UMEÅ UNIVERSITET Institutionen för Idé‐ och samhällsstudier Historia Lena Berggren Historia A för sociologiprogrammet
Moment 1: Modern historia
HT 2010
Instuderingsfrågor 1. Upplysning och romantik Upplysningen och romantiken är två delvis konkurrerande idéströmningar som på olika sätt bidrog till att forma tänkandet under 1800‐talet. Redogör kort för huvuddragen i dessa båda idéströmningar och klarlägg de viktigaste skillnaderna. Vilka politiska effekter fick upplysningsidéerna respektive de romantiska idéerna? Uppmärksamma särskilt dessa båda idéströmningars syn på förhållandet mellan olika samhällsklasser respektive förhållandet mellan könen. 2. De politiska revolutionerna Två politiska revolutioner inträffade i de forna brittiska kolonierna i Nordamerika och i Frankrike. Skissa de båda revolutionernas händelseförlopp och redogör för vilka orsaker till revolutionerna som lyfts fram i kurslitteraturen. Formulera även i huvuddrag vad revolutionerna hade för ideologiskt och politiskt innehåll. Vad revolterade man mot? Vilken samhällsordning ville man skapa? Klarlägg även vilka samhällsgrupper som främst deltog i och ledde de båda revolutionerna samt vilka praktiska konsekvenser dessa revolutioner fick för olika sociala grupper respektive för män och kvinnor. 3. Storpolitiken i Europa Skissa den storpolitiska utvecklingen i Europa från franska revolutionen fram till och med sekelskiftet 1900. Hur såg Europas karta ut i stora drag 1815 och kring sekelskiftet 1900? Vilka var de avgörande brotten i utvecklingen under denna period? Hur förändrades maktbalansen? Redogöra särskilt för tankarna med och innebörden av det maktbalanssystem som grundlades under Wienkongressen 1814‐15. Hur påverkades detta av händelseutvecklingen från 1830 och framåt? Vilka var de viktigaste stormaktskonflikterna under 1800‐talet och hur utvecklades dessa? 4. Napoleonkrigen och Norden, svensk utrikespolitik under 1800‐talet De nordiska länderna drogs ofrånkomligen med i napoleonkrigen. Redogör kort för det europeiska storkrigets konsekvenser för Sverige, Finland, Danmark och Norge. Hur utvecklades den svenska utrikespolitiken efter 1809 och under resten av 1800‐talet fram till första världskriget? Klarlägg särskilt innebörden av "1812 års politik", Sveriges förhållande till omvärlden (främst stormakterna) under perioden samt Sveriges agerande under de slesvigska kriserna och Krimkriget 1854‐56. 5. Inre utveckling i Europa — revolutioner och omvälvningar Klarlägg i huvuddrag den inrikespolitiska utvecklingen i Europas största stater (Frankrike, Storbritannien, Preussen/Tyskland, Ryssland och Österrike/Ungern) under 1800‐talet utifrån kurslitteraturen. Vad innebar revolutionerna 1830 och 1848 (särskilt i Frankrike, Österrike och de övriga tysktalande staterna)? På vilket sätt fick de nya idéströmningarna (politiska ideologier och nationalismen) inverkan på händelseutvecklingen? 6. Nationalismen Härled och definiera fenomenet nationalism utifrån de olika betydelser som går att lägga i begreppet samt diskutera nationalismens förhållande till upplysnings‐ respektive det romantiska tänkandet. Vad betonas i kurslitteraturen? Ge sedan exempel på hur dessa nationalistiska idéer på olika sätt omsattes i praktisk handling i Europa under 1800‐talet. 7. Politiska ideologier Under 1800‐talet växte på allvar de tre ”klassiska” politiska ideologierna fram: socialism, liberalism och konservatism. Beskriv det huvudsakliga innehållet i respektive ideologi samt hur dessa ideologier omsattes i praktiken: Vilken typ av samhällen ville man bygga inom ramen för de olika ideologiska inriktningarna? Hur förhöll/förhåller sig de olika ideologierna till nationalstatstanken och nationalismen? Hur beskrevs förhållandet mellan olika samhällsklasser, mellan män och kvinnor, mellan stat och individ, etc? 8. Nya och gamla stormakter Under framför allt 1800‐talets senare del fram till första världskrigets utbrott börjar Europas karta att förändras. De gamla stormaktsimperierna det osmanska riket och det habsburgska imperiet börjar försvagas samtidigt som det ryska imperiet växer och de nya staterna Italien och Tyskland konsolideras. Klarlägg de utrikespolitiska aspekterna på nationalismens splittrande och enande krafter i dessa områden. Hur gick det till när Italien och Tyskland enades och vilken roll spelade nationalismen i dessa processer? Varför försvagades de gamla osmanska och habsburgska imperierna? 9. Imperialismen Den europeiska imperialismen fick ordentlig fart under perioden 1870 ‐1914. I vilka delar av världen utvecklades de europeiska imperierna och hur kom dessa att organiseras? Fokusera i ditt svar på och jämför de två största imperiemakterna England och Frankrike. Vad kan sägas vara imperialismens ideologi? Vilka var imperialismens främsta orsaker ‐ vilka förklaringar ges störst betydelse i kurslitteraturen? 10. Den industriella revolutionen Redogör för hur industrialiseringen utvecklades på de brittiska öarna. Diskutera de viktigaste allmänna förutsättningarna — vad betonas i kurslitteraturen? Vilken betydelse hade den agrara revolutionen och vilka faktorer kan sägas ha bidragit till att denna utveckling kom igång så tidigt i England? Jämför sedan utvecklingen i England med utvecklingen i några av Europas största stater (framförallt Frankrike, Preussen/Tyskland och Ryssland). Vilka skillnader fanns det i förutsättningar i de olika staterna? 11. Industrialiseringen i Norden Redögör för jordbrukets förändrade villkor under 1800‐talet sam för industrialiseringsprocessen i Sverige. Vilka var de tidigaste svenska industrigrenarna? Varför just dessa? Hur och när kommer industrialiseringsprocessen igång på allvar och vilka industrigrenar blir mest framträdande i den svenska utvecklingen? Avsluta med att göra en jämförelse med övriga nordiska länder. Vad beror skillnaderna mellan de olika nordiska länderna på? 12. Sociala och demografiska förändringar Redogör för och diskutera den socioekonomiska och demografiska utvecklingen i Europa och Norden under 1800‐talet utifrån följande begrepp: 1) den demografiska transitionen, 2) emigration och 3) urbanisering. Redogör även för framväxten av ett klassamhälle och diskutera hur denna process förändrade människors livsvillkor. Hur förändrade industrialiseringen förhållandet mellan olika samhällsklasser? Sker det några avgörande förändringar av kvinnors villkor som kan kopplas till industrialiseringen? Vilka är i så fall dessa förändringar och vilka kvinnor är det som framför allt påverkas (vilka sociala skikt)? Hur tedde sig livet för människor i olika klasser? Diskutera slutligen det förändrade familjelivet och de nya könsroller som blev en konsekvens av samhällsomvandlingen. 13. Tre problem i nordisk historia Redogör för tre problem i nordisk historia under 1800‐talet: 1) Slesvigska frågan 2) Finland under ryskt styre och 3) den svensk‐norska unionstiden och upplösningen av unionen 1905. Diskutera särskilt vilken betydelse nationalismen hade i dessa tre fall. Förklara även vad skandinavismen innebar och betydde under 1800‐talet och hur denna påverkade dessa tre historiska problem. 14. Svensk inrikespolitik Diskutera orsakerna till den gustavianska monarkins fall 1809. Vilka förändringar innebar den nya regeringsformen 1809? Redogör sedan för den inrikespolitiska utvecklingen i Sverige fram till och med representationsreformen 1866. Uppmärksamma särskilt reformpolitiken. 15. Vägen mot parlamentarism och folkstyre Redogör för vägen mot parlamentarism och folkstyre i de nordiska länderna (Sverige, Danmark, Norge och Finland) under 1800‐talet. Jämför utvecklingen i de nordiska länderna. Försök att hitta viktiga milstolpar och diskutera olika faktorers betydelse för det slutliga demokratiska genombrottet. Vilken betydelse hade den allmänna samhällsomvandlingen under 1800‐talets andra hälft? Hur förändrades kvinnors möjligheter att påverka politiska beslut? Ge Sverige särskild uppmärksamhet. Vad karaktäriserade den inrikespolitiska debatten (sakfrågor) i Sverige och vilka var de mest betydelsefulla aktörerna (partier och intressegrupper)? 16. En ny syn på skapelsen 1800‐talet brukar ibland inom vetenskapshistorien beskrivas som ”biologins sekel” i och med genombrottet för den sekulära evolutionsläran. Redogör för bakgrunden till och huvuddragen i en darwinistiska evolutionsläran. Vad är det som i tiden är så revolutionerande med Darwins teori? Diskutera sedan vilka konsekvenser darwinismen fick för synen på människan. Uppmärksamma särskilt darwinismens påverkan på synen på förhållandet mellan olika ”raser” respektive mellan könen! 17. Medicinens utveckling Under 1800‐talet utvecklas alla vetenskapliga grenar i en mer modern riktning och flera yrken som idag betraktas som högstatusyrken professionaliseras. Redogör kortfattat för utvecklingen inom medicinen under 1800‐talet. Vilka viktiga medicinska vetenskapliga landvinningar görs och vad får dessa för konsekvenser för befolkningsutvecklingen och folkhälsan? Även psykiatrin börjar utvecklas under 1800‐talets senare del, och tillsammans med ett allt större vetenskapligt intresse för sexualitet och barnafödande kommer detta att få stora konsekvenser för synen på vad som kan kallas ”den kvinnliga naturen” och kvinnors hälsa. Redogör kort även för denna utveckling.
