Kvalitetsredovisning - LR

1
Kvalitetsredovisning
för Uppsala kommuns skolor
2000
Anna-Lisa Melldén
Margit Wesslegård
Kommunstyrelsens kontor, Uppsala
2
Innehåll
Inledning ........................................................................................................................................................................................ 3
Kort presentation av Uppsala kommun .......................................................................................................................................... 3
Skolverksamhetens omfattning .................................................................................................................................................. 3
Skolverksamheten i Uppsala kommun – bredd, djup, samarbete och nytänkande .................................................................... 5
Förutsättningar ............................................................................................................................................................................... 7
Politisk och administrativ organisation ...................................................................................................................................... 7
Kommunfullmäktige, Kommunstyrelse och nämnder ........................................................................................................... 7
En kommun med beställare och utförare ............................................................................................................................... 8
Resurser ................................................................................................................................................................................... 10
Personal och resurser/kostnader ........................................................................................................................................... 10
Lokaler ................................................................................................................................................................................. 11
Mål 1999 ...................................................................................................................................................................................... 12
På central kommunal nivå.................................................................................................................................................... 12
På lokal nivå ........................................................................................................................................................................ 13
Måluppfyllelse 1999 .................................................................................................................................................................... 13
På central kommunal nivå.................................................................................................................................................... 13
På lokal nivå ........................................................................................................................................................................ 15
Mål 2000 ...................................................................................................................................................................................... 17
Skolplanens mål ................................................................................................................................................................... 17
Mål enligt Budget 2000 ....................................................................................................................................................... 18
Åtgärder för att stödja arbetet med målen ............................................................................................................................ 18
Resultat och måluppfyllelse ......................................................................................................................................................... 20
En mål - och resultatstyrd skola ........................................................................................................................................... 20
Arbetssätt och arbetsformer ................................................................................................................................................. 21
Elever i behov av särskilt stöd ............................................................................................................................................. 25
Uppföljning och utvärdering ................................................................................................................................................ 28
Betyg och resultat på nationella prov................................................................................................................................... 29
Övriga mål ........................................................................................................................................................................... 32
Åtgärder för utveckling ................................................................................................................................................................ 33
Referenser .................................................................................................................................................................................... 37
3
Inledning
Uppsala kommuns kvalitetsredovisning 1999 – kommunens första – avslutades med ett par reflektioner.
Den ena berörde den kommunala kvalitetsredovisningens omfång och mynnade ut i förslaget att
redovisningen vart tredje år kunde vara mer heltäckande men däremellan mer begränsad och kanske
fokusera på ett fåtal områden. Motiveringen var, att det finns risk för att rapporterna blir ”more of the
same”, därför att all utveckling inom utbildningssektorn tar tid.
Den andra reflektionen handlade om hur kvalitetsredovisningar – skolors eller kommuners – kan
användas. Kvalitetsredovisningar som följs av enbart tystnad blir inga aktiva utveck-lingsinstrument och
därför påpekades hur viktigt det är att på olika sätt arbeta på att göra dem till levande dokument. 1
Fokus har därför nu lagts på ett fåtal viktiga frågor inom de i skolplanen och budgetdokumentet för år 2000 prioriterade områdena. De skolansvariga tjänstemännen inom kommunens
skolväsende har också under den tid som förflutit fått en återkoppling på den egna kvalitetsredovisningen
från dem som svarade för 1999 års kommunrapport. Syftet har varit att öka förståelsen för varför man gör
en kvalitetsredovisning och hur den kan användas på den enskilda skolan. Ett antal anställda i ansvarig
ställning inom det obligatoriska skolväsendet har vidare erbjudits en kurs i hur man kan arbeta med
kvalitetsutveckling och kvalitetsredovisning inom de i skolplanen och budgetdokumentet för år 2000
prioriterade områdena.
Sammantaget har detta bidragit till att sambandet mål - utvärdering – kvalitetsredovisning - utveckling
blivit tydligare för dem som arbetar inom verksamheterna. I en snar framtid borde därför
utvärderingsarbetet och arbetet med kvalitetsrapporterna kunna vara strategiskt viktigt både som grund
för utveckling och som kommunalt styrmedel.
Denna kvalitetsredovisning har som utgångspunkt Uppsala kommuns skolplan från 1997 Skolan i det
mångkulturella samhället2, Budget 20003 samt Uppsala kommuns fastställda riktlinjer för
kvalitetsredovisningen och handlingsplan för 2000 års redovisning4. En ny skolplan är under utarbetande
och kommer att antas under våren 2001. Den ska gälla från och med läsåret 2001/2002.
Kort presentation av Uppsala kommun
Skolverksamhetens omfattning
Uppsala är till folkmängden Sveriges fjärde största kommun. I december 2000 hade den 189 569
invånare. Från norr till söder är avståndet drygt fem mil och från öster till väster ca åtta mil.
Organisatoriskt är kommunen indelad i 14 kommundelar. Kommundelarna har sinsemellan stora olikheter
när det gäller kultur, befolkning, ekonomiska förutsättningar etc och kvalitetsredovisningarna ger en
intressant överblick även i detta avseende. Till de befolkningsmässigt största hör Eriksberg och Gamla
Uppsala med vardera något över 21 000 invånare.
Kvalitetsredovisning för Uppsala kommuns skolor 1999, s 35
Skolan i den mångkulturella samhället. Skolplan för Uppsala kommun
3
Budget Uppsala kommun 2000 med planeringsramar 2001-2002. Antagen av kommunfullmäktige 29-30 november 1999. I
det följande kommer denna handling att kallas enbart Budget 2000
4
Kvalitetsredovisning inom skolväsendet i Uppsala kommun 2000: Riktlinjer och handlingsplan. Diarienr KS-2000-0861,
Kommunstyrelsens kontor
1
2
4
De 14 kommundelarna inom Uppsala kommun
I kommundelarna finns sammanlagt 74 skolenheter inom den obligatoriska kolverksamheten. Den minsta
skolenheten, Alsike skola, har 18 elever och den största, Thunmansskolan i Knivsta har 825 elever.
Gamla Uppsala kommundel har flest elever i sina skolor, nämligen 2366, medan det i Rasbo kommundel
endast finns 473 elever.
I förskoleklass gick 2 221 elever under år 2000 och i grundskolan 20 673 elever (genomsnitt av antal
elever i april respektive oktober). Det är en ökning från föregående år med 306 elever.
I den obligatoriska särskolan fanns under samma år 377 elever, antingen individintegrerade eller i
särskilda grupper. Det är en ökning med 58 elever eller 18 %.
Varje kommundel har en förvaltning som leds av en förvaltningschef. Förutom de 14
kommundelsförvaltningarna finns 13 fackförvaltningar. En av dem, skolförvaltningen, arbetar med frågor
och verksamheter som rör de frivilliga utbildningarna, till vilka bl a gymnasie-skolorna hör 5.
Socialnämndens Resurs- och kunskapscentrum (RoK) har, som en del av sin verksamhet, i uppgift att
vara en resurs för skolorna och deras verksamhet. Socialnämnden har ansvar för platsfördelning till
skoldaghemmen och utföraransvar för verksamheten. Nämnden har även ansvar för samordning och
placering av elever inom den obligatoriska särskolan. Beslut om placering i särskola är delegerat från
5
Se vidare under avsnittet Förutsättningar
5
kommundelsnämnderna till en tjänsteman inom RoK. Inom ROK organiseras också kommunens
övergripande stöd inom områdena special-undervisning, dyslexi samt skolhälsovård. RoK har under 1999
varit föremål för utvärderingar som använts i utvecklingen av RoK:s inre verksamhet.
Gymnasieskolorna är nio till antalet med gymnasial utbildning som dominerande verksamhet.6 Antalet
elever har under 2000 varit 7305 mot 7386 föregående år. En av gymnasieenheterna - Fyrisskolan - har
ansvar för gymnasiesärskolan. Gymnasiesärskolan har under året haft 106 elever, vilket innebär en liten
ökning. Särvux, dvs undervisning för vuxna utvecklingsstörda, har under året haft 88 elever. Tre enheter
har vuxenutbildning inklusive svenska för invandrare som sin huvuduppgift. Grundläggande
vuxenutbildning och gymnasial vuxenutbildning hade tillsammans 1362 elever, omräknat till
heltidsstuderande, en ökning med 112 heltidsstuderande sedan föregående år. Svenska för invandrare har
under år 2000 haft 684 aktiva deltagare. Vuxenutbildning anordnas dessutom i mindre omfattning i fem
av gymnasieskolorna.
I en av gymnasieskolorna – Katedralskolan - anordnas sedan höstterminen 1996 undervisning av elever i
grundskolans senare skolår på beställning från Hagunda kommundel.
Kommunala språkskolan, som lyder under Nämnden för Frivillig utbildning (NFU), ansvarar för
undervisning i och studiehandledning på modersmål i både grundskola och gymnasium. Den har 2640
aktiva deltagare. För den frivilliga musikundervisningen av barn och ungdomar i kommunen svarar
Kommunala musikskolan, med 2329 inskrivna. Även den ligger under Nämnden för frivillig utbildning.
Den frivilliga utbildningens anknytning till den kommundel i vilken den ligger är enbart geografisk.
6,9 % av eleverna har valt att gå i fristående grundskolor. Motsvarande andel för 1999 var
6,3 %. I de två fristående gymnasieskolorna i Uppsala, Livets Ords Kristna skola och Grafiskt
Utbildningscentrums friskola, går i snitt under året 204 elever från Uppsala, vilket är en ökning i
förhållande till föregående år. Det ökande antalet friskolor på grundskolenivå samt kommunala
grundskolor med olika profiler har medfört att föräldrar i ökad utsträckning utnyttjar möjligheten att välja
skola.
Skolverksamheten i Uppsala kommun – bredd, djup, samarbete och nytänkande
Skolornas kvalitetsredovisningarna för år 2000 är en intressant läsning och vittnar om skolornas stora
aktivitet. Variationen mellan skolorna är stor både när det gäller hur de är organiserade och vad de väljer
att arbeta med. Här nedan redovisas några observationer under läsningen; den som önskar en mera
fullständig bild hänvisas till grundmaterialet.7
Den obligatoriska skolan
Redan i fjolårets kvalitetsrapport redovisades skolornas olika profiler. En viss osäkerhet rådde då och
råder fortfarande när det gäller vad som ska räknas som profilering. På Uppsala kommuns hemsida
redovisas under rubriken Verksamheter skolorna kommundelsvis med vissa basuppgifter. Där har några
skolor angett skolans profil.8 25 av grundskolans sammanlagt 74 skolor har angett någon profil. För den
Åtta gymnasieskolor ligger inom egenregiverksamheten, en är ett aktiebolag, Grafiskt Utbildningscentrum (GUC), i vilket
kommunen äger ca 75% av aktierna. I det följande räknas GUC in i statistiken
7
Kvalitetsredovisning från skolorna 2000. Diarienr KS-2000-0861. Under avdelningen Resultat och måluppfyllelse
återkommer vi till betydelsen av de insatser som här redovisas
8
Uppgifterna gäller i några fall år 2000, eftersom de inte uppdaterats när detta skrivs, medan andra är ändrade i början av år
2001, varför uppgifterna inte är helt tillförlitliga för denna rapportering.
6
6
elev/förälder som står inför valet av skola, vore det värdefullt om den nämnda ”skolkatalogen” på nätet
kunde redovisa samtliga skolors ”specialiteter”.
Att döma av kvalitetsrapporterna har dock fler skolor valt att profilera sig eller ha olika inriktningar eller
temaklasser under år 2000 än under föregående år. Många skolor har valt något eller några av inslagen
kultur, miljö, natur, litteratur, kommunikation, t ex Natur och kultur (Eriksbergsskolan), Litteratur och
kultur (Nåntuna), Kultur och skapande i natur och miljö (Stordammen), Kommunikation (Gottsunda),
medan andra inriktat sig på musik (Tunaberg), dans och ishockey (Vaksala), Europaprofil och kulturprofil
(Gränby) och Gedigen grund av baskunskaper (Danmark), Skolträdgård och bild (Solskenet).
Kvalitetsredovisningarna beskriver även hur skolorna organiserats för att nå målen, t ex i åldersblandade
grupper eller tvärgruppsindelning och hur lärare och elever arbetar på nytt sätt och med nya pedagogiska
metoder, t ex med portfolio, distansundervisning, mentorer och problembaserat lärande 9.
Tre kommundelar (Danmark, Gamla Uppsala, Gottsunda) och fyra skolor (Sävjaskolan i samarbete med
övriga skolor inom kommundelen, Heidenstamsskolan samt Gottsunda- och Valsätraskolan) profilerar
sig mot naturvetenskap, teknik och matematik.
12 grundskolor (Sävja, Stordammen, Nåntuna, Danmarks, Berga, Katedralskolans grundskola,
Långhundra, Segersta, Eriks, Sverker, Tiunda och Stavby skolor) deltar i försöket med slopad timplan.
Syftet med försöket är att skolorna ska ges möjlighet att anpassa tidsåtgången till de enskilda elevernas
behov.
Två av kommunens grundskolor, Gränbyskolan och Tunabergskolan, kommer att ”gå i spetsen genom
nya arbetsmetoder där datorer används som pedagogiska hjälpmedel”.10 De är två av fem skolor inom
Uppsala län som fått extra resurser för att arbeta med ett projekt, benämnt Millennieskolan, kring modern
teknik och framtida arbetsmetoder. Millennieskolan bygger på en undervisningsstrategi som tar hänsyn
till att elever har varierade inlärningsstilar.
Den präglas både av lärarstyrda undervisningsmetoder och ett mer elevaktivt och undersökande arbetssätt,
där lärarrollen har formen av mentorskap.
Rasbo kommundel med tre mindre landsbygdsskolor, Gåvsta, Stavby och Tuna skolor, satsar på att bli F
– 9 –skolor och därmed behålla sina elever inom kommundelen.11 Stavby skola har redan elever t o m år
8. Inom en annan kommundel, Hagunda, är barnunderlaget vikande, varför Skogstibble skola och förskola
befaras bli nedlagd hösten 2001.12
De frivilliga skolformerna
UVEN-gymnasiet har under 2000 organiserat de s k fria studiegrupperna, vilket innebär att ingen elev är
inskriven i någon annan gymnasieskola, något som tidigare var fallet.13Tidigare hade eleverna möjlighet
att välja detta studiealternativ från och med åk 2. Nu kan de söka till alternativet redan från grundskolan
och påbörja studierna från och med åk1.
Med portfolio menas ett system att samla/spara elevarbeten för att eleven ska se framstegen och/eller för att avnämarna i
nästa skolform/arbetsmarknaden ska kunna få en så fullödig bild av eleven som möjligt. Problembaserat lärande alt
problembaserad inlärning förkortas ofta PBL alt PBI
10
Den som önskar läsa mera om projektet hänvisas till skriften Millennieskolan. Uppsala 1999. Upplysningar lämnas på tel
018-257467
11
Kvalitetsredovisning för Gåvsta, Stavby, resp Tuna skola, år 2000, s 1, 1, resp (1 onumrerad)
12
Kvalitetsredovisning för Ramsta/Skogstibble skolor 2000, s 5
13
De fria studiegrupperna, SPUNK, i vilken eleverna läser olika program under handledning beskrevs ingående i
Kvalitetsredovisning för Uppsala kommuns skolor 1999, s 6
9
7
Koncentrationsläsning, dvs att ett begränsat antal kurser läses under en period, praktiseras fortfarande på
Fyrisskolan, liksom periodisering och stor valfrihet för den enskilda eleven.14
Distansundervisning organiseras framför allt inom vuxenundervisningen på Bolandsskolan och inom
apoteksteknikerutbildningen på Lundellska skolan. Något distansgymnasium finns ännu inte, men enstaka
delar i ordinarie undervisning sker på distans15.
Parallelläggning av vissa kärnämneskurser förekommer, liksom delningar av grupper t ex i matematik.
Om detta också innebär att metoderna ändrats framgår inte av rapporterna.
På Uppsala universitets inbjudan har samarbete inletts mellan universiteten, länsstyrelsen,
länsarbetsnämnden, skolförvaltningen och företag inom branschen för att inom ramen för ett nytt nätverk
– Uppsala Internet Protocol Academy/UIPA - utveckla datautbildningen i regionen och kommunen på
olika nivåer och stimulera tillväxten.
Samarbetet inom länet (GYSAM) fortsätter och ett samarbetsavtal har utarbetats.
Strategiskt samarbete med arbets- och näringsliv samt universiteten har skett genom gruppen Skolans
integration i arbetslivet. Fyra olika kvalificerade yrkesutbildningar har genomförts i samverkan mellan
skola, arbetsliv och högskola.
Utvecklingen av olika former av lärlingsutbildning fortsätter.
På grund av efterfrågan på arbetsmarknaden har distansutbildningen av apotekstekniker inom
vuxenutbildningens ram ökat kraftigt. En mycket stor andel är sökande från andra kommuner.
Inom svenskundervisningen för invandrare (sfi) har med stöd av EU-medel ett flerårigt projekt – Vägval –
startat. Det ska stödja deltagare med låg tidigare utbildning och hjälpa dem att få fotfäste på
arbetsmarknaden.
Förutsättningar
Politisk och administrativ organisation
Kommunfullmäktige, Kommunstyrelse och nämnder
Kommunfullmäktige (KF) anvisar medel för all obligatorisk och frivillig utbildning inom skolsystemet.
Kommunstyrelsen (KS) har vissa samordningsuppgifter när det gäller nämnderna inom
utbildningsområdet samt ansvar för övergripande uppföljningar och utvärderingar. Kommunstyrelsen har
vidare uppsikt över övriga nämnders verksamhet, när denna inte regleras i lag. KS har inrättat ett Barn och ungdomsutskott för beredning av bl a skolfrågor. Till kommunstyrelsen finns knutet en förvaltning,
14
15
Kvalitetsredovisning för Fyrisskolan år 2000, s 2
Bolandsskolans kvalitetsredovisning, s 9
8
kommunstyrelsens kontor (KSK). De olika enheterna för samhällsplanering, ekonomi – finans och
produktion bereder och handlägger centrala frågor inom utbildningsområdet.
Kommundelsnämnderna är styrelser för grundskolan och den obligatoriska särskolan. Nämnden för
frivillig utbildning ansvarar för den frivilliga utbildningen samt för Kommunala musikskolan och
Kommunala språkskolan16
Varje nämnd med pedagogisk verksamhet, dvs kommundelsnämnderna, nämnden för frivillig utbildning
och socialnämnden, gör årligen en beställarplan, där nämnden utifrån skolplan och budget anger de mål
som ska prioriteras. Utifrån beställarplanen gör enheterna en produk-tionsplan för det kommande
budgetåret. I denna redovisar utföraren hur prioriteringar ska göras, hur verksamheten ska organiseras,
hur de ekonomiska resurserna ska användas och hur målen ska nås. I produktionsplanen ingår
arbetsplanen, som redovisar hur den enskilda skolan ska genomföra de fastställda målen. Denna
arbetsplan ska kontinuerligt följas upp och utvärderas.17
En kommun med beställare och utförare
Kommunen arbetar enligt beställar/utförarmodell. De flesta nämnder, och samtliga nämnder som har
ansvar för utbildningsverksamheten, är både beställare och utförare. Nämnderna som beställare upprättar
avtal med rektor för de enskilda skolorna/barn-och ungdomschef och ansvarar för kompetensutveckling,
utvecklingsarbete samt uppföljning och utvärdering enligt kommunfullmäktiges anvisningar och
riktlinjer. Avtalen reglerar kvalitet, kvantitet och ersättning, där kvalitet anges i måltermer. Generella
kvalitetskrav anges, liksom speciella per skolform. Även här gäller att mål, formulerade på högre nivåer
utgör en grund, till vilken tillägg och preciseringar görs av den enskilda nämnden.
Eftersom organisationsmodellen i Uppsala, med kommundelsnämnder och beställare och utförare, inte
har ansetts tillräckligt konsekvent genomförd och tillämpad, har organisations-utredningar genomförts.
Den första gjordes av NFU och syftet var att tydliggöra såväl nämndens som tjänstemännens ledningsoch styrningsuppdrag18. Nämnden har behållit sin dubbla roll som beställarnämnd och utförarnämnd. Den
organisation som blev resultatet slutfördes under år 1999.
Kommunala språkskolan svarar för modersmålsundervisningen på skolans alla stadier.
Grundskoleförordningen 2 kap 23 § och Gymnasieförordningen 1 kap. 12 §
18
Förslag till organisation central förvaltning. Dnr 1999:84 000. Skolförvaltningen i Uppsala
16
17
9
Utskott
Kommunfullmäkt
ige 81 ledamöter
Finans
Valberedning
Kommunrevision
Personal
Barn & ungdom
Vård & omsorg
Valnämnd
Kommunstyrelsen
15 ledamöter
Arbetsutskott
Uppsala stadshus AB
Styrelse 18 ledamöter
Beredningar
Näringsliv
Demokrati
Sysselsättning
6 kommunalråd
14 kommundelsnämnder
13 facknämnder, bl a
NFU och Socialnämnden
Delägda bolag och stiftelser
T ex Grafiskt Utbildningscenter
(GUC)
2 gruppledare
Helägda bolag
Organisationen 2000 i Uppsala kommun
En genomlysning av modellen inom hela kommunen har nu gjorts i syfte att renodla rollerna19. I
uppdraget ingick även att ge förslag till förändrad politisk organisation. Förslag till ny nämndorganisation
för Uppsala kommun presenterades av tre av fullmäktiges partigrupper - socialdemokraterna, moderaterna
och centerpartiet – 2000-12-06 och är, när detta skrivs, ute på remiss.20
19
20
Organisationsutredning Uppsala kommun, dat 2000-01-27
Förslag till ny nämndorganisation för Uppsala kommun. Remiss Diarienr 2001-0051, Kommunstyrelsens kontor
10
Resurser
Personal och resurser/kostnader
Den obligatoriska skolan
För grundskolan finns en resursfördelningsmodell enligt vilken den största delen av medlen fördelas
utifrån antalet elever boende inom kommundelen. En del av resursen fördelas dock med hänsyn tagen till
kommundelens socio – ekonomiska struktur. De faktorer som därvid tas hänsyn till är invandring, hög
omflyttning och moderns utbildningsbakgrund. Budgeten för grundskola och obligatorisk särskola för år
2000 var 1 406 mkr, bokslut 1 463 mkr. Som jämförelse kan nämnas att bokslutet för 1999 var 1 372
mkr21
Grundskolan: Antalet årsarbetare i kommunens egna skolor var totalt 1 964 (1 922)22.
Antal lärare per 100 elever var 6,6 (7,0), vilket alltså är en minskning med 0,4. Av kommunens lärare
har i genomsnitt i 94 % pedagogisk utbildning. Variationen mellan kommundelsnämnderna är stor, från
cirka 77% till 100%.
Antalet årsarbetare totalt per 100 elever var 9,5 vilket är samma omfattning som under 1999. Utöver
lärare finns det alltså i skolans verksamhet i genomsnitt cirka 3 andra vuxna per 100 elever. Dessa andra
vuxna är bl a rektor, administrativ personal, elevvårdspersonal och elevassistenter.
Totala kostnaden per elev i kommunens egna skolor var närmare 56 000 kronor vilket innebär en ökning
med cirka 2 500 kronor.
Den obligatoriska särskolan: I åtta av de 14 kommundelsnämnderna finns elever i grundsärskola och/eller
träningsskola. Antalet årsarbetare per 100 elever i grundsärskolan är cirka 45 varav 23 är lärare.
Motsvarande siffror för träningsskolan är cirka 59 varav 32 är lärare. Den totala kostnaden för en elev
grundsärskolan är cirka 165 000 kronor och i träningsskolan 272 000 kronor. Variationen i kostnad är stor
särskilt mellan tränings-skoleeleverna.
De frivilliga utbildningarna
För de frivilliga utbildningarna saknas resursfördelningsmodell i stil med den som grundskolan har. En av
anledningarna är att gymnasieskolorna och övriga skolor inom de frivilliga utbildningarna hämtar sina
elever från hela kommunen och även från andra kommuner. NFU:s budget för skolverksamheten 2000,
dvs gymnasieskolan, gymnasiesärskolan, kommunala vuxenutbildningen, särskola för vuxna, svenska för
invandrare och uppdragsutbildning låg på 539 mkr, bokslut 551 mkr.
Gymnasieskolan: Antalet årsarbetare totalt i gymnasieskolan under 2000 var 759 (686), varav antalet
lärare var 484 (465). Antalet lärare per 100 elever var 6,6 (6,3). Motsvarande siffror för större städer är
7,6 per 100 elever, enligt den senast tillgängliga uppgiften.23 Andelen lärare med pedagogisk utbildning
inom gymnasieskolan var år 2000 95,7% (98,1%).
För såväl budget som bokslut gäller att det är beställarsiffror.
Varav 1 362 (1 410) var lärare. Inom parentes visas fjolårets siffror
23
Barnomsorg och skola i siffror 2000:2, Barn, personal, elever och lärare, s 147. Rapport 185, Skolverket. Stockholm 2000
21
22
11
Kostnaden per elev ökade jämfört med 1999 från 60 830 kronor till 64 941kronor, dvs med 6,7%.
Motsvarande kostnad per elev för kategorin större städer var, enligt senast tillgängliga statistik, 67 700.24
Personalkostnaderna ökade med 9,3%, varav 3% var löneökningar. Resterande 6% består av
volymökningarna p g a avskaffandet av timreduktion, samt en högre andel elever på personaltäta program
som Individuella programmet, Byggprogrammet, Fordonsprogrammet och Estetiska programmet.
Andelen elever i behov av särskilt stöd ökade med tre procentenheter till 12,5%, något som påverkar
personalkostnaderna. Övriga kostnader per elev sjönk. Lärare per 100 elever 6,6 (6,3).
Gymnasiesärskolan: Totalt 108 (107) elever gick i gymnasiesärskolan. Även här har kostnaden per elev
ökat: från (220 963 kronor) till 230 406 kronor. Det är en ökning med 4,3%, varav
undervisningskostnaden per elev 7,6%. Ökningen beror på ett större stödbehov. Lärare per 100 elever
28,3 (30,8).
Den grundläggande vuxenutbildningen: Antal årsarbetare totalt 42 (37), antal lärare – alla med
pedagogisk utbildning 31 (28). Kostnaden per heltidsstuderande år 2000 var 29,706tkr, en ökning med
0,3% från föregående år. Antal elever omräknat till heltidsstuderande var 657 (587). Lärare per 100
heltidsstuderande 4,7 (4,8).
Gymnasial vuxenutbildning: Antal årsarbetare 86 (79), varav lärare 69 (64). Andel lärare med pedagogisk
utbildning var 97,1% (98,4%). Kostnaden för undervisning per heltidsstuderande var 23 485 kronor (27
778 kronor). Antal elever omräknat till heltidsstuderande 705 (712). Lärare per 100 heltidsstuderande 9,8
(9,0).
Särskola vuxenutbildning: Antal årsarbetare totalt 4 (4), samtliga med pedagogisk utbildning. Totala
kostnaden per elev 17 511kronor (17 305 kronor), en ökning på 4,4%, dvs ungefär i nivå med löne- och
prisökningar under året. Antal elever totalt 88 (82), varav 40 (30) på grundsärskolenivå, 30 (36) på
träningsskolenivå och 18 (16) på gymnasiesärskolenivå. Lärare per 100 elever 4,5 (4,9)
Svenska för invandrare: Antal årsarbetare 51 (50), samtliga med pedagogisk utbildning. Totala kostnaden
per elev var 35 708tkr (33 956tkr), en ökning på 5,1%. Antal (aktiva) elever 684 (705). Lärare per 100
elever 6,1 (5,5).
Frivillig musikutbildning (grund- och gymnasieskola)
Antal årsarbetare totalt 55 (55), varav lärare 47 (47). Totala kostnaden per elev 9 596 kronor (9 071
kronor), en ökning på 5,8%. Lärare per 100 elever 2,4 (2,0). Antal elever 2329 (2300), andelen lärare med
musik/pedagogisk utbildning 97,9% (95,7%).
Modersmål (grund- och gymnasieskola)
Antal årsarbetare totalt 27 (27), varav lärare 25 (24). Totala kostnaden per elev 3 617 kronor (4 213
kronor), en minskning på 14,1%. Antal elever 2640 (2131). Ökningen av antalet elever förklarar de sänkta
kostnaderna per elev.
Lokaler
Under år 2000 har en inventering och utvärdering av grundskolans lokaler i Uppsala kommun, en s k
lokalrevision, ägt rum. Den har genomförts av en extern konsult med kunskap om lokalutnyttjande och
utan koppling till kommunal verksamhet. I revisionen ingår bl a aktuell tillgång på lokaler, tillgång
relaterad till befolkningsprognoser, standard och funktion, tillgänglighet, nyttjandegrad och användbara
24
Barnomsorg och skola i siffror 2000:3, Kostnader, s 32. Rapport nr 191, Skolverket. Solna 2000
12
ytor, anpassning till ny pedagogik samt om- och tillbyggnadsbehov. Revisionen är rikligt illustrerad och
intressant att läsa inte bara för den som är intresserad av nutid och framtid utan även för den
byggnadshistoriskt intresserade.
Få saker sprider sådan oro som eventuell nedläggning av arbetsplatser, i detta fall skolor. I
kvalitetsrapporterna anas någon gång denna oro. I Skogstibbles rapport står: ”Barnunderlaget är vikande
och Hagunda KDN kommer på sitt sammanträde i mars fatta beslut om en eventuell nedläggning av
Skogstibble skola och förskola. Denna omständighet präglar naturligtvis i viss mån verksamheten,
motivationen att arbeta med långsiktiga processer är naturligtvis begränsad.”25 Revisionen kommer med
det glädjande förslaget att ”elevantalet bibehålls. Lokalerna bör kompletteras med ett mindre slöjdrum
samt möjlighet till hemkunskapsundervisning.”26
Man kan emellertid även notera motsatsen , dvs att en skola gjort en mera optimistisk bedömning än
revisionen. Stavby skola hyser redan elever t o m skolår 827, medan revisionens förslag till framtida
nyttjande är lakoniskt: ”Åk F-6. Elevantalet minskas för att kunna åtgärda brister.”28 Hagundaelevernas
nyttjande av Katedralskolans lokaler tycks, enligt utredningen, snart vara ett minne blott: ”Elever tas hem
från Valsätraskolan och Katedralskolan, alt flyttas till ny skola i Luthagens KD.” 29
Att en lokalrevision nu gjorts är ett utmärkt och nödvändigt initiativ, men om förslagen som ges uppfattas
som förslag till beslut uppstår förvirring och den oro många ute på skolorna känner förvärras. För
helhetens skull efterlyser läsaren dessutom en inventering och utvärdering på samma grundliga nivå för
de frivilliga skolformerna. Den s k elevpuckeln som för grundskolans skolår 7-9 kommer 2004/2005
medför ju att gymnasieskolorna åren därpå fylls till bredden.30 Något slags samordning när det gäller
lokalerna vore här av godo.
En lokalförsörjningsplan ska under 2001 arbetas fram och antas av kommunstyrelsen. I den ska kriterier
för långsiktiga beslut rörande förskole – och skollokalers användningsområden fastställas.
Mål 1999
I den förra kvalitetsredovisningen från Uppsala kommun föreslogs, och beslutades även av
kommunstyrelsen, att följande åtgärder skulle påbörjas under år 2000:
På central kommunal nivå
(KS och ansvarig nämnd)
 den nya förskole- och skolplanen utformas, förankras och implementeras på ett sådant sätt att den har
förutsättningar att fungera som Det Viktiga Dokumentet för den pedagogiska verksamheten i Uppsala
kommun
 avtalen mellan beställare och utförare utformas utifrån lokala förutsättningar och behov och med
utgångspunkt i de centrala målen för verksamheten samt fastställs före verksamhetsårets start
 tillförlitliga uppföljningsdata tas fram snabbare än för närvarande och görs tillgängliga
Kvalitetsredovisning för Skogstibble skola 2000, s 5
Lokalrevision, Grundskolans lokaler i Uppsala kommun, s 92
27
Kvalitetsredovisning för Stavby skola 2000, s 1
28
Lokalrevision, Grundskolans lokaler i Uppsala kommun, s 106
29
Lokalrevision, Grundskolans lokaler i Uppsala kommun, s 87
30
Lokalrevision, Grundskolans lokaler i Uppsala kommun, Bil 1
25
26
13





innehåll i och utformning av den årliga handlingsplanen för kvalitetsredovisningen läggs fast vid
verksamhetsårets början; behov av tydligare styrning övervägs liksom att inkludera
förskoleverksamheten
återkoppling till skolorna med avseende på de genomförda kvalitetsredovisningarna
förstärkning av grundskolerektors ledning av den pedagogiska verksamheten genom bl a förbättrat
administrativt stöd
ökad tillgång till den särskilda kompetens som specialpedagoger, speciallärare och elevvårdspersonal
besitter
stödet till skolornas utvecklingsarbete inriktas på att ge ökad kompetens och erfarenhet inom
områdena
- lokal arbetsplan som ett styrinstrument
- uppföljning och utvärdering
- dokumentation
- elevinflytande och elevansvar i lärandet
- arbetssätt och arbetsformer för elever i behov av särskilt stöd; utveckling av
speciallärarnas/specialpedagogernas och elevvårdspersonalens arbetssätt i syfte att tillvarataga deras
kompetens; utveckling av åtgärdsprogram
- samverkan mellan personal bl a i arbetslag
- matematik
- den psykiska och fysiska arbetsmiljön
-
På lokal nivå
(skolenhet):
 ytterligare information och diskussion om styrsystemet, bl a relationen mellan skolplan och lokal
arbetsplan
 fortsatt arbete med utveckling av den lokala arbetsplanen inklusive plan för uppföljning och
utvärdering
 diskussion och analys av resultaten på de nationella proven och konsekvenser för arbetssätt och
arbetsformer inte minst i matematik
 kompetensutveckling
* med avseende på uppföljning, utvärdering och kvalitetsredovisning
* för skolledning och lärare i medinflytande och medansvar i verksamheten
* för lärare och elever i elevinflytande och elevansvar i lärandet
 fortsatt utveckling av arbetssätt och arbetsformer, i synnerhet för elever i behov av särskilt stöd, samt
utveckling av användningen av åtgärdsprogram
 psykisk och fysisk arbetsmiljö: utveckling av personalutvecklingssamtal och arbetsmiljöarbete.
Måluppfyllelse 1999
På central kommunal nivå
När det gäller målet ”återkoppling till skolorna med avseende på de genomförda
kvalitetsredovisningarna” har detta åtgärdats genom att samtliga ansvariga för kvalitetsredovisning på
nämnd- och skolnivå under hösten 2000 inbjudits till två seminarier. Rektorerna har också uppmanats att
uppmuntra lärare eller annan skolpersonal med uppgift att arbeta med uppföljning och utvärdering att
delta i seminarierna. Seminarierna har ägt rum i nämndvisa grupper och intresset har varit stort. Det första
mötet ägnades åt återkoppling och ömsesidigt erfarenhetsutbyte kring den gjorda kvalitetsredovisningen
14
och det andra åt planering och diskussion inför kvalitetsredovisning 2000. Erfarenheten av seminarierna
visar på vikten av återkoppling för att öka förståelsen för hela styrningen av skolan, att uppföljning –
utvärdering – kvalitetsredovisning med bedömning av måluppfyllelsen – utveckling hänger ihop och att
alla delarna är nödvändiga i arbetet med att öka måluppfyllelsen i skolan. Medvetenheten om detta torde
ha ökat liksom förståelsen för varför varje skola ska göra en kvalitetsredovisning och att den är ett
redskap för den egna skolans utveckling.
Målet ”den nya förskole- och skolplanen utformas, förankras och implementeras på ett sådant sätt att den
har förutsättningar att fungera som Det Viktiga Dokumentet för den pedagogiska verksamheten i Uppsala
kommun” har åtgärdats så långt det varit möjligt. Olika målgrupper har inbjudits till diskussioner om
förslaget till skolplan, förslaget har varit ute på en bred remiss, medborgarna har uppmanats komma med
synpunkter både genom annonser i dagspressen och presentation av förslaget på kommunens hemsida.
Förslaget har bearbetats utifrån de synpunkter som kommit in och kommer att behandlas av
kommunfullmäktige före sommaren 2001. Förberedelser för implementeringen pågår. Förutsättningarna
för att skolplanen skall kunna bli Det Viktiga Dokumentet är goda, vilket också styrks av att både
skolornas personal och många föräldrar redan talar om den kommande skolplanen.
För flera av de i 1999 års kvalitetsredovisning föreslagna åtgärderna har insatser påbörjats och kommer
att fortgå under en tid. En uppföljning av dessa bör göras också i 2001 års kvalitetsredovisning.
Det gäller målet att ”tillförlitliga uppföljningsdata tas fram snabbare än för närvarande och görs
tillgängliga”. Dels deltar kommunen i den av finansdepartementet anordnade försöksverksamheten med
Kommundatabas dels pågår arbete internt med att följa upp, utveckla och förenkla insamlingen av
nyckeltal, volymer och kostnader för verksamheten.
Målet att lägga fast innehåll och utformning av den årliga handlingsplanen för kvalitetsredovisningen vid
årets början samt att inkludera förskoleverksamheten är delvis uppnått såtillvida att förskoleverksamheten
skall inkluderas i 2001 års kvalitetsredovisning samt att handlingsplanen för 2001 beräknas vara fastlagd
före halvårsskiftet och då relateras också till den nya skolplanen.
Beträffande avtalen mellan beställare och utförare och att dessa skall utformas utifrån lokala
förutsättningar och behov och med utgångspunkt i de centrala målen för verksamheten samt vara
fastställda före verksamhetsårets start gäller att utformningen utvecklats i den önskvärda riktningen.
Målet att avtalen skulle vara fastställda före årets slut har inte uppnåtts men i 10 kommundelar var det
fastställt under första kvartalet, vilket är en förbättring.
De uppgifter som rör målet förstärkning av grundskolerektorers ledning av den pedagogiska
verksamheten genom bl a förbättrat administrativt stöd visar att antalet rektorer uttryckt i årsarbetare är
något lägre (cirka en årsarbetare) år 2000 jämfört med 1999 medan antalet inom arbetsledning i övrigt har
ökat med cirka två årsarbetare. När det gäller administration har det skett en minskning med cirka 12
årsarbetare. En omstrukturering av arbetsledningen inom grundskolan pågår. Vissa kommundelar har
tillsatt barn- och ungdomschefer eller stöd på kommundelsnivå för arbetet med ekonomifrågor, andra har
minskat rektorernas ansvarsområden. Målet är inte uppnått men förändringar i syfte att nå målet pågår i
vissa kommundelar. Förverkligandet av detta mål måste följas upp också i kvalitetsredovisningen 2001.
Som jämförelse kan nämnas att det inom de frivilliga skolformerna skett en ökning av antalet ledare
(rektorer, biträdande rektorer och administrativa chefer) från 51 till 58 årsarbetare från 1999 till 2000.
När det gäller ”ökad tillgång till den särskilda kompetens som specialpedagoger, speciallärare och
elevvårdspersonal besitter” har kommunen i samarbete med institutionen för lärarutbildning startat
15
utbildningar i specialpedagogik och specialpedagogik med inriktning mot särskolan för att ge möjlighet
för fler lärare att få den aktuella kompetensen.
Inom de frivilliga skolformerna har det skett en ökning av antalet speciallärare/särskollärare från 55 till 57
uttryckt i årsarbetare.
Beträffande elevvårdspersonal inom grundskolan har åtta kommundelar ökat antalet årsarbetare något, en
kommundel har samma antal och fem kommundelar har mindre årsarbetstid för elevvårdspersonalen. För
de frivilliga skolformerna gäller att antalet årsarbetande elevvårdspersonal ökat från 68 till 78.
Definitionen av elevvårdspersonal skiljer sig dock mellan grundskolan och de frivilliga skolformerna
vilket gör att direkt jämförelse inte är möjlig. I de frivilliga skolformernas uppgifter ingår elevassistenter,
syo och fritidspedagoger/ledare/assistenter vilket inte är fallet beträffande grundskolan.
Elevvårdspersonal och annan stödpersonal inom ROK ingår inte i dessa uppgifter.
Insatser för att öka tillgången på särskild kompetens har påbörjats. Den fortsatta utvecklingen måste följas
upp och bedömningar göras huruvida den särskilda kompetensen används så att den kommer alla elever
men särskilt elever i behov av särskilt stöd till del.
Stöd till skolornas utvecklingsarbete centralt från kommunen har bland annat getts i form av
stimulansbidrag inom skolplanens prioriterade områden arbetssätt och arbetsformer samt elever i behov
av särskilt stöd. Samverkan mellan personal bl a i arbetslag har stötts genom stöd till arbetslagens arbete
med individuella studiegångar samt utbildning för nya arbetslagsledare. Utbildning inom området
uppföljning, utvärdering och kvalitetsredovisning har genomförts för lag från ett antal grundskolor.
Stimulansbidragen för år 2001 kommer, som en konsekvens av bl a kvalitetsredovisningarna, att tilldelas
nämnderna för att användas för att förbättra bristområden som identifierats genom
kvalitetsredovisningarna.
Även för detta mål har insatser påbörjats men måste fortsätta och resultaten följas upp och utvärderas.
På lokal nivå
Att visa om, och i så fall hur och med vilket resultat, de enskilda skolenheterna och/eller nämnderna har
påbörjat arbetet med de åtgärder som föreslogs i den förra kommunala kvalitetsredovisningen låter sig
inte göras så lätt. Det finns flera orsaker till detta. En anledning är att målen nås genom en process och att
i vissa fall processen just börjat. Ytterligare ett skäl är att områdena för utveckling under 2000, i och med
att skolornas kvalitetsredovisningar kom igång, blev så synliga – med resultat att utvecklingsområdena
blev många. I kommunens kvalitetsredovisning sammanställdes de olika bristområdena för att skolorna
skulle prioritera några av dessa under det kommande året. Med viss självkritik kan man säga att det var
alltför optimistiskt att räkna med att skolorna under den relativt korta tid som stått till förfogande skulle
arbeta så systematiskt. De menar att de redan hade ett mycket stort antal mål att ta sikte på31 och att det
finns svårigheter att se sambandet mellan målen på de olika nivåerna. En tredje orsak är att det är svårt att
jämföra kvalitetsredovisningarna med varandra. Skolorna har en struktur för redovisningen att utgå ifrån
men alla har inte följt den.
Genomslagskraften för de åtgärder som föreslogs har alltså inte varit stor, om man utgår från skolornas
egna rapporter från 2000. Det finns få direkta redovisningar, men man kan ändå se att de arbetat med
dessa områden.
31
Se t ex Gränby skolområdes kvalitetsredovisning för 2000, s 5
16
De åtgärder som innebar en fortsättning på ett redan påbörjat arbete syns det spår av i de flesta av
kvalitetsredovisningarna. Dit hör det fortsatta arbetet med utveckling av den lokala arbetsplanen inklusive
plan för uppföljning och utvärdering. I fjol noterades att några skolor saknade arbetsplan; i år saknar
fortfarande ett par skolor en aktuell sådan plan, men skillnaden är att man nu anger anledningen, t ex att
det inte funnits någon kontinuitet på rektorstjänsten. Plan för uppföljning och utvärdering saknas ännu på
en del skolor; det är svårt att av kvalitets-redovisningarna dra slutsatser om hur många32.
När det gäller ”fortsatt utveckling av arbetssätt och arbetsformer, i synnerhet för elever i behov av särskilt
stöd samt utveckling av användningen av åtgärdsprogram” gäller, att kvalitetsredovisningarna bekräftar
att skolorna mycket aktivt arbetar med nya metoder och med nya organisationsformer bland annat för att
nå elever i behov av särskilt stöd men att de också erkänner att de stöter på stora problem. Ett akut
problem är att hitta utbildade specialpedagoger. Ett annat är att kunskaperna bland lärarna i allmänhet inte
räcker till och att det vore önskvärt med viss kompetensutveckling för samtliga lärare i skolan inom
området specialpedagogik. För båda de områden där fjolårets rapport föreslog att skolorna skulle fortsätta
sitt arbete, kan man säga att arbetet fortskrider och att medvetenheten är stor.
I och med att skolorna fick i uppgift att skriva en kvalitetsredovisning blev bristen på underlag för
påståendena i rapporten tydlig. Detta märks i årets rapportomgång, där fler skolor än tidigare hänvisar till
gjorda utvärderingar eller uppföljningar. Den kompetensutveckling med avseende på uppföljning,
utvärdering och kvalitetsredovisning som förelogs som en utvecklingsåtgärd har flera skolors personal
ägnat en del av sin tid.
Det är svårt att veta i vilken mån resultaten på de nationella proven och konsekvenserna för arbetssätt och
arbetsformer inte minst i matematik har diskuterats och analyserats. Genom olika kontakter med både
skolor och nämnder har dock framkommit att diskussioner om resultaten, orsaker och vad som kan göras
för att förbättra resultaten har förts på flera håll. Ämnesproven i matematik och svenska för skolår 5 visar
att något fler elever har nått målen 2000 än 1999. När det gäller motsvarande prov i skolår 9 gäller att en
mindre andel elever nått målen 2000 än 1999. Om man går till kommunsnittet för matematik i skolår 9
visar det sig att 14% av eleverna ej nått målen. Skillnaderna mellan skolorna är stora, från 5 % av
eleverna som ännu ej nått nålen till 24%. De uppgifter som finns från de skolor som har flest elever som
ännu ej nått målen ger inga upplysningar om vilka diskussioner och analyser som detta lett till. 33
Det har tidigare i denna rapport sagts att den fysiska arbetsmiljön inte kommenterats lika ofta och i
samma skarpa ton som i fjorårets skolrapporter. En välvillig tolkning är att något av det skolorna begärde
redan är åtgärdat. Till den psykiska och fysiska arbetsmiljön kopplades åtgärden att
personalutvecklingssamtalen och arbetsmiljöarbetet skulle utvecklas under 2000. Författarna till denna
rapport kan se svårigheter när det gäller att hinna med utvecklingssamtalen på vissa skolor med stor
personal och ett personalansvar som ligger på enbart rektor. I några fall kan detta problem inte lösas med
mindre än att skolan omorganiseras och att ansvar för personal och löner fördelas på flera personer i
skolledningen.
Förutom att det är svårt att direkt få kunskap om på vilket sätt och med vilket resultat skolorna arbetat
med ovanstående målområden, återstår det några områden som skolorna inte berört i sina
kvalitetsredovisningar. Ett sådant är diskussionen om styrsystemet, bl a relationen mellan skolplan och
arbetsplan, något som ju är viktigt för förståelsen av kvalitetsredovisningens innehåll och dess roll i
systemet. Detta område har dock bearbetats vid de tidigare nämnda seminarierna. Ett annat är
medinflytandefrågorna, där själva poängen var, att både lärarnas och elevernas medinflytande skulle
diskuteras. Det medinflytande som rektor har i förhållande till politiken och lärare i förhållande till
32
33
Se vidare under Resultat och måluppfyllelse, Uppföljning och utvärdering
Se vidare under avdelningen Betyg och resultat på nationella prov
17
ledningen påverkar det medflytande eleven har i skolan. Den som själv känner sig ha inflytande kan också
dela med sig till andra.
Mål 2000
Skolplanens mål
De mål och riktlinjer för utbildningen som anges i skollagen, läroplanerna och kursplanerna konkretiseras
i den lokala planeringen. Av skolplanen, som antagits av kommunfullmäktige, framgår vad kommunen
vill göra och prioritera för att uppnå de riksgiltiga målen för skolan. Kopplingen mellan de nationella
målen och de kommunala och de lokala målen är stark.
Uppsala kommun prioriterar i sin skolplan följande två målområden: Arbetssätt och arbetsformer samt
Elever med behov av särskilt stöd34. Skolplanen föreskriver också att uppföljning och utvärdering ska ske
på alla nivåer i verksamheten35.
För varje målområde anges även ett antal åtgärder genom vilka målen kan uppnås36.
Kommunfullmäktige uppdrar till nämnderna att i sina planer särskilt beakta: 37
Arbetssätt och arbetsformer








Alla elever har möjlighet att aktivt delta i planering och utvärdering av den dagliga skolverksamheten
Skolledare, lärare och övrig personal skapar en flexibel arbetsorganisation som främjar elevernas
lärande och utveckling
Lärare är ledare för elevernas lärande d v s visar på framkomstvägar och ger eleverna
handledning och inspiration i deras sökande efter kunskap samt stödjer ett reflekterande
förhållningssätt
Modern teknik används för att ge eleverna verktyg för en effektivare och mer levande inlärning
Varje elev har en handledare och tillhör en grupp
Personalgrupper såväl inom en skolform som från olika skolformer samverkar
Personalen har god kompetens och beredskap att möta olika kulturers traditioner och
värderingssystem
Kunskap och attityder om miljö – och hälsofrågor ur både lokalt och globalt perspektiv integreras i
undervisningen
Elever med behov av särskilt stöd



Resursfördelning och resursanvändning säkerställer att elever med behov av särskilt stöd får del av olika
personella, pedagogiska, psykologiska och materiella stödinsatser
Specialpedagogiskt kunnande utvecklas och stärks under planperioden
Särskoleverksamheten ger eleverna ökad social integrering med bibehållen eller förbättrad
undervisningskvalitet
Skolan i det mångkulturella samhället. Skolplan för Uppsala kommun, gällande från och med 1997, s 6. Elever med behov
av särskilt stöd benämns fr o m budgetmålen för 1999 Elever i behov av särskilt stöd
35
Skolan i det mångkulturella samhället. Skolplan för Uppsala kommun, s 8
36
Skolan i det mångkulturella samhället. Skolplan för Uppsala kommun, s 7 resp 8
37
Skolan i det mångkulturella samhället. Skolplan för Uppsala kommun, s 7
34
18
Mål enligt Budget 2000
I kommunfullmäktiges budgethandling för 2000 finns, förutom volymer och medel, ett antal
inriktningsmål som delvis utgör specificeringar av skolplanens mål och delvis tar upp mål som inte finns i
skolplanen. Dessa mål ska följas upp under de två närmaste åren. De finns därför inte med i
handlingsplanen för kvalitetsredovisningen 2000 men det står kommundelsnämnderna fritt att särskilt
följa upp något/några mål. Budgethandlingen innehåller dessutom mål, uppdelade per skolform: för
förskolan, grundskolan och särskolan, gymnasieskolan, vuxenutbildningen samt för uppföljning,
utvärdering och tillsyn 38.
Inriktning för skolverksamheten 2000-2002







Utvecklingsinsatser, fortbildning och kompetensutveckling som syftar till att höja kvaliteten i skolan ska
stimleras och prioriteras.
Informationstekniken ger nya förutsättningar för skolans verksamhet. IT-strategin för skolan och projektet
pedagogiskt IT-centrum är ett led i att stödja den pedagogiska utvecklingen. Framför allt kan ny teknik främja
inlärning hos elever som har svårigheter att ta till sig traditionell undervisning.
Skolan ska bidra till att skapa en ekologisk förståelse, som ger eleverna en ansvars – och solidaritetskänsla
som skapar en grund till att vår miljö bevaras och förbättras.
Genom skolråd och lokala styrelser ska elevers och föräldrars möjlighet till inflytande öka. Skolkonferensens
befogenheter bidrar till samtliga elevers möjlighet till delaktighet och inflytande.
Vuxenutbildningen ska utvecklas och förnyas i enlighet med riksdagens beslut. Kommunen ska erbjuda
vuxenutbildning inklusive uppdragsutbildning utifrån efterfrågan och behov.
Antalet olyckstillbud och personskador bland elever och anställda ska minska jämfört med år 1999
Samarbetet mellan skolan och Uppsala naturskola ska utvecklas, där naturskolan är en resurs i den daglig
miljöundervisningen i skolan bland annat med uppsökande verksamhet.39
Åtgärder för att stödja arbetet med målen
Utöver de insatser som gjorts i skolor och kommundelar har såväl Produktionsenheten vid
Kommunstyrelsens kontor, vars ansvarsområde är den obligatoriska skolan, som Skolförvaltningens
utförarenhet, med den frivilliga skolverksamheten som ansvarsområde, stöttat skolornas arbete för att nå
målen genom insatser av olika slag.
Produktionsenhetens arbete under år 2000
Barn och ungdomsutskottet har utifrån skolplanens prioriterade områden fördelat stimulansbidrag för
förskola och grundskola. Under året har en utvärdering gjorts av systemet med bidrag. I utvärderingen
framhålls att bidragen stimulerar till utveckling och att de har ett bestående inflytande på förskolan/skolan
där de används. Bidraget bör dock inlemmas i det
ordinarie styrsystemet och inte delas ut av utskottet vid sidan av resursfördelningssystemet. Bidragen för
2001 kommer därför att fördelas till nämnderna efter elevantal för att användas till insatser som syftar till
att förbättra bristområden som redovisats i kvalitetsrapporterna.
Budget för Uppsala kommun 2000 med planeringsramar 2001-2002, antagen 29-30 nov 1999, s.28 Under rubriken Resultat
och måluppfyllelse refereras målen och kommenteras resultaten
39
Uppsala kommun budget 2000 med planeringsramar 2001-2002, s 27
38
19
Under året har drygt 400 lärare ingått i ItiS-projeketet, som syftar till att öka kunskapen om datorn som
pedagogiskt hjälpmedel och dessutom stimulera arbetslagsarbete. 2,5 miljoner kronor har fördelats till
kommundelsnämnderna för att ge skolor möjlighet att bygga lokala nätverk som är en förutsättning för
deltagande i ItiS.
Två projekt, som bekostades med centrala medel under tiden 1996-98, syftade till att ge lärare möjlighet
att arbeta med utvecklingsprojekt i sin skola, delta i en utvecklingsgrupp och dokumentera sitt arbete.
Några av dessa projekt har under hösten 2000 samlats i bokform med titeln Förebilder. Lärare utvecklar
skolan i Uppsala40. Boken har fyra delar. I den första beskrivs försök i Uppsala att lära elever läsa och
skriva på nya sätt. Den andra delen handlar om matematik. I den tredje behandlas försök att skapa nya
och för elever och lärare bättre arbetsorganisation i skolan. I en fjärde analyseras och kommenteras
skolutvecklingen i Uppsala och delvis också i nationen i stort.
Boken ger en bild av ”vanliga” lärare som brinner för sitt arbete och som just därför vill utveckla metoder
och organisationer som stödjer barnen/eleverna. Syftet är att visa några goda exempel och även starta en
diskussion om skolans utveckling och förbättring.
Uppföljningar och analyser av tidigare projekt, finansierade av stimulansmedel, har genomförts och
resulterat i en rapport om Utvecklingsprojekt inom förskola och skola 1996 – 1999. Förutsättningar och
möjligheter. Rapporten har diskuterats i olika grupperingar och ska efter diskussionerna kompletteras med
förslag till åtgärder.
Skolförvaltningens arbete under 2000
Skolförvaltningen har stöttat arbetet med alternativa lärandeformer genom att starta en arbetsgrupp som
diskuterar och planerar alternativa lärandeformer (ALF) samt genom starten av ett IKT-projekt för
flexibelt lärande och kommunikation. Vidare har 142 lärare deltagit i ItiS-projektet.
Ett antal projekt, framförallt inom vuxenutbildningen, har genomförts med stöd av resurser från
skolförvaltningen, t ex projektet Lärstilar och projektet Problembaserat Lärande samt med medel från
Skolverket eller Utbildningsdepartementet validering inom data- och vårdområdet.
En seminarieserie i specialpedagogiskt arbetssätt för lärare har anordnats. Avsikten med denna serie har
varit att ge elever ökade möjligheter till lärande efter sina förutsättningar. Totalt ca 100 lärare har deltagit.
Även ett antal pedagogiska aftnar, två studiedagar om framtidsfrågor samt en seminarieserie om
värdegrundsfrågor har genomförts.
Övriga insatser
Tonårsmottagningen startade hösten 1999 som ett samarbetsprojekt mellan gymnasieskolorna och Barnoch ungdomspsykiatrin (BUP) i Uppsala. Personalen består av en psykolog på heltid, en psykiater på
halvtid och en kurator på 85%. Projektet startade bland annat därför att man på gymnasieskolorna
upplevde att fler elever än tidigare hade svåra psykiska problem. En utvärdering visar att verksamheten
varit positiv och att en fortsättning och utveckling behövs.
40
Förebilder. Lärare utvecklar skolan i Uppsala. Red, Christer Isaksson, Smedjebacken 2000
20
Ungdomsteamet är en gemensam satsning när det gäller ungdomar med sociala och psykiska problem. I
Ungdomsteamet ingår representanter från skolan, Socialförvaltningen och Polisen.
Ett projekt för elever i behov av särskilt stöd, det s k Gate Way-projektet, har genomförts på Datortek
City. Projektet innebär att elever som behöver mycket stöd får datautbildning under andra arbetsformer
än traditionell undervisning.
Överlämnandekonferens har, liksom tidigare, genomförts under 2000. Vid denna överlämnandekonferens
lämnade grundskolorna uppgifter om elever i behov av särskilt stöd, så att mottagande skola skulle ha
beredskap för relevanta insatser. Lärare och elever har vidare under hösten 2000 besökt grundskolor för
att informera om gymnasieskolans program.
En översyn av speciallärarresurs och antalet speciallärartjänster inom det frivilliga skolväsendet har
resulterat i beslut om en ökning med åtta heltidstjänster hösten 2001.
Skolkonferenserna vid gymnasieskolorna i Uppsala kommun har utvärderats under år 2000.
Utvärderingen visar, att det generellt hålls skolkonferenser för sällan, att det oftast är färre elever än
personalrepresentanter, att alla elevgrupper på skolorna inte är representerade samt att protokollen inte
förs systematiskt.41Genom utvärderingen har skolorna fått stöd i sitt fortsatta arbete med att utveckla
skolkonferensen.
Värdegrundsåret. År 2000 har värdegrunden lyfts fram i Uppsala kommun. I flera av
kvalitetsredovisningarna framkommer att elever, föräldrar och skolans personal har informerat sig och
reflekterat över de värden, som ligger till grund för vår demokrati.
Resultat och måluppfyllelse
En mål - och resultatstyrd skola
I Kvalitetsredovisning för Uppsala kommuns skolor 1999 pekade gjorda utvärderingar på att
målstyrningen inte slagit igenom fullt ut i Uppsala kommuns grundskolor. Förhållandet inom den
frivilliga skolverksamheten torde inte ha sett så annorlunda ut, men där fanns inte något belägg i form av
utvärderingar. Som orsaker nämndes de många målnivåerna och de många målen för verksamheten.
Antalet centrala mål för år 200042 har minskat vilket är positivt och torde kunna bidra till en bättre
fungerande målstyrning. Antalet inriktningsmål för 2000-2002, däremot, är fortfarande stort.
Den skillnad som kan urskiljas under 2000 är att det i fler kvalitetsredovisningar än tidigare finns en
medvetenhet om att redovisade resultat måste bygga på fakta och att utvärderings-instrumentet är viktigt.
Flera skolor, och då framför allt grundskolor, redovisar att de gjort en plan – t ex ett utvärderingshjul eller
en kvalitetscirkel – som de ämnar följa kommande år.
I nästan samtliga skolors kvalitetsredovisningar för år 2000 saknas resultat av och måluppfyllelse för de
åtgärder för utveckling som varje skola föreslog i 1999 års kvalitetsredovisning. Därmed saknas
kontinuiteten bakåt. I vilket förhållande årets föreslagna åtgärder för utveckling står till fjolårets framgår
följaktligen inte. 43
Utvärdering av skolkonferenserna vid gymnasieskolorna i Uppsala kommun, NFU, Uppsala kommun, s 16 ff
Se Budget 2000 med planeringsramar 2001-2002. Uppsala kommun 1999, s 7 - 35
43
Detta har redan behandlats under avdelning Måluppfyllelse
41
42
21
Här nedan redovisas resultat och måluppfyllelse för målen i skolplanen: Arbetssätt och arbetsformer,
Elever i behov av särskilt stöd samt Uppföljning och utvärdering. De specifika målen för olika
skolformerna förs in sist under varje rubrik. Under egna rubriker redovisas och kommenteras Betyg och
resultat på nationella prov samt Övriga mål.
Arbetssätt och arbetsformer44
Det är i grundskolornas rapporter som frågan om hur, på vilket sätt man arbetar oftast tas upp, medan
gymnasieskolorna mera redovisar vad man väljer att behandla, dvs stoffet eller undervisningens
organisation.45 Det kan finnas en historisk förklaring till detta förhållande. I en analys av
gymnasieskolans reformering hävdar Skolverket, att arbetet med betygskriterier i samband med
gymnasiereformen kom att dominera på många skolor, medan innehåll och arbetsmetoder inte blev
diskuterade i någon större utsträckning. ”Man kan säga att lärarna överförde det invanda sättet att tänka
om undervisningen till de nya kurserna”.46
Till detta kommer för gymnasieskolans del ytterligare en komplikation. Det blir vid läsningen uppenbart
att gymnasieskolan känner sig trängd mellan två skolformer: grundskolan och högskolan. Det är en
balansakt som ställer höga krav på gymnasieskolans aktörer. Vid läsningen av kvalitetsredovisningarna
från gymnasieskolorna är det påfallande ofta det hävdas att ”eleverna är allt sämre förberedda när de
kommer till gymnasieskolan”47. Ett sådant påstående skulle kunna uppfattas som kritik av grundskolans
sätt att förbereda de unga för kommande år men bör troligen endast undantagsvis tolkas på det sättet.
Samma typ av resonemang förs även i några av den obligatoriska skolans kvalitetsrapporter.
Gränbyskolan rapporterar att ”de stora problemen utgörs av den höga andelen elever som ej klarar sin
skolgång på ett tillfredsställande sätt”.48 Samma problem uppträder också i högskolan. Det får snarast ses
som ett uttryck för en allmän känsla av att de elever som nu går i skolan och de studerande som läser på
högskolan har sämre förutsättningar än tidigare elever.
Om – som företrädare för skolan hävdar - alltför många elever saknar grundläggande kunskaper i
grundskolan och när de kommer till gymnasieskolan, blir tanken på att de efter gymnasieskolan ska vara
rustade för högskolan och arbetsmarknaden naturligtvis skrämmande. När gymnasieeleverna sedan inte
klarar av sina studier, är det lätt att man i stället för att arbeta med nya metoder skapar nya utbildningar,
som skulle vara bättre anpassade till elevernas eller samhällets önskemål.
Skolverket slår i sin årsredovisning49 fast att ett av skolans problem är att inte alla elever har tillräckliga
baskunskaper. Att Uppsala kommun har prioriterat utveckling av arbetssätt och arbetsformer i sin
skolplan syftar ytterst till att ge alla elever goda baskunskaper och förutsättningar att i så stor utsträckning
som möjligt nå målen i läro- och kursplaner. (Se även avsnittet Betyg och resultat på nationella prov)
Ett annat problem som anas i kvalitetsredovisningarna är revirtänkandet: förskolan, grundskolan,
gymnasiet, vuxenutbildningen, högskolan – ja, alla känner gränserna för sitt revir och bevakar dem. Att
det finns ett dike mellan högskolan, som har en annan huvudman, och gymnasieskolan är kanske mindre
Med arbetssätt menas i det följande sättet att arbeta med ett stoff, dvs undervisningen. Med arbetsformer menas
organisationen av arbetet: klasser och gruppindelning, schema etc
45
Egen iakttagelse men bekräftad i Kvalitetsredovisning 2000. Skolförvaltningen. Diarienr NFU 2001-0048 05
46
Reformeringen av gymnasieskolan. En sammanfattande analys. Rapport nr 187, Skolverket 2000, s 15 f
47
Kvalitetsredovisning för Celsiusskolan 2000, s 7. Problematiken diskuteras även under avsnittet Resultat och måluppfyllelse
48
Gränby skolområdes kvalitetsredovisning för 2000, s 6
49
Skolverkets årsredovisning 2000. Dnr 00-2001: 468, Skolverket
44
22
märkligt, men när det gäller de kommunala utbildningarna är det inte bara märkligt utan beklagligt.
Samtidigt finns i skolplanen under rubriken Arbetssätt och arbetsformer en passus som förpliktigar:
”Personalgrupper såväl inom en skolform som från olika skolformer samverkar.”
Arbetet med att överbrygga dessa diken pågår – t ex genom överlämnandekonferenser och besök i
varandras skolor – men tycks inte förändra de viktigaste komponenterna, nämligen attityden och viljan att
lära av varandra. Den goda idén om hela skolsystemet från förskoleklass (F) till och med gymnasiets sista
årskurs (elevernas 12:e år) som en helhet känns förlorad. Man frågar sig: vart tog F – 12-skolan vägen?
Som ett tecken på bevakningen av reviret kan man läsa den utvärdering som gjorts av samverkan mellan
grundskola och gymnasieskola på Katedralskolan.50 Inställningen från gymnasielärarhåll till att
grundskoleelever går i Katedralskolan är inte odelat positiv. Det finns lärare som anser att grundskolan
”tar” resurser från gymnasieskolan, att lokalbristen har förvärrats liksom ordningen på skolan, och att
grundskolan inte tillför Katedralskolan något ur pedagogisk synvinkel. Grundskolans lärare är däremot
mera positiva till lösningen.
Grundskolan
I grundskolornas kvalitetsredovisningar finns många beskrivningar av hur man prövar olika arbetssätt och
arbetsformer och omformar idéer från pedagogisk litteratur, studiebesök på andra skolor etc till de egna
eleverna och den egna verksamheten. Genomgående är det främst genom samarbetet i arbetslagen som
utveckling och även uppföljning av arbetssätt sker. Genom att personal med olika kompetens samverkar i
arbetslagen integreras också olika ämnen och kunskapsområden i undervisningen. Olika arbetslag på
samma skolenhet prövar ofta olika sätt att arbeta. Temainriktat arbetssätt beskrivs i nästan alla
redovisningar, där ingår också ofta att använda modern teknik. Itis – satsningen har uppenbarligen fått
genomslag i undervisningen. En metod som prövas på ett flertal skolor är portfolio där vissa av elevens
arbeten sparas och eleven får reflektera över vad som varit bra och vad som kan utvecklas. Erfarenheten
av metoden är att den tränar eleven i att planera, göra, reflektera och utveckla sitt lärande, vilket ligger
helt i linje med skolplanens prioriterade mål. Andra exempel på arbetssätt och arbetsformer är medveten
användning av dialogen mellan lärare och elev som inlärningsform, användning av skönlitteratur och
bibliotek som läromedel, handledning där elevens individuella studieplan diskuteras, åldersblandade
grupper med individualiserat arbetssätt.
Kvalitetsredovisningarna ger alltså en bild av skolor där det pågår en omfattande utveckling
av arbetssätt och arbetsformer i linje med målen i skolplanen. Det framgår också tydligt att arbetet i
arbetslagen har varit och är en viktig, kanske till och med nödvändig förutsättning för denna utveckling.
Där arbetslagen inte fungerar tillfredsställande är det stöd i detta arbete som föreslås i skolans
åtgärdsförslag. En faktor som tas upp som hinder är bristen på tid för pedagogiska samtal. Det som endast
i ett fåtal redovisningar framgår är om och hur man följer upp, utvärderar och analyserar vilka
konsekvenser de olika metoderna och formerna får för elevens lärande och utveckling.
De frivilliga skolformerna
Att pedagogiskt nytänkande oftare redovisas i rapporterna från den obligatoriska skolan innebär
naturligtvis inte att sådana resonemang saknas i kvalitetsrapporterna från de frivilliga skolformerna. Den
helhetssyn som arbetslagen och integrationen mellan kärnämnen och karaktärsämnen skulle medverka till
har enligt redovisningarna inte uppnåtts. På vissa program ter det sig mer naturligt än på andra att skapa
arbetslag och göra denna integration. Medieprogrammet brukar liksom Barn – och fritidsprogrammet
nämnas i det sammanhanget. När GUC, Grafiskt utbildningscentrum, nu successivt tar över
kärnämnesundervisningen från Bolandsskolan är ett viktigt skäl att ämnesintegrationen därmed lättare kan
50
Samverkan grundskola och gymnasieskola på Katedralskolan, NFU, Rapport 2001:2, s 15f
23
åstadkommas.51 Sådan ämnesintegrering finns även i några andra av gymnasieskolans program inom
Uppsala kommun, även om denna integrering inte går att spåra i kvalitetsredovisningarna för år 2000.52
Ett projekt, ursprungligen härstammande från några elever som ville studera på ett nytt sätt och under
friare former än dem gymnasieskolan erbjöd, är nu inne på sitt tredje år. Det går under namnet SPUNK,
men heter officiellt De fria studiegrupperna. En utvärdering som genomförts gör gällande att detta inte är
en studieform för elever med problem; några elever ur den gruppen misslyckas även i de fria
studiegrupperna. En kategori elever som valt denna studieform är de studieintresserade som vill arbeta
mer för att studierna ska bli intressantare. De har behov av inflytande över studierna och studiemiljön.
Elever inom den här kategorin har valt de fria studieformerna för att få vara med och bestämma över sina
studier och för att det är utvecklande att ta ansvar. De vill arbeta i smågrupper för att kunna diskutera mer
och för att kunna arbeta elevdemokratiskt. Det eleverna i de fria studiegrupperna missar är det sociala
sammanhanget.53
Begränsningar
Två ”yttre” ting som styr pedagogiken är tillgången på lokaler och utläggningen av skolskjutsarna. Ett
tydligt exempel på det senare är Skyttorps skola i Vattholma kommundel där 70% av eleverna åker
skolskjuts varje dag. Skoldagen startar 07.50 men redan 07.30 är de flesta barn på plats. Eftersom
skolskjutsarna styr tidsramarna för dagen blir skoldagen mycket komprimerad. Om lärare och elever vill
resa till Uppsala i undervisningssyfte, måste resan planeras i god tid för att de ska vara säkra på att få
plats på bussen. Ofta hänvisas de till tider efter 09.30, vilket är olyckligt för barnen som börjar kl 07.50
och slutar 12.40.54
I fjolårets kvalitetsredovisningar tog många skolor upp de trånga lokalerna och den dåliga luften i
klassrummen. Även i år beskrivs i många kvalitetsredovisningar lokaler som är byggda för en helt annan
pedagogik än dagens. Ett exempel är Brantingskolan, som ännu har klassrum med podium, vilket gör det
svårt att utnyttja hela klassrumsytan, vid t ex projektarbeten och grupparbeten55. Arbetsmiljön för elever
och lärare är ett växande problem, helt säkert inte bara i Uppsala kommun.56
Ibland kan bristen på lokaler leda till samarbetsproblem, något som kan skönjas i ett par av
kvalitetsrapporterna, nämligen Kommunala Språkskolans resp Kommunala Musikskolans rapport. Det
gemensamma för dem är att en stor del av undervisningen sker i lokaler som inte är skolans egna.
Kommunala Språkskolan, har redan tidigare vittnat om att lärarna där känner av dessa
samarbetssvårigheter. I skolans kvalitetsredovisning konstateras, att skolans ambitionsmål – att alla elever
som önskar undervisning ska få sådan – och kommunens ambitionsnivå i budgetplanen – 315 timmar för
elever i grundskolan – inte nås. Enligt skolan är orsakerna till att inte alla får/deltar i undervisning dock
inte enbart lokalproblem. Andra negativa faktorer är




Att det finns för få elever i språket
Svårigheter att få tag i behöriga lärare
Stor geografisk spridning
Olämpliga schematider och platser för undervisningen (gäller framför allt gymnasieskolan)
Sådan infärgning, dvs samverkan mellan karaktärsämnen och kärnämnen är mer framgångsrik på Medieprogrammet och
Barn - och fritidsprogrammet än på övriga program. Reformeringen av gymnasieskolan, Rapport 187, s 52,
52
Barn – och fritidsprogrammet på Katedralskolan och Byggprogrammet på Bolandsskolan kan tjäna som exempel
53
Utvärdering av SPUNK – de fria studiegrupperna inom Uvengymnasiet, Rapport 2000:8, s 17 f, NFU, Uppsala kommun
54
Kvalitetsredovisning år 2000 för Skyttorp skola, s 2
55
Kvalitetsredovisning/Verksamhetsberättelse 2000, Branting och Johannesbäckskolan, s 4
56
Se närmare under Resurser, rubriken Lokaler, i denna kvalitetsredovisning
51
24
Mål i Budget Uppsala kommun för gymnasieskolan


Samverkan och samarbete mellan gymnasieskolans olika program och inom länet ska utvecklas. Utbytet med
det lokala näringslivet och föreningslivet ska intensifieras och utvecklas.
Olika former av lärlingsutbildning ska utvecklas för att ge yrkesutbildning som svarar mot elevernas och
arbetsmarknadens behov och krav.
Det reguljära samarbetet mellan skolan och arbetslivet sker via programråd eller yrkesråd. I Uppsala
kommuns gymnasieskolor finns sammanlagt 22 programråd/yrkesråd. Av dem fungerar hälften bra eller
tillfredsställande, de övriga sämre eller inte alls. Samverkan med arbetslivet finns även på de skolor som
inte har programråd/yrkesråd. Samverkan består då av informella kontakter. Ett av skälen till att råden
inte fungerar är att någon riktig dialog mellan skolan och branschorganisationen inte kommit igång. Här
behövs alltså ett nytänkande. Skolorna bör också verka för ökad elevmedverkan i
programråden/yrkesråden eller i de andra samverkansformer som finns.57
Flera typer av samarbete pågår eller har överenskommits under året. När det gäller samarbete mellan
kommunens gymnasieskolor har ett samarbetsavtal tagits fram av GYSAM-gruppen. Avtalet handlar om
utbud och förläggning av program, inriktningar, individuella val och valbara kurser. När det gäller udda
kurser sker samverkan över hela kommunen.
Samverkan mellan skolor och program inom länet utvecklas dels via länets skolchefsgrupp dels via dess
kompetensutvecklingsgrupp. Tack vare samverkansavtalet erbjuds uppsalaeleverna 12 inriktningar som
inte finns i kommunens skolor.
Olika former av lärlingsutbildning har skett inom Elprogrammet och Omvårdnads-programmet,
Hantverkslärlingsprogrammet, det individuella programmet och den nya försöksverksamheten, LIA,
inom gymnasieskolans yrkesprogram. (LIA = lärande i arbetslivet)
Strategiskt samarbete med arbets- och näringsliv samt universiteten har skett genom samverkansgruppen
Skolans integration i Arbetslivet.(SiiA). Ett viktigt resultat av denna grupp är Bioteknikgruppen där
samverkan mellan gymnasieskolor, universitet och arbets- och näringsliv inom Bioteknikområdet
utvecklats. En följd av SiiA-gruppens arbete är att skolförvaltningen tillsammans med Uppsala Kommun
samarbetade som arrangörer av SIQ:s Kvalitetsmässa i november 2000.
När det gäller målen ovan är måluppfyllelsen god när det gäller samverkan och utbytet med det lokala
näringslivet, mindre god när det gäller föreningslivet. Även när det gäller utvecklingen av
lärlingsutbildningar är måluppfyllelsen god.
När det gäller samverkan mellan gymnasieskolans olika program är måluppfyllelsen inte god. Det finns
också mycket att göra för att generellt närma de olika skolformerna till varandra, t ex grundskolans år 9
och gymnasieskolans åk 1. Det visar sig att det inte ens på en skola som hyser båda dessa skolformer
finns en naturlig samverkan.58
Utvärdering av programråden/yrkesråden vid de yrkesinriktade gymnasieprogrammen i Uppsala , läsåret 1999/2000. NFU,
Uppsala kommun, s 11 f
58
Resonemang kring detta förs under rubriken Arbetssätt och arbetsformer
57
25
Elever i behov av särskilt stöd
Skolplanen
Den utbredda sociala oron i förskolan och skolan är ett problem i Uppsala liksom på många andra håll. Ett
antal elever når inte upp till gränsen för betyget Godkänd, trots skolans insatser. Alla skolenheter inom
kommunen redovisar sitt arbete för elever i behov av särskilt stöd. Det torde inte vara någon överdrift att
påstå, att de nya arbetssätt och arbetsformer som skolorna tar fram, samtliga syftar till att ge elever med
svårigheter av olika slag det stöd och den hjälp de behöver. Samtidigt erkänner många att de inte nått
målen, när det gäller dessa elever.
I detta sammanhang poängteras elevernas bristande förkunskaper. Elevernas förutsättningar är helt klart
mycket varierande. På vilket sätt man arbetar med dessa elever är emellertid lika avgörande. Få
allmänlärare har specialpedagogisk kompetens och därför vilar ett stort ansvar på det fåtal utbildade
specialpedagoger som finns inom skolan. Några skolor beskriver bristen på utbildade
specialpedagoger/speciallärare som akut.
Enligt den nya lärarutbildningen ska alla lärare i förskola, skola och vuxenutbildning i framtiden ha
grundläggande specialpedagogiska kunskaper, för att kunna identifiera de mest vanligt förekommande
problemsituationerna. Vidare bör alla blivande lärare ha kunskap om vad specialpedagogens fördjupade
kunskaper kan och ska användas till.59
Det är svårt att av kvalitetsredovisningarna dra några slutsatser om hur speciallärarresursen används och i
vilket mån speciallärarnas arbetssätt utvecklats. I några kvalitetsrapporter sägs att det i varje arbetslag
finns en speciallärare, men hur ser det ut i de skolor som inte beskriver denna situation?
I skolplanen anges att särskoleverksamheten ska ge eleverna ökad social integrering med bibehållen eller
förbättrad undervisningskvalitet. Av den utvärderande tillsyn som genomförts av särskolan 60 framgår att
samtliga särskoleenheter är lokalmässigt integrerade i grundskolan och att alltså de fysiska
förutsättningarna för social integrering mellan eleverna i de båda skolformerna finns. Både elever och
personal har möjligheter att träffas och lära känna och öka förståelsen för varandra. Detta sker dock
endast i begränsad utsträckning och någon uttalad strategi för samverkan finns endast undantagsvis.
Personalen i särskolan framhåller att integrering bör ske i ett elevperspektiv där hänsyn tas till elevernas
ålder och förutsättningar. Den samverkan som sker beror på enskilda medarbetares initiativ och
förekommer vanligtvis kring skolgemensamma aktiviteter som t ex luciafirande, sångstunder och
skolavslutningar. Det finns också exempel på att särskolans elever deltar i grundskolans undervisning och
omvänt att grundskoleelever deltar i vissa av särskolans aktiviteter. Trots att direkt samverkan och
integrering inte är allmänt förekommande anser både föräldrar och personal relationen mellan
grundskolans och särskolans elever under raster, i matsalen etc är goda.
Inom särskoleverksamheten pågår ett kontinuerligt arbete med att utveckla och förbättra undervisningen.
Språk/kommunikation är det mest dominerande området. I utvecklingssamtalen sker en kontinuerlig
uppföljning av elevens utveckling och lärande. En svårighet som personalen upplever är att relatera
elevernas kunskapsutveckling till utbildningsmålen. Flera särskoleenheter arbetar med att utveckla
dokumentation av elevernas kunskapsutveckling bl a genom videofilmning och digitalkamera. Kanske
kan dessa metoder vara en hjälp i bedömningen av måluppfyllelsen. När det gäller undervisningens
kvalitet finns en besvikelse hos personalen över det som man uppfattar som kommunens bristande
intresse för specialpedagogisk vidareutbildning.
59
60
Regeringens proposition 1999/2000:135 En förnyad lärarutbildning, Stockholm 2000, s 57 ff
Särskolan i Uppsala – sammanfattande rapport, i manus, Kommunstyrelsens kontor, Uppsala kommun
26
Inom särskolegrupper och -enheter pågår verksamhet med den målinriktning som anges i skolplanen, men
målet är inte uppnått och fortsatta insatser behövs.
Mål i Budget 2000
Samtliga skolformer

För att uppnå läroplanens mål och öka elevens inflytande ska varje elev ha en individuellt planerad studiegång
inför höstterminen år 2000
Förskoleverksamhet – barn 1-5 år

Alla barn i behov av särskilt stöd ska få sina behov tillgodosedda
Grundskola och särskola
 Alla elever som lämnar grundskolan utan godkända betyg ska erbjudas att i samverkan med mottagande
gymnasieskola ta fram en individuell plan för hur eleven kan komplettera sina betyg.
Skolplanens mål för elever i behov av särskilt stöd kompletteras i Budget 2000 av tre mål. Det nya målet
för förskoleverksamheten ger tyngd åt den uppfattning som är vanlig bland såväl pedagoger som politiker,
nämligen att det är viktigt att barn i behov av särskilt stöd uppmärksammas tidigt.
De andra två målen visar på en väg att uppnå målen, nämligen genom att en individuell plan upprättas.
Syftena med planerna är flera. Ett är att individualiseringen ska bli tydlig och därmed lättare att
genomföra, ett annat att eleven själv/föräldrarna kan få inflytande över skolgången, ett tredje att lärarna
genom planerna kan följa elevens problem och framsteg, lära känna de insatser som satts in och planera
vad som återstår att göra.
Särskilt viktiga är de individuella planerna när det gäller elever i grund- och gymnasiesärskola.
Den tidigare nämnda tillsynen inom särskolan visar att individuella undervisningsplaner (IUP) upprättas
för samtliga elever. Personalen lägger ner ett stort arbete på att upprätta förslag till IUP som sedan
diskuteras med föräldrar och elev vid utvecklingssamtal, varefter den fastställs. Planen följs upp och
revideras vid nästa utvecklingssamtal. Genom kopplingen mellan utvecklingssamtal och IUP får föräldrar
och elever goda möjligheter till både insyn och inflytande. Planerna varierar kraftigt mellan olika enheter
både med avseende på omfattning och struktur och det finns ett behov av att hitta en gemensam mall där
planens framåtsyftande karaktär med pedagogiska strategier för elevens måluppfyllelse tydliggörs.
Två utvärderingar visar, att de individuella utvecklingsplanerna (IUP) ser olika ut även i
gymnasiesärskolan och att de därmed ger olika mycket information samt behöver utvecklas.61 Det
konstateras vidare att föräldrarna har möjlighet att påverka skolans arbete i ganska liten utsträckning. Att
låta föräldrarna vara aktiva när de individuella planerna tas fram eller revideras borde vara ett utmärkt sätt
att få föräldrarnas medverkan och att dessutom få mera kunskap om elevens behov. Här ligger samtidigt
ett problem: föräldrarna och personalen bedömer ibland elevens behov olika och alla föräldrar tar inte lika
aktiv del i arbetet med elevens utvecklingsplan. I den professionella lärarrollen ligger att försöka
entusiasmera föräldrar att ta aktiv del i arbetet med utvecklingsplanen och att aldrig ge upp, konstateras
det. 62
I grundskolan utformas individuella studiegångar framför allt vid de obligatoriska utvecklingssamtalen
mellan elev, förälder och lärare. Vikten av tydlig struktur för samtalet, elevs och föräldrars delaktighet
Gymnasiesärskolan Fyris II och Jälla. En lägesbeskrivning. Rapport 2000:3. NFU, Uppsala kommun, s 14-15 samt
Gymnasiesärskolan Fyris I och Ottelin. En lägesbeskrivning. Rapport 2000:4. NFU, Uppsala kommun, s 19
62
Gymnasiesärskolan Fyris I och Ottelin. En lägesbeskrivning. Rapport 2000:4. NFU, Uppsala kommun, s 18
61
27
och dokumentation inklusive gemensamma överenskommelser förs fram av skolorna. Betydelsen av att
ha tydliga individuella studieplaner i försöket med slopad timplan betonas. Uppföljning av planerna, vare
sig man deltar i försöket med slopad timplan eller ej, är viktig och exempel finns där ansvaret för denna
uppföljning ligger på arbetslaget. Några skolor använder den s.k. portfolio-metoden för att dokumentera
elevens studiegång. Det finns också skolor som redovisar att man ännu inte har några individuella
studieplaner, men att man har tagit fram ett material som skall börja användas vårterminen 2001.
I gymnasieskolan existerar individuella studieplaner i ordets rätta bemärkelse endast för de elever som
inte följer den normala studiegången för ett program. För övriga elever är studieplanerna desamma som
den normala studieuppläggningen för respektive program. Denna plan finns inom det skoladministrativa
systemet Extens. Det är knappast tillräckligt att den finns där, om man täcker på hur planen ska användas
i utvecklingssamtalen. Känner eleven och elevens målsman till innehållet och kan de påverka det?
Mentorskapet på gymnasieskolan infördes ursprungligen som ett led i arbetet med att stödja de svagare
elevgrupperna. Mentorn skulle enligt de första intentionerna vara elevens stöd framför allt vid studierna
men också om så behövdes i socialisationsprocessen på skolan och i kontakten med hemmet. För att
eleven skulle känna fullt förtroende för mentorn skulle denna inte vara elevens lärare och därmed sätta
betyg. Eleven skulle också få behålla samma mentor under hela gymnasietiden. En utvärdering av
mentorskapet visar emellertid, att mentorns arbetsområde och arbetsuppgifter fortfarande efter ca två år är
oklara, varför rapporten bl a föreslår att en funktionsbeskrivning för mentorns uppdrag och
arbetsuppgifter utformas63.
De elever som lämnar grundskolan utan godkända betyg ska tillsammans med den gymnasieskola där de
ska tas emot erbjudas att få en individuell plan för hur betygen kan kompletteras upp till godkändnivån.
Ett fåtal grundskolor har rutiner för samverkan med gymnasieskolan när det gäller att ta fram en sådan
plan. Däremot görs stora ansträngningar för att så många elever som möjligt ska få godkända betyg,
särskilt i de behörighetsgivande ämnena svenska, engelska och matematik. Eleverna erbjuds
sommarskola, lördagsskola, extra stödtillfällen utanför schemat och undervisning i liten grupp.
Överlämnandekonferensen vid läsårsstarten fyller en viktig funktion för kontakten mellan grundskola och
gymnasieskola. Då ges möjlighet att ge och ta emot relevant information om enskilda elever.
För de elever som kommer till Uven-gymnasiet gäller, att studievägledarna till en början har det samlade
ansvaret för eleverna, bl a genom att tillsammans med vårdnadshavaren upprätta individuella planer. I
detta arbete har de återkommande vägledningssamtalen en mycket viktig funktion. Varje elev som
kommer till Uven får själv avgöra om han/hon önskar undervisning. Frivilligheten ingår i det
motivationsarbete som är en grund i verksamheten. Under de senaste åren har eleverna i allt högre
omfattning valt undervisning och det kan med de stora kullarna – hösten 2000 kom 125 elever mot i
vanliga fall 75-80 – bli svårt att tillfredsställa alla önskemål.
För att underlätta kontakterna mellan Uven och grundskolorna har varje studievägledare ansvar för några
skolor var. Skriftlig information om eleverna skulle underlätta det kommande arbetet på Uven.
En samordnare, placerad på Uvengymnasiet, har till uppgift att stödja och hjälpa elever med problem när
de lämnar grundskolan och går över till något nationellt program. Därefter ska varje enskild
gymnasieskola successivt ta ansvaret för dessa elever och ge dem det extra stöd som behövs. Tjänsten
som samordnare har nu permanentats från att ha varit ett tvåårsprojekt.
Utvärdering av mentorskap för elever i Uppsala kommun gymnasieskolor. NFU. Rapport 2000:1, s 15 ff Denna rapport
gäller år 1999, men avrapporterades inte i fjolårets kvalitetsredovisning, eftersom den då ännu inte var klar.
63
28
Många av Kommunala Språkskolans elever skulle behöva den form av särskilt stöd som
studiehandledning på det egna språket innebär. Sådan studiehandledning ges på Celsiusskolans IVKK64
och, i den mån den beställs, till elever i förberedelseklasser på kommunens grundskolor. På gymnasiet har
vissa elevgrupper fått extra undervisningstid, som då används för studiehandledning.65
Stora insatser tycks enligt gymnasieskolornas kvalitetsredovisningar göras för elever i behov av särskilt
stöd. Målet skulle nås i högre grad om förutsättningar i form av lokaler och resurser förbättrades, enligt
skolornas rapporter. Den grundläggande frågan kvarstår dock: har eleverna så mycket större problem nu
än tidigare? Eller finns andra förklaringar till att både lärare och elever upplever skolsituationen som
svårare nu?
Det finns ingen anledning att ifrågasätta uppgifterna om att antalet barn i behov av särskilt stöd har ökat66.
Ökningens orsaker och storlek är däremot osäker, eftersom det finns mycket få upprepade nationella
undersökningar över tid67. Orsakerna till ökningen måste sannolikt relateras både till skolan, samhället
och de krav som ställs på unga människor. Besparingarna spelar säkert en roll liksom det nya
betygsystemet, som gör misslyckandet med att nå målen så tydligt. Författarna till Skolverkets temabok
Elever i behov av särskilt stöd pekar på att ökningen av elever som är i behov av stöd kan bero på ”en
förskjutning av normalitetsbegreppet”. ”Har tröskeln för vad som betecknas som normalt blivit högre?”
frågar sig författarna och fortsätter: ”Det finns en tendens till att varje vuxengeneration anser sig stå vid
avgrundens rand när de betraktar de yngre i samhället jämfört med förhållandena i sin egen ungdom.
Ungdomsforskningen är splittrad när det gäller att bedöma orsakerna till ungdomsproblemen. Medan
vissa menar att samhället idag befinner sig i en ny fas och att ungdomens problem är annorlunda och
allvarligare än förr, pekar andra på att vuxenvärlden under de senaste 150 åren resonerat på samma
sätt.”68
Uppföljning och utvärdering
Det har länge och med visst fog sagts att dokumentationen i skolan varit eftersatt. Svar på frågor som när,
var, hur och varför något skedde har oftast endast funnits i det s k mannaminnet, som dagligen visar sig
vara både kort och opålitligt. Att inför arbetet med en kvalitetsredovisning börja teckna ned sådant som är
av betydelse för verksamheten är en god början till ett kollektivt långtidsminne på en arbetsplats. Det ger
också förutsättningar för analys och ökad förståelse av skeenden. Det ger dessutom flera positiva
sidoeffekter. En sådan är att lärare alltmer utvecklar ett professionellt pedagogiskt språk och en
yrkesidentitet, något som är viktigt för att olika lärargrupper ska kunna samarbeta. Dokumentationen
hjälper också skolan att utvecklas som lärande organisation: den kan se tillbaka och ur dokumentationen
hämta fram sådant som behövs just nu, i denna situation. Allt detta sammantaget stimulerar till det
pedagogiska samtalet, något som till sin art är skilt från att prata om sina elever och som förhoppningsvis
också understödjer ett gemensamt etiskt förhållningssätt bland lärare.
Skolplanen och mål i Budget 2000
IVKK= Individuella programmet, kompletteringskurs, avsedd för elever på gymnasienivå som har annat modersmål än
svenska
65
Kommunala språkskolan, kvalitetsredovisning 2000, s 2
66
Se även under rubriken Elever i behov av särskilt stöd, Skolplanen
67
I 1999 års Kvalitetsredovisning för Uppsala kommuns skolor redovisades resultatet av enkätundersökningen Eleven i
centrum, som genomförs med viss periodicitet i Uppsalas grund- och gymnasieskolor.
68
Elever i behov av särskilt stöd, Skolverket. Örebro 1998, s 25f
64
29
Uppföljning, utvärdering och tillsyn ska under perioden ske i enlighet med fullmäktiges fastställda skolplan. 69
Samtliga skolor har lämnat in en kvalitetsredovisning för år 2000. Från skolförvaltningen har, liksom från
några kommundelsnämnder, också inkommit ett sammandrag av innehållet i skolornas
kvalitetsredovisningar.70 De allra flesta kvalitetsredovisningar saknar fortfarande tillräckliga
utvärderingsunderlag, men medvetenheten om detta faktum är större nu än för ett år sedan.
Kvalitetsredovisningarna följer ännu inte den disposition som finns i riktlinjer och handlingsplan, något
som gör jämförelsen mellan redovisningarna svårare än nödvändigt.
En stor skillnad detta år är att fler personer på enheterna engagerats i såväl utvärdering som
kvalitetsredovisning. Kompetensutveckling i form av kurser och seminarier kring utvärdering och
kvalitetsarbete har genomförts på flera enheter/kommundelar.71 Resultatet har blivit att
kvalitetsredovisningarna satts in i sitt sammanhang: utvärdering/uppföljning/utveckling, samt att fler
därmed förstår vad kvalitetsredovisningarna är till för72.
Samtliga enheter inom den frivilliga skolverksamheten har arbetsplaner, enligt uppgift. När det gäller den
obligatoriska skolan saknar enstaka enheter aktuell arbetsplan. Vid kvalitetsredovisningen 2001 skall
samtliga enheter ha en arbetsplan som grund i första hand för sitt eget arbete men också för arbetet med
kvalitetsredovisningen.
I enlighet med målen i skolplan och Budget 2000 har arbetet med uppföljning, utvärdering och tillsyn
fortsatt inom kommunstyrelsens kontor. Tillsyn har skett av samtliga grupper och enheter inom särskolan.
Utöver de rapporter som lämnats till skolor och nämnder kommer resultaten av tillsynen att redovisas i en
sammanfattande rapport ”Särskolan i Uppsala kommun – en sammanfattande rapport”. Insamling och
analys av elevernas resultat på nationella prov i skolår 5 och 9 har genomförts och redovisats/ska
redovisas i rapporter73. Dessutom har, som tidigare nämnts, ett omfattande arbete lagts ner på att återföra
erfarenheter från kvalitetsredovisningarna för år 1999 till samtliga skolor.
För centralt organiserade uppföljningar och utvärdering inom den frivilliga utbildningen svarar en
särskild enhet under Nämnden för frivillig utbildning. Enheten följer ett av Nämnden antaget program för
utvärdering och uppföljning. Under året har sammanlagt 11 rapporter publicerats, av vilka de av mera
allmänt intresse refereras i denna kvalitetsredovisning.
Betyg och resultat på nationella prov
Resultaten av nationella ämnesproven i skolår 5
Elevernas genomsnittliga resultat för år 200074 skiljer sig endast i liten utsträckning från resultaten
föregående år. Med resultaten på de nationella ämnesproven som mått har drygt två tredjedelar av
kommunens elever i skolår 5 uppnått målen i samtliga tre basämnen svenska, engelska och matematik.
Störst är andelen elever med tillräckliga kunskaper i engelska(84%) och lägst i matematik(77%), vilket
var fallet även 1999. Positivt är att elevernas resultat i matematik och även svenska ändå förbättrats något
i majoriteten av kommundelarna och att andelen elever med tillräckliga kunskaper ökat något.
69
Uppsala kommun budget 2000 med planeringsramar 2001-2002, s 28
Kvalitetsredovisning 2000: Skolförvaltningen. Diarienr KS-2000-0861
71
T ex inom Gottsunda kommundel, se
72
Jfr under rubriken Måluppfyllelse 1999, På lokal nivå s.
70
73
74
Resultat från 2000 års Nationella prov i skolår 5, Uppsala kommun, Rapport 2000:4
30
Av olika redovisningar framgår att många skolor arbetat på att förbättra undervisningen och stödet till
eleverna i matematik och svenska. De flesta av de elever som inte nått målen i samtliga ämnen har
otillräckliga kunskaper i ett eller två av basämnena. Av samtliga elever i skolår 5 är det 7% som har
otillräckliga kunskaper i samtliga tre basämnen.
Resultaten av nationella ämnesproven i skolår 9
Resultaten av de nationella proven för år 200075 visar som tidigare år att andelen elever som når målen är
störst i engelska (98%) och minst i matematik (86%). I svenska är andelen elever som når målen 96%. I
jämförelse med ett riksrepresentativt urval elever har eleverna i Uppsala i något högre utsträckning nått
målen på proven men skillnaderna är endast 1-2 procentenheter.
Variationen i resultat är stor mellan skolorna i kommunen. Hur stor del av dessa skillnader som kan
förklaras av skillnader i förutsättningar hos skolor respektive skillnader i undervisningsmetoder,
lärartäthet etc är en fråga som ofta diskuteras både lokalt och nationellt. En statistisk analysmodell har
tagits fram av Skolverket med vilken man menar att mellan 40 och 50% av skillnaderna i resultat kan
förklaras. De bakgrundsfaktorer som visat sig ha betydelse för elevernas resultat76 och som ingår i
analysmodellen är föräldrarnas utbildningsbakgrund, andelen nyinvandrade elever och elever med
utländsk bakgrund , andelen pojkar på skolan. När provresultaten vid skolorna i Uppsala analyseras med
hjälp av den nämnda modellen och det faktiska provresultatet jämförs med det förväntade visar det sig att
skolor med stor andel elever som inte når målen ändå har provresultat som ligger över de förväntade. På
motsvarande sätt finns det också skolor som har lägre provresultat än de förväntade. Av kommunens 16
skolor med elever i skolår 7-9 är det två skolor som ligger på eller över det förväntade värdet i matematik,
i svenska har hälften av skolorna resultat som ligger över det förväntade och i engelska har sex skolor
högre resultat än förväntat 77.
Avsikten med att presentera en analys av resultaten enligt ovanstående är att det skall leda till diskussion
och samtal om förutsättningar för lärande och undervisning ute på skolorna och leda till en utveckling av
verksamheten och större möjligheter för eleverna att nå målen.
Slutbetyg från grundskolan vt 2000
Uppsala kommun
Variabler
Andel (%) elever behöriga till gymnasieskolan
Totalt
Riket
Elever med
Pojkar Flickor utl. Bakgr. Totalt
Pojkar Flickor
Elever med
utl. Bakgr.
89
87
93
79
89
88
91
79
i ett behörighetsgivande ämne
5
5
3
7
5
5
4
9
i två/tre behörighetsgivande ämnen
4
6
3
10
6
7
4
12
Andel (%) elever som ej uppnått målen
Källa: Statistiska centralbyrån
Av ovanstående tabell framgå att 89% av eleverna i Uppsala kommuns grundskolor är behöriga att söka
ett nationellt program i gymnasieskolan, vilket betyder att de nått målen i ämnena svenska, engelska och
matematik. Den andelen skiljer sig inte i någon större utsträckning från det samlade resultatet på de
nationella proven. Vid jämförelse mellan provbetygen på de nationella proven och slutbetygen är det
viktigt att komma ihåg att proven visserligen skall vara ett stöd för lärarna vid betygssättningen men
också att fler faktorer måste vägas in i slutbetyget än som kan mätas genom proven.
2000 års Nationella prov i skolår 9. Resultat och analys. I manus, Kommunstyrelsens kontor, Uppsala kommun
Skolverkets rapport XXXX
77
2000 års Nationella prov i skolår 9. Resultat och analys. I manus, Kommunstyrelsens kontor, Uppsala kommun
75
76
31
Andelen elever i Uppsala som är behöriga till gymnasieskolans nationella program är lika stor som i riket
i övrigt. En jämförelse mellan pojkar och flickor i Uppsala visar att andelen flickor som är behöriga är 6%
högre än andelen pojkar, en större skillnad än för riket.
Gymnasiets nationella prov i matematik, svenska, engelska
Skolverket konstaterar i sin årsredovisning, att användningen av kursproven i gymnasieskolan ökat våren
2000 jämfört med de två föregående åren. Från och med våren 2000 är de nationella proven på
gymnasieskolan också obligatoriska. Mer än 90% av gymnasieskolorna använde nationella provet i
engelska, medan matematikprovet genomförts i knappt 90% och kursprovet i svenska i drygt 80% av
skolorna. 78
Liksom i fjolårets kvalitetsrapport saknas även i år en kommunal sammanställning av provresultaten79.
Skälet är fortfarande att inte alla gymnasieskolor valt att genomföra och/eller redovisa provresultatet.
Kvalitetsredovisningen för år 2001 bör hur som helst innehålla ett samlat provresultat från kommunens
gymnasieskolor, kombinerat med elevernas slutbetyg.
Betygen i kärnämnena i gymnasieskolan 1998, 1999 och 2000
En sammanställning av betygen i kärnämnena Svenska A, Engelska A och Matematik A på gymnasiet
visar, att andelen elever med lägst betyget Godkänd är i stort sett oförändrad när det gäller NV och SP
men har ökat något inom övriga program. Siffrorna i tabellen anger procent.
Uppsala
SvA
NV/SP
Övr.program
EnA
NV/SP
1998
99
98
100
97
100
94
1999
100
96,7
99,5
92,6
99,1
87,8
2000
99,7
98,6
99,4
93,4
98,8
87,6
Övr.program
MaA
NV/SP
Övr.program
Tabell X Betygen i kärnämnena SvA, EnA och MaA i gymnasieskolan i Uppsala de senaste tre åren
Ser man till betygen totalt för gymnasieskolorna i Uppsala kommun blir andelen elever med lägst betyget
Godkänd följande. Siffrorna anger procent.
Svenska A
Engelska A
Matematik A
Uppsala kommun
99,1
97,2
94,8
Riket
98,3
95,5
93,3
Tabell X Andelen godkända i kärnämnena på samtliga nationella och specialutformade i Uppsala år 2000 jämfört med andelen
i riket i stort
Som synes ligger matematiken, precis som i övriga riket, sämst till. I förhållande till riket i stort ligger
emellertid Uppsala högre i samtliga prov80.
Skolverkets årsredovisning 2000, Dnr 00-2001:468, s 22
Redovisning av provresultatet förekommer i ett fåtal av skolornas kvalitetsredovisningar
80
Det vore mera rättvist att jämföra Uppsala med gruppen ”större städer” , som betygsmässigt oftast ligger över snittet i riket
78
79
32
Vad betyder då de satsningar av olika slag som görs för de elever som har svårt att nå målen?
Utvärderingar som gjorts inom IVKK, PRIV och av elever med låga betyg visar, att stöd har inneburit att
elever uppnått goda resultat inom IVKK men däremot inte för de övriga två kategorierna. 81
Studerar man antalet avbrott från gymnasieskolan under ett kalenderår – 15/9 1999 till 15/9 2000 - kan
man konstatera, att 5,8% av elevgruppen på de nationella och specialutformade programmet avbröt sina
studier. Det är ca 1,2 procentenheter mer än tidigare och kan vara ett tecken på att skolplanemålet Elever i
behov av särskilt stöd inte uppnåtts.82 Att dessa elever avbrutit sina studier betyder dock inte att de
automatiskt lagt studierna åt sidan; det troliga är att de övergått till annat program, t ex det individuella
programmet. För att kunna beräkna detta bortfall krävs, att man följer varje elevs förändring av
studiegången och sådana uppgifter finns inte tillgängliga.
Övriga mål

Alla skolor ska ha en av elever, personal och föräldrar känd plan för att förebygga, upptäcka och utreda
mobbning, främlingsfientlighet och sexism. Åtgärder ska omgående vidtas vid alla fall av mobbning, rasism
eller sexism.
Planer för att förebygga och åtgärda mobbning, främlingsfientlighet och sexism finns i kommunens
skolor. Åtgärder sätts enligt skolorna in omgående, men vissa svårigheter finns att i tid upptäcka
mobbningsfall. Arbete med att förankra innehållet i planerna pågår kontinuerligt hos elever, personal och
föräldrar, ofta i samband med utvecklingen av gemensam värdegrund. Exempel finns där skolan tecknar
kontrakt med elev och förälder.
En bredare bild av elevernas uppfattning av om och i vilken omfattning mobbning, främlingsfientlighet
och sexism förekommer kommer att tas fram under 2001 genom en enkätundersökning. Det kommer då
att vara möjligt att jämföra resultaten med tidigare undersökning.
Under året inleddes implementeringsarbetet av barnkonventionen och det program som fullmäktige
antagit för Uppsala kommun. Detta sker i samarbete mellan produktionsenheten,
samhällsplaneringsenheten och den lokala barnombudsmannen och innebär bl a utbildning och skapande
av nätverk för kontaktpersoner i frågor rörande barnkonventionen.
En extern insats har gjorts av Barnombudsmannen (BO) som under året aktivt stöttat arbetet mot
mobbning och sexism på ett flertal grundskolor. Arbetet med att göra barnen/eleverna delaktiga i enlighet
med handlingsprogrammet för barnkonventionen har varit ett annat område som engagerat
barnombudsmannen.
Uppföljning av elever med låga intagningspoäng, PRIV-elever, IVKK-elever, elever som fått särskild handledning. Rapport
nr 2000:1. Nämnden för frivillig utbildning, Uppsala kommun. Se även Produktionsuppföljning 2000. Skolförvaltningen.
Daterad 2001-02-21, s 9
82
Produktionsuppföljning 2000. Skolförvaltningen. Daterad 2001-02-21, s 9
81
33
Åtgärder för utveckling
I fjolårets kvalitetsredovisning fördelades ansvaret för att de föreslagna åtgärderna blev vidtagna på
central, respektive lokal nivå, beroende på vilken utbildning som avsågs och vilken typ av insats det
gällde. De slutsatser som dragits utifrån resultaten inom den obligatoriska och den frivilliga utbildningen
under år 2000 gör det inte motiverat att fördela arbetet på detta sätt. Det som här nedan föreslås
beträffande åtgärder och åtgärdsområden gäller alltså för alla ansvarsnivåer och utbildningar.
Först måste poängteras att många av problemen från i fjol fortfarande kvarstår. Insatser har i en del fall
satts in, men någon påtaglig förbättring av resultaten inom vissa områden har inte skett. En av
anledningarna är den tidigare anförda, nämligen att utveckling inom skolans område tar tid och att ett år
är för kort period både för att genomföra och registrera större förändringar. Det finns också anledning att
ställa frågor som: Vet man tillräckligt om varför det goda resultatet uppstår eller uteblir för att kunna
beskriva det? Har elevsammansättningen varit annorlunda? Eller metoderna? Eller gruppstorleken? Kort
sagt: vad kan finnas som hindrar insatta åtgärder från att ge resultat?
I andra fall har åtgärder överhuvudtaget inte satts in och även det resulterar naturligtvis i frågor. Av
vilken anledning har detta område förbigåtts? Brist på tid eller pengar?
Att fortsätta, alternativt uppta arbetet med de åtgärder som föreslogs i fjolårets kvalitetsredovisning för
skolväsendet i Uppsala är viktigt.
På central kommunal nivå (KS och ansvarig nämnd)
 den nya förskole- och skolplanen …. implementeras på ett sådant sätt att den har förutsättningar att
fungera som Det Viktiga Dokumentet för den pedagogiska verksamheten i Uppsala kommun
 avtalen mellan beställare och utförare utformas utifrån lokala förutsättningar och behov och med
utgångspunkt i de centrala målen för verksamheten samt fastställs före verksamhetsårets start
 tillförlitliga uppföljningsdata tas fram snabbare än för närvarande och görs tillgängliga
 innehåll i och utformning av den årliga handlingsplanen för kvalitetsredovisningen läggs fast vid
verksamhetsårets början; behov av tydligare styrning övervägs liksom att inkludera
förskoleverksamheten
På lokal nivå (skolenhet):
 ytterligare information och diskussion om styrsystemet, bl a relationen mellan skolplan och lokal
arbetsplan
 fortsatt arbete med utveckling av den lokala arbetsplanen inklusive plan för uppföljning och
utvärdering
Med stor tillfredsställelse kan konstateras alla skolor lämnat en kvalitetsredovisning, att i jämförelse med
1999 fler personer på de enskilda enheterna varit involverade i arbetet med att ta fram
kvalitetsredovisningen, att den givna strukturen följts i högre utsträckning och att skolorna har mer
underlag för sina påståenden. Skolorna har därmed kommit ett steg på vägen. Fortfarande saknas
emellertid i stor utsträckning föräldra- och elevdeltagandet i processen, något som är viktigt inte minst ur
ett delaktighets- och inflytandeperspektiv. Det är också viktigt med tanke på att det slutliga dokumentet,
den enskilda skolans kvalitetsredovisning, utöver att vara ett underlag för skolans eget utvecklingsarbete
helst ska vara så avnämartillvänd att den också kan ge alla intresserade en objektiv och lättläst bild av
34
skolan och t ex läggas ut på skolans hemsida. En publicering av den enskilda skolans kvalitetsredovisning
på skolans hemsida eller på annat sätt är en åtgärd som föreslås.
I det följande kommer ytterligare fyra åtgärdsområden att läggas fram.
Med skolornas kvalitetsredovisningar som grundmaterial, kan man se att skolorna är aktiva i sitt sökande
efter former och metoder för att hjälpa de unga till en positiv kunskapsutveckling. Ändå är arbetsformerna
och arbetsmetoderna ett område där arbetet måste gå vidare. Det är tid för fördjupning och utvärdering.
Vad vet vi om resultatet för elevernas del, ställt i relation till metoden eller formen? Har kunskaper,
inflytande, individualisering, utbildningens helhet etc gynnats genom den arbetsinsats som gjorts? Har
skolan blivit en trygg och utvecklande arbetsplats för såväl elever som personal? Har samarbetet mellan
elever, mellan elever och personal och mellan personal med olika uppgifter blivit bättre? Har skolans mål
kommit närmare genom de olika insatser som genomförts? Metodresonemang, kopplade till elever och
förutsättningar, efterlyses, liksom analys av resultat.
Det andra åtgärdsområdet rör ledningsfunktionen i skolan. Rektors-/ledningsfunktionen är oerhört central.
Rektors roll som pedagogisk ledare och utvecklare av verksamheten kan inte underskattas. Rektors roll,
uppgift och ansvar när det gäller det pedagogiska uppdraget är ju mycket tydlig i läroplanerna.
Kommunen ger både det pedagogiska uppdraget och arbetsgivaruppdraget till rektor. Det är tydligt,
framför allt genom tillsynen, att verksamheten utvecklas på ett positivt sätt där rektor tar del i det dagliga
arbetet tillsammans med elever och lärare/personal, där rektor är väl insatt i vad som händer i skolan och
tar sitt ansvar för det. Också i andra sammanhang, t ex vid analys av kvalitetsredovisningarna och
bearbetning av resultat på nationella prov, märks det om rektor tar ett ansvar för utvecklingen av
verksamheten och leder och stödjer det aktivt.
Allför många rektorer har inte de praktiska förutsättningarna i tid, i administrativt stöd och/eller en
ledningsgrupp/biträdande rektor som komplement till de egna insatserna. Stödet från den egna politiska
och administrativa ledningen behöver också utvecklas.
Av kvalitetsredovisningarna framgår just, att rektor inte ges tid att ägna sig åt det pedagogiska
ledarskapet. Alltför mycket av ledarens tid ägnas åt administrativa uppgifter, som någon annan skulle
kunna förbereda och föredra för rektor. Särskilt tydlig blir omöjligheten i ledarskapet, när man studerar de
viktiga samtalen - utvecklingssamtalet och lönesamtalet - inom skolan. Ett riktmärke i arbetslivet i övrigt
brukar vara, att en chef ska ha samtal med högst 25 personer, därför att han/hon ska ha möjlighet att följa
dessa anställda i deras verksamhet. Så är det inte i skolvärlden. Det är hög tid att satsa på de personer som
vill bli och är ledare i skolan.
Ett område som hör till ledningsfunktionen i skolan och där åtgärder behöver vidtas rör
särskoleverksamheten. Av tillsynen har, som påpekats tidigare, framgått att det finns oklarheter rörande
organisation, ansvar och ledning hos både rektorer och personal. Ansvars- och ledningsorganisationen
måste tydliggöras för alla berörda.
Det tredje området rör elever i behov av särskilt stöd och då speciellt specialpedagogikens område. Inom
detta området förelogs också 1999 åtgärder där fortsatta insatser behövs. I flera kvalitetsredovisningar
liksom vid tillsynen av särskolan noteras att tillgången till personal med särskild kompetens för insatser
för elever i behov av särskilt stöd saknas. Bristen börjar bli akut. Samtidigt upplever många ”vanliga”
lärare att de har för lite egen kunskap om olika svårigheter. De vet inte heller hur de ska kunna arbeta med
dessa elever i den vanliga undervisningen. Behov av handledning finns också här.
35
I den nya lärarutbildningen föreslås att samtliga lärare ska få viss grundkompetens när det gäller elever i
behov av särskilt stöd. Den kompetensen borde komma alla nu verksamma lärare till del genom kurser
som ges inom kommunen. För att lösa den akuta bristen på specialpedagoger borde emellertid några
särskilt intresserade och för uppgiften särskilt lämpade lärare få tid och ekonomiska möjligheter att skaffa
sig denna kompetens för fortsatt arbete inom Uppsala kommuns skolor.
Det fjärde området knyter an till Uppsala kommuns skolplan under rubriken Arbetssätt och arbetsformer:
”Personalgrupper såväl inom en skolform som från olika skolformer samverkar.” Det finns onödiga
”diken” mellan olika skolformer och mellan olika personalgrupper. Skolans huvudpersoner, eleverna, är
dock desamma, låt vara yngre i några skolformer, äldre i andra. Progressionen, dvs hur eleverna utvecklas
till goda medborgare med förutsättningar att förstå och kritiskt granska samhällets alla yttringar, är en
uppgift för alla skolformer och där spelar all personal en viktig roll. Att bevaka hur övergångarna mellan
stadierna hanteras, ankommer också på all personal inom skolan. Synen på skolan som en heldragen linje
från förskolan till och med gymnasiets sista årskurs och – för dem som ansluter sig i vuxen ålder – till och
med vuxenutbildningens sista kurs måste aktualiseras. För att detta ska bli verklighet måste det i grunden
gemensamma uppdraget lyftas fram, i stället för olikheterna i ålder och beteende.
Till samarbetet mellan personalgrupper inom skolan och mellan skolformerna hör också att kunna dela på
de utrymmen som finns tillgängliga. Det är bra att en vi-känsla uppstår på en arbetsplats, men denna
känsla av samhörighet får inte hindra t ex personal från Kommunala Språkskolan eller Kommunala
musikskolan att utöva deras viktiga verksamhet, därför att de har svårt att få ändamålsenliga lokaler i
”andras” skolor.
36
*
Med hänvisning till innehållet i avsnittet Resultat och måluppfyllelse och utifrån iakttagelser i skolornas
kvalitetsredovisningar föreslås sammanfattningsvis att följande åtgärder påbörjas och/eller fortsätter
under år 2001:
1. ARBETSSÄTT OCH ARBETSFORMER
*Fördjupat och målinriktat arbete med nya arbetsmetoder och arbetsformer, inklusive analys och
utvärdering av resultat
2. SKOLANS LEDNINGSFUNKTION
*Tydlighet beträffande ledningsfunktionens innehåll
*En satsning på rektorsfunktionen och ev bitr rektorer
*Administrativt stöd till de rektorer som ännu inte har det
*Noggrann rekrytering och rekryteringsutbildning för pedagoger som vill få en bild av vad
skolledarskapet innebär
*Handledning för rektorer, i synnerhet för nyanställda
3. INSATSER FÖR ELEVER I BEHOV AV SÄRSKILT STÖD
*Viss kompetensutbildning i specialpedagogik för alla lärare
*Handledning för lärare
*Möjlighet till utbildning till specialpedagog för ett antal intresserade och särskilt lämpade
4. SAMARBETE
*Ökat samarbete mellan personalgrupper inom skolan och mellan skolformerna
37
Referenser
B
Barnomsorg och skola i siffror 2000:2, Barn, personal, elever och lärare. Rapport 185, Skolverket. Stockholm 2000
Barnomsorg och skola i siffror 2000:3, Kostnader. Rapport nr 191, Skolverket. Solna 2000
Barnomsorg och skola 2001:1, Betyg och utbildningsresultat 99/00, Skolverket
Budget Uppsala kommun 2000 med planeringsramar 2001-2002. Antagen av kommunfullmäktige 2930 november 1999
Barnomsorg och skola 2000. Skolverkets lägesbedömning. Rapport nr 193, Örebro 2000
E
Elever i behov av särskilt stöd. Skolverket. Örebro 1998
En förnyad lärarutbildning. Regeringens proposition 1999/2000:135. Stockholm 2000
F
Förebilder. Lärare utvecklar skolan i Uppsala. Red Christer Isaksson. Smedjebacken 2000
Förslag till ny nämndorganisation för Uppsala kommun. Remiss Dnr 2001-0051, Kommunstyrelsens kontor
Förslag till organisation central förvaltning. Dnr 1999:84 000. Skolförvaltningen i Uppsala
G
Grundskoleförordningen. I: Skollagen och skolförordningen. Utbildningens författningsböcker
Gymnasieförordningen. I: Skollagen och skolförordningen. Utbildningens författningsböcker
Gymnasieskolan Fyris II och Jälla. En lägesbeskrivning. Rapport 2000:3. NFU, Uppsala kommun
Gymnasiesärskolan Fyris I och Ottelin. En lägesbeskrivning. Rapport 2000:4. NFU. Uppsala kommun
H
Handlingsplan för kvalitetsredovisningen inom skolväsendet i Uppsala kommun 2000. Dnr KS 2000-0861, Kommunstyrelsens
kontor
K
Kvalitetsredovisningar från skolorna 2000. Diarienr KS-2000-0861. Kommunstyrelsens kontor
Kvalitetsredovisning för Uppsala kommuns skolor 1999, Rapport 2000:2. Kommunstyrelsens kontor, Uppsala,
Kvalitetsredovisning inom skolväsendet i Uppsala kommun 2000: Riktlinjer och handlingsplan, Diarienr KS-2000-0861,
Kommunstyrelsens kontor
L
Lokalrevision. Grundskolans lokaler i Uppsala kommun. Inventering och utvärdering. Dat 2001-03-01
M
Millennieskolan. Uppsala 1999. Information tel 018-25 74 67
N
2000 års Nationella prov i skolår 9. Resultat och analys. I manus, Kommunstyrelsens kontor, Uppsala kommun
O
Organisationsutredning Uppsala kommun, dat 2000-0127
P
Produktionsuppföljning 2000. Skolförvaltningen. Daterad 2001-02-21
38
R
Reformeringen av gymnasieskolan. En sammanfattande analys. Rapport nr 187, Skolverket 2000
Resultat från 2000 års Nationella prov i skolår 5, Uppsala kommun, Rapport 2000:4 Kommunstyrelsens kontor
Resultat från nationella prov i skolår 5, Uppsala kommun. Rapport nr
Riktlinjer för kvalitetsredovisning inom skolväsendet i Uppsala kommun 2000. Dnr KS 2000-0861. Kommunstyrelsens kontor
S
Samverkan grundskola och gymnasieskola på Katedralskolan. Utvärdering av integreringen av Hagunda kommundels
högstadieelever inom ramen för Katedralskolans gymnasieskola samt utredning om möjligheten att utveckla samverkan och
integrering mellan de båda skolformerna. Rapport 2001:2. NFU, Uppsala kommun
Skolan i det mångkulturella samhället. Skolplan för Uppsala kommun, gällande från och med 1997
Skolbesök på Lundellska skolan. Omvårdnadsutbildning. Gymnasieskolan/Komvux. Apotekstekniker-utbildning.
Gymnasieskolan. Rapport 2000:6. NFU, Uppsala kommun
Skolverkets årsredovisning 2000. Dnr 00-2001: 468, Skolverket
Särskolan i Uppsala kommun – en sammanfattande rapport, i manus. Kommunstyrelsens kontor, Uppsala kommun
U
Uppföljning av elever med låga intagningspoång, PRIV-elever, IVKK-elever, elever som fått särskild handledning. Rapport
nr 2001:1. Nämnden för frivillig utbildning. NFU
Utvärdering av mentorskap för elever i Uppsala kommuns gymnasieskolor 1999. NFU, Uppsala kommun
Utvärdering av programråden/yrkesråden vid de yrkesinriktade gymnasieprogrammen i Uppsala läsåret 1999/2000. Rapport
2000:7. NFU, Uppsala kommun
Utvärdering av skolkonferenserna vid gymnasieskolorna i Uppsala kommun. Rapport 2000:10. NFU, Uppsala kommun
Utvärdering av SPUNK – de fria studiegrupperna inom Uvengymnasiet. Rapport 2000:8. NFU, Uppsala kommun