Kvalitetsredovisning 2008
Kvalitetsredovisning 2008
Rävlandaskolan
senaredel
-1-
Kvalitetsredovisning 2008
Inledning
Rävlandaskolans senaredel ligger vackert belägen i Storåns dalgång med landsbygdens alla
fördelar ända in på knutarna. Närmsta grannar är Rävlandaskolans tidigaredel, Björketorps
kyrka, hästarna och naturen. Skolan består av flera byggnader som tillsammans bildar ett
historiskt lapptäcke över skolväsendets utveckling i Sverige. Hösten 2011 inleds
byggnationen av en ny senareskola i Rävlanda.
På skolan går 240 elever från Rävlanda, Hindås och Hällingsjö och lite fler än hälften av
skolans elever åker buss eller skolskjuts för att komma till skolan. På senaredelen arbetar ca
30 lärare. Under 2008 har vi också haft vikarier för lärare som har gått Lärarlyftet, varit
tjänstlediga av annan anledning eller varit sjuka. Dessutom finns på skolan en skolassistent,
en bibliotekarie, en studie- och yrkesvägledare, en skolvärd, en fritidsledare, en kurator, en
ungdomsarbetare, en skolsköterska, en vaktmästare, en fastighetsskötare, lokalvårdare och
måltidspersonal. Tillsammans arbetar vi alla för att ungdomarna som kommer till oss ska få
en så bra skolgång som möjligt. Ledord i skolans arbete har under 2008 varit trygghet,
samarbete och kunskap.
Perspektiven i sammandrag
Under våren 2008 låg tyngdpunkten i utvecklingsarbetet på elevhälsoarbetet. Rutinerna och
dokumentationen förbättrades. Arbetslagstid, kompetensutvecklingsdagar och en
pedagogisk eftermiddag ägnades åt att arbeta med förhållningssätt och bemötande.
I hela kommunen arbetade pedagogerna med arbete runt betyg och bedömning.
Under hösten 2008 arbetade vi fram vår Lokala Arbetsplan med utgångspunkt i de ledord
som senaredelen och tidigaredelen enades om ett år tidigare. Ledorden är Trygghet,
Samarbete och Kunskap. I arbetsplanen har vi ett tydligt perspektiv på hur vi i personalen
arbetar tillsammans med eleverna. Det var av stor vikt för oss att lyfta fram de demokratiska
processerna i klassrumsvardagen. Under höstens andra hälft låg fokus i utvecklingsarbetet
på att arbeta fram en enkel och tydlig modell för skriftliga omdömen, utvecklingssamtal, och
IUP:er . I december inleddes arbetet i ämneslagen med att utveckla ämnesdokumentationen
så att den kan bli ett väl fungerande verktyg i vardagen och ett självklart underlag till just
skriftliga omdömen, utvecklingssamtal, och IUP:er. Under hösten har mycket tid också lagts
på samtal och planering kring hur vi ska kunna arbeta med Hållbar utveckling mer integrerat i
den vanliga undervisningen, och inte främst genom schemabrytande dagar. På skolan har
under en längre tid funnits en rad projekt och samarbeten kring Hållbar utveckling, både ur
ett ekologiskt och ett socialt perspektiv, och nu arbetar vi alltså med att utveckla dessa
projekt och samarbeten. Från och med oktober har vi också planerat för att bli en 6-9 skola
till hösten 2009.
-2-
Kvalitetsredovisning 2008
Verksamhetsperspektiv
Prioriterade mål år 2008
Rävlandaskolans verksamhet bygger på de statliga styrdokumenten, Läroplanen (Lpo 94)
och kursplanerna i ämnena. Dessutom utgår vi också ifrån Härryda kommuns gemensamma
vision för all ungdomsverksamhet inom Utbildningskontorets ramar.
I Härryda kommun arbetar vi för att alla barn utvecklas i en demokratisk och föränderlig miljö
där det egna lärandet blir synligt.
Med utgångspunkt från dessa övergripande styrdokument har senaredelen och tidigaredelen
tillsammans arbetat fram de gemensamma ledorden Trygghet, Samarbete och Kunskap.
Utifrån dessa ledord skapade senaredelen under hösten 2008 sin lokala arbetsplan.
Strävansmålen i den lokala arbetsplanen är följande:
Trygghet – Alla elever på Rävlandaskolan ska känna att all personal bryr sig om dem
och ser dem som individer
Samarbete – Alla elever på Rävlandaskolan ska få vara delaktiga i utformningen av
undervisningen
Kunskap - Alla elever på Rävlandaskolan ska mötas på sin kunskapsnivå och
stimuleras i sin kunskapsutveckling
Övergripande mål för enheten
Trygghet
Alla elever på Rävlandaskolan ska
känna att all personal bryr sig om dem och ser dem som individer
Alla som arbetar i skolan skall visa respekt för den enskilda individen och i det vardagliga
arbetet utgå från ett demokratiskt förhållningssätt. (Lpo 94, kapitel 2.1)
Skolan skall sträva efter att varje elev känner trygghet och lär sig att ta hänsyn och visa
respekt i samspel med andra. (Lpo 94, kapitel 2.2)
Strategier för att nå målet
Under våren 2008 prioriterades elevhälsoarbetet i alla personalgrupper. Kuratorn och
ungdomsarbetaren gjorde en sammanställning över vilka olika typer av insatser som pågick.
I lärargruppen ägnades kompetensutvecklings- och arbetslagstid till att utvärdera och
diskutera ”nuvarande” elevhälsoarbete, både på organisations- och värdegrundsnivå.
Rutinerna kring elevhälsoarbetet förtydligades och personalen arbetade med
värdegrundsövningar och lärsamtal rörande förhållningssätt. Under hösten 2008 fortsatte
detta arbete, inte minst med framarbetandet av den lokala arbetsplanen. I den lokala
-3-
Kvalitetsredovisning 2008
arbetsplanen prioriteras att lärarna särskilt ska uppmärksamma och stötta elever som varit
frånvarande, att tänka på bemötande när eleverna kommer in i klassrummet och att all
personal ska hälsa på, och prata med, alla elever på skolan i alla sammanhang. Samarbetet
mellan lärare och elever och mellan eleverna själva är det som är grunden för allt i
skolvardagen. Det viktigaste elevhälsoarbetet är det som bedrivs i klassrummet och på
rasterna. Vi i personalgruppen känner oss stolta över att arbeta på en skola där eleverna har
förstått att de i allra högsta grad är medskapare av sin vardag. Det som utmärker eleverna
på Rävlandaskolan är att de uppvisar stor mognad när det gäller att acceptera och uppskatta
varandras olikheter och alla människors lika värde. Naturligtvis förekommer det i vissa fall
okamratliga beteenden även på vår skola. För att tidigt upptäcka och göra något åt detta har
varje klass två kamratstödjare som har till uppgift att vara extra goda kamrater och att
reagera på oegentligheter och slå larm till vuxna. Kamratstödjarna har under 2008 också
tagit flera uppskattade initiativ för att stärka sammanhållningen på hela skolan. Bland annat
så har de anordnat Crazy Hair Day, tomtebus och ommålning av möbler i en av skolans
korridorer. Eleverna ska få möjlighet att ta initiativ och ansvar. (Lpo 94, kapitel 1)
Kamratstödjarna har regelbundna möten tillsammans med skolvärden. Skolvärden fungerar
också som länk mellan Kamratstödjare och Trygghetsteam. Trygghetsteamet består av en till
två lärare från varje arbetslag, kuratorn, ungdomsarbetaren och skolvärden, och
medlemmarna i Trygghetsteamet träffas varje vecka för att arbeta förebyggande mot alla
former av kränkande behandlingar. Ungdomsarbetaren fungerar som länk mellan
Trygghetsteam och Elevhälsoteam. Skolans elevhälsoteam består av kurator,
ungdomsarbetare, skolsköterska, skolpsykolog, specialpedagog och skolledning.
Elevhälsoteamet träffas varannan vecka för att rådgöra och besluta om insatser men också
för att följa upp insatser. Det finns naturligtvis också tillgång till skolläkare genom kontakt
med skolsköterskan.
Resultat och måluppfyllelse
Som indikator har vi valt Trygghetsenkäten eftersom trygghet är en personlig upplevelse.
Trygghetsenkäten genomförs under mars 2009. Om man kan hävda att trygghet och närvaro
har ett samband, kan vi lyfta fram att den ogiltiga frånvaron har minskat markant under
hösten 2008. Vi ser att tidiga insatser från lärare och annan personal ger resultat och att
bemötande är A och O. Vi tror dessutom att organisationen av trygghetsarbetet på alla nivåer
är god och att en tydlig framgångsfaktor är den inbyggda kopplingen mellan alla nivåer.
Strategier för vidareutveckling
Eftersom den lokala arbetsplanen arbetades fram under hösten ska vi arbeta vidare med
samma prioriterade mål under 2009. För att öka tryggheten på skolan ser vi att bör se över
öppettider i uppehållsrummet. Vi kommer även att anstränga oss ytterligare för att anpassa
schemat efter busstiderna.
För att snabbare fånga upp elever med ogiltig frånvaro och förbättra kommunikationen med
hemmen i dessa fall, ser vi att vi skulle vara hjälpta av datoriserad frånvarorapportering. Vi
har även beslutat, i enlighet med nya riktlinjer från Stödenheten, att skolhälsovården ska
kopplas in i ett mycket tidigt skede vid frånvaro.
-4-
Kvalitetsredovisning 2008
Samarbete
Alla elever på Rävlandaskolan ska
få vara delaktiga i utformningen av undervisningen
Läraren skall tillsammans med eleverna planera och utvärdera undervisningen och förbereda
eleverna för delaktighet och medansvar och för de rättigheter och skyldigheter som präglar
ett demokratiskt samhälle. (Lpo 94, kapitel 2.3)
Strategier för att nå målet
Dialog är ett viktigt verktyg för att medvetandegöra eleverna om deras eget ansvar i lärandet.
Lärarna ska tydliggöra när eleverna är med och utformar undervisningen och dokumentera
det medbestämmande som sker i klassrummet. Tillsammans med eleverna ska fortlöpande
utvärderingar genomföras. Dessa ska ligga till grund för fortsatt planering av arbetet i
klassrummet.
Resultat och måluppfyllelse
Vi har noterat att samplaneringen i ämneslagen har ett tydligare fokus på mål och ramar och
inte metoder. Lärarna har i högre grad arbetat med att låta eleverna påverka arbetssätt, stoff
och redovisningsformer. Dessutom söker lärarna på ett tydligare sätt visa för eleverna när
detta sker
Strategier för vidareutveckling
I den förestående organisationsförändringen kommer vi troligtvis att göra om arbetslagen till
”årskurslag” för att underlätta alla former av samarbete.
Skolledningen ämnar ge tid till erfarenhetsutbyte mellan lärarna vad gäller
utvärderingsformer. För att eleverna ska kunna vara med och ta ansvar för sitt eget lärande
behöver vi arbeta mer med synliggörandet av målen. I planeringen av varje nytt
arbetsområde ska läraren tydliggöra för eleverna vilka mål det är man arbetar mot.
-5-
Kvalitetsredovisning 2008
Kunskap
Alla elever på Rävlandaskolan ska
mötas på sin kunskapsnivå och stimuleras i sin kunskapsutveckling
Skolan skall sträva efter att varje elev utvecklar sitt eget sätt att lära, utvecklar sin tillit till sin
egen förmåga och utvecklar nyfikenhet och lust att lära. (Lpo 94, kapitel 2.2)
Strategier för att nå målet
Elevernas förkunskaper ska inventeras. Utformning och rutiner kring skriftliga omdömen,
utvecklingssamtal och individuella utvecklingsplaner ska förbättras. För att eleven ska få
större förståelse för, och delaktighet i, sin egen kunskapsutveckling ska lärarna arbeta med
en tydligare ämnesdokumentation, eventuellt i form av ämnesspecifika matriser.
Ämnesdokumentationen ska vara utformad så att den kan utgöra ett verktyg i dialog med
elev och hem.
Resultat och måluppfyllelse
Skriftlig inventering av förkunskaperna har skett i form av diagnostiska prov i matematik och
svenska. Dessutom har överlämning skett mellan avlämnande tidigareskolor och
Rävlandaskolans senaredel. Där har skolan bland annat fått ta del av elevernas resultat på
de Nationella proven i årskurs 5. Under senare delen av hösten ägnade lärare och
skolledning tid till att förenkla och förtydliga skriftliga omdömen, IUP och
ämnesdokumentation inför utvecklingssamtal.
Strategier för vidareutveckling
Inför hösten 2009 måste vi lägga ett tydligare fokus på inventering av förkunskaper eftersom
vi för första gången ska ta emot årskurs 6. Ett fortsatt arbete med att förbättra
ämnesdokumentation ska ske. Målsamtal med klassföreståndare eller i varje ämne kan vara
ett sätt att synliggöra målen för eleverna
-6-
Kvalitetsredovisning 2008
Förutsättningar för måluppfyllelse
Elever och personal
Antal elever i grundskolan höstterminen
Antal årsarbetare
Antal elever berättigade till modersmål
2007 2008
294 2401
32
27
62
Källa: SCB, Skolverket, enhetens egna uppgifter, per den 15 oktober
Under 2008 arbetade på Rävlandaskolan 29-27 stycken behöriga lärare varav fyra stycken
med specialpedagogisk kompetens. Under året har vi haft sex stycken visstidsanställda
vikarier.
Hälsa och livsstil
2007 2008
Antal skrivna åtgärdsprogram, flickor
31 29
Antal skrivna åtgärdsprogram, pojkar 25 24
Vi har parallellagda lektioner i matematik och engelska för att kunna genomföra undervisning
i flexibla grupper, med förstärkning av en extra lärare. För elever i behov av extra stöd har vi
undervisning med speciallärare. Flera elever har individanpassade scheman och/eller
anpassad studiegång. Vi kan se att NO-ämnena är överrepresenterade när det gäller
anpassad studiegång. Vad detta beror på är osäkert men vi tror att vi på skolan måste bli
bättre på att förankra NO-undervisningen i elevernas vardag. Vi kommer att ha en dialog
med NO-lärarna om hur detta ska ske.
Förutom stöd i undervisningen stöttas elever socialt på individ- och gruppnivå. Ett flertal
elever har planerade samtal med kurator, skolsköterska och ungdomsarbetare. Dessutom
finns skolvärd, klassföreståndare, kurator, ungdomsarbetare och skolsköterska tillgängliga
för spontana samtal. Kurator, ungdomsarbetare och skolvärd har arbetat med killgrupp,
tjejgrupp och motivationsgrupp under året.
Hållbar utveckling
Eftersom skolan under lång tid arbetat med det ekologiska perspektivet vad gäller Hållbar
utveckling gjordes ingen ny prioritering under 2008. Under året har begreppet Hållbar
utveckling funnits med i flera olika ämnen. Till exempel arbetades i åk 8 med ”klimatsmart
mat” som ett gemensamt tema i hemkunskap, biologi och SO och i slöjden har eleverna tagit
med sig trasiga saker och gamla kläder hemifrån för att skapa nytt. Under hösten har vi
planerat för att Hållbar utveckling ska ingå som en naturlig del alla ämnen. I planen ingår att
detta ska utmynna i en gemensam basar där föräldrar bjuds in för att ta del av elevernas
arbete. Inför det nya året ska vi vidga perspektivet i Hållbar utveckling till att även gälla
sociala frågor.
1
2
År 7-9
År 7-9
-7-
Kvalitetsredovisning 2008
Betyg och nationella prov
Resultat betyg och
nationella prov år 9
Antal elever som deltog i
nationella prov
Antal elever som nått målen
vid de nationella proven i:
Svenska
Engelska
Matematik
Betyg år 9
Genomsnittligt meritvärde
Betyg år 9
Antal elever behöriga till
gymnasiet
Antal elever med betyg i alla
ämnen (år 9)
Totalt
2007
101
95
98
92
205,2
Flickor
2008
100
2007
47
2008
45
Pojkar
2007
54
2008
55
96 av 100 93,6% 44 av 45 92,3% 52 av 55
89 av 98 82,7% 37 av 44 80,8% 53 av 54
86 av 98 86,9% 36 av 43 73,6% 49 av 55
196,8
219,9
190,1
192,7
202,6
93,1%
91,7%
76
77
Källa: SCB, Skolverket, enhetens egna uppgifter, per den 15 oktober
-8-
97,9%
89,1%
Kvalitetsredovisning 2008
Medborgarperspektiv
Övergripande mål för enheten
Alla som arbetar i skolan skall samarbeta med elevens vårdnadshavare så att man
tillsammans kan utveckla innehåll och verksamhet (Lpo 94)
Strategier för att nå målet
På Rävlandaskolan arbetar man kontinuerligt med att förbättra samarbetet mellan skola och
vårdnadshavare. Något som här är väsentligt är att informationsflödet från skola till
vårdnadshavare och vice versa fungerar bra. Detta angavs i Kvalitetsredovisningen 2007
som ett område som gick att vidareutveckla Vi har ett informationsblad på skolan ”Rävnytt”
som kommer ut varje vecka och som från och med höstterminen har lagts ut på skolans
hemsida. Där informeras om vad som hänt den gångna veckan och vad den kommande
veckan ska innehålla. Många av pedagogerna mailar regelbundet ut infomation om läxor till
elevernas vårdnadshavare. En klass har också en egen hemsida och detta är något som
hela personalgruppen vill utveckla.
Utvecklingssamtal genomförs varje termin och under året har föräldramötet i årskurs 7
genomförts på ett nytt sätt. När vi tog emot årskurs 7 blev vårdnadshavarna inbjudna till en
”skollunch” förlagd till kvällstid, där kommunens kostsamordnare deltog.
Brukarrådet, som är ett möte mellan elevrådsrepresentanter, skolledning och
föräldrarepresentanter, träffas två gånger/termin. Vid dessa träffar har alla parter möjlighet
att ta upp aktuella frågor och för skolledningen är detta ytterligare ett tillfälle att nå ut med
information. Enligt ett politiskt beslut genomfördes under hösten 2008 en ny organisation för
”Öppen skola”. Organisationsförändringen innebär i praktiken att skolvärd går in och arbetar
kvällstid och fritidsledare arbetar även dagtid. Tanken med detta är att ha ett bättre
helhetsperspektiv runt ungdomarna. Eftersom ungefär hälften av våra elever bor i Hindås
startade vi ”Öppen skola” även där.
Resultat och måluppfyllelse
Kvalitetsenkät / Nyckeltal för mätning av måluppfyllelse
Politiker och ledning vill få reda på vad föräldrar och barn/elever tycker om verksamheterna.
En enkätundersökning genomförs vartannat år i alla verksamheter. Av de frågor som ställs
har sektorn för utbildning och kultur valt att redovisa tre i kvalitetsredovisningarna. Svaren
utgår från en femgradig skala där 1 är mindre bra och 5 mycket bra.
-9-
Kvalitetsredovisning 2008
Hur trivs ditt du(elev)/ditt barn i skolan?
Hur bedömer du de kunskaper/nyttan av det du lär dig, i skolan?
Tror du att du(elev)/ditt barn kan vara med och påverka sitt skolarbete?
2007
2008
elev föräldrar elev föräldrar
trivsel
4,1
4,1
3,9
3,7
kunskaper
4,1
3,8
3,8
3,4
elevinflytande 3,8
3,2
4,0
3,2
Alla tre frågorna får ett högt resultat och eleverna är i sin bedömning mer positiva än
föräldrarna. Om man jämför siffrorna för 2007 och 2008 kan man tyvärr konstatera att frågan
om trivsel och frågan om nyttan av kunskaper har sjunkit. Glädjande är att eleverna upplever
att de har större inflytande nu än tidigare. Detta har varit ett av enhetens prioriterade mål.
Pedagogerna har aktivt arbetat med att låta eleverna påverka sina studier samt att tydligare
synliggöra detta för eleverna. Siffrorna för elevinflytande har ökat stadigt de senaste tre åren,
vilket är en indikation på att skolan medvetet arbetar med demokrati och elevinflytande.
Föräldramötet i åk 7 genomfördes efter enkäten och var mycket uppskattat. Det gav upphov
till många diskussioner runt kost och sambandet mellan kost, hälsa och studier och en aktiv
fritid. Många uttryckte önskemål om att denna typ av möten ska fortsätta och även utvecklas
vidare till att ta upp fler områden där skola och hem kan samverka.
Strategier för vidareutveckling
Vi kommer att fortsätta arbeta med Aktiva föräldramöten i alla årskurser. I slutet av
höstterminen anmälde vi intresse för att vara pilotskola i Påängens utarbetande av sådana
möten. Det blir ett sådant möte per årskurs, där frågor som passar respektive årskurs, tas
upp. En annan sak som det är angeläget att arbeta med är att öka elevernas och
föräldrarnas förståelse för kunskapsmålen. Ett av de Aktiva föräldramötena skulle kunna
användas till att få en samsyn runt dessa. Vi kommer att fortsätta arbeta med vår lokala
arbetsplan under 2009. Den ska utvärderas och förbättras.
Som en del av Hållbar utveckling har skolan ambitionen är att utveckla informationsutbytet
mellan skola och hem genom att nyttja internet. Hemsidan ska förbättras ytterligare.
Uppföljning av likabehandlingsplan
Under 2008 arbetade vi med att förankra skolans regler bland eleverna. Detta arbete
startade med diskussioner i klasserna och sammanställdes sedan av Elevrådet.
Arbetet utmynnade i trivselregler som återkopplades till klasserna på klassråden. Dessa
regler finns uppsatta väl synligt på skolan.
Trygghetsteamet träffas varje vecka för att stämma av nuläget. Trygghetsteamet består av
en till två lärare från varje arbetslag, ungdomsarbetaren och skolvärden. Ungdomsarbetaren
fungerar som länk mellan Elevhälsoteam och Trygghetsteam och skolvärden fungerar som
länk mellan Trygghetsteam och skolans Kamratstödjare. Representanter för senaredelens
- 10 -
Kvalitetsredovisning 2008
respektive tidigaredelens Trygghetsteam har utvecklat ett samarbete kring
likabehandlingsplanen och för att förbättra övergången över stadierna. Detta görs framförallt
därför att vi har ett F-9 perspektiv, men också eftersom vi delar flera utrymmen där våra
elever kommer i kontakt med varandra. Minnesanteckningar görs i Trygghetsteamet kring de
ärenden som tas upp. Om någon allvarligare situation uppstår skrivs en incidentrapport.
Som en del i trygghetsskapandet för eleverna intervjuade kurator och ungdomsarbetare alla
nya 7:or för att få en bild av hur eleverna trivdes på skolan och för att skapa en personlig
kontakt. På grund av att det funnits oro runt flera elever i en klass har
klassrumsobservationer gjorts av specialpedagog och kurator. Efter det har de tillsammans
med alla undervisande lärare samtalat kring gemensamma förhållningssätt och strukturer för
undervisningen. Kurator, ungdomsarbetare och skolvärd har arbetat med killgrupp, tjejgrupp
och motivationsgrupp under året.
Vid skolverksinspektionen fick Rävlanda påpekande om att det förekom att elever blev
kränkta av personal på skolan. Detta har skolledningen följt upp genom kartläggning,
dokumentation och samtal med personalen. Personal har också fått fortbildning och
handledning i frågan.
Medarbetarperspektiv
Prioriterade mål år 2008
Medarbetarskapet inom kommunen skall bland annat präglas av att utifrån en positiv
människosyn ha mod och vilja att bidra till ett öppet klimat och goda relationer på
arbetsplatsen.
Strategier för att nå målet
Vi har arbetat med en Lokal arbetsplan, där mycket tid har lagts för att alla ska vara delaktiga
i utformningen och för att den lokala arbetsplanen ska vara förankrad bland medarbetarna.
Skolledningen har medvetet arbetat för att förbättra kommunikationen mellan personal och
skolledning. Vi har skapat bättre rutiner runt kallelse och dagordning till APT och till
enhetsrådsmöten. Skolledningen har tillsammans med fackliga representanter deltagit i två
utbildningstillfällen som kommunen har arrangerat. Dessa tillfällen hade rubriken
”Samverkan” och vi har på enheten arbetat för att gå från diskussion till dialog på
enhetsrådesmötena.
För att få till stånd högre delaktighet på APT har vi arbetat med att förändra de fysiska
förutsättningarna. Vi arbetar för att oftare föra diskussionerna i smågrupper och att använda
olika typer av samtalsformer såsom akvariesamtal samt lärsamtal.
Vid uppstarten av höstterminen var en av dagarna ägnad åt att stärka trivseln i
personalgruppen genom att genomföra olika sorters samarbetsövningar.
Vi har under förra läsåret haft flera diskussioner i personalgruppen om sammansättningen av
arbetslagen. Från och med höstterminens start skapades delvis nya arbetslag.
- 11 -
Kvalitetsredovisning 2008
Resultat och måluppfyllelse
Samarbetet mellan pedagogerna har ökat ytterligare. Delaktigheten på APT har ökat. Det har
varit bra att ge utrymme för diskussioner i mindre grupper och att variera gruppkonstellationerna. I Enhetsrådet behövs ett fortsatt gemensamt arbete för att tydliggöra
strukturindelningen i dagordningen och därigenom öka tiden för dialog på mötena.
Personalen har tagit flera egna initiativ till aktiviteter utanför arbetstiden.
Strategier för vidareutveckling
Vi ska fortsätta att förbättra kommunikationen på skolan genom att aktivt arbeta för ökad
tydlighet vad gäller elevvårdsfrågor och beslut som fattas. Ett led i detta är genomförandet
av ett Arbetslagsråd, som träffas varannan vecka. Information med gemensam morgonfika
ska genomföras en gång per vecka. Personalen har tagit initiativ till en hälsofrämjande
aktivitet i idrottshallen, efter lektionstid.
Medarbetarenkät
En medarbetarenkät genomförs vartannat år i Härryda Kommun. Enkäten ska dels ge en
översiktlig bild av hur anställda i Härryda kommun trivs på jobbet. Dels ska varje arbetsplats
genom enkäten få ett underlag för att diskutera vilka förbättringar som behöver genomföras.
Under avsnittet ”helhetsbedömning” i enkäten ställs tre frågor. Utifrån dessa svar
sammanställs sedan ett värde, ett så kallat ”nöjd medarbetar index”. De tre frågorna som
indexet baseras på är: Hur nöjd är du med din nuvarande arbetssituation, hur väl uppfyller
kommunen som arbetsgivare dina förväntningar och hur nära tycker du att du är en ideal
arbetssituation? Maxvärdet är 100.
NMI 2007
35
NMI 2007 totalt
senareskolorna 48
Medarbetarenkäten 2007 visade att punkten ”Rimlig arbetsbelastning” fick ett lågt värde och
där behövde åtgärder sättas in. Det beslutades att en fördjupad arbetsmiljöenkät skulle
genomföras på Rävlandaskolan för att få en bild av vad som låg bakom det låga värdet.
Denna fördjupade arbetsmiljöenkät genomfördes i maj. Den sammanställdes av en av de
fackliga representanterna och resultatet har presenterats för personalen på en APT. Det gick
dock inte att se något entydigt mönster i vari arbetsbelastningen bestod. En reflektion som
skolledningen gör är att arbetsbelastningen kan upplevas hög då samarbete över
ämnesgränser respektive inom en och samma årskurs blir svårt att genomföra då skolan är
organiserad i ämneslag respektive vertikala arbetslag. En annan reflektion som
skolledningen gör är att vi i nuvarande organisation har korta lektionspass som kan medföra
att medarbetarna upplever stress. Inför det nya året föreslår vi därför arbetslag årskursvis
och lektionspass som är längre än 40 minuter.
När det gäller den fysiska arbetsmiljön har det genomförts luftmätningar i ett av
arbetsrummen. Utvärderingen av denna visade att värdena låg inom godkända nivåer.
- 12 -
Kvalitetsredovisning 2008
Ledarskapet och personalens kompetensutveckling
Ledarskap
I juni fick skolan delvis ny skolledning. Den nya rektorn och biträdande rektor gjorde en tydlig
arbetsfördelning mellan sig för att skapa tydlighet och trygghet för personalgruppen. Den nya
skolledningen prioriterade också ett närvarande ledarskap. Skolledningen har lagt stor vikt
vid att skapa större trygghet och öppenhet på skolgemensamma träffar av alla slag. Vi har
experimenterat med olika sätt att lyfta fram personalens åsikter i storgrupp. Vi har också
samarbetat med personalguppen för att se över alla mötesarenor och formerna för dessa. Ett
primärt mål för skolledningens ledarskap är att gå från en skola med förhandlingskultur till en
skola med samverkanskultur. Vi hoppas att vi tillsammans med medarbetarna ska lyckas
skapa en skola där alla tar egenansvar för det gemensamma.
Kompetensutveckling
Trygghet
Under 2008 har vi på skolan ägnat kompetensutvecklings- och arbetslagstid till att
utvärdera och diskutera ”nuvarande” elevhälsoarbete, både på organisations- och
värdegrundsnivå. Rutinerna kring elevhälsoarbetet förtydligades och personalen har arbetat
med värdegrundsövningar och lärsamtal rörande förhållningssätt.
Samarbete
I enhetens mål samarbete har fokus lagts på samarbetet mellan lärare och elev när det gäller
att ha ett gemensamt ansvar för utformningen av undervisningen. Lärarna har på en del av
kompetensutvecklingstiden arbetat med att förtydliga målen för eleverna, något som är
nödvändigt om delaktighet ska kunna uppnås.
Kunskap
Senareskolorna i kommunen hade ett gemensamt fokus på kompetensutveckling inom
”Betyg och bedömning”. Detta har i sin tur krävt att det funnits ett aktivt arbete runt
kunskapsmålen, vilket indirekt främjar arbetet med enhetens prioriterade mål kunskap. För
att eleverna ska kunna stimuleras i sin kunskapsutveckling måste eleverna ha kunskap om
målen.
- 13 -
Kvalitetsredovisning 2008
Ekonomiperspektiv
Grundskolan
Budget
Budgetavvikelse
2007
19 872 000
-133,7
2008
19 365 000
-86 000
Till januari 2008 gjordes en översyn av timmarna i språkval och en tjänst på 30 % försvann.
Inför läsåret 2008/2009 sågs tjänstefördelningen över så att det skulle finnas så lite luft som
möjligt i organisationen. Vi drog också ner på halvklasstimmarna i musik, hemkunskap och
NO. Under vårterminen hade vi flera elever som hade hemundervisning. Några av dessa
elever gick vidare till gymnasiet och två är kvar på skolan och har nu undervisning i skolan.
Detta har möjliggjorts tack vare det goda trygghetsarbete som bedrivs i skolan och för att vi
ordnat skräddarsydd skolgång. Skolassistentens tjänst drogs ner till 85 % efter en central
översyn av tjänstetilldelning efter elevantal.
Under hösten beviljades i princip ingen övertid för någon lärare. Vi gjorde också en
prioriteringsordning för vikarieanskaffningen. Den gick ut på att vi i först hand skulle välja
lärare på skolan som inte har full tjänst, i andra hand välja lärare utifrån och i sista hand välja
lärare på skolan med heltidstjänster. Detta gjordes med två perspektiv framför ögonen –
ekonomi och arbetsbelastning.
Strategier för vidareutveckling
Inför hösten 2009 kommer vi att göra en mer genomgripande organisationsförändring. Vi
kommer att se över hur vi bäst använder våra resurser för att utveckla verksamheten i en så
gynnsam riktning som möjligt.
- 14 -
