och om det inte framgår av dessa
dokument ska kontakt tas med myndigheten för att få uppgift om det finns ett särskilt
regeringsbeslut. Bemyndigande att ta ut offentligrättslig avgift finns vanligtvis i lag
och förordning, medan bemyndigande att ta ut avgift i uppdragsverksamhet i regel
finns i myndighetens instruktion eller i regleringsbrev, men kan också undantagsvis
finnas i ett särskilt regeringsbeslut.
3 Undantag från regler
Är myndigheten/verksamheten/avgiftsområdet undantaget från det generella
regelverket eller andra generella normer?
3
LATHUND FÖR GRANSKNING BILAGA 1
Handläggaren undersöker om det finns undantag från t.ex.
Krav på full kostnadstäckning enligt 5 § avgiftsförordningen.
Hantering av över-/underskott enligt 25 a § avgiftsförordningen
Samrådsskyldighet enligt 7 § avgiftsförordningen
Om det finns undantag från kravet på full kostnadstäckning, vilket ekonomiskt mål är
det då som gäller?
Finns det ett ackumulerat överskott? Hur stort är det? Är det över 10 procent av den
avgiftsbelagda verksamhetens i myndigheten sammantagna omsättning under
räkenskapsåret? Eller finns det ett underskott som inte täcks av ett balanserat
överskott från tidigare räkenskapsår? I så fall bör ESV i sitt yttrande påpeka att
myndigheten ska lämna förslag till regeringen om hur överskottet ska disponeras
respektive hur underskottet ska täckas.
Vidare undersöker handläggaren om myndigheten har ett särskilt bemyndigande för
de varor och tjänster som är uppräknade i 4 § avgiftsförordningen? Då gäller det som
anges i det särskilda bemyndigandet. Det kan t.ex. anges ett annat ekonomiskt mål än
det som gäller för 4 §.
Undantag från regelverket bör framgå av regleringsbrevets avsnitt om undantag från
EA-regelverket
4 Tidpunkter
När träder avgiftsförändringarna i kraft?
Enligt ESV:s föreskrifter till avgiftsförordningen ska myndigheten inleda samråd
med ESV minst fyra veckor före myndighetens beslut om avgiftens storlek
respektive före myndighetens framställning till regeringen om avgiften.
Har samrådsunderlaget kommit in till ESV fyra veckor innan avgifterna ska träda i
kraft? Är avsikten att avgiftsförändringarna ska träda i kraft tidigare eller har
avgiftsförändringarna redan trätt i kraft? Om det sistnämnda är fallet är det inte
meningsfullt att yttra sig och i stället görs ett påpekande om vad som gäller och
hänvisning till föreskrifterna till förordningen. Om samrådsunderlaget kommer in
mindre än fyra veckor före ikraftträdandet kan ESV inte garantera att yttrandet
kommer till myndigheten före avgiftsförändringen.
Rör det sig om avgifter som regeringen beslutar om kan det förekomma att
framställan redan gjorts till regeringen utan att myndigheten dessförinnan samrått
med ESV. Om myndigheten efter det att framställan gjorts kommer in med
samrådsunderlag till ESV framför ESV i sin skrivelse vad som gäller enligt
avgiftsförordningen beträffande förfarandet Ibland remitterar ansvarigt departement
myndigheters avgiftsförslag till ESV.
4
LATHUND FÖR GRANSKNING BILAGA 1
5 Samtliga kostnader?
Beaktas samtliga relevanta kostnader och andra förhållanden i kalkylen?
Har sociala kostnader och dylikt räknats med i personalkostnader? Finns kostnader
för lokaler, administration, räntor och avskrivningar med i kalkylen? Har hänsyn
tagits till indirekt tid vid beräkning av timpriser? Har hänsyn tagits till ackumulerat
resultat vid avgiftssättningen?
6 Beräkningsförutsättningar
Är volymprognoserna och/eller debiterbar tid realistiska?
Om stora volymförändringar förutses, redovisas i så fall vad detta kan bero på?
Är den debiterbara eller produktiva tiden, det vill säga den tid som används till
faktisk produktion, realistisk? Finns det anledning att misstänka att man vid
beräkning av timpris dividerat lönekostnaderna med hela närvarotiden, dvs.
inkluderat tid för administration, utbildning, utveckling etc. I så fall kommer man
inte att få kostnadstäckning för den tid som inte är direkt debiterbar.
7 Det ekonomiska målet
Innebär föreslagna avgifter att det ekonomiska målet uppnås inom ett par år? Om
inte, hur hanteras situationen av myndigheten?
Vilken planering finns från myndighetens sida, finns det någon strategi? Om det t.ex.
finns ett överskott tänker man då sänka avgifterna eller behåller man oförändrade
avgifter för att på sikt nå det ekonomiska målet? Finns det anledning att se det
ekonomiska målet på längre sikt än ett par år? Vad är i så fall motiven till detta?
Finns förutsättningar för att uppnå det ekonomiska målet?
8 Tidigare synpunkter
Har myndigheten beaktat synpunkter i föregående års samråd?
Har myndigheten avstått från att höja avgifterna om ESV avstyrkt förslaget till
höjning av avgifterna i tidigare samråd?
9 Undantag från samråd
Ska ESV bevilja myndigheten undantag från årlig samrådsskyldighet? För hur lång
tid ska i så fall undantaget gälla?
Kriterier för att undantag ska beviljas övervägs i Kap. 5 i Vägledningen.
5
LATHUND FÖR GRANSKNING BILAGA 1
ÖVRIGA GRANSKNINGSPUNKTER
10 Typ av avgift
Avser samrådet avgifter för offentligrättslig verksamhet och/eller
uppdragsverksamhet?
Handläggaren kontrollerar om samrådet avser offentligrättslig verksamhet och/eller
uppdragsverksamhet. I vissa fall är det inte självklart och då gör handläggaren en
bedömning av vilken typ av avgift det är fråga om. Det kan ha betydelse för den
fortsatta handläggningen i och med att ESV prioriterar granskning av
offentligrättsliga avgifter framför andra avgifter.
11 Förändrade förutsättningar
Förslag på förändringar av förutsättningar avseende en avgiftsbelagd verksamhet ?
Bör förändring föreslås avseende t.ex.
-
det författningsmässiga stödet
det ekonomiska målet
disposition av inkomster
indelning i resultat- eller avgiftsområden
andra villkor i regleringsbrevet etc.
Är det osäkert vad bemyndigandet innebär? Vad innebär det t.ex. om det i
bemyndigandet står att myndigheten får ta ut ersättning? Det kan betyda att
myndigheten får, men inte behöver ta betalt, men det kan också innebära att
myndigheten ges rätt att ta betalt under förutsättning att ersättningen som betalas
täcker kostnaderna.
Finns det anledning att tro att det ekonomiska målet motverkar syftet med
verksamheten, t.ex. att det finns en risk för att en önskvärd efterfrågan minskar
avsevärt?
Kan dispositionen av avgiften få negativa styreffekter? Offentligrättsliga avgifter bör
i regel inte disponeras av myndigheten utan tillföras statskassan och redovisas mot
inkomsttitel. Avgifter som tas ut för frivilligt efterfrågade varor och tjänster
disponeras normalt av myndigheten. Men det kan finnas särskilda skäl att göra
undantag från huvudprinciperna.
Det kan ibland finnas skäl att ändra indelningen i resultat- eller avgiftsområden? Om
t.ex. myndigheten tar ut offentligrättsliga avgifter i en verksamhet och avgifter för
varor och tjänster som efterfrågas frivilligt i en annan ska de två verksamheterna
normalt bedrivas i separata resultatområden. Verksamheter som har olika
ekonomiska mål ska inte bedrivas i samma resultatområde/avgiftsområde.
6
LATHUND FÖR GRANSKNING BILAGA 1
I de fall det kan finnas behov av ändring i något av ovanstående avseenden föreslår
ESV detta i samrådsyttrandet.
12 Senaste omprövning
När omprövades avgifterna senast?
Avgifterna ska omprövas årligen, men det kan också förekomma att det sker oftare.
Det kan nämligen visa sig att myndigheten har höjt för lite eller för mycket vid
föregående tillfälle för att det ekonomiska målet full kostnadstäckning ska uppnås på
ett par års sikt. Nya omständigheter kan ha tillkommit som gör att vissa avgifter
måste ses över och avgifter för nya produkter kan bli aktuella.
Omprövas alla avgifter eller rör det sig endast om en delmängd? Vissa myndigheter
kommer nämligen in med samrådsunderlag för ett avgiftsområde i taget. Samråd kan
även förekomma om en enskild avgift.
Har myndigheten brutit mot skyldigheten att samråda om samtliga avgifter varje år? I
så fall kan detta påpekas i samrådsyttrandet.
13 Övergripande kostnadsfördelning
Har avgiftsbelagd verksamhet avgränsats i förhållande till anslagsfinansierad
verksamhet?
Utgör den avgiftsbelagda verksamheten ett eget avgiftsområde i regleringsbrevet?
Har statsmakterna beslutat om att vissa kostnader ska belasta den avgiftsbelagda
verksamheten? Ska t.ex. andel av kostnaderna för forskning och utveckling täckas av
avgifter?
Finns tidredovisning så att myndigheten kan se hur många timmar som lagts på
avgiftsfinansierad respektive anslagsfinansierad verksamhet? Hur har kostnader som
är gemensamma för anslags- och avgiftsbelagd verksamhet fördelats? Vilka
fördelningsnycklar används?
14 Avgiftskonstruktion
Är avvägningen mellan olika avgiftskomponenter rimlig, t.ex. mellan engångs- och
årsavgifter?
Sätts avgifterna så att de belastar kunderna i den utsträckning som de utnyttjar
tjänsten/produkten? Är eventuella ansökningsavgifter så höga att de kan hindra
nyetableringar?
15 Motverkas verksamheten syfte?
Riskerar avgiftsnivån/avgiftskonstruktionen att motverka myndighetens övergripande
mål med verksamheten?
Om avgiften är för hög kan det i vissa fall finnas risk för att efterfrågan sjunker mer
än vad som är önskvärt. Detta kan t.ex. förekomma när myndigheter tar ut
7
LATHUND FÖR GRANSKNING BILAGA 1
ansökningsavgifter för prövning av ärenden som gäller tillstånd eller när man vill
sprida en publikation. Om avgiftsnivån skulle motverka syftet med verksamheten kan
en lägre avgift behöva tillämpas. Det kan innebära att det ekonomiska målet bör
ändras.
16 Prisdifferentiering
Hur ser kundstrukturen ut? Föreslås någon form av prisdifferentiering gentemot olika
kundkategorier? Kan denna accepteras?
Beror prisdifferentieringen på att kostnaderna för att tillhandahålla produkten skiljer
sig åt är prisdifferentiering tillåten. Prisdiskriminering i form av att exakt samma
varor eller tjänster prissätts olika till olika kundgrupper kan ifrågasättas.
Ibland har myndigheten ett särskilt bemyndigande som tillåter att ett lägre pris tas ut
av en viss kundkategori på bekostnad av någon annan. Det kan t.ex. ingå i
myndighetens uppgift att främja forskningsinsatser inom sitt område och
myndigheten kan då ha fått ett särskilt bemyndigande att ta ut ett lägre pris av
studenter och forskare än andra kunder.
Korssubventionering bör normalt inte ske mellan heterogena kundgrupper. Inom
homogena kundgrupper kan dock avgiftsuttagen utjämnas mellan de enskilda
betalarna, t.ex. då genomsnittlig avgift tillämpas.
Eftersom ingen kundkategori normalt ska subventionera en annan ska ett lägre pris i
första hand subventioneras med anslag.
17 Konkurrensförhållanden
Hur har myndigheten beaktat eventuella konkurrensförhållanden på marknaden?
Om det ekonomiska målet för en verksamhet inte är full kostnadstäckning och
verksamheten är konkurrensutsatt är det särskilt viktigt att priserna ändå sätts så att
myndigheten inte riskerar att anklagas för underprissättning. Har myndigheten
undersökt vilket pris motsvarande produkter på marknaden betingar?
Om verksamheten är konkurrensutsatt och det ekonomiska målet är full
kostnadstäckning är det lämpligt att verksamheten utgör ett eget avgiftsområde i
regleringsbrevet. Myndigheten ska kunna visa att verksamheten inte subventioneras
med anslagsmedel eller andra medel. Om verksamheten inte utgör ett eget
avgiftsområde kan ESV peka på att myndigheten borde ta upp frågan till diskussion
med sitt departement eller själv införa ett sådant område.
Varor och tjänster är i princip utsatta för konkurrens om de av köparna anses vara
jämförbara när det gäller egenskaper, pris och användning och befinner sig på samma
geografiska marknad.
8
SAMRÅDSUNDERLAG BILAGA 2
Exempel på myndigheters samrådsunderlag
Version 2011-04-08
Detta är ett exempel på vad ett samrådsunderlag från en myndighet bör innehålla. De
formella kraven framgår av ESV:s föreskrifter till 7 § avgiftsförordningen, se
EA-boken www.esv.se.
Avgifter och bemyndiganden
Myndigheten ska i samrådsunderlaget redovisa vilka avgifter som samrådet gäller
och när en eventuell ändring ska träda i kraft. Det bör anges om samrådet gäller
innevarande eller nästkommande år. Det är även positivt om stöd för avgiftsuttagen,
bemyndiganden, och andra villkor för avgifterna redovisas.
Följande tabell illustrerar en översiktlig sammanfattning av en myndighets
avgiftsbelagda verksamheter.
Tkr
Offentligrättsliga avgifter
Avgifter enligt lagen (xxxx:x)
Prövning enligt …
Uppdragsverksamhet
Uppdragsverksamhet 1
Uppdragsverksamhet 2
4 § Avgiftsförordningen
Avgifter enligt lagen (xxxx:x)…
De offentligrättsliga avgifterna tas ut för … med stöd av lagen …
De redovisas mot inkomsttitel och det ekonomiska målet är …
Prövning enligt…
Prövningen avser ansökningar om …
Avgifterna disponeras av myndigheten enligt …
Uppdragsverksamhet 1
Avgifter i Uppdragsverksamhet 1 tas ut med stöd av …
För uppdragsverksamheten utgör det ekonomiska målet full kostnadstäckning enligt
instruktionen …
Avgifter som tas ut med stöd av 4 § avgiftsförordningen
1
SAMRÅDSUNDERLAG BILAGA 2
Här redovisas vilka verksamheter det är fråga om och deras årliga omsättning.
Kostnader behöver normalt inte redovisas.
Resultat och argument för en ändring av avgifterna
Myndigheten bör visa hur det ekonomiska resultatet utvecklas. Det är oftast resultatet
som avgör om avgifter bör förändras eller om andra åtgärder bör vidtas för att
intäkter och kostnader ska uppnå det ekonomiska resultat som har beslutats. De
uppgifter som myndigheten bör redovisa – gärna i tabellform – är:
Utfall av kostnader och intäkter för senast avslutad resultatperiod (faktiskt
resultat)
Balanserat resultat (ackumulerat resultat)
Preliminärt utfall av kostnader och intäkter för innevarande räkenskapsår
(prognos)
Beräknade kostnader och intäkter för närmast följande räkenskapsår eller för
den period avgifterna avses gälla (budget)
När verksamheten förväntas uppvisa ett nollresultat, om det beräknade
resultatet tillsammans med det ackumulerade resultatet väsentligen avviker
från full kostnadstäckning (planerade åtgärder)
Följande tabell är ett exempel på ett överskådligt sätt att redovisa de uppgifter som
efterfrågas i punkterna ovan för en avgiftsbelagd verksamhet. I det har budget för
2012 inlagts utöver kraven i föreskrifterna för att visa att den avgiftsbelagda
verksamheten beräknas uppnå full kostnadstäckning detta år. Periodlängden utöver
kraven i föreskrifterna och kommentarerna till siffrorna kan naturligtvis variera
beroende på myndighet och verksamhet. Uppgifter ska i princip redovisas för varje
avgiftsbelagd verksamhet som bedrivs på myndigheten. Normalt utifrån indelningen i
regleringsbrevet.
Avgiftsområde A
Intäkter
Utfall
2009
110
Preliminärt
Utfall 2010
130
Budget
2011
130
Budget
2012
140
Kostnader
120
125
-130
-130
Resultat
-10
+5
0
+10
Balanserat resultat
-10
-5
+5
-5
2
SAMRÅDSUNDERLAG BILAGA 2
Kalkylmodell, taxekonstruktion och fördelning av
kostnader
Myndigheten ska redogöra för hur avgiften har räknats fram, dvs. vilka kostnader
som ingår och hur gemensamma kostnader på myndigheten fördelas på avgiften. Ofta
räcker det att myndigheten redogör för denna modell när avgiften är ny.
Myndigheten kan därefter hänvisa till detta samråd. Om modellen förändras ska
myndigheten genomföra ett nytt samråd om denna. Gängse metoder för kalkylering
bör tillämpas. Se t.ex. ESV:s publikation ”Sätt rätt pris!” www.esv.se.
En myndighet ska i princip redovisa hur avgifterna beräknas och vilka förändringar
som föreslås. Det ska göras genom att lämna svar på följande frågor:
Vilken kalkylmodell används?
Hur ser avgiftskonstruktionen ut, dvs. timtaxa, årsavgift eller någon annan
konstruktion?
Hur fördelas kostnader, t.ex. nycklar för att fördela gemensamma kostnader?
Föreslagna avgiftsförändringar? Om det inte finns särskild anledning
behöver inte prislistor för enskilda varor och tjänster lämnas.
Övriga förhållanden som påverkar beräkningen av intäkter eller kostnader?
3
MALL FÖR SAMRÅDSYTTRANDE BILAGA 3
Avgiftssamråd
Datum
Ert datum
2011-03-22
ESV Dnr
Myndigheten M
/postadress/
Er beteckning
42-XXXX/2011
Handläggare
XX
Avgifter för …/kort och informativt om avgiftsområdet/
Myndigheten M har för samråd enligt 7 § avgiftsförordningen (1992:191) kommit in
till Ekonomistyrningsverket (ESV) med underlag avseende avgifter för … /alternativt
förslag till avgifter för …/ samtliga aktuella avgiftsområden eller avgifter bör
redovisas här/
/ESV kommentarer beträffande avgifterna utifrån granskning enligt Vägledningen/
/ESV …/
/funktionsansvarig eller avdelningschef/
/handläggare/
1
ESV utvecklar och förvaltar en effektiv ekonomisk styrning av staten.
Vi tar fram bra beslutsunderlag för den ekonomiska politiken.
Vi skapar goda förutsättningar för regering och riksdag till en tydlig och
effektiv styrning av statliga myndigheter.
Vi säkerställer god tillgång för myndigheterna till bra metoder och
effektivt stöd i sin verksamhetsstyrning
ESV har bred och djup kompetens och arbetar i nära samverkan med
Regeringskansliet och myndigheterna.
Ekonomistyrningsverket
Drottninggatan 89
Box 45316
104 30 Stockholm
Tfn 08-690 43 00
Fax 08-690 43 50
www.esv.se
