Kvalitetsrapport 2014-15
Krokom barn och utbildning
Aspås skola och fritidshem
Hissmoskolan och Krokoms fritidshem
Kvarnbackskolan
Krokom barn och utbildning fk- åk 6 samt fritidshem
Kristina Forslund, rektor
Förord
Läsåret 2014/2015 har inneburit många utmaningar för mig som nytillträdd rektor.
Jag har haft ett fint stöd av såväl personal, elever och vårdnadshavare. Det finns en
glädje och en trygghet och personal och elever som genomsyrar allt arbete i
skolområdet. Utmaningar som uppstår möts med ett engagemang och inställning att
se möjligheter till utveckling. På skolorna och fritidshemmen råder en god
stämning både bland elever och personal och under läsåret har det ofta framkommit
att det är roligt på jobbet. Något som också syns i vardagen.
Resultaten i skolområdet är positiva även om vi under året har stött på pedagogiska
utmaningar. Det genomförs extra anpassningar och stöd både för elever som har
lätt att nå kunskapskraven och de som har svårare. Dock behöver detta arbete
utvecklas vidare så att ännu fler elever ges möjligheten att nå minst godtagbara
kunskaper i samtliga ämnen. Det systematiska arbetet med att genomföra analyser
utifrån kunskapskraven framkommer som utvecklingsarbete.
Eleverna i området trivs bra både på fritidshemmen och i skolan. Detta visar
undersökningar och kartläggningar som genomförts. Dock framkommer att det
fortfarande förekommer kränkningar vilket vi behöver arbeta vidare med nästa år.
Under läsåret har ett första steg i att utveckla samverkan mellan de olika
verksamheterna genomförts. Detta kommer att fortskrida under kommande läsår.
Något som troligtvis kommer att leda till högra måluppfyllelse då vi genom arbetet
skapar förutsättningar att arbeta med elevernas utveckling under hela dagen de är i
våra verksamheter.
Inför kommande läsår ser jag att vi har flera utmaningar framför oss, däribland
elevernas kunskapsutveckling såväl som deras utveckling mot att bli demokratiska
medborgare. Vi kommer att mötas av många utmaningar i denna process och jag
hoppas att vi fortsatt känner att vi har tid och möjlighet att möta dessa utmaningar.
En farhåga som jag har är implementeringen av nya system och de krav som detta
ställer på tid från pedagogerna.
Kristina Forslund, rektor
Krokom barn och utbildning F-6 samt fritidshem
Innehåll
1
Inledning ...................................................................................................... 9
1.1
Bakgrund .......................................................................................................... 9
1.2
Syfte .................................................................................................................. 9
1.3
Dokumentation ................................................................................................. 9
2
Presentation av ansvarsområdet ..............................................................11
2.1
Organisation ................................................................................................... 11
2.2
Materiella förutsättningar ............................................................................... 11
3
Statistik .......................................................................................................13
3.1
Personal .......................................................................................................... 13
3.1.1 Fritidshem, förskoleklass, grundskola ............................................... 13
3.2
Barn/elever ..................................................................................................... 13
3.2.1 Fritidshem, förskoleklass, grundskola ............................................... 13
Ledning och utveckling av utbildningen ..........................................................15
3.3
Kommunövergripande verksamhetsmål ......................................................... 15
3.3.1 Fritidshem ......................................................................................... 15
3.3.2 Förskoleklass ..................................................................................... 15
3.3.3 Grundskola ........................................................................................ 16
3.4
Rektors mål för enheterna............................................................................... 16
3.4.1 Fritidshem ......................................................................................... 16
3.4.2 Förskoleklass ..................................................................................... 17
3.4.3 Grundskola ........................................................................................ 18
4
Grundläggande värden och inflytande .....................................................22
4.1
Fritidshem ....................................................................................................... 22
4.2
Förskoleklass .................................................................................................. 23
4.3
Grundskola ..................................................................................................... 24
5
Trygghet, god miljö och studiero ..............................................................26
5.1
Fritidshem ....................................................................................................... 26
5.2
Förskoleklass .................................................................................................. 26
5.3
Grundskolan ................................................................................................... 27
6
Utveckling och lärande ..............................................................................30
6.1
Fritidshem ....................................................................................................... 30
7
Undervisning och lärande..........................................................................32
7.1
Förskoleklass .................................................................................................. 32
7.2
Grundskola ..................................................................................................... 33
8
Särskilt stöd ................................................................................................35
8.1
Fritidshem ....................................................................................................... 35
8.2
Förskoleklass och grundskola ......................................................................... 36
8.3
Grundskola ..................................................................................................... 36
9
Bedömning och betygsättning ..................................................................37
9.1
Måluppfyllelse i alla ämnen ........................................................................... 37
9.1.1 Årskurs 1 ........................................................................................... 37
9.1.2 Årskurs 2 ........................................................................................... 38
9.2
9.3
9.4
9.1.3 Årskurs 3 ........................................................................................... 40
9.1.4 Årskurs 4 ........................................................................................... 41
9.1.5 Årskurs 5 ........................................................................................... 42
Betyg............................................................................................................... 43
9.2.1 Årskurs 6 ........................................................................................... 43
Nationella prov ............................................................................................... 45
9.3.1 Årskurs 3 och 6 ................................................................................. 45
Genomsnittligt meritvärde .............................................................................. 50
9.4.1 Årskurs 6 ........................................................................................... 50
KVALITETSRAPPORT 2014-15
1 Inledning
Denna kvalitetsrapport ska ge en bild över det systematiska kvalitetsarbete vad
gäller målarbete och utvecklingsarbete som bedrivs inom Aspås skola och
fritidshem, Hissmoskolan och Krokoms fritidshem samt Kvarnbackskolan.
Kvalitetsrapporten ska spegla det som skett i verksamheterna under läsåret
2014/15.
1.1
Bakgrund
Utveckling handlar om en strävan att förbättra sin verksamhet. Skolornas
kvalitetsrapport ska vara ett stöd för utveckling av verksamheten. För att nå dit är
det viktigt att följa upp verksamheten och analysera de resultat som presterats.
Genom målarbete kan avgränsningar och uppföljningar göras för att på ett mer
strukturerat och likvärdigt sätt följa upp olika verksamheter.
Varje huvudman, rektor och förskolechef har utifrån skollagen (2010:800) ett
ansvar att systematiskt planera, följa upp och analysera resultaten i förhållande till
nationella mål, krav och riktlinjer. Kommuner har också egna mål som ska ingå i
det systematiska kvalitetsarbetet.
Definition av kvalitet
Hur väl verksamheten:
– uppfyller nationella mål
– svarar mot nationella krav och riktlinjer
– uppfyller andra uppsatta mål, krav och riktlinjer, förenliga med de nationella
– kännetecknas av en strävan till förnyelse och ständiga förbättringar utifrån
rådande förutsättningar (Skolverket, BRUK)
1.2
Syfte
Syftet med kvalitetsrapporten är att den ska vara ett underlag för insatser så att
verksamheten kan utvecklas och nå uppsatta mål och resultat.
1.3
Dokumentation
Dokumentationen i det systematiska kvalitetsarbetet sker på olika sätt, exempelvis:
•
Via barn- och utbildningsförvaltningens modell för målarbete.
•
Grundskolan och grundsärskolan dokumenterar pedagogiska planeringar,
individuella utvecklingsplaner, skriftliga omdömen, nationella prov och betyg i
lärplattformen InfoMentor.
Det förebyggande arbetet mot mobbing, diskriminering och kränkande
behandling dokumenteras enligt plan mot diskriminering och kränkande
behandling.
•
Förskolan och fritidshemmen dokumenterar i pedagogiska planeringar.
Förskolan dokumenterar även det enskilda barnets utveckling kopplat till
läroplanens olika målområden. Fritidshemmet kompletterar skolans
dokumentation kring enskilda elever.
9
KVALITETSRAPPORT 2014-15
•
Dessutom rapporteras olika resultatindikatorer in i Kolada
(Kommundatabasen), KKiK (Kommuners kvalitet i korthet) och SCB
(Statistiska centralbyrån).
10
KVALITETSRAPPORT 2014-15
2 Presentation av ansvarsområdet
2.1
Organisation
Området består av tre skolor och två fritidshem belägna i Aspås respektive centrala
Krokom. I skolorna går elever från förskoleklass till och med årskurs sex innan de
fortsätter till Nyhedens skola. Fritidshemmen ligger i skolornas lokaler vilket
medför att möjlighet för samverkan är stor. Eleverna på Hissmoskolan går efter
årskurs två till Kvarnbackskolan. För att skapa kontinuitet för eleverna följer
läraren med sin klass från förskoleklass till Kvarnbackskolan. Inför årskurs fyra
genomförs lärarbyte. På Aspås skola börjar läraren arbeta med eleverna i
förskoleklass och följer med dem uppåt i åldrarna.
Under läsåret 2014/2015 har vi haft totalt 302 elever i skolområde, varav 82 elever
på Aspås skola, 93 på Hissmoskolan och 127 på Kvarnbackskolan. På
fritidshemmen har 140 elever varit inskrivna, varav 38 i Aspås och 102 i Krokom.
39 personer har delat på ansvaret för elevernas hela dag i verksamheterna.
Området har under läsåret haft tillgång till administration som skötts från Nyhedens
skola samt specialpedagog, kurator, skolsköterska och skolpsykolog.
Rektorsexpedition:
rektor
skoladministratör
specialpedagog
Stödfunktioner:
kurator
skolsköterska
skolpsykolog
7,5 km
Aspås skola, F-6
82 elever
Aspås fritidshem
38 elever
2.2
2,5 km
Kvarnbackskolan,
åk 3-6
127 elever
1,0 km
Hissmoskolan, F-2
93 elever
Krokoms fritidshem
102 elever
Materiella förutsättningar
Lokalerna som finns att tillgå är bra för att bedriva fritidshem och skola. Dock är
det slitet och underhåll inte genomfört i en del av lokalerna, främst
Kvarnbackskolan. Den begränsning som finns i lokalerna är dess storlek, då det
ryms högst 20 elever i klassrummen. Detta påverkar möjligheterna till
klassammansättningar.
Skolorna och fritidshemmet använder sig mycket av närområden genom
exempelvis skolskogen eftersom skolgården, främst på Hissmoskolan inte har så
mycket att erbjuda. Dock skapar närheten till parken och multiarenan stora
möjligheter.
11
KVALITETSRAPPORT 2014-15
Under året har stora satsningar genomförts till musikundervisningen på
Kvarnbackskolan. Detta har medfört mycket höjd kvalitet i undervisningen.
De enskilda verksamheterna har haft möjlighet att förvalta del av ekonomin för att
genomföra nödvändiga inköp. På varje enhet har en ansvarig för detta varit utsedd.
Läromedelssatsningar genomförs kontinuerligt eftersom dessa varit något
föråldrade. Extra satsningar har genomförts inom SO och NO.
I området behöver IT-utrustning ses över och kompletteras. Detta då det finns ett
stort behov av att utveckla antalet datorer/Ipads per elev. Det finns ett stort intresse
bland pedagogerna att bedriva utveckling inom IT vilket medför att hårdvaran satt
stopp. I första hand behöver satsningar genomföras mot årskurs 4-6.
På skolorna behöver även möjligheten till skolbibliotek arbetas vidare med.
Kommunbiblioteket finns att tillgå med detta är inte tillräckligt. Satsningar behöver
prioriteras i detta område.
12
KVALITETSRAPPORT 2014-15
3 Statistik
3.1
Personal
3.1.1
Fritidshem, förskoleklass, grundskola
Tabell 1. Personaltäthet, behörig personal, andel kvinnor 15 okt 2014
Aspås skola och fritidshem
Enhet
Antal elever per
lärare (heltidstjänst)
Andel (%) med
pedagogisk
högskoleutbildning
Andel (%) kvinnor
Fritidshem*
12,66
100 %
67 %
Förskoleklass
15,45
55 %
55 %
Grundskola 1-3
13,64
100 %
100 %
Grundskola 4-6
10,77
85 %
54 %
* Antal elever i fritidshem omfattas oavsett vistelsetid och antal anställda oavsett tjänstgöringsgrad
Tabell 2. Personaltäthet, behörig personal, andel kvinnor 15 okt 2014
Hissmoskolan, Kvarnbackskolan och Krokoms fritidshem skola och fritidshem
Enhet
Antal elever per
lärare (heltidstjänst)
Andel (%) med
pedagogisk
högskoleutbildning
Andel (%) kvinnor
Fritidshem*
18,54
67 %
42 %
Förskoleklass
10,83
100 %
75 %
Grundskola 1-2
10,87
83,7%
83,7%
Grundskola 3-6
10,2
87 %
69,2%
* Antal elever i fritidshem omfattas oavsett vistelsetid och antal anställda oavsett tjänstgöringsgrad
3.2
Barn/elever
3.2.1
Fritidshem, förskoleklass, grundskola
Tabell 3. Antal inskrivna elever 15 okt 2014
Aspås skola och fritidshem
Enhet
Totalt
Flickor
Pojkar
Fritidshem
38
22
16
Förskoleklass
17
10
7
Grundskola åk 1
6
3
3
Grundskola åk 2
13
9
4
Grundskola åk 3
11
5
6
Grundskola åk 4
11
6
5
Grundskola åk 5
10
8
2
Grundskola åk 6
14
10
4
Tabell 4. Antal inskrivna elever 15 okt 2014
Hissmoskolan, Kvarnbackskolan och Krokoms fritidshem
Enhet
Fritidshem
Totalt
Flickor
Pojkar
102
43
59
13
KVALITETSRAPPORT 2014-15
Enhet
Totalt
Flickor
Pojkar
Förskoleklass
26
9
17
Grundskola åk 1
31
14
17
Grundskola åk 2
36
16
17
Grundskola åk 3
25
12
13
Grundskola åk 4
38
16
22
Grundskola åk 5
25
13
12
Grundskola åk 6
39
18
21
14
KVALITETSRAPPORT 2014-15
Ledning och utveckling av utbildningen
3.3
Kommunövergripande verksamhetsmål
Förklaring
Betyder att målet är helt uppfyllt
Betyder att målet är delvis uppfyllt
Betyder att målet inte är uppfyllt
3.3.1
Fritidshem
Mål
Resultatindikator
Kommentar/analys
Utfall
Samverkan mellan
fritidshemmet och
skolan
Enskilda rektorer och arbetslag har arbetat
med samverkan men Skolinspektionen
påpekar samma sak i sin tillsyn.
Ändamålsenliga lokaler
Inga förändringar
Gemensam
planeringstid
På enskilda fritidshem kan situation ha
förbättrats men på helheten har det inte skett
några större förändringar
Gemensamma
utvecklingssamtal
mellan
vårdnadshavaren,
fritidshemmet och
skolan.
På enskilda fritidshem kan det ske
gemensamma utvecklingssamtal men på
helheten är det inte lika. Gemensamma
utvecklingssamtal genomförs i för liten
omfattning.
3.3.2
Förskoleklass
Mål
Resultatindikator
Kommentar/analys
Alla elever ska känna
sig trygga och
välkomna till skola
Alla barn/elever
upplever att de är
trygga i skolan och att
de är välkomna.
Enkät
Målet är inte uppnått alla elever känner sig
inte trygga i vår verksamhet. Alla skolor gör
en plan för diskriminering och kränkande
behandling som utvärderas varje år. Detta
arbete har högsta prioritet i verksamheten
15
Utfall
KVALITETSRAPPORT 2014-15
3.3.3
Grundskola
Mål
Resultatindikator
Kommentar/analys
Alla elever ska känna
sig trygga och välkomna
till skolan
Enkäter och
utvecklingssamtal
Målet är inte fullt uppnått. Det är ett ständigt
pågående arbete i våra verksamheter. Alla
skolor gör planer för diskriminering och
kränkande behandling som utvärderas och
följs upp varje år. Under våren ska alla
rektorer och förskolechefer gå en utbildning
hos diskrimineringsombudsmannen för att
förbättre arbetet.
Alla elever ska gå ut
grundskolan med
behörighet till gymnasiet
Elevernas betyg och
behörighet till
gymnasiet.
Målet är inte uppnått. Alla elever har inte
behörighet till gymnasiet. Verksamheten
anaslyserar elevernas resultat och gör
förbättringar i undervisningen. För att
förbättra resultaten har kommunen under
innevarande ett utvecklingsarbete inom
analys området och även i att utveckla
elevernas lärande.
Alla elever i åk 3, 6 och
9 ska ha godkänt på
nationella proven
Resultaten på
nationella prov
Alla elever inte godkänt på nationella prov.
Ett arbete med att analysera resultaten och
se hur undervisningen kan förbättras pågår i
verksamheten.
Förbättra kunskaper runt
analyser
Det pågår ett utvecklingsarbete med att
förbättra analyserna och vi har nått en
förbättring av kunskaperna kring analyser.
Öka
bedömarkompetensen
Ett utvecklingsarbete pågår för att öka
bedömarkompetensen hos pedagogerna i
det kollegiala lärandet.
Utfall
Modersmålsundervisning och
studiehandledning
Antal elever som
erbjuds modersmål och
studiehandledning
Målet att erbjuda modersmålsundervisning
och studiehandledning till alla elever som
har rätt till har inte uppnåtts. En svårighet är
att hitta behörig personal i de olika
språkgrupperna. Organdisationen runt
modersmål och studiehandledning behöver
ses över. En samordnare för detta har
anställts under året.
Öka den digitala
kompetensen
Enkätundersökning
Den digitala kompetensen behöver
utvecklas i vår kommun på alla nivåer.
Kompetensen har ökat men inte tillräckligt.
3.4
Rektors mål för enheterna
3.4.1
Fritidshem
Mål enligt styrdokument
Stärka fritidshemmets roll samt öka samverkan mellan skola och fritidshem.
Förbättringsområde
Öka och fördjupa fritidshemmets kvalitet – utveckling och lärande
Utveckla samarbetet mellan fritidshemmet och skolan Indikatorer
Handlingar/ insatser
Vi har genomfört ett antal gemensamma dagar i kommunen i syfte att skapa en
gemensam vokabulär samt att utveckla och stärka fritidshemmet roll. VI har på
16
KVALITETSRAPPORT 2014-15
dessa dagar föreläst samt diskuterat fritidshemmets roll och ansvar såväl som
möjligheterna till samverkan med skola.
Under året har även genomförts en halvdag med samma syfte för lärarna som är
verksamma i skolan. Detta för att tydliggöra fritidshemmets roll samt att diskutera
möjligheterna till samverkan.
Handledning har genomförts av skolans kurator för att stärka det gemensamma
förhållningssättet mot elever.
Resultat/ vad har vi hittills uppnått
Det har skapats en förståelse för uppdraget både bland personal på fritidshemmet
och i skolan. En vilja att utöka samverkan har skapats och möjligheter till detta har
börjat diskuteras.
Analys av resultatet
Ett första steg för att stärka fritidshemmets uppdrag och öka möjligheten till
samverkan har genomförts. Nu behöver möjligheter för att stärka detta såsom
gemensam tid för planering och uppföljning vilket kan skapas genom organisation.
Tydliga mål för detta arbete behöver också skapas.
Önskad effekt
Delvis
Fortsatta åtgärder och förbättringsområden
Arbeta vidare utifrån möjligheten att samverka mellan skola och fritidshem.
3.4.2
Förskoleklass
Bedömning för lärande
Mål enligt styrdokument
Alla elever ska nå kunskapskraven
Förbättringsområde
Alla pedagoger ska ha kunskaper i bedömning för lärande.
Indikatorer
Alla pedagoger arbetar formativt i sin undervisning.
Handlingar/ insatser
Under året har tid avsatts för att läsa och diskutera boken ”Att följa lärande”. Dessa
diskussioner har sedan omsatts i praktiken.
Resultat/ vad har vi hittills uppnått
Samtliga lärare har arbetat med boken och diskussionerna har lett till fördjupad
kunskap.
Analys av resultatet
Samtliga lärare har nu insikt i formativ bedömning. Detta innebär att vi ha ett bra
utgångsläge för fortsatt utvecklingsområde.
17
KVALITETSRAPPORT 2014-15
Önskad effekt
Ja
Fortsatta åtgärder och förbättringsområden
Vi arbetar vidare utifrån ny plan kring bedömning för lärande, vilken grundar sig i
kommunens gemensamma mål.
3.4.3
Grundskola
Bedömning för lärande
Mål enligt styrdokument
Alla elever ska nå kunskapskraven
Förbättringsområde
Alla pedagoger ska ha kunskaper i bedömning för lärande.
Indikatorer
Alla pedagoger arbetar formativt i sin undervisning.
Handlingar/ insatser
Under året har tid avsatts för att läsa och diskutera boken ”Att följa lärande”. Dessa
diskussioner har sedan omsatts i praktiken.
Resultat/ vad har vi hittills uppnått
Samtliga lärare har arbetat med boken och diskussionerna har lett till fördjupad
kunskap.
Analys av resultatet
Samtliga lärare har nu insikt i formativ bedömning. Detta innebär att vi ha ett bra
utgångsläge för fortsatt utvecklingsområde.
Önskad effekt
Ja
Fortsatta åtgärder och förbättringsområden
Vi arbetar vidare utifrån ny plan kring bedömning för lärande, vilken grundar sig i
kommunens gemensamma mål.
Ämnesgrupper Krokom/Dvärsätt BoU
Under läsåret 2014/15 har skolorna Nyheden, Dvärsätt, Rödön, Trångsviken.
Aspås, Kvarnback samt Hissmoskolan bedrivit ett gemensamt
ämnesutvecklingsarbete i ämnena SO, musik och matematik. Totalt har lärarna
träffats vid tre tillfällen under 1-2h och lärare från F-9 har deltagit i varierande
omfattning.
Att komma fram till att lärare behöver utveckla in undervisning är ganska enkelt –
men det är samtidigt det svåraste en lärare har att göra. Att faktiskt ändra praktisk
yrkesutövning kräver tid, tålamod och ett professionellt förhållningssätt. Det krävs
också att det finns ett sammanhang där detta kan ske, det vill säga ett bra
pedagogiskt klimat och kolleger (eller andra inputs) som kan inspirera och visa på
bra lösningar (modellande till exempel).
18
KVALITETSRAPPORT 2014-15
Många lärare har själva uttryckt att de känner sig ensamma i sina ämnen och/eller
att det är svårt att upprätthålla en hög standard i många ämnen (1-6 lärare). Utifrån
analysen och lärarnas egna önskemål bestämde rektorerna på enheterna att vi skulle
satsa på ämnesträffar. Dessa skulle ledas av rektor/specialpedagog (som yttre ram)
och att förstelärare skulle kliva fram och ta ett ämnes/pedagogiskt ansvar.
Mål enligt styrdokument
Ökad måluppfyllelse och kvalitetssäkring utifrån analys av nationella prov
processen juni 2014. I denna framkom att det är framför inom tre fält skolorna
behövde utveckla sin undervisning; den explicita undervisningen, elevernas läsoch skrivkunnighet samt den formativa bedömningen.
Förbättringsområde
Explicit undervisning
En tydlig del av analysen från 2014 var vikten av att utveckla den explicita
undervisningen. Den explicita undervisningen syftar kortfattat till att läraren uttalat
och tydligt undervisar i till exempel läs- och skrivkunnighet. Det kan jämföras med
implicit undervisning där läraren fokuserar på att kontrollera elevernas förmåga i
läs- och skrivkunnighet. Att utveckla den explicita undervisningen är alltså tätt
förknippat med att utveckla den formativa bedömningen.
Läs- och skrivkunnighet
Inte bara i analys av nationella prov mm framkommer det att eleverna behöver
förbättra sin läs- och skrivkunnighet. Det framkommer även i andra ämnen och
sammanhang där elevernas förmåga prövas. De flesta lärare nickar instämmande
när ämnet kommer upp på gemensamma analysdagar.
I ämnesträffarna var det alltså viktigt att denna förmåga arbetades särskilt med.
Formativ bedömning
Den formativa bedömningen syftar till att göra övningar med eleverna som ger
möjlighet för läraren (eller andra elever) att komma med konstruktiva
frågeställningar/synpunkter som gör att hen kan utveckla sitt arbete/uppgift.
Övningen betraktas inte som färdig och betygssätts (summativ bedömning) utan
den löper vidare. Arbetet syftar till att utveckla elevernas förmåga och detta sker
över tid. Det är viktigt att eleverna då förstår vilka kunskapskrav som är kopplade
till arbetsområdet samt vilka förmågemål som man arbetar med.
Indikatorer, handlingar/insatser
Arbetssättet var tänkt så att lärarna i ämnesgrupperna skulle ta fram gemensamma
övningar/arbetsområden som de anpassade till respektive ålderskategori. Lärarna
skulle sedan gå ut och genomföra detta i respektive klass och sedan komma tillbaka till
träff, gemensamt utvärdera och förbättra övningen och sedan testa den igen och
jämföra resultatet. På träff tre skulle sedan en gemensam utvärdering sammanställas.
Resultat/ vad har vi hittills uppnått
Den gemensamma utvärderingen visar för respektive utvecklingsområde:
Explicit undervisning
19
KVALITETSRAPPORT 2014-15
Att lärarna arbetade fram gemensamma/liknande uppgifter som var
åldersanpassade. De modeller som användes ökade kunskapen hos lärarna om
elevens tankegångar och begreppsförståelse.
Läs- och skrivkunnighet
Lärarna hade jobbat med textanalys och att det arbetet behövde fortsätta och
utvecklas. De hade jobbat med begreppsförståelse samt inom matematiken med
benämnda tal.
Samtidigt angav många på utvärderingen att de inte hade jobbat med detta område
på ämnesträffarna.
Formativ bedömning
Det hade blivit bra diskussioner och samtal om kunskapskraven och elevernas
förmågor. Många lärare hade inte hunnit med att omsätta de som gjorts på
ämnesträffarna i praktiken och att de behövde mer underlag.
Analys av resultatet
Sammantaget visar det genomförda arbetet och utvärderingarna det finns ett starkt
behov och intresse av att samarbeta i ett F-9 perspektiv. Den ökade förståelse av
varandras uppdrag (sett utifrån läroplanen) och varandras olika förutsättningar
bidrar till att förståelsen kring varför det blir som det blir ökar.
Likväl utvecklas det professionella språket och skapar bättre förutsättningar att
utvecklas inom respektive ämne.
Likväl visar utvärderingarna att det behövs en tydlig formell ledare på
ämnesträffarna. Rektor och/eller specialpedagog ska leda arbetet.
Målbeskrivningen måste också tydliggöras vid varje tillfälle och följas upp på ett
sätt som gör att fler omsätter arbetet i praktiken (det vill säga utvecklar sin
undervisning).
Önskad effekt
Ja
Fortsatta åtgärder och förbättringsområden
Gemensamma processer
Lärarnas egna utvärderingar från arbetet med ämnesträffar och NP processen visar
på att de vill återinföra samrättningen av nationella prov. Inte alla enskilda prov
men att de delas upp mer jämnt mellan olika lärare. Exempelprov samlas till ett
gemensamt rättningstillfälle och bearbetas i grupp. En viktig aspekt blir hur vi kan
avdramatisera provens betydelse.
Fortsatta gemensamma ämnesträffar. Dessa kan bland annat ägnas åt att utforma
matriser där eleverna tydligt kan följa sin kunskapsutveckling. Språkutvecklande
arbetssätt arbetsmaterial (finns hos skolverket). Bra för alla elever men särskilt de
flerspråkiga eleverna). Praktiskestetiska lärare önskar ämnesträffar.
Undervisningen
Lärarna anger att de vill jobba specifikt med vissa utvecklingsområden inom läsoch skrivkunnighet inom och mellan olika ämnen. Konkret handlar det om
20
KVALITETSRAPPORT 2014-15
interpunktion, stavning och läsförståelse. Lärarna tror att högläsning, skriva och
läsa upp egna texter, fokusera på kvalitet (istället för kvantitet), självbedömning,
kamratbedömning mm är effektiva metoder. Matematiklärarna anger att det går att
utveckla den praktiska/laborativa matematiken, utveckla begreppsförståelsen och
att utgå från konkreta och detaljerade metoder (algoritmer och begrepp) istället för
allmänna och generella metoder och tankegångar.
Det är viktigt att ge stöd till eleverna kring innehåll när de skriver texter (till
exempel med bilder) samt att öka förväntningarna på eleverna – i samtliga ämnen.
På respektive enhet
Det som efterfrågas är verksamhetsbesök av rektor och specialpedagog där denne
deltar vid undervisningstillfällen och ger feedback till läraren utifrån genomförd
undervisning.
21
KVALITETSRAPPORT 2014-15
4 Grundläggande värden och inflytande
4.1
Fritidshem
Resultat
På fritishemmen har inriktningen vara att erbjuda en meningsfull fritids som är
varierande och utgår från elevernas intresse. Eleverna får utöva demokrati och träna
på att följa beslut, trots att alla inte gillar ett förslag eller en aktivitet som röstats
fram. Alla får hjälpas åt att ta ansvar genom att exempelvis hålla ordning i
lokalerna.
Fritidshemmen erbjuder eleverna att komma med önskemål om aktiviteter och
genom intervjuer visar resultatet att eleverna upplever att de blir hörda och får
möjlighet att ha inflytande.
Fritidshemmen arbetar aktivt med värdegrund på olika sätt. Det finns något olika
förutsättningar på de olika fritidshemmen, utifrån att olika kulturer finns
representerade på ett fritidshem men inte det andra. Dagligen sker diskussioner
utifrån de tillfällen som ges i vardagen för att utveckla elevernas utveckling kring
grundläggande värden.
På fritidshemmen finns planer mot diskriminering och kränkande behandling som
efterföljs och utvärderas. I dessa framgår resultat av arbetet med det främjande och
förebyggande arbetet med grundläggande värden.
Analys av resultatet
Fritidshemmen arbetar aktivt med att försöka bryta traditionella könsmönster. De
har i sina planerade aktiviteter utgått ifrån att få till aktiviteter som ska vara så
könsneutrala som möjligt. Aktiviteterna har erbjudits alla, oavsett könstillhörighet,
men de har inte upplevt att aktiviteterna varit mer representerade av vare sig flickor
eller pojkar. När personalen utvärderat tillsammans med eleverna har eleverna varit
positiva och många har uttryckt att de gillat de aktiviteter som erbjudits. På Aspås
fritidshem har aktiviteterna varit obligatoriska medan de på Krokoms fritidshem
varit frivilliga att delta i.
När det gäller att erbjuda möjligheter för eleverna att lära sig respektera olikheter,
olika åsikter och att inse det nödvändiga i att kompromissa har fritidshemmen rika
möjligheter att i den aktiva verksamheten lyfta fram exempel som sedan kan
diskuteras med eleverna. I olika samlingar tas tillfället i akt att diskutera kring
olikheter som kan förekomma.
Eleverna får successivt vidga och fördjupa sina kunskaper om sig själva och sin
omvärld genom att låta eleverna själva ta ställning till vilka aktiviteter de vill delta
i, samtidigt som de uppmuntrar till att testa nya saker och utmana sig själva. Även
när vi planerar för utflykter i fritidshemmet närområden utvecklar barnen
kunskaper för sin omvärld och det i sig fördjupar deras kunskaper om sig själva.
När det gäller hur personalen erbjuder möjligheter att reflektera över olika kulturer
och att se de olika kulturerna som en tillgång i verksamheten möts eleverna
dagligen av inslag från olika kulturer eftersom Krokoms fritidshem har elever från
22
KVALITETSRAPPORT 2014-15
flera olika länder. Med tanke på detta måste personalen vara aktiva i verksamheten
och förklara olika skillnader mellan kulturer.
Personalen arbetar med barns rätt till ansvar, delaktighet och inflytande utifrån
erfarenhet, ålder och mognad i hög grad. Exempelvis så är de noggranna med att
var sak har sin plats och det är elevernas uppgift att se till att det är så. Eleverna får
ta ansvar själva för att berätta när de kommer och går från fritidshemmet.
Personalen är lyhörda inför elevernas egna önskemål över vad de vill göra i
verksamheten. De större eleverna har ett större ansvar på fritidshemmet genom att
de är lite av förebilder för de yngre eleverna. De allra äldsta eleverna för större eget
ansvara genom att de ibland får rå om sig själva och gör andra saker som kanske de
yngre inte är riktigt mogna för.
Fortsatta åtgärder och förbättringsområden
Genomföra enkäter och barnintervjuer för att säkerställa resultaten.
Utveckla formerna för elevdemokrati ytterligare.
Utveckla aktiviteterna för de äldre eleverna så dessa är väl anpassade.
4.2
Förskoleklass
Resultat
I förskoleklasserna har bedrivits ett aktivt arbete för att arbeta med grundläggande
värden och inflytande. Olika material har använts och eleverna har även getts
tillfälle att arbeta i tvärgrupper med elever från grundskolan. Detta har lett till att
eleverna, utifrån ålder och mognad, fått tillfällen att utöva inflytande. De
grundläggande värdena utvecklas genom lek och samspel såväl som diskussioner i
klassrummet. Samtliga elever utvecklas, utifrån sin nivå i dessa samspel med
jämnåriga kamrater.
Inflytande har även skett när regler för klassrummet tagits fram och diskuterats.
Klassrådet har använts till inflytande över sin skolgång. Exempelvis har eleverna
fått bestämma över införandet av läxuppgifter.
Elever från förskoleklassen har deltagit aktivt i skolans elevråd och här framfört
sina åsikter på skolnivå.
Analys av resultatet
Arbete med att bryta traditionella könsmönster kan utvecklas.
Det pågår ett kontinuerligt arbete med att respektera olikheter, olika åsikter och
kompromisser. I vardagen tas varje tillfälle att diskutera och hitta lösningar
gemensamt genom att varje situation som uppstår problematiseras och lösningar
diskuteras fram. Det finns även ett fokus i verksamheterna på att se olikheter och
uppskatta dessa.
Det finns ett fungerande arbete utifrån att eleverna ska utveckla kunskaper om sig
själva och sin omvärld. Dock kan detta arbete vidgas ytterligare.
Eleverna har möjlighet att påverka vilket typ av arbetssätt de ska använda sig av
vid olika typer av arbeten samt hur de ska redovisa sina uppgifter.
23
KVALITETSRAPPORT 2014-15
Eleverna får utvärdera sina uppgifter efter avslutat arbetsområde, både muntligt och
skriftligt i de olika klasserna.
Arbetet med olika kulturer, etnicitet och religion kan lyftas mer systematiskt i
undervisningen.
Ansvar och deltagande fungerar väl utifrån ålder och mognad.
Fortsatta åtgärder och förbättringsområden
Utveckla kartläggningsmaterial i vilken mån eleverna upplever att de har inflytande
över undervisningen.
Utveckla kartläggningsmaterial så att vi får tydligare resultat under grundläggande
värden.
Utveckla undervisningen utifrån olika kulturer. Detta blir även ett fortsatt arbete i
planen mot diskriminering och kränkande behandling.
4.3
Grundskola
Resultat
Personalen har reflekterat över planen mot diskriminering och kränkande
behandling en gång under läsåret. Alla klasser har helt eller delvis gått igenom
planen vid minst ett tillfälle.
Det förekommer löpande etiska samtal kring vardagliga situationer och inom
ramen för den dagliga undervisningen.
Vid arbete i grupp har eleverna tränat det sociala samspelet. Vuxna bestämmer
alltid gruppindelningar.
Vuxna är tydliga med att markera mot diskriminering och kränkande behandling.
De åldersintegrerade aktiviteter som genomförts under året har lett till att eleverna
lärt känna varandra bättre.
Varannan vecka har klassmöte/ klassråd genomförts där utrymme getts för att
diskutera etiska, moraliska frågor samt möjlighet till elevinflytande. Återkoppling
från elevråd sker i respektive klass.
Elevinflytande ges även vid exempelvis idrottslektioner och val av arbetssätt samt
redovisningssätt i undervisningen.
Analys av resultatet
Förmågan att göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden grundade på
kunskaper om mänskliga rättigheter och grundläggande demokratiska värderingar
samt personliga erfarenheter är ett ständigt pågående arbete i stort och smått som är
svåranalyserat om man vill mäta elevernas medvetenhet. Det är en progression i
arbetet. I hög grad genomförs arbete för att utveckla elevernas förmåga att förstå
samspel och empati. Detta sker via samtal, rollspel, värdegrundsdagar, målträdet
osv.
Förmågan att fritt uttrycka sina åsikter tränas i och utanför klassrummet i
vardagliga situationer t.ex. konflikter eller vid organiserade samtal.
24
KVALITETSRAPPORT 2014-15
Elevernas frågeställningar har stort fokus vid elevråd och klassråd. Lärarna
planerar undervisningen tillsammans med eleverna i den grad som är rimlig för
barnens ålder, via tankekartor kring vad eleven vill veta och völdiagram.
Det pågår en ständig utvärdering på individ och gruppnivå av undervisningen i
etisk/moraliska och demokratiska frågor. Undervisningen utvärderas till viss del
via undervisningsmålen från målträdet.
Resultatet av enkäter och elevintervjuer visar att eleverna upplever att de har stor
möjlighet att påverka sin vardag. Elevenkäten fungerade bra under höstterminen.
Våren kom analyssvaren efter att eleverna hade sluta, så då var det svårare att
analysera och åtgärda. Infomentorenkäterna har varit relativt positiva. Elever som
inte trivs kan bemötas och tas omhand utifrån svaren.
Fortsatta åtgärder och förbättringsområden
Utveckla det systematiska arbetet kring planen mot diskriminering och kränkande
behandling så att denna lyfts kontinuerligt under året.
25
KVALITETSRAPPORT 2014-15
5 Trygghet, god miljö och studiero
5.1
Fritidshem
Resultat
Elever och vårdnadshavare är, i liten grad, med vid framtagande, genomförande
och utvärdering av plan mot diskriminering då den endast behandlas i de olika
klassråden, elevråden och i föräldraråd. När det gäller genomförandet så behandlas
den i de olika klassråden och i fritidshemmet men vårdnadshavarna är inte alls
delaktiga. När det gäller utvärdering av planen är det endast pedagogerna som
genomför den.
Personalen på fritidshemmen anmäler till rektor om en elev känt sig kränkt eller
diskriminerad. Detta sker i hög grad. Samtidigt sker ett snabbt ingripande med
berörda elever och vårdnadshavare kontaktas. Vid behov utreds situationen
ytterligare. Dock efterföljs inte rutinen att dokumentera alla tillfällen.
Eleverna anger att de trivs på fritidshemmen och att de upplever att de får göra
roligt saker. De upplever även att det är bra miljö på fritidshemmen dock
framkommer det att det saknas platser där det är tydlig lugn och ro.
Analys av resultatet
Planerna mot diskriminering och kränkande behandling kan utvecklas till att
omfatta elever och vårdnadshavare i större utsträckning när det gäller framtagande,
genomförande och utvärdering. I dagsläget har de endast fått tycka till utifrån en
färdig plan.
Det anmäls många fall av kränkningar till rektor men alla dessa är inte
dokumenterade. Detta är något vi behöver utveckla.
Miljön kan utvecklas till att omfatta även lugna miljöer. Detta är dock
svårgenomfört utifrån att fritidshemmen delar lokaler med skolorna och att det i
många fall upplevs som något små och få lokaler tillgängliga.
Fortsatta åtgärder och förbättringsområden
Skapa egen plan mot kränkande behandling och diskriminering.
Genomföra enkäter även på fritidshemmet för att kartlägga trygghet, god miljö och
studiero.
Rutiner för anmälan till rektor och huvudmannen bör ses över och implementeras
ytterligare i personalgruppen.
5.2
Förskoleklass
Resultat
Förskoleklasserna har gemensam plan mot kränkande behandling med skolan.
Denna har följts upp och utvärderats under året.
En enkät har genomförts med eleverna vilken visar att trivseln i skolan och med
klasskamraterna har ökat jämfört med höstterminen.
Eleverna upplever även att det skett en förbättring gällande hur de är mot varandra.
26
KVALITETSRAPPORT 2014-15
Under lektionerna känner sig flertalet elever trygga. Det är en förbättring från dess
att höstens enkät genomfördes.
Även under raster känner sig fler elever tryggare än i höstas.
Kapprummet kvarstår om problematisk utifrån trygghetsperspektiv. Detta har tagits
upp i både klassråd och elevråd och det som kommit fram är att eleverna tycker att
det är väldigt hög ljudnivå.
I matsalen trivs eleverna bra.
I omklädningsrummet ser vi en förbättring från i höstas men vi ser ändå att det
finns stora förbättringsområden. Det är jätteviktigt att det finns personal i båda
omklädningsrummen.
Studiero och elevernas arbetsmiljö har kontinuerligt lyfts på elevrådet och eleverna
har haft i uppgift att ta tillbaka och diskutera frågor i klassrummet. Resultatet på
detta arbete är att det under året framkommit att arbetsron ökat i klassrummen.
Samtliga elevrådsrepresentanter ser en förbättring under året.
Analys av resultatet
Elever och vårdnadshavare har deltagit i arbetet med framtagande och utvärdering
av planen mot diskriminering och kränkande behandling. Detta har skett via
elevråd, klassråd och föräldraråd. Dock har inga stora åsikter framkommit i detta
arbete troligtvis eftersom en färdig plan har presenterats.
Personal som får kännedom om att en elev känner sig utsatt för kränkande
behandling anmäler detta till rektor i stor grad. Dock saknas dokumentation vid
många av dessa tillfällen. Detta är ett utvecklingsområde. Rutinerna behöver ses
över och utvecklas vidare. I dessa rutiner utvecklas även anmälan till
huvudmannen.
Enkät som är genomförd visar att elevernas trygghet ökar under året. Detta är
positivt och beror med största säkerhet både på att eleverna lär känna både lokaler
och personal men även ett aktivt arbete med tryggheten i skolområdet.
Elevrådets arbete med studiero har gett resultat ut i grupperna.
Fortsatta åtgärder och förbättringsområden
Planen mot diskriminering och kränkande behandling bör fortsätta utgöra ett
fundament i arbetet i skolan. Detta dokument behöver arbetas vidare med och följas
upp mer kontinuerligt under läsåret.
Rutiner för anmälan till rektor och huvudmannen bör ses över och implementeras
ytterligare i personalgruppen.
5.3
Grundskolan
Resultat
Studiero och elevernas arbetsmiljö har kontinuerligt lyfts på elevrådet och eleverna
har haft i uppgift att ta tillbaka och diskutera frågor i klassrummet. Resultatet på
detta arbete är att det under året framkommit att arbetsron ökat i klassrummen.
Samtliga elevrådsrepresentanter ser en förbättring under året.
27
KVALITETSRAPPORT 2014-15
Personalen har diskuterat likabehandling och värdegrund i samtalsgrupper under
läsåret.
Det finns vuxna med ute på rasterna och vid lunch och i klassrummen har eleverna
i många årskurser bestämda platser för att motverka utanförskap.
Vuxna finns med i kapprummen när rasterna börjar, även när rasterna slutar.
Vid buss- och taxiavgång finns vuxna med i mån av behov.
Skolan har rutiner som följs för inskolning till förskoleklass och fritids.
Personal och elever upprättar trivselregler tillsammans.
Vid ombyte till bad- och idrottslektioner finns en vuxen i anslutning till
omklädningsrummen.
Resultaten av trygghetsenkäterna skiljer sig mellan de olika skolorna. Dock finns
det elever som trivs mindre bra i samtliga skolor. Det visar att arbetet med trygghet
och studiero behöver fortsätta att utvecklas.
Under året har det inte genomförts tillräckligt kontinuerligt och tydligt arbete kring
elever som upplever sig kränkta eller diskriminerade. Flera kartläggningar har
genomförts under året vilka visar på att de flesta elever trivs bra och upplever
trygghet. Dock finns det elever som inte upplever detta vilket tyder på att vi
behöver arbeta vidare med området.
Analys av resultatet
De olika diskrimineringsgrunderna diskuteras både i förebyggande och åtgärdande
syfte. Dessa diskussioner sker både spontant och i den ordinarie undervisningen.
Dock förekommer fortsatt språkbruk och jargong som leder till att elever känner
sig kränkta och/eller diskriminerade. Vi behöver fortsätta att utveckla detta arbete
så att alla elever känner sig trygga i skolan.
Arbetet med kränkande behandling har varit ett stort inslag under läsåret i några
klasser. En tät och snabb föräldrakontakt bidrar till att klimatet bland eleverna blir
mer positiv. När personalen orkar och hinner vara konsekvent och reagera vid
minsta kränkning förstår eleverna och förbättring sker.
Planen mot diskriminering och kränkande behandling tas upp och diskuteras i alla
klasser samt på föräldraråd. Detta arbete kan utvecklas vidare så att elever och
vårdnadshavare känner sig mer delaktiga.
Elevrådet har fått större betydelse för arbetet med studiero i klassrummen, t ex
genom att det har varit en stående punkt på alla möten. Studieron påverkas även av
undervisningens syfte och mål samt genomförande. Eleverna upplever större
studiero när alla arbetar med samma uppgifter. Diskussionen behöver utvecklas
kring vad studiero innebär, även om arbetet inletts.
När kännedom framkommer om att någon blivit utsatt för diskriminering eller
kränkande behandling arbetar vi skyndsamt. Föräldrar kontaktas samma dag och vi
observerar utsatt eleven dagen efter med målsättning att kränkningen inte ska
upprepas. Rektor kontaktas vid lite större incidenter samma dag.
Uppföljningssamtal sker med utsatt elev i olika tidsintervall. Händelser
dokumenteras via avvikelsrapporter.
Fortsatta åtgärder och förbättringsområden
28
KVALITETSRAPPORT 2014-15
Tydligare struktur vid samtal om systematiskt arbete mot kränkningar.
Fortsätta ha studiero som fast punkt på klass- och elevrådsmöten. Enkät kring
studiero genomförs två ggr/år.
Skolgårdskartläggningarna ska fortsätta, två gånger/år. Dessa resultat ska
analyseras och åtgärder genomföras.
EHT-teamet hjälper till med bra övningar för att stärka tryggheten i klasserna.
Miljön i lokalerna kan utvecklas vidare.
29
KVALITETSRAPPORT 2014-15
6 Utveckling och lärande
6.1
Fritidshem
Resultat
På de olika fritidshemmen skapas möjligheter till elevernas utveckling och lärande
på något olika sätt, utifrån förutsättningar. Eleverna erbjuds aktiviteter dagligen
och det förekommer både skapande, rörelse, utomhusvistelse, IT och
gruppstärkande övningar. Eleverna är med och bestämmer vad det ska finnas för
aktiviteter men i viss mån utgår personalen även från sina egna intressen.
Aktiviteterna kopplas till Lgr11 och dess mål för verksamheten.
Eleverna får träna på att lyssna, komma till tals och ta del av andras åsikter vid
exempelvis måltider och samlingar såväl som i lek och spel. Genom
kamratstärkande övningar ges eleverna rika tillfällen att praktisera sina förmågor
att kommunicera och lyssna till varandra.
Analys av resultatet
Pedagogerna inventerar vilka behov och intressen eleverna i den aktuella
elevgruppen har för att kunna erbjuda en meningsfull och varierad verksamhet.
Detta görs i hög grad via intervjuer och samtal med eleverna. Även i den praktiska
verksamheten är personalen mycket lyhörda och fångar upp elevernas tankar och
genomför det som är praktiskt möjligt.
Aktiviteter, arbetsätt och arbetsformer som ger eleverna möjligheter att utvecklas i
riktning mot de övergripande målen i läroplanens andra del så görs det i mycket
hög grad då de alltid utgår ifrån läroplanen innan verksamheten planeras upp. I det
fortlöpande arbetet förs diskussioner kring aktiviteter och arbetsätt för att förbättra
kvalitén på det som genomförs på fritidhemmen.
När det gäller i vilken grad pedagogerna ger eleverna möjlighet till nya och
fördjupade kunskaper och erfarenheter över tid genom att skapa en progression i
verksamheten görs det i hög grad genom att samma aktivitet genomförs vid
upprepade tillfällen så eleverna ska få möjlighet att utvecklas inom det aktuella
området.
Pedagogerna utgår från samspelet i gruppen för att utveckla elevernas förmåga att
kommunicera samt lyssna till, tolka och förstå andras synpunkter och deras sätt att
uttrycka sig.
När det gäller i vilken grad fritidshemmet erbjuder möjligheter till lek och
skapande aktiviteter som präglas av fysisk aktivitet, lust, kreativitet och
initiativkraft så görs det i mycket hög grad då grunden i fritidshemmens
verksamhet tar avstamp i just lek, skapande och fysisk aktivitet. Verksamheten
planeras utifrån styrdokumenten där det trycks mycket på just dessa delar.
Pedagogerna samverkar vid planering, analys och utvärdering av verksamheten i
mycket hög grad eftersom den mesta planeringen genomförs gemensamt.
Planeringstid för fritidshemmen finns schemalagd men tid för samverkan saknas.
När det gäller i vilken grad det finns samarbetsformer mellan förskoleklass, skola
och fritidshem för att berika varje elevs mångsidiga utveckling och lärande så har
30
KVALITETSRAPPORT 2014-15
vi temadagar några tillfällen per läsår där eleverna arbetar i blandade grupper. För
att genomföra de olika grupperna så samverkar personlen från de olika
skolformerna.
Fortsatta åtgärder och förbättringsområden
Utveckla arbetet med pedagogiska planeringar inom fritidshemmen så att
styrdokumentens intentioner säkerställs.
Arbetet med att utveckla samverkan mellan fritidshem, förskoleklass och skola
behöver utvecklas.
31
KVALITETSRAPPORT 2014-15
7 Undervisning och lärande
7.1
Förskoleklass
Resultat
Det lustfyllda lärandet har varit i fokus i förskoleklassen vilket lett till nyfikna
elever som har en vilja att lära. De flesta kan alla bokstäver i alfabetet och många
kan läsa. Intresset är stort att lära sig läsa, skriva och räkna, vilket även är ett
resultat av det praktiska arbetet som genomförs. De som kommit lite längre
kunskapsmässigt har haft stort sug efter att få jobba vidare. Några har behövt mer
stöd medan andra har haft ett större driv och arbetat mer självständigt. Genom
klassråd och elevråd har eleverna fått en liten inblick i det demokratiska arbetet på
skolan, att de har möjlighet att påverka.
Eleverna har fått ta ansvar och ha inflytande anpassat till deras ålder och mognad. I
förflyttningen från förskolan till förskoleklassen blir det automatiskt ett större
ansvar som vilar på barnen till exempel att klä på sig, komma in när rasten är slut,
vid matsituation och ombyte/ dusch idrotten. I den fria leken har barnen stort
inflytande då de själva kan styra vad de vill leka, med stöd från vuxen om det
behövs. De får också i den mån de kan ansvara för sina arbetsuppgifter och att
plocka undan när arbetspasset/leken är slut. Eleverna visar på god förmåga att ta
ansvar utifrån ålder och mognad.
Undervisningen har anpassats efter hur stor eller liten utmaning varje enskild elev
behöver. Arbetsformerna har varierats praktiskt, teoretiskt, se, lyssna och göra.
Några elever har fått enskilda genomgångar och instruktioner för att veta vad de
ska göra.
Eleverna har varit delaktiga i planeringen genom att personalen lyssnat in och tagit
del av elevernas intresseområden och försökt få med det i planeringen av det
dagliga arbetet. Det har även funnits möjlighet att välja arbetsmaterial. Eleverna
har även varit delaktiga i att värdera hur arbetet gått och vad de lärt sig.
Analys av resultatet
Utvecklingen utifrån elevernas förutsättningar har varit goda. Det är viktigt att
fortsätta att uppmärksamma situationer och roller som är stereotypiska och utifrån
detta hitta fler alternativ till de invanda mönstren. Detta kan ske genom att
ifrågasätta och kritisera på ett positivt sätt.
Under året har eleverna formats till klasser där de tar hänsyn, pratar och lyssnar på
varandra, tar ansvar för sina handlingar och uppträder på ett respektfullt sätt mot
varandra, de äldre eleverna och de vuxna på skolan. Ett fåtal behöver träna mer på
att ta hänsyn till andra och bland annat kunnat vänta på sin tur.
Eleverna har också lärt sig att ta ett större ansvar för sig själv, sina klasskompisar
och den gemensamma arbetsmiljön.
Personalen har utgått från varje individ i hög utsträckning och kunnat möta med sin
undervisning på en individuell nivå.
Fortsatta åtgärder och förbättringsområden
Undervisningen i praktisk matematik utvecklas.
32
KVALITETSRAPPORT 2014-15
Ett mer medvetet naturvetenskapligt förhållningssätt av pedagogerna så att eleverna
även får ökad utmaning i att bygga, konstruera med hjälp av olika tekniker,
material och redskap.
Eleverna ska ges ytterligare möjligheter att kunna lösa vardagliga problem med
hjälp av matematiska förmågor samt att undersöka, reflektera över och prova olika
lösningar på matematiska begrepp och egna och andras problemställningar.
Samarbetsformerna mellan förskoleklass, skola och fritidshem behöver utvecklas
så att vi kan berika varje elevs mångsidiga utveckling och lärande.
7.2
Grundskola
Resultat
Alla elever når inte godtagbara kunskaper för årskursen. Det finns även elever som
inte når godkänd nivå på de nationella proven i årskurs 3 och 6.
Pedagogiska planeringar där syfte, mål och kunskapskrav synliggjorts har
genomförts i varierad grad och med varierande kvalitet. Vårdnadshavare har
möjlighet att ta del av pedagogiska planeringar via infomentor.
Eleverna har individuella utvecklingsplaner där kunskapsnivå och framåtsyftande
mål synliggjorts. Dessa har använts vid utvecklingssamtalen.
Analys av resultatet
Undervisningen har anpassats utifrån elevernas tidigare kunskaper samt varieras i
så stor utsträckning som möjligt för att möta varje elev. Eleverna ges möjlighet att
backa och göra tidigare moment. De elever som klarat moment får arbeta vidare
mot moment som finns i årskurser längre fram s.k. utmaningsdel enligt skollagens
tredje paragraf tionde kapitel. Klassrumsarbetet präglas, i hög grad, av en lärmiljö
som är kreativ, inspirerande och lustfylld. Det finns utrymme för att sitta mera
själv, arbeta i grupp, möjlighet att gå undan, laborativt material finns att hämta.
De pedagogiska planeringarna kan utvecklas vidare så att dessa finns i alla ämnen
och att samtliga vårdnadshavare och elever har tillgång till dessa. I dessa ska fokus
Eleverna delges mål och kunskapskrav inför nya arbetsmoment i tal eller skrift.
Under läsåret har detta arbete utvecklats positivt och eleverna är mer medvetna om
vad de ska lära. Elevernas omdömen är utformade i hög grad utifrån vad eleverna
behöver utveckla, både kunskapsmässigt och socialt. Dessa förankras väl hos
eleverna.
Samarbetsformer mellan förskoleklass, skola och fritidshem finns i form av
friluftsdagar samt att fritidspersonal arbetar i klasser som resurs eller ämneslärare.
Samverkan kan dock utvecklas vidare.
Formativ bedömning sker dagligen kontinuerligt utifrån olika metoder och lärarens
kunskaper. Denna utveckling är positiv och fortsatt arbete kommer att ske under
nästa läsår.
Arbetet med att låta eleverna som lätt når kunskapskraven få ledning och stimulans
att komma vidare har utvecklats under läsåret. Utmaningsdelar görs med uppgifter
på högre nivå.
Trots att anpassningar i utvecklingsplanerna gjorts har vi elever som inte når alla
kunskapskrav. Det kan bero på att vi inte har hittat rätt metod för varje elev, att vi
33
KVALITETSRAPPORT 2014-15
inte har kompetens eller resurser att möta elevers alla olika behov
(kunskaper/sociala).
Det är viktigt att vi fortsätter arbetet med att stärka elevens ansvar för sitt eget
lärande, t ex genom att göra tydliga pedagogiska planeringar (vad, hur varför) där
eleverna är delaktiga och har inflytande.
Fortsatta åtgärder och förbättringsområden
Bedömning för lärande utifrån kollegialt lärande och nyckelstrategier. I detta arbete
lyfts även in hur vi jobbar vidare med förmågorna i klassrummet.
Arbete med att utveckla de elever som lätt når målen och kunskapskraven.
Utveckla formen för utvärderingar tillsammans med eleverna.
De pedagogiska planeringarna vidareutvecklas med tonvikt på förmågorna och med
ett för eleverna begripligt språk såväl som matriser och elevexempel som tydliggör
nivåerna på kunskapskraven.
Hitta rutiner för att eleverna ska kunna arbeta med sina individuella mål samt att
eleverna håller sina mål levande.
34
KVALITETSRAPPORT 2014-15
8 Särskilt stöd
Området har under läsåret 2014/2015 haft ett elevhälsoteam bestående av rektor,
specialpedagog, kurator, skolsköterska och skolpsykolog. Under året har möten
genomfört tillsammans med personalen. Några av mötena har haft särskild
inriktning såsom anmälan till socialtjänst, förebyggande arbete för elever med
neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, frånvaroanalys, extra anpassning och
särskilt stöd mm.
8.1
Fritidshem
Resultat
Under året har extra stöd funnits på fritidshemmen och inte upphört i och med att
skoldagen tagit slut. Extra anpassningar har genomförts till viss mån för elever som
behöver detta. I den dagliga verksamheten görs extra anpassningar i form av
mindre grupper och anpassade övningar utifrån elevernas egna förutsättningar.
Personal fördelas utifrån de behov som finns i gruppen. Genom att anpassa på detta
sätt har det skett en utveckling kring vilka elever som deltar i både styrda och fria
aktiviteter.
Vårdnadshavare anser att deras barn får det stöd de har rätt till och som behövs på
fritidshemmen.
När det gäller personalens val av aktiviteter utifrån ett tillgänglighetsperspektiv har
vi inga elever där vi behöver anpassa aktiviteter på grund av exempelvis
funktionsnedsättning.
Analys av resultatet
Verksamheten anpassas i stor utsträckning efter elever i behov av särskilt stöd.
Dock finns det ytterligare strukturella insatser som skulle kunna medföra ökad
tillgänglighet. Eleverna stimuleras till att se nya möjligheter att utvecklas såväl i
lek som i andra aktiviter.
Det finns en risk att elever i behov av särskilt stöd, exempelvis i form av
elevassistent, hamnar utanför gruppen. Arbetet med att inkludera alla elever i
fritidshemmet aktiviteteter kan utvecklas vidare utifrån det arbete som skett under
året.
Personalen utvärderar kontinuerligt de anpassningar som är genomförda. Dock
finns en osäkerhet kring hur detta dokumenteras. Vårdnadshavare är i viss mån
delaktiga i detta arbete men bör inkluderas mer.
Fritidshemmen har i viss mån blivit bortglömda i elevhälsoarbetet. Det är viktigt att
vi får med elevens hela dag i arbetet och att samtliga som arbetar med eleverna har
samma information om exempelvis anpassningar.
Fortsatta åtgärder och förbättringsområden
Det behöver utvecklas ett system för att säkerställa dokumentation av extra
anpassningar så att dessa kan följas upp och utvärderas även på fritidshemmen.
Likväl behöver det säkerställas att alla som arbetar med eleverna har samma
information om anpassningar.
35
KVALITETSRAPPORT 2014-15
Utveckla samarbetet med skola och förskoleklass för att kunna fånga upp elevernas
hela dagar och på så sätt se om det finns andra elever som är i behov av stöd eller
extra anpassningar.
Fortbildning kring tillgänglighetsperspektiv så detta inte endast omfattar
funktionsnedsättning utifrån rörelsehinder.
Skapa en organisation där elever inkluderas i verksamheten, oavsett förutsättningar.
8.2
Förskoleklass och grundskola
8.3
Grundskola
Resultat
Vi har många elever i skolområdet som riskerar att inte nå godtagbara kunskaper.
Analys av resultatet
Vi har många elever i skolområdet som riskerar att inte nå godtagbara kunskaper.
Flera av dessa elever har även hög frånvaro, vilket analyserats under året. I och
med att så pass många elever riskerar att inte nå behörighet till vidare studier
behöver arbetet med extra anpassningar och särskilt stöd utvecklas. Det genomförs
ofta extra anpassningar för att eleverna ska ges bästa möjlighet att nå uppsatta mål.
Dessa anpassningar har bestått av kompensatoriska hjälpmedel, placering,
arbetsschema, bildstöd, grupperingar, grupprum, resurs, anpassad studietid, särskilt
stöd, extra lektioner efter skoldagens slut. Vi behöver arbeta vidare med hur vi
följer upp och utvärderar dessa anpassningar så att vi säkerställer att dessa ger
resultat.
Stödåtgärder vidtas då elever riskerar att inte nå kunskapsmålen genom att kontakt
tas med EHT och rektor. Resurser fördelas utifrån behov.
Under året har få åtgärdsprogram upprättats. Detta utifrån att reglerna ändrats. Vi
behöver arbeta vidare med dessa regler då personal känner sig osäker på vad som
gäller.
Fortsatta åtgärder och förbättringsområden
Under läsåret revideras och implementeras närvaroplanen och tydligare utredningar
genomförs och dokumenteras utifrån frånvaro.
Utbildning kring extra anpassning och särskilt stöd samt att upprätta en
elevhälsoplan.
36
KVALITETSRAPPORT 2014-15
9 Bedömning och betygsättning
Bedömning och betygsättning görs i lärplattformen InfoMentor. InfoMentor har
under året använts för dokumentation av elevernas resultat, betyg, frånvaro,
pedagogiska planeringar och kommunikation med föräldrar.
Under året har InfoMentor kompletterats med en modul för analys för att förbättra
rektors möjlighet till att analysera elevernas resultat.
För att på bästa sätt bidra till elevers lärande och utveckling följs följande upp:
•
Måluppfyllelse
•
Betyg
•
Nationella prov
•
Meritvärden
•
Behörighet till gymnasieskola
9.1
Måluppfyllelse i alla ämnen
Alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt
lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar
ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål.
Elever som lätt når de kunskapskrav som minst ska uppnås ska ges ledning och
stimulans för att kunna nå längre i sin kunskapsutveckling
9.1.1
Årskurs 1
Mål enligt styrdokument
Alla elever ska nå kunskapsmålen i alla ämnen
Resultat
Tabell 5. Fördelning av måluppfyllelse per ämne i årskurs 1, läsåret 2014/15
Aspås skola
Ämne
Antal elever som inte
uppnår kunskapskraven
Antal elever med
godtagbara
kunskaper
Antal elever med mer än
godtagbara kunskaper
Bild
0
6
0
Engelska
0
6
0
Idrott och
hälsa
1
5
0
Matematik
0
6
0
Musik
0
6
0
NO- ämnen
0
6
0
SO- ämnen
0
6
0
Svenska
1
5
0
Källa: InfoMentor
Tabell 6. Fördelning av måluppfyllelse per ämne i årskurs 1, läsåret 2014/15
Hissmoskolan
37
KVALITETSRAPPORT 2014-15
Ämne
Antal elever som inte
uppnår kunskapskraven
Antal elever med
godtagbara
kunskaper
Antal elever med mer än
godtagbara kunskaper
Bild
0
31
0
Engelska
1
28
2
Idrott och
hälsa
0
25
0
Matematik
1
21
9
Modersmål
0
1
0
Musik
0
31
0
NO- ämnen
0
29
2
SO- ämnen
0
29
2
Svenska
1
29
1
Källa: InfoMentor
Analys av resultatet
Vi har elever som redan i årskurs ett riskerar att inte nå kunskapskraven. Det är
viktigt att vi hittar rätt anpassningar och stöd för dessa elever att få en vidare
utveckling kunskapsmässigt. Under året har anpassningar genomförts både via
kompensatoriska hjälpmedel och organisatoriskt. Dock ser vi att vi behöver
utveckla undervisningen ytterligare för att nå alla elever.
Det förefaller som att vi har hittat sätt att upptäcka eleverna tidigt. Tidig
kommunikation med elevernas vårdnadshavare är också avgörande för elevens
fortsatta skolgång.
Arbetet med pedagogiska planeringar leder till tydlighet för elever och
vårdnadshavare utifrån vad eleverna behöver nå för mål i undervisningen.
Bedömarkompetensen har ökat och en trygghet finns nu hos lärarna att bedöma
annat än godtagbara kunskaper. Dessa bedömningsnivåer behöver även utvecklas i
de pedagogiska planeringarna.
Måluppfyllelse
Målet inte är uppfyllt
Fortsatta åtgärder och förbättringsområden
Arbeta kontinuerligt med analys av måluppfyllelse samt sätta in extra anpassningar
och särskilt stöd som ger resultat. Organisationsförändringar under året utifrån de
analyser som genomförs.
Utveckla system för att skapa likvärdig bedömning så inte denna blir subjektiv i de
årskurser som saknar kunskapskrav.
Pedagogiska planeringar ska finnas i samtliga ämnen och årskurser.
9.1.2
Årskurs 2
Mål enligt styrdokument
Alla elever ska nå kunskapsmålen i alla ämnen
Tabell 7. Fördelning av måluppfyllelse per ämne i årskurs 1, läsåret 2014/15
Aspås skola
38
KVALITETSRAPPORT 2014-15
Ämne
Antal elever som inte
uppnår kunskapskraven
Antal elever med
godtagbara
kunskaper
Antal elever med mer än
godtagbara kunskaper
Bild
0
13
0
Engelska
0
13
0
Idrott och
hälsa
0
13
0
Matematik
0
13
0
Musik
0
13
0
NO- ämnen
0
13
0
SO- ämnen
0
13
0
Svenska
0
13
0
Källa: InfoMentor
Tabell 8. Fördelning av måluppfyllelse per ämne i årskurs 1, läsåret 2014/15
Hissmoskolan
Ämne
Antal elever som inte
uppnår kunskapskraven
Antal elever med
godtagbara
kunskaper
Antal elever med mer än
godtagbara kunskaper
Bild
0
36
0
Engelska
0
35
1
Idrott och
hälsa
0
24
0
Matematik
2
25
9
Modersmål
0
0
1
Musik
0
36
0
NO- ämnen
0
35
1
SO- ämnen
0
35
1
Svenska
0
35
1
Källa: InfoMentor
Analys av resultatet
I stort sett alla elever har godtagbara kunskaper i samtliga ämnen. Matematiken är
ett ämne som behöver fortsätta utvecklas. Eleverna har fått extra anpassningar
under året men ännu inte nått ända fram. Dock har stora framsteg gjorts.
Undervisningen har varit varierad som syftat till att nå alla elever och tillåta att
elever utvecklas från sin nivå. Flera elever har ni mer än godtagbara kunskaper i
flera ämnen, vilket är mycket positivt. Denna utveckling kan även ses utifrån
föregående års resultat, då endast ett fåtal nått mer än godtagbara kunskaper.
Undervisningen har utgått från Lgr11 och tydliga målbeskrivningar har genomförts
och följts upp vilket troligtvis också är en orsak till detta resultat.
Måluppfyllelse
Målet inte är uppfyllt
Fortsatta åtgärder och förbättringsområden
Arbeta kontinuerligt med analys av måluppfyllelse samt sätta in extra anpassningar
och särskilt stöd som ger resultat. Organisationsförändringar under året utifrån de
analyser som genomförs.
39
KVALITETSRAPPORT 2014-15
Utveckla system för att skapa likvärdig bedömning så inte denna blir subjektiv i de
årskurser som saknar kunskapskrav.
Pedagogiska planeringar ska finnas i samtliga ämnen och årskurser.
9.1.3
Årskurs 3
Mål enligt styrdokument
Alla elever ska nå kunskapsmålen i alla ämnen
Resultat
Tabell 9. Fördelning av måluppfyllelse per ämne i årskurs 1, läsåret 2014/15
Aspås skola
Ämne
Antal elever som inte
uppnår kunskapskraven
Antal elever med
godtagbara
kunskaper
Antal elever med mer än
godtagbara kunskaper
Bild
1
10
0
Engelska
1
7
3
Idrott och
hälsa
0
9
2
Matematik
3
4
4
Musik
1
7
3
NO- ämnen
1
9
1
SO- ämnen
1
7
3
Svenska
3
5
3
Källa: InfoMentor
Tabell 10. Fördelning av måluppfyllelse per ämne i årskurs 1, läsåret 2014/15
Kvarnbackskolan
Ämne
Antal elever som inte
uppnår kunskapskraven
Antal elever med
godtagbara
kunskaper
Antal elever med mer än
godtagbara kunskaper
Bild
1
22
2
Engelska
2
23
Idrott och
hälsa
7
9
9
Matematik
3
21
1
Musik
0
25
NO- ämnen
1
24
SO- ämnen
1
24
Svenska
2
23
Källa: InfoMentor
Analys av resultatet
Flera elever är inte godkända i flera utav ämnena. Resurser har tagits in med stor
kraft och riktats till enskilda elever under året men resultatet är ändå långt ifrån
tillfredsställande. För de övriga eleverna har material och arbetssätt anpassats för
att de ska utvecklas och nå kunskapskraven. De eleverna har utvecklats gott under
läsåret tack vare möjlighet till stor vuxentäthet samt god föräldrasamverkan. De
som ännu inte nått nivån för godkänt är ändå på mycket god väg och förväntas
utvecklas vidare i positiv riktning.
40
KVALITETSRAPPORT 2014-15
Måluppfyllelse
Målet inte är uppfyllt
Fortsatta åtgärder och förbättringsområden
Att tillsammans med arbetslaget planera och utvärdera tilldelningen av resurser så
att den sätts in med full kraft där den kan bidra bäst till god utveckling.
Fundera kring alternativa stöd, anpassningar och fortsatt utveckling tillsammans
med rektor kring elever som inte uppfyller kunskapskraven.
Fortsätta arbeta i elevgrupperna och fortsätta bygga gruppen som helhet. Arbeta
och anpassa arbetet på individnivå samt fortsätta med god föräldrasamverkan då
det gett goda resultat.
9.1.4
Årskurs 4
Mål enligt styrdokument
Alla elever ska nå kunskapsmålen i alla ämnen
Resultat
Tabell 11. Fördelning av måluppfyllelse per ämne i årskurs 4, läsåret 2014/15
Aspås skola
Ämne
Antal elever som inte
uppnår kunskapskraven
Antal elever med
godtagbara
kunskaper
Antal elever med mer än
godtagbara kunskaper
Bild
0
11
0
Engelska
1
7
3
Idrott och
hälsa
0
9
2
Matematik
0
8
3
Musik
0
8
3
NO-ämnen
1
10
0
SO-ämnen
1
11
0
Slöjd
0
2
9
Svenska
1
8
2
Teknik
1
10
0
Källa: InfoMentor
Tabell 12. Fördelning av måluppfyllelse per ämne i årskurs 1, läsåret 2014/15
Kvarnbackskolan
Ämne
Antal elever som inte
uppnår kunskapskraven
Antal elever med
godtagbara
kunskaper
Bild
Antal elever med mer än
godtagbara kunskaper
38
Engelska
4
27
7
Idrott och
hälsa
4
23
12
Matematik
4
25
10
Musik
38
NO-ämnen
1
37
SO-ämnen
2
36
41
KVALITETSRAPPORT 2014-15
Ämne
Antal elever som inte
uppnår kunskapskraven
Antal elever med
godtagbara
kunskaper
Antal elever med mer än
godtagbara kunskaper
8
31
7
25
6
Slöjd
Svenska
Källa: InfoMentor
Analys av resultatet
Det är god spridning på resultatet även om inte alla elever har lyckats nå
godtagbara kunskaper. Dock är insatser genomförda för att få dessa elever vidare
utifrån sin nivå. I idrott är det ofta simningen som medför att eleverna inte kommer
upp i godtagbara kunskaper.
Närvaron är avgörande för skolframgång vilket visar sig på resultaten i årskurs 4.
Det är flera elever som har stor frånvaro vilket utretts separat. Dock blir det
problem att nå kunskapskraven med en frånvaro på ca 25 %.
Resultaten är förväntade utifrån sammansättning av elever och tidigare kunskaper.
Det är generellt svårare att nå pojkarna med skrivande på ett kvalitativt sätt. Läser
gör dock alla med glädje. Resultaten skiljer sig åt mellan pojkar och flickor vilket
visar sig fräst i ämnen med mycket skrivande.
Måluppfyllelse
Målet inte är uppfyllt
Fortsatta åtgärder och förbättringsområden
Vi behöver utveckla vårt arbete med elever som har svårt att nå kunskapskraven i
vissa ämnen eller särskilda moment.
Analysera resultat kontinuerligt under året så att vi kan genomföra förändringar och
förbättringar under läsåret för alla elever.
9.1.5
Årskurs 5
Mål enligt styrdokument
Alla elever ska nå kunskapsmålen i alla ämnen
Resultat
Tabell 13. Fördelning av måluppfyllelse per ämne i årskurs 1, läsåret 2014/15
Aspås skola
Ämne
Antal elever som inte uppnår
kunskapskraven
Antal elever med
godtagbara kunskaper
Antal elever med mer än
godtagbara kunskaper
Bild
0
10
0
Engelska
3
3
4
Idrott och
hälsa
0
8
2
Matematik
2
6
2
Musik
2
5
3
NO-ämnen
2
8
0
SO-ämnen
1
9
0
42
KVALITETSRAPPORT 2014-15
Ämne
Antal elever som inte uppnår
kunskapskraven
Antal elever med
godtagbara kunskaper
Antal elever med mer än
godtagbara kunskaper
Slöjd
0
10
0
Svenska
2
5
3
Teknik
1
9
0
Källa: InfoMentor
Tabell 14. Fördelning av måluppfyllelse per ämne i årskurs 1, läsåret 2014/15
Kvarnbackskolan
Ämne
Antal elever som inte
uppnår kunskapskraven
Antal elever med
godtagbara
kunskaper
Bild
Antal elever med mer
än godtagbara
kunskaper
25
Engelska
9
1
15
Idrott och hälsa
2
14
9
Matematik
4
18
3
Modersmål
1
1
Musik
1
23
1
NO-ämnen
7
15
3
SO-ämnen
21
3
1
5
20
Svenska
7
13
1
Svenska som
andraspråk
0
4
0
Slöjd
Källa: InfoMentor
Analys av resultatet
Många elever har svårigheter att nå målen i flera ämnen. Detta behöver arbetas
vidare med kommande år. Undervisningen har i årskurs 5 varit anpassad utifrån en
stor spridning och personaltätheten har varit god. Dock har kunskapsnivåerna varit
låga sedan tidigare vilket lett till att dessa inte kunnat hämtas in.
Måluppfyllelse
Målet inte är uppfyllt
Fortsatta åtgärder och förbättringsområden
Viktigt att se över hur resurser fördelas och hur man bäst hjälper de elever med
särskilda behov så att de kan utvecklas och nå så långt det är möjligt och se till att
de elever som ligger på gränsen till att bli godkända får stöttning så att de blir
godkända i alla ämnen. Fortsätta att ha bra föräldrasamverkan för att nå de uppsatta
målen.
Det är viktigt att tidiga insatser genomförs och ger resultat. Detta för att undvika att
eleverna når högre årskurser och för stora kunskapsluckor har skapats.
9.2
Betyg
9.2.1
Årskurs 6
Mål enligt styrdokument
Alla elever ska nå målen i alla ämnen
43
KVALITETSRAPPORT 2014-15
Resultat
Tabell 15. Antal elever med betyg F-A i årskurs 6 per ämne, läsåret 2014/15
Aspås skola
Ämne
-
F
E
D
C
Bild
5
6
2
Biologi
3
3
5
2
2
4
3
3
4
3
3
2
13
Geografi
3
3
2
5
13
Hem- och konsumentkunskap
9
4
Historia
1
4
3
5
2
5
3
Engelska
Fysik
1
Idrott och hälsa
B
A
Total
13
13
1
13
13
13
3
13
Kemi
1
4
3
3
2
Matematik
1
1
3
3
3
2
13
Musik
4
4
3
1
1
13
Religionskunskap
1
3
3
6
13
Samhällskunskap
1
4
3
5
13
Slöjd
3
3
6
1
13
Svenska
2
1
2
8
13
Teknik
3
4
6
13
13
Källa: InfoMentor
Tabell 16. Antal elever med betyg F-A i årskurs 6 per ämne, läsåret 2014/15
Kvarnbackskolan
Ämne
-
F
Bild
Engelska
3
E
D
C
31
8
1
3
B
A
Total
40
15
14
Hem- och konsumentkunskap
32
8
Idrott och hälsa
10
13
5
23
6
9
40
1
2
5
40
Matematik
Modersmål
2
1
Musik
Naturorienterade ämnen
1
Samhällsorienterade ämnen
29
6
30
9
5
40
12
Svenska
2
Svenska som andraspråk
40
40
40
Slöjd
40
40
11
14
11
4
40
18
12
6
5
38
1
1
Analys av resultatet
Där resultaten avviker handlar det om enskilda elever som har svårigheter i flera
ämnen. Vi behöver därmed utveckla vår undervisning så vi när även dessa elever,
Eleverna behöver ges tillfällen att öva sig i att granska källor kritiskt. Inom so
saknar eleverna faktakunskaper för att kunna resonera och jämföra med
underbyggda resonemang.
44
2
KVALITETSRAPPORT 2014-15
I planeringen av undervisningen har lärarna utgått från förmågorna genom att efter
bästa förmåga skapa matriser i de pedagogiska planeringarna. Eleverna har varit
informerade om målen med undervisningen. Detta har lett till en större
medvetenhet hos eleverna.
Genom att varva undervisningen – helklass/grupp/enskilt, praktik/teori ser lärarna
att högre resultat nås.
Ostrukturerade lektioner med otydliga mål, fria grupper som eleverna valt själva
osv ger sämre resultat.
Måluppfyllelse
Målet inte är uppfyllt
Fortsatta åtgärder och förbättringsområden
Eleverna behöver ges möjlighet att utmanas mycket tidigare, t ex genom själv/kamratbedömning, modeller, formativa omdömen. Det gäller på alla nivåer, såväl
för att nå godkänt resultat som för att höja sina resultat oavsett nivå.
9.3
Nationella prov
Ämnesproven i årskurs 3, 6 och 9 är obligatoriska. Proven syftar till att studera
hur bra eleverna når upp till kravnivåerna för respektive årskurs och är tänkt att
vara ett stöd för lärarnas bedömning av elevernas måluppfyllelse. Proven skall
också fungera som underlag för uppföljning och utvärdering på såväl lokal som
nationell nivå.
9.3.1
Årskurs 3 och 6
Mål
Alla elever ska uppnå kunskapsmålen i svenska och matematik.
Resultat svenska åk 3
12
10
8
Godkända
6
Ej godkända
4
2
0
Delprov A Delprov B Delprov C Delprov D Delprov E Delprov F Delprov G
Aspås skola
Diagram 1. Antal elever som uppnått kravnivån på de olika delproven i svenska, årskurs 3 läsåret 2014/15
45
KVALITETSRAPPORT 2014-15
30
25
20
15
10
5
0
Svenska åk 3 - SV Flickor
Svenska åk 3 - SV Pojkar
Total
Kvarnbackskolan
Diagram 2. Antal elever som uppnått kravnivån på de olika delproven i svenska, årskurs 3 läsåret 2014/15
Resultat matematik åk 3
12
10
8
6
Godkända
4
Ej godkända
2
0
Delprov A Delprov B Delprov Delprov D Delprov E Delprov F Delprov G
C
Aspås skola
Diagram 3. Antal elever som uppnått kravnivån på de olika delproven i matematik, årskurs 3 läsåret
2014/15
30
25
20
15
10
5
0
Matematik åk 3 - MA Flickor
Matematik åk 3 - MA Pojkar
Total
Kvarnbackskolan
Diagram 4. Antal elever som uppnått kravnivån på de olika delproven i matematik, årskurs 3 läsåret
2014/15
46
KVALITETSRAPPORT 2014-15
Resultat åk 6
Tabell 17. Andel (%) elever i åk 6 med godkänt provbetyg per ämnesprov läsåret 2014/15
Aspås skola
Ämnesprov - ämne
Andel (%) elever med godkänt provbetyg
Engelska åk 6 - EN
100
Matematik åk 6 - MA
92,3
Svenska åk 6 - SV
100
Källa: InfoMentor
Tabell 18. Andel (%) elever i åk 6 med godkänt provbetyg per ämnesprov läsåret 2014/15
Kvarnbackskolan
Ämnesprov - ämne
Andel (%) elever med godkänt provbetyg
Engelska åk 6 - EN
92,5
Matematik åk 6 - MA
77,5
Svenska åk 6 - SV
94,7
Svenska åk 6 - SVA
100
Analys av resultatet
Svenska (gemensam analys åk 3, 6, 9 Dvärsätt, Rödön, Aspås, Trångsviken,
Kvarnback, Nyheden):
I år skedde ingen gemensam rättning och flera av de som genomförde provet i år
hade önskat att den möjligheten fanns över stadie- och skolgränser. Gemensamt
bedömningsarbete var bra utifrån texter och läsning på djupare nivå i vardagen, inte
bara för nationella prov.
Eleverna faller på processen att sammanföra och tolka texten (process 3). Vi
behöver diskutera mer för att få gruppens samlade bild. Eleverna behöver träna att
hitta budskapen mellan raderna. (Process 2 – Hitta information, Process 1 - Dra
enkla slutsatser), det senare var tydligt inte minst i åk 9.
Eleverna har lyckats bättre med instruktion än att skriva gestaltande beskrivningar.
De skriver men inte så gestaltande. Svårt att ge den egna ”kamratresponsen” när de
arbetar med skrivandet till sig själva. Processen är en del av undervsiningen men
svårt att ta till sig i provsituationen. Bristande läsförmåga lyser igenom i fler
ämnen.
Fortsatt arbete
Viktigt i det fortsatta arbete med att utveckla undervisningen (utifrån att dra
slutsatser från resultaten) är att rektor/specialpedagog specialgranskar de elever
som har missat på nationella proven. Finns det faktorer utanför undervisningens
innehåll som påverkat resultatet såsom:
o Elevens bakgrund
Konflikter
Byte/skolgång
Andra processer
Socialt
47
KVALITETSRAPPORT 2014-15
En stor fråga är hur vi får ihop f-3, 4-6 och 7-9? Följande delar inom
svenskaundervisningen ses som viktiga för att nå bättre resultat.
Diskutera texters budskap
Tidiga strategier
Tidig språkträning
Material och metod
Vidare frågor som pedagoger och skolledning kan jobba vidare med är hur vi möter
de elever som legat lågt i kunskapsutvecklingen så att de kommer vidare?
Börja tidigare med ansvarstagande (redan i f-klass), inte vänta in utan ha kraven på
detta.
Utvecklingsbehov
Inskolningsdagarna på Nyheden – hur använder vi oss av dessa och får
dessa kopplade till undervisningen framöver. Stökigt vid start i åk 7. Det
blir en fri start vilket medför onödigt stök.
Jobba med ”gruppen som grupp”.
Vidga perspektiven mellan de olika verksamheterna åk f-3, 4-6, 7-9. Blir
verkligheten för stor för fort när man börjar åk 7?
Kollegial bedömningsförmåga samt ökad likvärdighet.
Engelska (gemensam analys åk 6, 9 Dvärsätt, Rödön, Aspås, Trångsviken,
Kvarnback, Nyheden):
Undervisningen
I år skedde ingen gemensam rättning och flera av de som genomförde provet i år
hade önskat att den möjligheten fanns över stadie- och skolgränser. Gemensamt
bedömningsarbete var bra utifrån texter och läsning på djupare nivå i vardagen, inte
bara för nationella prov.
Skolorna behöver jobba vidare med skrift och kamratbedömning samt med korta
projekt. Lärare upplever att de är fastlåsta i läromedel. Goda exempel på
undervisning är att jobba mer med skrivande och explicit undervisning (t ex spech
där eleverna modellar för varandra). Eleverna behöver också jobba mer med
hörförståelsen som ett aktivt lärande och inte bara ett passivt lyssnande.
Samlad analys
Uppfattningen bland lärarna är att det är låga krav på nationella proven i engelska.
Flera elever är dåliga på stavning och skrivningen generellt samtidigt som fokus
ligger på att vara en god kommunikatör med ett bra innehåll. Viktigt att eleven får
fram det den tänker samtidigt som många saknar ordförråd och glosorna som de
tränar på behöver ett sammanhang. Viktigt att eleverna får träna på att lyssna på
olika typer av engelska.
Utvecklingsbehov
48
KVALITETSRAPPORT 2014-15
Eftersom det är låga krav i engelskan bör vi kunna lyfta de elever som blir
underkända. Olika skolor ger olika bilder av vad som behöver arbetas med men
stavning, grammatik och i ett sammanhang där eleven får skriva mer lyfts fram.
SO (gemensam analys åk 6, 9 Dvärsätt, Rödön, Aspås, Trångsviken, Kvarnback,
Nyheden):
I år skedde ingen gemensam rättning och flera av de som genomförde provet i år
hade önskat att den möjligheten fanns över stadie- och skolgränser. Gemensamt
bedömningsarbete var bra utifrån texter och läsning på djupare nivå i vardagen, inte
bara för nationella prov.
Samlad analys
På SO provet i åk 9 räckte det med 16 av 60 poäng för ett E vilket är ett ganska lågt
krav. Det är flera elever som inte orkar skriva så mycket på provet eller att läsa
frågan. Vissa uppfattar provet som ett läs- och skrivprov och inte ett SO prov.
Även om eleverna i åk 9 är duktiga på att ta ställning i etiska frågor så blev det
svårare för dom när de skulle koppla ihop sina resonemang med religioner eller
ämnesmässiga begrepp. En slutsats är att många av eleverna är vana att diskutera
och fundera kring etiska ställningstaganden (utifrån t ex Olweus projektet).
I de mindre skolorna blir det svårt eftersom de läser i B form vilket får den
konsekvensen att det inte görs kronologiskt (i historia). Det blir också svårare att
repetera kunskaper (i åk 6 historieprov var det mycket rena faktakunskaper).
Provresultatet diskuterades också utifrån ett genusperspektiv men då var inte alla
resultat färdiga. Det är fler tjejer som producerar toppresultat men samtidigt en
grupp tjejer som presterar F eller inget resultat alls.
Utvecklingsbehov:
I 4-6 disktueras om det behövs mer faktaundervisning utifrån att deras prov var så
pass faktabaserat. Alla behöver jobba med läsförståelse.
NO (gemensam analys åk 6, 9 Dvärsätt, Rödön, Aspås, Trångsviken, Kvarnback,
Nyheden):
I år skedde ingen gemensam rättning och flera av de som genomförde provet i år
hade önskat att den möjligheten fanns över stadie- och skolgränser. Gemensamt
bedömningsarbete var bra utifrån texter och läsning på djupare nivå i vardagen, inte
bara för nationella prov.
Samlad analys
De flesta skolorna hade ämnet fysik på sitt nationella prov. Överlag godkända
resultat även om inte alla elever genomförde alla delprov. De flesta klarade av att
planera och genomföra experiment (fysik) men en viktig orsak till att flera inte
klarade provet anses vara dålig läsförståelse.
Utvecklingsbehov
Det är viktigt att träna på att argumentera och motivera (utifrån ämneskunskaper)
och att göra det muntligt och skriftligt. Den muntliga träningen skulle också
möjliggöra för fler pojkar att visa sina kunskaper. Även i NO uttrycker lärarna med
49
KVALITETSRAPPORT 2014-15
åldersblandade grupper att det blir svårare att hitta en bra nivå på undervisningen så
att den passar alla elever.
Det är viktigt att alla elever kan uttrycka sig och använda sin erfarenhet för att dra
slutsatser. Eleverna måste utveckla sin förmåga att ställa frågor som gör att de kan
hitta hypoteser och blir bättre på att analysera.
Vad gäller explicit undervisning uttrycker lärarna att de kunde jobba mer med
experiment och samarbeta mellan skolorna. Det kollegiala lärandet kan utvecklas
genom att gemensamt utgå från förmågorna vid planering och genomförande av
undervisningen samt att få fler ämnen att höra ihop med NO.
Måluppfyllelse
Målet inte är uppfyllt
Fortsatta åtgärder och förbättringsområden
Se ovan utvecklingsbehov
9.4
Genomsnittligt meritvärde
9.4.1
Årskurs 6
Meritvärdet utgörs av summan av betygsvärdena för de 16 betygen i elevens
slutbetyg dividerat med antal elever som fått betyg i minst ett ämne enligt det måloch kunskapsrelaterade betygssystemet i årskurs 6.
Meritvärdet för en elev utgörs av summan för de 16 bästa betygen i elevens
slutbetyg (E=10, D=12,5, C=15, B=17,5 och A=20). Det möjliga maxvärdet är
320 poäng.
Redovisningen avser det genomsnittliga meritvärdet för alla elever i årskurs sex.
Mål
Höja meritvärdet
Resultat
Tabell 19. Genomsnittligt meritvärde i årskurs 6 jämfört över tid
Aspås skola
År
2013
2014
2015
Genomsnittligt
meritvärde
234,8
187,1
204,3
År
2013
2014
2015
Genomsnittligt
meritvärde
198,5
196,8
163,1
Källa: InfoMentor
Tabell 20. Genomsnittligt meritvärde i årskurs 6 jämfört över tid
Kvarnbackskolan
Källa: InfoMentor
Analys av resultatet
Över tid varierar meritvärdet mycket i årskurs 6. Detta kan bero på oerfarenhet och
osäkerhet i betygsättning och bedömning. Många elever når godtagbara kunskaper
men vi behöver stärka eleverna så att de når längre än så.
50
KVALITETSRAPPORT 2014-15
Måluppfyllelse
Målet inte är uppfyllt
Fortsatta åtgärder och förbättringsområden
Arbeta vidare med likvärdig bedömning och betygssättning.
51
