Introduktion

Introduktion
Kursmål:
1. Fakta
2. Analys
3. Kontext
Vad är litteratur?
-
ett medium
-
Fiktion
-
Speciellt språkbruk
Litteraturens syfte?
Vad är en klassiker?
-
Kanonbildning
-
Betydelse för oss
-
Betydelse för samtiden
-
Praktiska omständigheter
1
Den allra äldsta litteraturen
Muntlig berättarkonst:
-
Myt
-
Sägen
-
Saga
Poesi
Prosa
Lyrik
Roman
Epos
Novell
Drama
De äldsta skriftkulturerna
Mesopotamien: Gilgamesheposet (ca 1600 f kr.)
Egypten: Dödsboken (ca 1600 f kr.)
Indien: Vedalitteraturen (ca 1500-1000 f kr.)
2
Den grekiska litteraturen
Periodindelning:
1. Den förklassiska tiden (-480 fkr)
2. Den klassiska/”attiska” tiden (480-323)
3. Den Hellenistiska tiden (323-30 fkr)
4. Kejsartiden (30 fkr-500 ekr)
EPOS: Illiaden och Odyssén
Hjältedikt
Mytologisering
Formelartat språk
Hexameter, stikisk vers
3
LYRIK: sång till lyra
Lyrik som reciterades:
Jamb
Elegi
Lyrik som sjöngs till ackompanjemang:
Individuallyrik
Körlyrik
DRAMATIK: ”handling”, tragedi och komedi
Tragedi
Komedi
Lyckligt- Olyckligt
Olyckligt- Lyckligt
Det höga
Det låga
Myt
Realism
Den grekiska teatern
4
Tragedi
Aiskylos
Sofokles
Euripides
Komedi
Aristofanes
Menander
ÖVRIG DIKTNING
Lärodikt
5
Fabel
Idyll
Romersk litteratur
Den grekiska litteraturens betydelse
Den didaktiska och pragmatiska litteratursynen
Periodindelning:
1. Den äldsta romerska litteraturen (ca 600-106 fkr)
2. Ciceroniska perioden (106-43 fkr)
3. Guldåldern (43 fkr – 14 ekr)
4. Silveråldern, (14 – 180 ekr)
5. Senare kejsarperioden (180 – 476 ekr)
EPIK
Vergilius: Aeneiden
6
LYRIK
Kärlekselegi
Lärodikter
Satir
DRAMATIK
Teaterskådespelets ”försvinnande”
Tragedi
Seneca: Medea
Komedi
Plautus
Terentius
7
PROSA
Petronicus: Satyricon
Historieskrivning
Tacitus: Germania
Kejsarbiografier (ligger nära historia).
Den bibliska litteraturen
Gamla testamentet
Moseböckerna
Nya testamentet: den yngre kristna litteraturen
Hieronymus (död 420) Versio Vulgata
Augustinus (354-430) Om Gudsstaten
8
Medeltiden
Begreppet ”Medeltid”
Det bibliska, det folkliga och det latinska
Periodindelning:
1. Tidig medeltid (476-1050)
2. Högmedeltid (1050-1250)
3. Senmedeltid (1250-1450)
EPIK
Forngermansk/fornnordisk epik
Beowulfkvädet
Fornnordisk diktning, den isländska traditionen
Den äldre ”poetiska” Eddan:
”Voluspà”
”Hávámal”
Den yngre (Snorre Sturlason) Edda
9
Den isländska epiken
”skaldedikt”
”episka släktsagor”
”fornaldarsagor”
Form:
stikisk vers (jfr. antika epos)
allitterationer =ljudlikhet början av ord, ex. svettiga sotare)
assonans = ljudlikhet i andra betonade delar av ord, ex. rider-lider-svider)
Kenningar ex. krig= ”spjutens oväder”, svärd= ”blodsorm”.
Den franska epiken
Chanson de geste, (=sång om hjältedåd) se ex. Rolandssången, ”Jongleurer”, ”laisses”.
Roman antique
Roman Bretagne
10
Romans d’aventures
Övriga episka genrer
Den allegoriska versromanen
Dante: Divina Commedia
LYRIK
Sydfrankrike/Provensal: den höviska lyriken
Ballad
Alba
Italiensk lyrik:
Petrarca: ”petrarkismen”
DRAMA
Teaterskådespelets återskapande
Mysteriespelet
11
Mirakelspelet
PROSA
Novellen
Boccacio, Decamerone
Chaucer (eng.) Canterbury Tales
Svensk medeltid
Forntid, tiden före 1100
Runskrifterna
Medeltiden, 1100-1520
1. Profan, världslig litteratur
Den forntida traditionen
12
Lagtexterna
2. Kunglig/hövisk litteratur (episk/didaktisk)
krönikor
knittel (=4 höjningar varje rad)
Dessa böcker var på samma gång:
Historiska
Biografiska
Propagandistiska
Eufemiavisorna
3. Moralisk/ socialsatirisk, profan litteratur
”Skämtan om abbotar”
4. Religiös litteratur (ung. prosa)
Heliga Birgittas Uppenbarelser
Ballader: kämpavisor, riddarvisor, legendvisor
13
Renässans
Renässansbegreppet
J. Burkhardt 1860 Die Kultur der Rennaissance
Både epok och idé-/estetisk strömning och allmän beteckning
Utgår från Italien (1300-1500, tre skeden ung-, hög- senrenässans)
”Återfödelsen” av antiken
DRAMATIK
Det latinska skoldramat
Italien
Tragedier
Commedia dell’arte
Spanien
Comedia
14
England
”The university wits”
Shakespeare
Genrer (efter den indelning som görs av Shakespeares samlade verk):
1. Tragedier
2. Krönikespel/historiska dramer
3. Komedier
EPIK
Nationalepos
Frankrike: Ronsard, La Franciade
England: Spenser, the Faerie Queene
PROSA
Essän
15
Pikareskromanen
Barock och klassicism
Barock
Litterär estetisk strömning med många olika namn
Att väcka häpnad
LYRIK
Italien
Giambattista Marino
Spanien
”Culteranismo”
”Conceptismo”
16
Det kristna eposet: John Milton, Paradise Lost
Dramatik: Pedro Calderón de la Barca: ”La vida es sueño” (1635)
Klassicism
Språkpolitik och filosofi
DRAMATIK: ”le grand siècle”
En regelestetik:
Enheterna: en plats, ett dygn, en handling, ”Qu’en un lieu, en un jour, en un seul fait
accompli”
5 akter
Sträng åtskillnad högt-lågt (jfr. Vergilius hjul)
Den franskklassiska tragedin:
-
enkelt scenrum, ingen avancerad dekor
-
inga övernaturligheter, fr.a. inget övernaturligt, konstlat slut
-
Inga hemskheter, ex. mord på scen (jfr. Seneca) – det ”passande”
-
Inga körer eller lyriska element
-
Minsta möjliga antal karaktärer/personer
-
Hjältarna av kunglig/högadlig börd
-
Konsekvent form, samma versmått
-
Tjänarna/de förtrognas betydelse
-
Monologer
17
Pierre Corneille
Jean Racine
Komedin: Molière (Jean Baptist Poquelin)
Det svenska 1600-talet
LYRIK
Tillfällespoesi
Begravningsdikt
Bröllopsdikt
Övrig tillfällesdikt
Vistraditionen:
Den profana visan
18
Den andliga/religiösa visan: psalmen
Georg Stiernhielm: Hercules (1658)
Epik: Haquin Spegel Guds Werk och Hwila (1685)
Roman: Urban Hiärne Stratonice (1668)
Dramatik: Det didaktiska skoldramat
Upplysningen
Kant: ”Upplysningen är människans uppbrott mot sin självvalda omyndighet”
Ett kunskapsprojekt
Litteratur som idébärare och samhällskritik
PROSA
Upplysningstidens roman: civilisationskritik och samhällskritik
19
1. Den ”första” romanen: Samuel Richardson Pamela (1740-41)
2. Reseskildringar/reseromaner
3. Renässans för pikareskromanen
LYRIK
1. Moralsatir
2. Klassicistisk lyrik
3. Rokoko
4. Naturbeskrivande lyrik
20
DRAMATIK
Komedi
1. Karaktärskomedier
2. Det borgerliga tragikomiska dramat
Det svenska 1700-talet
Frihetstid, 1720-1772, Gustaviansk tid, 1772-1809
Litterära ”händelser”:
1. Den moraliska veckoskriften
2. En svensk teater
3. Tankebyggarna
C-M Bellman. Den svenska traditionen, burleska visan (jfr. 1600-tal), socialrealism.
Den gustavianska litteraturen
21
Romantiken
1. Förromantik, ca1770-1800 (efter en striktare syn på förromantiken)
2. Högromantik, ca 1800-1830
Förromantiken
Nyckelord:
Känsla
Individualism
Fantasi
Natur
Historia
22
Gotisk skräckroman
”Sturm und Drang”
Högromantik: sekelskiftet 1800
Förändringar i synen på litteratur
Klassicism (tiden före romantiken)
Romantik
Diktsyn: mimetisk/pragmatisk
Diktsyn: expressiv (jfr. autonom, objektiv)
Repertoardikt
Verkdikt
Genreåtskillnad
Genreblandning (se Sturm und Drang dramatik,
Schlegel: ”en progressiv universalpoesi”)
Författaren: den skicklige
Författaren: Det
Hantverkaren/ ämbetsmannen
samhällsfrånvända
Samhällsförbättraren
geniet, bohemen
Antik romersk litteratur i fokus,
Grekisk litteratur i fokus: Nyklassicismen
Referenser:
Abrams, M. H. 1958. The mirror and the lamp : romantic theory and the critical tradition.
London.
Engdahl, H. 1986. Den romantiska texten: en essä i nio avsnitt. Stockholm: Bonniers Förlag.
23
Friedrich Schlegel: ”progressiv universalpoesi”
W. Wordsworth, S. T. Coleridge: Lyrical Ballads
Svensk romantik
Uppsala: Auroraförbundet
Stockholm: Götiska förbundet
E. Stagnelius
Den romantiska romanen: C.J.L. Almqvist
1800-talets litteratur: en översikt
Samhällsförändringar
Litteraturens spridning och kommersialisering
Kulturella förutsättningar: nya läspraktiker
24
Populärlitteraturens framväxt:
Romanen: 1800-talets viktigaste genre
Blandning av realism och romantik
Den nya huvudkaraktären: bildningsromaner
Realismen
Litteraturen som samhällsdiagnos
Den nya författarrollen: samhällsdebattör och vetenskapsman
Ett stilideal
Yttre och inre realism
Honoré de Balzac
Den mänskliga komedin (från 1835)
”En väldig syntes av den mänskliga tillvaron”
25
En egen miniatyrvärld
Några verk:
Äktenskapets fysiologi (1829)
Scener från privatlivet (1830)
Eugenie Grandet (1833)
Pappa Goriot (1835)
Gustave Flaubert
”Estetisk realism”: formen framför innehållet
Madame Bovary (1857)
Salammbô (1862)
Hjärtats fostran (1869)
Charles Dickens
Några verk:
Pickwickklubbens efterlämnade papper (1836-37)
Oliver Twist (1837-38)
David Copperfield (1849)
Senare författarskap: A tale of two cities (1859) Great expectations (1860-61)
William Thackeray
Fåfänglighetens marknad (1847-48)
26
Systrarna Brontë: Charlotte, Emily och Anne
Mellan romantik och realism
Wuthering Heights (1847)
Rysk realism
ca 1840-1900
Den etiska religiösa dimensionen
Inga vetenskapliga/teoretiska anspråk på samma sätt som fransk realism
Fjodor Dostojevski
Brott och straff (1866)
Leo Tolstoj
Krig och fred (1865-69)
Naturalismen
Realism – naturalism: en gradskillnad
Vetenskaplig motivering, determinism: psykologi, medicin, arv-ras-miljö
Undergångstematik
27
Det makabra och det osedliga
Emile Zola
Naturalismens teoretiker, se bl.a. Den experimentella romanen (1880), Naturalism på teatern
(1881)
Det naturalistiska dramat
André Antoine
August Strindberg: det naturalistiska sorgespelet
Lyrik 1800-tal
Théophile Gautier: ”konst för konstens skull”, förordet till Mademoiselle de Maupin (1835),
diktsamling Emaljer och kaméer (1852-1872)
Charles Baudelaire Ondskans blommor (1857)
Symbolismen
Jean Moréas (manifest i Le Figaro 1886), Stephane Mallarmé
Fortsättning på romantiken:
-
Symbolen
-
Sinnesanalogier och sinnlighet
-
Det lyriska språkets musikalitet fokuseras
-
Det historiska
-
Individualism
28
Paul Verlaine: Fêtes galantes (1869), Romances sans paroles (1874), Art Poétique (1882)
Arthur Rimbaud: Les Illuminations (1886)
1870-1900: Det moderna genombrottet (se dock Olsson och Algulin 1879-1909)
1. En allmän idéhistorisk strömning
2. Litterär och estetisk strömning ”det moderna projektet”: Georg Brandes efter
Hippolyte Taine (se Huvudströmningar i 1800-talets litteratur)
De litterära ”genombrottsmännen”: H. Ibsen, B. Björneson, A. Strindberg. Realism och
naturalism i nordisk litteratur.
Sverige: 80-tal och 90-tal
80-talismen
Från idealrealism till fullgången realism
O. Levertin, O. Hansson, A-C Leffler, Ernst Ahlgren (V. Benedictsson).
90-talismen
Tillbaka till romantiska ideal: nationaltanken, folklivsskildringar
”Den storsvenska generationen”: G. Fröding, V. von Heidenstam, S. Lagerlöf, O. Levertin.
29