UMEÅ UNIVERSITET
Institutionen för Idé- och samhällsstudier
Historia
Lena Berggren
Historia A för sociologiprogrammet
Moment 1: Modern historia
HT 2009
Instuderingsfrågor
1. Upplysning och romantik
Upplysningen och romantiken är två delvis konkurrerande idéströmningar som på olika sätt
bidrog till att forma tänkandet under 1800-talet. Redogör kort för huvuddragen i dessa båda
idéströmningar och klarlägg de viktigaste skillnaderna. Vilka politiska effekter fick
upplysningsidéerna respektive de romantiska idéerna? Uppmärksamma särskilt dessa båda
idéströmningars syn på förhållandet mellan olika samhällsklasser respektive förhållandet
mellan könen.
2. De politiska revolutionerna
Två politiska revolutioner inträffade i de forna brittiska kolonierna i Nordamerika och i
Frankrike. Skissa de båda revolutionernas händelseförlopp och redogör för vilka orsaker till
revolutionerna som lyfts fram i kurslitteraturen. Formulera även i huvuddrag vad
revolutionerna hade för ideologiskt och politiskt innehåll. Vad revolterade man mot? Vilken
samhällsordning ville man skapa? Klarlägg även vilka samhällsgrupper som främst deltog i och
ledde de båda revolutionerna samt vilka praktiska konsekvenser dessa revolutioner fick för
olika sociala grupper respektive för män och kvinnor.
3. Storpolitiken i Europa
Skissa den storpolitiska utvecklingen i Europa från franska revolutionen fram till och med
sekelskiftet 1900. Hur såg Europas karta ut i stora drag 1815 och kring sekelskiftet 1900?
Vilka var de avgörande brotten i utvecklingen under denna period? Hur förändrades
maktbalansen? Redogöra särskilt för tankarna med och innebörden av det maktbalanssystem
som grundlades under Wienkongressen 1814-15. Hur påverkades detta av
händelseutvecklingen från 1830 och framåt? Vilka var de viktigaste stormaktskonflikterna
under 1800-talet och hur utvecklades dessa?
4. Napoleonkrigen och Norden, svensk utrikespolitik under 1800-talet
De nordiska länderna drogs ofrånkomligen med i napoleonkrigen. Redogör kort för det
europeiska storkrigets konsekvenser för Sverige, Finland, Danmark och Norge. Hur
utvecklades den svenska utrikespolitiken efter 1809 och under resten av 1800-talet fram till
första världskriget? Klarlägg särskilt innebörden av "1812 års politik", Sveriges förhållande till
omvärlden (främst stormakterna) under perioden samt Sveriges agerande under de
slesvigska kriserna och Krimkriget 1854-56.
5. Inre utveckling i Europa — revolutioner och omvälvningar
Klarlägg i huvuddrag den inrikespolitiska utvecklingen i Europas största stater (Frankrike,
Storbritannien, Preussen/Tyskland, Ryssland och Österrike/Ungern) under 1800-talet utifrån
kurslitteraturen. Vad innebar revolutionerna 1830 och 1848 (särskilt i Frankrike, Österrike
och de övriga tysktalande staterna)? På vilket sätt fick de nya idéströmningarna (politiska
ideologier och nationalismen) inverkan på händelseutvecklingen?
6. Nationalismen
Härled och definiera fenomenet nationalism utifrån de olika betydelser som går att lägga i
begreppet samt diskutera nationalismens förhållande till upplysnings- respektive det
romantiska tänkandet. Vad betonas i kurslitteraturen? Ge sedan exempel på hur dessa
nationalistiska idéer på olika sätt omsattes i praktisk handling i Europa under 1800-talet.
7. Politiska ideologier
Under 1800-talet växte på allvar de tre ”klassiska” politiska ideologierna fram: socialism,
liberalism och konservatism. Beskriv det huvudsakliga innehållet i respektive ideologi samt
hur dessa ideologier omsattes i praktiken: Vilken typ av samhällen ville man bygga inom
ramen för de olika ideologiska inriktningarna? Hur förhöll/förhåller sig de olika ideologierna
till nationalstatstanken och nationalismen? Hur beskrevs förhållandet mellan olika
samhällsklasser, mellan män och kvinnor, mellan stat och individ, etc?
8. Nya och gamla stormakter
Under framför allt 1800-talets senare del fram till första världskrigets utbrott börjar Europas
karta att förändras. De gamla stormaktsimperierna det osmanska riket och det habsburgska
imperiet börjar försvagas samtidigt som det ryska imperiet växer och de nya staterna Italien
och Tyskland konsolideras. Klarlägg de utrikespolitiska aspekterna på nationalismens
splittrande och enande krafter i dessa områden. Hur gick det till när Italien och Tyskland
enades och vilken roll spelade nationalismen i dessa processer? Varför försvagades de gamla
osmanska och habsburgska imperierna?
9. Imperialismen
Den europeiska imperialismen fick ordentlig fart under perioden 1870 -1914. I vilka delar av
världen utvecklades de europeiska imperierna och hur kom dessa att organiseras? Fokusera i
ditt svar på och jämför de två största imperiemakterna England och Frankrike. Vad kan sägas
vara imperialismens ideologi? Vilka var imperialismens främsta orsaker - vilka förklaringar
ges störst betydelse i kurslitteraturen?
10. Den industriella revolutionen
Redogör för hur industrialiseringen utvecklades på de brittiska öarna. Diskutera de viktigaste
allmänna förutsättningarna — vad betonas i kurslitteraturen? Vilken betydelse hade den
agrara revolutionen och vilka faktorer kan sägas ha bidragit till att denna utveckling kom
igång så tidigt i England? Jämför sedan utvecklingen i England med utvecklingen i några av
Europas största stater (framförallt Frankrike, Preussen/Tyskland och Ryssland). Vilka
skillnader fanns det i förutsättningar i de olika staterna?
11. Industrialiseringen i Norden
Redögör för jordbrukets förändrade villkor under 1800-talet sam för
industrialiseringsprocessen i Sverige. Vilka var de tidigaste svenska industrigrenarna? Varför
just dessa? Hur och när kommer industrialiseringsprocessen igång på allvar och vilka
industrigrenar blir mest framträdande i den svenska utvecklingen? Avsluta med att göra en
jämförelse med övriga nordiska länder. Vad beror skillnaderna mellan de olika nordiska
länderna på?
12. Sociala och demografiska förändringar
Redogör för och diskutera den socioekonomiska och demografiska utvecklingen i Europa
och Norden under 1800-talet utifrån följande begrepp: 1) den demografiska transitionen, 2)
emigration och 3) urbanisering. Redogör även för framväxten av ett klassamhälle och
diskutera hur denna process förändrade människors livsvillkor. Hur förändrade
industrialiseringen förhållandet mellan olika samhällsklasser? Sker det några avgörande
förändringar av kvinnors villkor som kan kopplas till industrialiseringen? Vilka är i så fall dessa
förändringar och vilka kvinnor är det som framför allt påverkas (vilka sociala skikt)? Hur
tedde sig livet för människor i olika klasser? Diskutera slutligen det förändrade familjelivet
och de nya könsroller som blev en konsekvens av samhällsomvandlingen.
13. Tre problem i nordisk historia
Redogör för tre problem i nordisk historia under 1800-talet: 1) Slesvigska frågan 2) Finland
under ryskt styre och 3) den svensk-norska unionstiden och upplösningen av unionen 1905.
Diskutera särskilt vilken betydelse nationalismen hade i dessa tre fall. Förklara även vad
skandinavismen innebar och betydde under 1800-talet och hur denna påverkade dessa tre
historiska problem.
14. Svensk inrikespolitik
Diskutera orsakerna till den gustavianska monarkins fall 1809. Vilka förändringar innebar den
nya regeringsformen 1809? Redogör sedan för den inrikespolitiska utvecklingen i Sverige
fram till och med representationsreformen 1866. Uppmärksamma särskilt reformpolitiken.
15. Vägen mot parlamentarism och folkstyre
Redogör för vägen mot parlamentarism och folkstyre i de nordiska länderna (Sverige,
Danmark, Norge och Finland) under 1800-talet. Jämför utvecklingen i de nordiska länderna.
Försök att hitta viktiga milstolpar och diskutera olika faktorers betydelse för det slutliga
demokratiska genombrottet. Vilken betydelse hade den allmänna samhällsomvandlingen
under 1800-talets andra hälft? Hur förändrades kvinnors möjligheter att påverka politiska
beslut? Ge Sverige särskild uppmärksamhet. Vad karaktäriserade den inrikespolitiska
debatten (sakfrågor) i Sverige och vilka var de mest betydelsefulla aktörerna (partier och
intressegrupper)?
16. En ny syn på skapelsen
1800-talet brukar ibland inom vetenskapshistorien beskrivas som ”biologins sekel” i och med
genombrottet för den sekulära evolutionsläran. Redogör för bakgrunden till och
huvuddragen i en darwinistiska evolutionsläran. Vad är det som i tiden är så
revolutionerande med Darwins teori? Diskutera sedan vilka konsekvenser darwinismen fick
för synen på människan. Uppmärksamma särskilt darwinismens påverkan på synen på
förhållandet mellan olika ”raser” respektive mellan könen!
17. Medicinens utveckling
Under 1800-talet utvecklas alla vetenskapliga grenar i en mer modern riktning och flera
yrken som idag betraktas som högstatusyrken professionaliseras. Redogör kortfattat för
utvecklingen inom medicinen under 1800-talet. Vilka viktiga medicinska vetenskapliga
landvinningar görs och vad får dessa för konsekvenser för befolkningsutvecklingen och
folkhälsan? Även psykiatrin börjar utvecklas under 1800-talets senare del, och tillsammans
med ett allt större vetenskapligt intresse för sexualitet och barnafödande kommer detta att
få stora konsekvenser för synen på vad som kan kallas ”den kvinnliga naturen” och kvinnors
hälsa. Redogör kort även för denna utveckling.
