E-handel – nya möjligheter, nya hinder

Kommerskollegium 2012:4
E-handel – nya möjligheter,
nya hinder
En kartläggning av e-handelshinder utanför EU
APP
Kommerskollegium är den myndighet i Sverige som ansvarar för frågor som rör utrikeshandel och handelspolitik. Vår
främsta uppgift är att främja frihandel och klara spelregler för
den internationella handeln. Vi arbetar också för en effektiv inre
marknad och ett öppet, starkt multilateralt handelssystem med
fortsatta handelspolitiska liberaliseringar. I vårt uppdrag strävar
vi efter goda handelsmöjligheter på tre nivåer: på EU:s inre
marknad, mellan EU och omvärlden samt globalt, framförallt
inom ramen för världshandelsorganisationen WTO.
Som expertmyndighet förser vi regeringen med besluts- och
förhandlingsunderlag inom handelsområdet. Det handlar såväl
om löpande underlag för aktuella handelsförhandlingar som
långsiktiga strukturella analyser. Våra utredningar och rapporter
syftar till att öka kunskapen om handelns betydelse för samhällsekonomin och för en global hållbar utveckling.
Kommerskollegium har också verksamhet som riktar sig mot
företag. Exempelvis finns på kollegiet SOLVIT-center som
hjälper företag och privatpersoner som stöter på handelshinder
på EU:s inre marknad. Kansliet för Sveriges råd för handelsprocedurer, SWEPRO, finns också under vårt paraply.
I vår roll som handelsmyndighet ingår dessutom att ge stöd till
utvecklingsländer genom handelsrelaterat utvecklingssamarbete. På kollegiet finns också kontaktpunkten Open Trade
Gate Sweden som bistår exportörer från utvecklingsländerna i
deras handel med Sverige och EU.
www.kommers.se
Kommerskollegium, september 2012 – första tryckningen. ISBN: 978-91-86575-43-4
Förord
Internet har skapat nya möjligheter för den internationella handeln. Avståndet mellan köpare och säljare
minskar i betydelse och förändrar sättet på vilket företag och privatpersoner gör affärer, handlar och
kommunicerar. Men samtidigt som nya möjligheter skapas så uppdagas nya handelshinder. I denna
rapport kartlägger vi e-handelshinder som svenska företag möter i länder utanför EU, hinder som begränsar
möjligheten att bedriva e-handel. Många hinder är desamma som för traditionell handel, medan andra är
specifika eller extra besvärliga för just e-handeln. En iakttagelse är att hindren för handel med länder
utanför EU till stor del förefaller vara desamma som företagen möter inom EU.
Detta är Kommerskollegiums fjärde rapport om e-handel. De föregående är Kartläggning av handelshinder
inom EU (2011), e-faktura i gränsöverskridande handel (2010) och senast Hur gränslöst är Molnet? (2012), där vi
studerar cloud computing och internationell handel. Vår avsikt med dessa publikationer är att följa hur
förutsättningarna för internationell handel förändras samt att föda tankar om hur bland annat handelspolitiken bör utvecklas för att den internationella e-handeln ska bli mer öppen.
Den nu aktuella rapporten har sammanställts av Henrik Jonströmer, Magnus Rentzhog och Emilie
Anér på Kommerskollegium. Vi vill rikta ett särskilt tack till de företag som bidragit i intervjuer och med
information till utredningen.
Stockholm, september 2012
Lena Johansson
Generaldirektör
Kommerskollegium
1
Innehållsförteckning
Förord................................................................................................................................................................ 1
1. Inledning........................................................................................................................................................ 4
2. Informationsbrist.......................................................................................................................................... 6
3. Tullrelaterade hinder.................................................................................................................................... 7
3.1 Tullprocedurer är extra besvärliga vid många och små försändelser.......................................................... 7
3.2 Tullar ställer till problem vid returer......................................................................................................................... 7
3.3 Korruption försvårar även för e-handeln............................................................................................................... 7
4. Hinder relaterade till konsumenträtt och konsumentupplysning............................................................ 8
4.1 Skillnader i ånger- och returrätt skapar kostnader och administrativa besvär........................................ 8
4.2 Krav på konsumentupplysning och regler om webbplatsinnehåll................................................................ 8
4.3 Märkning av produkter och myndighetsregistrering är betungande........................................................... 9
5. Betalningar och skatter............................................................................................................................... 10
5.1 Momsregler kan vara otydliga eller skilja sig mellan digital och fysisk försäljning............................... 10
5.2 Skillnader i och krav på betalningslösningar skapar kostnader och administrativa besvär................ 10
5.3 Skriftliga krav omöjliggör användande av onlinelösningar............................................................................. 11
5.4Dubbelbeskattning.......................................................................................................................................................... 11
6. Immaterialrättsliga hinder.......................................................................................................................... 12
6.1 Företag drabbas av intrång........................................................................................................................................... 12
6.2 Mellanhänders ansvar är olika och ibland otydligt............................................................................................ 12
6.3 Svårt att säkra rättigheter till upphovsrättsskyddat material.......................................................................... 13
6.4 Brist på sökbar information om immaterialrätter............................................................................................... 14
6.5 Domänstöld (”domain grabbing”) blir allt vanligare........................................................................................... 14
7. Datalagring och dataöverföring.................................................................................................................. 16
2
8. Statliga kontroller........................................................................................................................................ 17
8.1 Krav på lokal etablering vid registrering av lokala toppdomäner................................................................. 17
8.2 Censur och myndighetskrav på krypteringslösningar...................................................................................... 17
9. Övriga hinder................................................................................................................................................ 18
9.1 Roamingavgifter fördyrar e-handel genom mobila enheter............................................................................ 18
9.2 Bedrägeri förekommer................................................................................................................................................... 18
9.3 Omöjligt få statligt krävd försäkring......................................................................................................................... 18
9.4 Certifiering av produkter fördyrar............................................................................................................................. 18
9.5 Avsaknad av standarder hindrar e-handel............................................................................................................. 18
9.6 Ursprungsregler skapar behov av lokala lager...................................................................................................... 18
9.7 Strikta regler om lansering av audivisuellt material (s.k. “windowing”) hindrar utvecklingen av e-handel... 19
9.8 Subventioner i andra länder snedvrider den internationella konkurrensen............................................ 19
9.9 ”Transportroaming” gör transporter dyra.............................................................................................................. 19
10. Fallstudie: Norge........................................................................................................................................ 20
10.1 Krav på lokal etablering vid registrering av norsk toppdomän...................................................................... 20
10.2 Norska tullprocedurer upplevs som onödigt komplicerade och tidskrävande....................................... 21
11. Fallstudie: Appmarknaden......................................................................................................................... 22
11.1 Varför är appmarknaden intressant?........................................................................................................................ 22
11.2 Hinder och problem........................................................................................................................................................ 22
12. Slutsatser.................................................................................................................................................... 24
Bilaga - Frågeformulär som har använts vid företagsintervjuer.................................................................. 26
Noter.................................................................................................................................................................. 27
Referenser......................................................................................................................................................... 28
3
1. Inledning
Internet har på många sätt omdanat den svenska
och globala ekonomin. Internet har förändrat hur
företag och privatpersoner jämför, köper och säljer
produkter och tjänster; söker och tillhandahåller
information samt sköter betalningar och förvaltar
data. Internet har även öppnat helt nya sektorer i
ekonomin genom att erbjuda nya produkter,
tjänster och affärsmodeller som tidigare inte var
möjliga. Den internationella handeln underlättas
av denna utveckling. E-handel, det vill säga handel
med varor och tjänster som sker med hjälp av
elektroniska medel, har vuxit explosionsartat och
företag kan idag nå konsumenter på utländska
marknader på ett sätt som tidigare inte var möjligt.
Detta har varit gynnsamt inte minst för små företag
som tidigare saknade resurser för att kunna exportera sina varor och tjänster. Men i takt med att e-handeln växer och skapar nya möjligheter uppdagas
även nya handelshinder – hinder som antingen är
specifika eller mer besvärliga för just e-handlare.
Kommerskollegiums kartläggning av e-handels-
hinder inom EU visar t.ex. att e-handeln inom EU
begränsas av en rad rättsliga hinder, så som förbud
mot e-handel som försäljningsform, myndighetskrav
på fysisk etablering, hinder kopplade till försäljningsvillkor samt immaterialrättsliga hinder.1
I denna studie kartlägger Kommerskollegium
hinder som svenska företag möter i e-handel med
länder utanför EU. Studien fokuserar på hinder
som är specifika eller extra besvärliga vid e-handel.
Vi menar att e-handeln har vissa specifika egenskaper som gör att hinder kan påverka denna
handel mer negativt än traditionell handel, detta
då e-handlare:
••bedriver försäljning till ett stort antal marknader
samtidigt,
••inte alltid är etablerade på de marknader de
säljer till,
••i många är fall små och
••ofta skickar många små försändelser istället för
enstaka stora.
Dessa egenskaper har fungerat som utgångspunkter
när vi har bedömt huruvida ett hinder är extra besvärligt för e-handeln.
Studien fokuserar inte enbart på rättsliga hinder
utan behandlar även hinder relaterade till informationsbrist, byråkrati och bristande konkurrens.
Kartläggningen bygger främst på intervjuer. Vi har
intervjuat tjugotvå svenska företag, både små,
medelstora och stora, främst inom sektorerna IToch telekommunikationsteknik, detaljhandel och
underhållningsindustrin.2 Eftersom kartläggningen
bygger på företagsintervjuer återspeglar resultaten i
hög grad svenska företags upplevda hinder och vi
har så långt som möjligt försökt verifiera och komplettera företagens problembeskrivningar. I arbetet
med denna rapport har vi uppmärksammat att vissa
hinder som företagen har tagit upp bygger på missuppfattningar från företagens sida. Detta är samtidigt talande och pekar på att information om
lagar, regler, metoder och praxis som påverkar
e-handeln i andra länder inte är transparenta och
svåra för företagen att ta del av. En viktig del i
arbetet mot en mer öppen internationell e-handel
är därför att göra denna typ av information enklare
och mer transparenta för företagen.
Vi har i denna utredning använt oss av EUkommissionens breda definition av e-handel som
inkluderar följande transaktioner, både mellan
konsumenter och företag (business-to-consumer)
samt mellan företag (business-to-business):
4
••Varor och tjänster köps på nätet men
levereras fysiskt
Exempel: en kund i Norge beställer en bok från en
webbutik i Sverige och boken skickas med post från
Sverige till Norge
••En vara som traditionellt levereras fysiskt
ersätts av leverans via digitala nätverk
Exempel: en kund i Norge laddar ner en e-bok från en
svensk webbplats
••Digital leverans av tjänster
Exempel: en norsk revisor säljer och levererar sina
tjänster via internet till ett företag lokaliserat i Sverige
Definitionen återspeglar det faktum att begreppet e-handel idag är bredare än den ”traditionella”
definitionen som endast innefattar transaktioner
då varor beställs på nätet och levereras fysiskt.3
I kartläggningen har vi identifierat åtta kategorier av hinder som redovisas i separata avsnitt:
••Informationsbrist: företag har svårt att hitta
information om vilka lagar, regler, och metoder
som gäller på olika marknader (avsnitt 2).
••Tullrelaterade problem: krångliga och
administrativa tullprocedurer, tullar på returer
och korruption vid gränsen skapar kostnader och
administrativa besvär för e-handlare (avsnitt 3).
••Hinder relaterade till konsumenträtt och
konsumentupplysning: skillnader i ånger- och
returrätt samt krav på konsumentupplysning är
extra besvärliga för e-handlare som ofta bedriver
försäljning till flera marknader samtidigt
(avsnitt 4).
••Betalningar och skatter: krav på specifika
betalningslösningar samt olika skatteregler skapar
kostnader och administrativa besvär för
e-handlare (avsnitt 5).
••Immaterialrättsliga hinder: e-handlare
drabbas av olika former av immaterialrättsintrång
och har svårt att säkra rättigheter tillupphovsrättskyddat material (avsnitt 6)
••Datalagring och dataöverföring: lagstiftning
som begränsar företags möjligheter att lagra och
föra information, särskilt personuppgifter, över
nationsgränserna hindrar den gränsöverskridande
e-handeln (avsnitt 7).
••Statliga kontroller: e-handeln begränsas av
myndighetskrav på lokal etablering vid registrering av toppdomäner, internetcensur och
myndighetskrav på särskilda krypteringslösningar
(avsnitt 8)
••Övriga hinder: roamingavgifter, bedrägeri,
problem med att få statligt krävd försäkring, certifiering av produkter, avsaknaden av standarder,
ursprungsregler, regler om lansering av audivisuellt material (”windowing”) samt statliga
subventioner (avsnitt 9).
Utöver kartläggningen av hinder innehåller
denna studie även två kortare fallstudier. Den ena
handlar om Norge – en viktig marknad för svenska
e-handlare som i undersökningen stack ut som
extra problematiskt speciellt för svenska detaljhandelsföretag (avsnitt 10). Den andra handlar om
”appmarknaden” – en ny marknad (existerade ej
före 2008) med sina egna specifika hinder och
problem (avsnitt 11). Kartläggningen avslutas med
en sammanfattning och en diskussion kring hur
man kan gå tillväga för att göra den internationella
e-handeln mer öppen.
5
2. Informationsbrist
Ett problem som genomgående har tagits upp av de
företag kollegiet har intervjuat är svårigheten att
hitta information om nationella lagar, betalsätt,
logistiklösningar etc. i de länder företagen bedriver
e-handel. Då e-handlare ofta säljer sina varor och
tjänster till ett stort antal marknader samtidigt är
problemet extra betungande för e-handlare. Särskilt
små företag finner detta problematiskt eftersom de
saknar resurserna som krävs för att samla in och
analysera all relevant information kopplat till de
länder man är aktiva i. Ett litet företag inom detaljhandeln som bedriver försäljning till över 70 länder
uttryckte det så här: ”Det är extremt svårt att få en
överblick över vad som gäller i alla länder man
säljer till och vi arbetar utifrån metoden ”trial and
error”. Alltså provar vi oss fram men det innebär
samtidigt att man ibland råkar bryta mot vissa
länders lagar”. Med andra ord är rättsläget oftast
osäkert för e-handlare och dessa har svårt att få en
överblick över det lapptäcke av lagar och regler man
måste anpassa sin försäljning till. Detta kan till och
med innebära att e-handlare ibland omedvetet
bryter mot vissa länders lagar och regler. Problemet
har även tagits upp av stora företag. Ett av Sveriges
största företag som är verksamma i bland annat
USA och Kina klagade på otydlig information från
6
myndigheter i båda dessa länder vad gäller krav på
märkning av produkter samt regler om konsumentupplysning.
Flera av de företag som kollegiet har varit i
kontakt med efterlyste att svenska myndigheter
eller branschorganisationer tar fram lättillgängligt
material om vad e-handelsföretag bör tänka på när
man bedriver försäljning till andra länder via internet. Exportrådet har tagit ett initiativ som går i linje
med just detta, nämligen en nätbaserad e-handelsguide riktad till svenska företag (se faktaruta
nedan).
Exportrådets e-handelsguide
För att underlätta för svenska e-handelsföretag
som vill börja exportera utomlands har Exportrådet tagit fram en nätbaserad E-handelsguide. Guiden innehåller information om lagar,
regler, trender och annat som bör beaktas vid
försäljning över nätet till kunder i andra länder.
Guiden täcker till en början Norden, Tyskland,
Baltikum, Polen, Ryssland och Vitryssland och
finns tillgänglig på Exportrådets webbplats:
www.swedishtrade.se/ehandelsguiden
3. Tullrelaterade hinder
Flera företag, särskilt de inom detaljhandelssektorn,
har uppgett att tullar är det största hindret för
e-handeln. Detta problem är inte förekommande
inom EU där det råder tullfrihet i handeln mellan
medlemsländerna. Vid export till länder utanför EU
är tullar dock ett stort problem. Ett företag menade
att ”utanför EU är det alltid tullen som är det mest
problematiska”. Tullar höjer priserna på de varor
som e-handlare säljer och minskar på så vis deras
konkurrenskraft. Tullkostnader är dock troligen inte
ett större problem för e-handel än för traditionell
handel. Vi har därför i denna kartläggning valt att
inte fördjupa oss i frågan om tullnivåer, utan istället
fokuserat på vissa tullrelaterade frågor som vi
menar slår extra hårt mot just e-handeln.
3.1 Tullprocedurer är extra besvärliga
vid många och små försändelser
Betungande tullprocedurer är ett problem även
för den traditionella handeln men kan vara extra
betungande för e-handlare då de ofta skickar
många små försändelser istället för enstaka stora.
I flera fall är e-handlarna också små aktörer och
därmed känsligare för de kostnader som tullprocedurer skapar för företagen. Företag har uppgett
att tullprocedurer har bidragit till att man har valt
att inte gå in på vissa marknader. Särskilt Ryssland
togs upp av flera företag i detta sammanhang.
En del länder har omständiga och omoderna
metoder i tullen. För Ukraina nämndes att EDIfiler4 inte godkänns utan varje paket måste deklareras (innehåll, hur mycket de rymmer och vikt).
Liknande regler finns även i andra länder men kan
då ofta skötas av speditör/distributör. I Ukraina
måste e-handlare utföra arbetet.
Ett företag har valt att registrera tullager5 i Norge
och Schweiz för att undvika den byråkrati som
uppstår vid tullhanteringar. Företaget menar att de
helst inte vill behöva använda lokala tullager men
att procedurerna (och tullkostnaderna) gör att detta
behövligt. Se även fallstudien om Norge nedan
(avsnitt 10).
3.2 Tullar ställer till problem
vid returer
Möjligheten att returnera varor köpta via internet är
en viktig konsumenträttslig fråga. Dock är de gränsöverskridande returerna kostsamma och adminis-
trativt betungande för företagen. Returproblematiken gäller alla marknader även om t.ex. Norge och
Ukraina har lyfts fram som extra besvärliga. Ett
företag nämnde även Turkiet där säljaren står för
alla kostnader i samband med returer. Detta kan
bli väldigt kostsamt vid långväga e-handel.
Ett företag i klädesbranschen berättade att de får
50 returer per 150 sålda varor. Utöver detta tillkommer då kostnaderna för returerna. I många fall
returnerar kunden varan och anger att mottagaren
(det vill säga företaget) i Sverige ska betala. Ett
företag uppgav att detta kan medföra kostnader
uppemot 500 kronor per retur i tull- och fraktavgifter. I vissa fall kan returkostnaden i kombination med tidskrävande processer medföra att företagen inte tar hem returerna. I Ukraina har ett företag
istället valt att sälja vidare returnerade varor till så
kallade outlets i Ukraina. Även om företaget hellre
hade velat skicka tillbaka varorna till Sverige var det
mindre kostsamt att hantera returerna på detta sätt.
Svenska företag har möjlighet att få tullfrihet på
varor som returneras från länder utanför EU, givet
att vissa villkor uppfylls, genom att ansöka om
detta hos Tullverket.6 Denna möjlighet var dock
inget som de företag vi var i kontakt med verkade
utnyttja. Vi kan anta att detta beror på att företagen
antingen inte är medvetna om att möjligheten finns
eller att de anser att proceduren är för tidskrävande.
3.3 Korruption försvårar även för
e-handeln
Korruption är ett stort problem för den internationella handeln generellt, oftast i relation till tullförfaranden. Det kan röra sig om allt från krav på
mutor till varor som försvinner. Både stora och små
företag tog upp problemet. Flera företag ansåg att
e-handel är extra känsligt då det i många fall rör sig
om små försändelser som ”lättare kommer bort”
och företagen har inte alltid personal på plats som
kan följa upp eventuella problem. Det faktum att
det finns olika syn i olika länder på vad som ska
klassas som korruption kan också vara ett problem.
Ett företag hade lämnat den kinesiska marknaden och ett annat berättade att de valt att inte
sälja varor till Ryssland på grund av korruption.
I fallet Ryssland medför korruption (tillsammans
med byråkrati) att få logistikföretag vill leverera
varor dit, vilket höjer kostnaderna. Även Turkiet,
Ukraina och ”andra länder i Östeuropa” nämndes.
7
4. Hinder relaterade till konsumenträtt och konsumentupplysning
När e-handelsföretag riktar sin försäljning till flera
marknader samtidigt omfattas dessa företag av de
olika konsument- och marknadsrättsliga regler
som gäller i dessa länder. Detta skapar i sin tur
kostnader och administrativa besvär för företagen
som måste anpassa sin försäljning till respektive
marknad. Detta är ett problem även inom EU men
är ett ännu större problem internationellt där
konsument- och marknadsmässiga regler kan
skilja sig åt ännu mer.
4.1 Skillnader i ånger- och
returrätt skapar kostnader och
administrativa besvär
Ett vanligt problem för e-handelsföretag är skillnader i konsumenträttsregler. Detta gäller främst,
men inte uteslutande, ånger- och returrätt. En del
företag såg skillnaderna som ett stort hinder, främst
associerad med administrativa kostnader. Andra
företag menade att olikheter visserligen är besvärligt men inte i någon större utsträckning då de
ganska enkelt kan anpassa sig till olika krav. Dessa
företag var ofta sådana som hade stora försäljningsvolymer och en generös returpolicy. Frågan om
8
skillnader i konsumenträtt handlar även mycket om
företagens osäkerhet om vad som gäller på olika
marknader. Det kan vara både svårt och kostsamt
att ta reda på vad den lokala konsumenträtten
dikterar.
En relaterad fråga är behovet att enkelt kunna
lösa tvister som kan uppstå, inte minst i s.k. B2Chandel (business-to-consumer)7. Ofta rör tvisterna
små belopp och det är i praktiken svårt att driva
ärendena i vanlig domstol. Istället finns idag flera
alternativa tvistlösningsmekanismer att tillgå men
vid handel utanför EES så är dessa ofta svåra att få
tillgång till, samma sak gäller för konsumentvägledning8. Detta skapar osäkerhet hos både köpare
och säljaren vilket i sin tur hämmar e-handeln.
4.2 Krav på konsumentupplysning
och regler om webbplatsinnehåll
Flera företag har tagit upp lagar och regler som
påverkar hur företag måste utforma sina webbplatser som problematiska. Det kan antingen
handla om krav från myndigheternas sida om vad
webbplatsen måste innehålla eller begränsningar av
innehållet. Ett vanligt problem handlar om krav på
användandet av lokala språk. Vanligen anpassar
företagen sina webbplatser till lokala språk men i
vissa fall, speciellt i länder med flera officiella språk
(såsom i Kanada), kan detta krav bli kostsamt – inte
minst om försäljningsvolymerna är små. Det är
även vanligt att länder ställer krav på vad som
måste visas i form av märkning och information till
kunderna. I en del länder kan dessa skilja sig mellan olika delstater eller regioner (USA togs upp som
problematiskt i detta avseende av flera företag).
Ofta är reglerna otydliga och de företag som tagit
upp detta hade haft problem med att få klarhet från
myndigheters sida om vilka regler det är som gäller.
Webbplatsanpassningen kan vara kostsam och
betungande, speciellt i de fall där företagen inte vet
exakt vad som krävs av dem.
De flesta länder har även regler kring vad som
inte får förekomma på webbplatser. Om ett företag
har en webbplats som är riktat till en specifik
marknad kan sådana regler innebära att företaget
exempelvis inte tillåts visa upp hela sitt sortiment
på webbplatsen. Ett företag berättade att Saudiarabien har regler om hur mycket hud som bilder
på kvinnor får visa och som bl.a. innebar att man
inte fick visa bilder på kvinnor i underkläder. En
barnpyjamas med bilder av grisar på får varken
visas eller saluföras i landet. Ett annat företag sa att
de i USA inte får visa barn och sängkläder i samma
bild. Dessa regler kan påverka affärsmöjligheterna
och innebära ökade kostnader för arbetet med att
anpassa webbplatserna.
4.3 Märkning av produkter och
myndighetsregistrering är
betungande
Det är vanligt att länder ställer krav på märkning av
produkter. Det kan röra sig om vilken information
”nacklappen” på kläder ska innehålla till att innehållsförteckningar och manualer ska vara på lokala
språk. I vissa länder finns krav på att företag ska
registrera sig hos lokala myndigheter för att få sälja
vissa varor. Dessa krav ökar den administrativa
bördan för företagen, inte minst om deras försäljning riktar sig till ett stort antal marknader. Det är
enklare för etablerade företag att hantera dessa
problem då deras volymer vanligen är större och
de kan hantera kraven i olika länder separat.
E-handelsföretag har det svårare att ha lager av
t.ex. kläder anpassade till villkoren på samtliga
marknader de säljer till.
Ett företag berättade att de inte säljer kosmetika
på alla sina marknader då krav på att innehållsföreteckningen ska vara på lokala språk ökar den
administrativa bördan och kostnaden. Företaget
har även valt att inte sälja elektronik utanför Sverige
pga. krav på många utländska marknader att manualer ska vara på lokalt språk. Ett annat företag har
valt att inte sälja livsmedel till en viss marknad då
kravet på registrering hos landets motsvarighet till
Livsmedelsverket kostade mer, i tid och pengar, än
vad försäljningen skulle inbringa.
9
5. Betalningar och skatter
5.1 Momsregler kan vara otydliga
eller skilja sig mellan digital och
fysisk försäljning
Momsproblematik var ett vanligt tema som togs
upp av de företag kollegiet intervjuade. I flera fall
handlade det om oklarheter kring i vilket land som
moms ska redovisas och andra exempel på otydliga
regler. Det vanligaste förekommande problemet
verkade vara krav på momsregistrering. Sådana
krav finns i många länder – både inom och utanför
EU – och medför att företagen måste momsregistrera sig på marknader om de säljer över en viss
summa. Detta för med sig ett faktiskt krav på
etablering vilket går emot själva grundidén med
e-handel. De flesta företag, som inte vill etablera
sig lokalt, väljer att lösa detta genom att anlita ett
momsombud, vilket i sin tur skapar kostnader
(se avsnitt 10 och fallstudien om Norge för en mer
utförlig beskrivning av detta problem).
E-handel i länder som är uppdelade i delstater
kan medföra ytterligare problem. Företagen lyfte
främst fram USA, Kanada och Australien som
exempel. Problemet är att delstater många gånger
har sina egna moms- och skattesatser vilket är svårt
att hantera administrativt och medför kostnader.
Denna problematik uppstår lätt när företagen har
försäljningen på internet medan returer sker i butik.
10
Ofta sker då försäljning och retur i olika delstater
och företaget måste bl.a. redovisa momsskillnader.
Ett företag tog upp att momsen i flera länder är
högre på digitala böcker jämfört med fysiska vilket
påverkar handeln med digitala böcker negativt.
Detta är fallet i Norge (samma sak gäller även i
Sverige9). Det finns även skillnader i moms mellan
underhållningsmedierna bio, DVD och video-ondemand (VOD). Momsen är oftast lägst på bio och
skillnaden påverkar försäljningen av inte minst
VOD negativt.
5.2 Skillnader i och krav på
betalningslösningar skapar kostnader och administrativa besvär
Betalningen för produkter och tjänster som handlas
över internet sker i de flesta fall på annat sätt än vid
köp i en fysisk butik. För att e-handeln ska kunna
nå sin fulla potential krävs det att konsumenter
känner sig trygga med att göra betalningar över
internet. Många länder har därför nationella regleringar som föreskriver vilka betalningsmedel som är
godkända vid köp gjorda över internet. Även om
denna typ av reglering kan vara nödvändig för att
uppnå en hög säkerhetsnivå för betalningar gjorda
via internet så finns det samtidigt en risk för överreglering som skapar problem för företagen och
hindrar e-handeln. Flera av de intervjuade företagen tog upp olika problem relaterade till betalningar som medför ökade kostnader och administration. För att vara konkurrenskraftiga på flera
marknader behöver företagen många unika lösningar.
I vissa länder har kraven på specifika betalningslösningar dock inneburit att företag valt att inte
sälja till dessa marknader. Olika betalsätt på olika
marknader öppnar även upp för bedrägeri då
företagen får svårare att hantera olika system.
Många svenska e-handlare väljer t.ex. att inte
godkänna ryska kreditkort.
Flera exempel framfördes där företagen enligt
lag eller de facto behöver använda ett fåtal
bestämda betalningslösning (som ibland kan vara
lokal). Andra fall handlar t.ex. om att nationella
kontokort inte går att använda utanför landet ifråga
(t.ex. i Brasilien) eller att länder inte godkänner
e-signaturer (Kina och Ryssland) eller kontokort
vid on-linetransaktioner. Ett företag nämnde att de
har egna kreditlösningar men att dessa inte går att
använda utanför Norden. Många företag använder
onlinebetalningstjänster som Paypal och Moneybookers. Flera ansåg dock att företagen som
driver dessa betalningssystem har för stor makt
och e-handlarna är utelämnade till deras villkor.
En alternativ betalningsmetod för företagen är
att på sina webbplatser erbjuda utländska kunder
att betala via sin internetbank. För att kunna erbjuda denna betalningstjänst krävs det dock att
företaget öppnar ett lokalt bankkonto hos de olika
banker vars internettjänster man vill använda sig av.
För att kunna erbjuda kunderna att betala via så
många internetbanker som möjligt måste därför
företagen att öppna flera lokala bankkonton i olika
länder. Något som innebär kostnader och ökad
administration för företagen. Ett annat problem
som uppmärksammades var krav på försäljning i
lokal valuta. Vid e-handel med Kina så måste
försäljning ske i lokal valuta vilket begränsar företagens möjligheter att erbjuda varor och tjänster
under de förutsättningar de själva önskar. Samma
sak gäller t.ex. i Sydafrika.
Rätten att ta kreditupplysning lyftes också fram.
Rätten är generellt svagare utanför Sverige och i
vissa länder är det endast banker som har rätt att ta
få ta del av kredituppgifter. I andra länder lämnas
bara ”negativa” uppgifter ut (t.ex. betalningsanmärkningar) och inte ”positiva” uppgifter (t.ex. årsinkomst), vilket gör det svårt att göra en balanserad
bedömning av potentiella kunder.
5.3 Krav på skriftliga kontrakt
omöjliggör användande av
internetlösningar
I en del länder kan företagen inte erbjuda vissa
internetbaserade tjänster eftersom ländernas lagar
inte är uppdaterade till den digitala miljön. Tydliga
exempel på detta är krav på pappersfaktura och
krav på skriftligt kontrakt, dvs. underskrifter med
papper och penna. Båda kraven försvårar digitala
lösningar och ökar administrationen för företag, i
vissa fall till den grad att försäljning blir omöjlig.
Ett företag berättade t.ex. om en lösning där leverans av varor automatiskt registreras i mottagarens
fakturasystem via en internetbaserad plattform.
Denna lösning går inte att sälja i länder som
Kazakstan, Ryssland och Ukraina pga. krav på
pappersfaktura.
5.4 Dubbelbeskattning
E-handel skapar intäkter i utlandet och det finns
risk för dubbelbeskattning. Lyckligtvis finns ofta
bilaterala avtal som hanterar detta. Trots detta
berättade ett företag att Norge var ett problem i
detta sammanhang. Bolaget hade öppnat en filial i
Norge och sålde sen varorna till filialen (som i sin
tur sålde varorna på nätet i Norge) för att undgå
dubbelbeskattning.
11
6. Immaterialrättsliga hinder
Många av de intervjuade företagen har lyft fram
immaterialrättsrelaterade problem som det största
eller ett av de största hindren för sin verksamhet.
Dessa hinder uppstår eftersom immateriella rättigheter ofta regleras nationellt och inte är harmoniserade över nationsgränserna. Exempelvis företräds i de flesta fall upphovsrättshavare av sitt lands
kollektiva rättighetsförvaltande organ och licenser
för att använda skyddade verk (såsom musik och
film) lämnas oftast för ett begränsat geografiskt
område. Detsamma gäller varumärken som registreras på nationell basis. Som Kommerskollegium
tidigare har konstaterat finns det många immaterialrättsliga hinder inom EU (Kommerskollegium 2011)
och företag som har bidragit till denna utredning
har uppgett att dessa hinder är ungefär lika vanligt
förekommande inom som utanför EU.
6.1 Företag drabbas av intrång
Inte oväntat har många företag drabbats av intrång i
sina immaterialrätter vid e-handel. Konkurrenter
använder det svenska företagets namn på sina
produkter och får det att se ut som om det är
företagets produkt. Kina och Ukraina nämns som
problem i sammanhanget. Illegal nedladdning
drabbar inte bara försäljningen av tv- och dataspel
utan även mobilapplikationer. Användare kan låsa
spärrarna på och ”kapa” sin smarta telefon och
därefter ladda ner appar från fildelningsajter utan
att betala.
Ett företag menade att Googles regler om
annonser och nyckelord öppnar för varumärkesintrång. Google går i vissa fall med på att inga
andra annonser än för företaget som har ett visst
namn får komma upp när man söker på det namnet
(detta gäller för t.ex. IKEA). Om Google däremot
anser att ett företagsnamn är generiskt skyddas inte
namnet på samma sätt och andra företag kan då
lägga upp annonser under den sökträffen och
använda de ”generiska” orden i sina nyckelord
(antingen öppet eller dolt). Dessa företag kommer
då högt upp i träfflistan och kan åka snålskjuts på
andras goda rykte.
Ett detaljhandelsföretag rapporterade problem
med privat parallellimport, där vissa kunder köper
upp stora kvantiteter för att sedan sälja i t.ex. Ryssland. Detta kan vara fullt tillåtet om importlandet
inte förbjuder parallellimport. Ett företag rapporterade att Ryssland skiljer sig starkt från EU i att
ryska köpare – inte säljare – i e-handel riskerar att
göra sig skyldiga till immaterialrättsintrång när de
köper från en säljare utanför Ryssland. Detta
riskerar i sin tur att minska konsumenternas vilja
att e-handla.
6.2 Mellanhänders ansvar är olika
och ibland otydligt
En central fråga är vilket ansvar mellanhänder på
Internet (t.ex. bredbandsföretag, sökmotorer och
försäljningssidor) bör ha för immaterialrättsligt
skyddat material som sprids via deras sidor. Frågan
är lika aktuell inom som utom EU. Här har företagen motstridiga intressen och problembeskrivningar, beroende på bransch. Rättighetshavare
anser i allmänhet att mellanhänder bör kontrollera
vad som bjuds ut via deras tjänster och omedelbart
12
ta bort material som gör intrång, kanske till och
med räknas som medskyldiga till intrånget. Mellanhänderna anser sig i allmänhet inte ha möjlighet
eller skyldighet att granska material på det viset,
eller ta ansvar för vad kunderna använder deras
tjänster till.
Rättighetshavare som upptäcker intrång kan
antingen kontakta den som gör intrång direkt eller
mellanhanden för att få dem att stoppa intrånget.
Det är då viktigt att det finns regler för vad mellanhanden är ansvarig för, men sådana saknas i vissa
länder, bland annat i Turkiet. Ett av de intervjuade
företagen som har mellanhandsrollen skriver av
denna anledning alltid in i sina användarvillkor att
de har rätt att stänga ner en tjänst om en myndighet
kräver det. Företaget tar sig dock inte rätten, och
säger även att de inte får ta sig rätten rent legalt, att
själva övervaka kundens verksamhet.
Det har varit många rättsprocesser mellan
online-plattformar och rättighetshavare. I skrivande stund pågår t.ex. en rättegång i Holland som
handlar om teleoperatörers ansvar vid fildelning.
Ett företag menade dock att rättsprocessernas tid är
över och att vägen framåt går via samarbete mellan
parterna. Snabb teknikutveckling har skapat bättre
filter mot material som gör intrång. Samma företag
uppgav dessutom att samarbetet inom EU har fått
skjuts genom att kommissionen har tagit initiativ
till en överenskommelse mellan intresserade parter.
6.3 Svårt att säkra rättigheter till
upphovsrättsskyddat material
Ett hinder för lagliga alternativ för strömning (så
kallad ”streaming”) och nedladdning av upphovs-
rättsskyddat material är enligt vissa företag bristerna kring information om, tillgänglighet till och
köp (licensiering) av upphovsrätter, framför allt
över gränser.10 Omvänt tar flera företag, särskilt små
företag, också upp risken för att de själva begår
intrång utan att vara medvetna om det.
Eftersom immaterialrätter normalt regleras och
skyddas nationellt måste företag som säljer i flera
länder vanligen säkra tillträde till rättigheter för
varje nytt land. Upphovsrätt skiljer sig dessutom
från andra immaterialrätter genom att de inte
(behöver) registreras. Det finns därför inget register
över gällande upphovsrätter. De som vill använda
upphovsrättsskyddat material får söka hos organisationer för kollektiv rättighetsförvaltning (såsom
STIM11) i varje land, men dels har inte rättighetshavaren nödvändigtvis registrerat sig där, dels
saknas sådana organisationer i en del länder.
Även EU-regelverket är fragmenterat och illa
anpassat till den digitala miljön, särskilt rörande
klarering, kollektiv rättighetsförvaltning och gränsöverskridande licenser.12 Tillsammans med
svårigheten att ta reda på om något är skyddat
leder detta till höga transaktionskostnader för
licensiering av upphovsrätter.13
Vissa företag uppgav att det är särskilt problematiskt att säkra rättigheter till filmer som ska säljas
på internet genom strömning. Ett företag beskrev
systemet för upprättshovsskyddad film som ”en
snårskog som är helt omöjlig att förstå sig på”. För
det första är reglerna för digitala filmer otydligare
än för filmer som säljs fysiskt. För de senare betalar
företaget en så kallad privatkopieringsavgift på den
fysiska varan – dvs. DVD-skivan – som i sin tur går
till rättighetshavaren. För digitala filmer finns dock
inte samma enkla system. För det andra tillkommer
13
gränsproblematiken. När tillhandahållare av strömmad film går in på en ny marknad krävs de på
ersättning (ibland för både film och musik) från
rättighetshavare och organisationer för kollektiv
rättighetsförvaltning i det landet. Detta sker trots
att företaget tidigare har betalat för licensen till det
bolag som äger rättigheterna i samband med att de
först började tillhandahålla filmen. Ett ytterligare
problem är att licensiering inte alltid är teknologineutral. Tillsammans gör detta, enligt företagen, att
utvecklandet av nya och innovativa e-tjänster inom
film hämmas. Ett företag ansåg vidare att avgifterna
generellt sett är mycket högre på de digitala filmerna då de stora rättighetshavarna, särskilt de i USA,
har för stor marknadsmakt i prissättningen. Ett
annat företag pekade på att organisationerna för
kollektiv rättighetsförvaltning i olika länder tillämpar olika prisnivåer.
Vad gäller e-boksmarknaden menade ett företag
att denna hämmas av att upphovsrättsreglerna i
kontrakten kan hindra äldre litteratur från att
förvandlas till e-böcker. Rättighetsproblematiken
finns även inom musikbranschen. Här klagade ett
företag över STIM:s affärsmetoder. Rättighetsförvaltning utgör i viss mening ett naturligt monopol
vilket kan medföra svårigheter att förbättra
konkurrensen. EU-kommissionen presenterade
nyligen ett förslag om att förenkla handeln med
musiklicenser på den inre marknaden.14
6.4 Brist på sökbar information
om immaterialrätter
Vissa företag menar att det även är svårt att hitta
information om de immaterialrätter som registreras
– varumärken, mönster och patent – vilket gör att
de riskerar att göra intrång omedvetet. Ett företag
beskriver att eftersom internetrobotar kan söka
efter intrång kan omedvetna eller oskyldiga intrång
snabbt fångas upp. Flera företag vill se centrala sök-
14
bara databaser där man slagit samman nationella
register (både inom och utanför EU). Detta är återigen en fråga som också kan vara lika problematisk
för den traditionella handeln, men blir mer akut för
e-handlare som försöker sälja till många olika
marknader utan att etablera sig först.
6.5 Domänstöld (”domain
grabbing”) blir allt vanligare
Domänstöld innebär att Internetsidor med identiska eller liknande kännetecken som ett varumärke
registreras, med följden att en internetadress
identisk med varumärket ”blockeras” för den som
innehar varumärket i landet i fråga eller utomlands.
Den rättmätige ägaren kan då dessutom komma att
anses göra intrång i det varumärke som har registrerats på domänen. Flera av de intervjuade företagen har råkat ut för detta problem. Det nämns
särskilt i relation till Kina och andra asiatiska
länder, men finns även inom t.ex. EU. Ett företag
har valt att hantera domänstöld genom att registrera domännamn i de länder som bedöms som
viktigast, men det blir för dyrt och komplicerat att
göra i samtliga toppdomäner.
ICANN (Internet Corporation for Assigned
Names and Numbers) är en internationell privatsektororganisation som koordinerar domännamnssystemet. Ett företag menar att nya regler som
antagits i ICANN kommer att förvärra domänstöldsproblemen. Det ska bl.a. bli möjligt för företag att
ansöka om att bilda egna s.k. toppdomäner (såsom
”.google”). Följden kommer att bli, enligt företaget,
att företag måste ha koll på och skydda fler toppdomäner kopplade till företagens varumärken.
Inga multilaterala immaterialrättsregler finns
som direkt förhindrar registrering av domännamn
som liknar eller är identiska med varumärken i
andra länder. Det finns dock möjlighet att använda
alternativ tvistlösning, bl a i ICANN:s regi.
15
7. Datalagring och dataöverföring
Flera företag som kollegiet har intervjuat har tagit
upp lagar och regler som begränsar möjligheten till
att lagra och föra information över nationsgränser
– främst i form av personuppgifter och annan
känslig information – som ett stort problem. Även
om denna typ av lagstiftning behövs för att skydda
människors personliga integritet är det viktigt att
den utformas på ett sätt som främjar teknologisk
innovation och de ekonomiska fördelar som gränsöverskridande datalagring och dataöverföring för
med sig. Särskilt Norge har lyfts fram av företagen
som problematiskt i detta avseende. Flera har
uppgett att norsk lag förbjuder inhämtning och
lagring av norska kunders personnummer. Detta
innebär att företagen måste anpassa sina system för
att hantera uppgifter om de norska kunderna samt
att man inte har möjlighet att genomföra kreditupplysningar på dem för att säkerställa dess kreditvärdighet.
Möjligheten till gränsöverskridande datalagring
och dataöverföring är inte minst viktigt för företags
möjlighet att använda sig av så kallade molntjänster.
Via molntjänster tillhandahålls informationslagring
genom användandet av externa och ofta avlägset
placerade dataservrar. Istället för att lagra information på en företagsserver så lagras information på
externa servrar (i ”molnet”) som nås via Internet.
Många gånger är dessa servrar placerade i ett annat
16
land än det land som molntjänstanvändaren själv
befinner sig i. På så vis fungerar begränsningar mot
gränsöverskridande dataöverföring och datalagring
som ett indirekt hinder mot användandet – och
erbjudandet – av molntjänster.15 Denna typ av
begränsning rapporterades som ett problem för ett
svenskt företag verksamt i Ryssland och Kazakstan.
Företaget stötte på problem när man ville integrera
uppgifter om sina anställda (information om deras
löner, anställningsform etc.) med företagets molntjänstbaserade HR-system som i sin tur använde sig
av en server placerad i Tyskland. Lagstiftning i
Ryssland och Kazakstan som berör hantering av
personuppgifter uppgavs dock vara så restriktiv och
komplicerad att företaget istället hade valt att lagra
och hantera uppgifterna lokalt i dessa länder. Enligt
företaget kräver nämligen rysk lag att varje enskild
anställd måste ge skriftligt samtycke till att deras
uppgifter lagras utanför landets gränser. Detta samtycke var dessutom tvunget att förnyas kontinuerligt (en gång varje år eller liknande). I Kazakstan är
det enligt företaget förbjudet att lagra ”känslig
information” utanför landets gränser. Det finns
dock ingen vedertagen definition av vad som klassificeras som känslig information. I båda dessa fall
innebar företagets anpassning till de nationella
reglerna extra administrativa kostnader för företaget ifråga.
8. Statliga kontroller
Flera företag har tagit upp olika former av statliga
kontroller i länder utanför EU som ett hinder mot
att bedriva e-handel. Problemen som beskrivs
nedan visar på statliga kontrollåtgärder som är
särskilt problematiska för e-handeln.
8.1 Krav på lokal etablering
vid registrering av lokala
toppdomäner
Myndighetskrav på lokal etablering för att kunna
registrera ett lokalt toppdomännamn har lyfts fram
som ett problem av flera företag. Norge och Japan
är de två länder som har tagits upp i detta sammanhang. Problemet handlar om att företag riskerar att
gå miste om potentiella kunder om man inte har en
webbplats registrerad med en lokal toppdomän.
Problematiken beskrivs mer utförligt i kapitlet om
Norge nedan (avsnitt 10). Detta problem förekommer även i länder inom EU och tas upp i Kommerskollegiums kartläggning av e-handelshinder inom
EU (Kommerskollegium 2011).
8.2 Internetcensur och myndighetskrav på krypteringslösningar
Ett konsultföretag med kontor i Kina tog upp de
kinesiska myndigheternas kontroll av Internet som
ett problem. Myndigheterna hade stängt ned företagets kinesiska webbplats helt utan förvarning och
utan förklaring. Det existerade inte heller några
tydliga regler eller ens riktlinjer från myndigheternas sida om vad som var tillåtet och inte på en
webbplats. Detta skapar självklart en rättsosäkerhet
för företag som är verksamma i landet. Kina och
flera andra auktoritära regimer använder s.k. internetfilter för att censurera och begränsa tillgången
till information online. Det är även vanligt att
åtkomsten till utländska webbplatser blockeras av
myndigheterna som åberopar skydd av nationell
säkerhet och social ordning.
Länder kan även ställa krav på företag som tillverkar mjukvara att använda sig av specifika krypteringslösningar som de nationella myndigheterna
har möjlighet att ”låsa upp” om de så vill. Ett företag som utvecklar appar uppgav att amerikanska
myndigheter har sådana krav. I Kina finns det krav
på att trådlös nätverksutrustning endast får
använda statligt sanktionerade krypteringsmetoder
(som kinesiska myndigheter har nyckeln till) istället
för de säkra protokoll (secure protocols) som
tillämpas i resten av världen.
17
9. Övriga hinder
Utöver alla de problem vi belyst ovan så har företagen som vi har intervjuat stött på en lång rad
andra hinder av allahanda natur.
9.1 Roamingavgifter fördyrar
e-handel genom mobila enheter
Roaming (som härstammar från det engelska ordet
för ”att vandra”) är den term som används när en
mobiltelefonanvändare kopplas från en teleoperatör till en annan och sker, oftast automatiskt, när en
användare använder sin mobiltelefon utomlands.
Mobiloperatörer sluter roamingavtal sinsemellan
för att tillhandahålla denna funktion och för att
operatören ska kunna debitera samtalet på den
ordinarie teleräkningen, utan att en utländsk
räkning behöver skickas till kunden. Problemet
är att roamingmarknaden präglas av bristande
konkurrens varför avgifterna som mobiloperatörerna beslutar om sinsemellan, och som kunden i
slutänden får betala, blir orimligt höga.
De höga avgifterna påverkar privatpersoners
och företags telefon- och dataanvändning utomlands, och därmed e-handeln, negativt. Ett företag
konstaterade att detaljhandel via mobil idag är
begränsad men beräknas öka markant framöver.
Analysföretaget Jupiter uppskattar att transaktioner
för över 240 miljarder dollar skedde genom mobila
dataenheter 2011.16 Det stora problemet är att kostnaden för dataöverföring, och på så sätt användandet av olika tjänster, blir så pass hög att kunderna
avstår från att använda tjänsterna när man befinner
sig utomlands. Ett företag menade att framtagandet
av mobila lösningar påverkas av roaming då stordriftsfördelar försvinner. Se fallstudien om appmarknaden (avsnitt 11) för exempel.
9.2 Bedrägeri förekommer
Bedrägeri på nätet är tyvärr förekommande och
nämndes som problematiskt av flera företag. En
e-handlare som vi pratade med sa att bedrägeri
förekommer överallt men är särskilt vanligt i Ryssland, Kina och länder i Afrika. Få logistikföretag vill
arbeta med Ryssland p.g.a. bedrägeririsken (liksom
tullprocedurer, se avsnitt 3.3). Ett företag uppgav att
man hade lämnat den ryska marknaden pga.
bedrägeri. Ett annat tog upp problem där produktnycklar till den mjukvara som säljer sprids på
internet till andra, icke-betalande, användare.
18
9.3 Omöjligt att få försäkring
I USA har företag så kallat produktansvar vilket
innebär att företagen kan anses ansvariga för
eventuella person- eller sakskador som uppstår till
följd av fel eller bristfällig säkerhet hos de produkter som företagen säljer. Ett sätt att skydda sig mot
eventuella skadestånd är att teckna produktansvarsförsäkring. Ett företag påpekade att inga försäkringsbolag vill sälja sådana försäkringar till e-handlare
och e-handlare får därmed själva stå för hela
risken.
9.4 Certifiering av produkter
fördyrar
I Korea är produkter avsedda för barn upp till tre
års ålder föremål för certifieringskrav. Produkterna
måste ha testats på ett ackrediterat testlabb och
vara märkta med Korea Certificate (KC)-symbol.
Produkter är även föremål för myndighetskontroller
för att säkerställa att de uppfyller relevant lagstiftning. I Ryssland finns liknande certifieringskrav
för både barn- och vuxenkläder. Här måste alla
produkter som har krav på certifiering märkas
med symbol samt en kod som identifierar den
utomstående tredjeparten som genomfört test av
produkten.
9.5 Avsaknad av standarder
hindrar e-handel
Avsaknad av standarder anses ofta som ett hinder
för traditionell handel och detsamma gäller givetvis
e-handeln. Ett exempel som har framkommit i vår
undersökning är avsaknad av standarder och
enhällig format för e-fakturor. Avsaknad av standard hindrar framtagande av olika lösningar och
försvårar användandet av e-fakturor vid handel.
9.6 Ursprungsregler skapar behov
av lokala lager
Ett företag berättade att strikta ursprungsregler
skapar problem för företag som e-handlar med USA
och Sydafrika. Problemet med ursprungsregler kan
ha två grunder: i) e-handlare kan ha mindre
försändelser än vad traditionella exportörer har
och att det därför kan bli mer kostsamt att bevisa
ursprung vid varje försändelse eller ii) direkttransportregler som säger att för att uppnå
ursprungsmärkning får varorna endast lagerhållas
i ett annat land under en begränsad tid. Eftersom
e-handlare ofta har lager på strategiska platser runt
om i världen kan detta medföra ett problem.
Svenska e-handelsföretag har i flera fall valt att
etablera lokala lager i dessa länder. Härigenom
minskar den administrativa belastningen för den
enskilda varan/försändelsen. Dock är det omständigt och kräver en form av etablering.
9.7 Strikta regler om lansering
av audivisuellt material
(s.k. “windowing”) hindrar
utvecklingen av e-handel
Copyright-innehavare säljer ofta sitt material
omgångsvis till olika media (“release windows”).
Traditionellt har detta inneburit att t.ex. filmer först
kommer på bio och först senare till DVD, betal-TV
och TV. Digital distribution utmanar denna ordning
och många företag önskar utveckla tjänster som
säljer/hyr/strömmar audivisuella produkter. Ett
problem är att det finns offentliga stödsystem
(t.ex. filmsubventioner och distributionssystem)
som underbygger den traditionella sekvenseringen
och därmed hindrar utvecklingen av tjänster.
9.8 Subventioner i andra länder
snedvrider den internationella
konkurrensen
Subventioner till tv- och dataspelutvecklare i
Kanada och provinsen Quebec har uppgetts som
ett stort problem av svenska spelutvecklingsföretag.
Subventionerna sker främst i staden Montreal som
idag har en av världens största kluster för spelutvecklare (mellan sex och sjutusen personer uppges
jobba med spelutveckling i staden). Provinsen ger
företag skattavdrag till spelutvecklingsföretag
baserat på hur många anställda de har. Enligt
branschorganisationen Dataspelsbranschen så slår
subventioner hårt mot svenska spelutvecklare då
de bidrar till att den internationella konkurrensen
snedvrids och Sverige framförallt går miste om
många investeringstillfällen från utlandet.
9.9 ”Transportroaming” gör
transporter dyra
Även inom transportsektorn finns problem som
påminner om roaming. Vid användande av postleverantörer utanför EU (vilket små företag ofta behöver
använda för transporter) blir kostnaderna ofta
omotiverat höga eftersom de nationella postleverantörerna har en sådan position att de själva kan sätta
priserna, ofta då de har monopol på postmarknaden.
19
10. Fallstudie: Norge
Norge är en stor och betydelsefull marknad för
svenska e-handlare. Fyra av tio svenska e-handelsföretag som bedriver utlandsförsäljning har Norge
som sin största utlandsmarknad.17 Detta beror
självklart på det nära geografiska läget, men även
på att den norska marknaden är särskilt lukrativ
för e-handelsföretag. En undersökning visar att
var fjärde norrman e-handlar minst en gång i
månaden. Norska konsumenter handlar dessutom
mycket från utländska e-handelssajter eftersom
dessa ofta har ett större utbud av varor med lägre
priser jämfört med norska e-handelssajter.18
Svenska företag uppger samtidigt att försäljningen
gentemot Norge skulle kunna vara mycket större
om det inte hade varit för de handelshinder som
existerar i landet. En företagare uttryckte det så här:
”Norge borde vara den naturliga första marknad
som svenska e-handlare väljer att expandera till
men det är tyvärr väldigt problematiskt att bedriva
e-handel där”.
Nedan beskrivs de två typer av problem i Norge
som har återkommit i våra kontakter med svenska
e-handelsföretag: krav på lokal etablering vid
registrering av toppdomän samt tullar och tullprocedurer. Beskrivningarna nedan återger hur
respektive problem ser ut just i Norge medan mer
generella beskrivningar av problemen återfinns
ovan i (avsnitt 3.1 och 8.1). Andra problem som
företag har tagit upp i relation till Norge, men som
inte beskrivs i detalj här, är förbud mot lagring av
personnummer och dubbelbeskattning.
10.1. Krav på lokal etablering vid
registrering av norsk toppdomän
I Norge finns krav på att företag och privatpersoner
som vill registrera en norsk toppdomän måste vara
lokalt etablerad i landet – antingen i form av ett
aktiebolag eller en norsk utländsk filial (NUF).
Denna typ av krav fungerar indirekt som ett hinder
mot gränsöverskridande handel eftersom sökmotorer på internet rankar webbplatser med norska
toppdomäner högre än webbplatser med icke-norska toppdomäner. Företag som är har en norsk
toppdomän (”.no”) kommer alltså att synas bättre
och i förlängningen få fler träffar när kunder i
Norge gör en sökning på en vara eller tjänst, jämfört
med företag som endast har en svensk toppdomän.
Dessutom kan man anta att kunderna i Norge
känner sig ”tryggare” och mer villiga att handla via
en sida som har en norsk toppdomän jämfört med
en svensk.
För att inte gå miste om potentiella kunder väljer
många svenska företag därför att starta ett bolag
eller en filial i Norge. Detta är dock kostamt och
något som mindre e-handelsföretag många gånger
inte har råd med. Alternativt kan företag välja att
”hyra” toppdomänrättigheter av så kallade domänhanteringsföretag i Norge eller betala för att få ett
lokalt momsombud som i sin tur registrerar en
toppdomän åt företagen.
Utöver kravet på lokal etablering har Norge
dessutom en begränsning i antalet subdomäner
som företag får registrera. Denna begränsning är
ett problem för svenska e-handelsföretag som vill
registrera flera subdomäner under sin norska toppdomän.
20
10.2 Norska tullprocedurer upplevs som onödigt komplicerade
och tidskrävande
De norska tullprocedurerna har av de företag som
Kommerskollegium varit i kontakt med beskrivits
som ”föråldrade” samt tidskrävande och kostsamma att anpassa sig till. Ett stort klädesföretag
berättade att dessa hade bidragit till att företaget
valt att placera ett centrallager i Norge för att därifrån serva den norska marknaden. Företagets leveranser till länder inom EU sköts från ett centrallager
i Sverige men de norska tullprocedurerna gjorde att
företaget ansåg det vara billigare och smidigare att
investera i ett centrallager placerat i Norge.
I praktiken är det inte tullproceduren i sig som
är krånglig utan de bakomliggande skattelagarna
gällande mervärdesskatt. När svenska företag säljer
varor direkt till konsumenter i Norge måste antingen företaget eller konsumenten hantera de tulloch momsavgifter som uppstår vid införsel av varorna till landet. Företag väljer oftast att hantera
dessa själva, för att de annars riskerar att förlora
kunder om de väljer att lägga över ansvaret på
konsumenterna. Den norska mervärdesskattelagen
som reglerar denna hantering uppfattas av många
företag som föråldrad och inte anpassad till den
gränsöverskridande e-handeln.
Utformningen av den norska mervärdesskattlagen leder enligt företagen till att de har att välja på
att antingen etablera sig lokalt i Norge för att lättare
sköta momshanteringen eller att anlita en norsk
momsrepresentant som tar över ansvaret för hanteringen. För de företag som väljer att etablera sig i
Norge kan de välja mellan att antingen starta ett
eget aktiebolag (aktieselskap, AS) eller öppna en filial (norsk utlandsfilial, NUF). Registreringskostnad
är 2 580 NOK för NUF och 6 190 NOK för ett AS
plus krav på att företagen har 30 000 NOK i
aktiekapital. Företagen kan efter registrering av
NUF eller AS hantera den lokala momsadministrationen själv, förutsatt att den kunskapen finns.
I båda fallen krävs ett fast driftställe och adress i
Norge. Företagen blir även underställda norska
lagar och regler om revisions- och skatteplikt.
De företag som inte önskar eller anser sig ha råd
med att starta ett eget aktiebolag eller filial i Norge
kan istället anlita en norsk momsrepresentant som
tar över ansvaret för momshantering. De företag
som erbjuder denna typ av tjänst är oftast revisionsbyråer. Etablering genom att anlita en representant kan närmast jämföras med att outsourca
sin fakturering, kortbetalningar och redovisning.
Uppstartningskostnaden för denna tjänst har
uppgetts variera mellan 10 000-50 000 SEK.
Löpande hantering av kundfakturor, momsavstämning och skattedeklaration debiteras från
cirka 800 SEK i timmen och uppåt. Dessa belopp
ger en bra indikation på hur kostsamma Norges
tullprocedurer, eller snarare skatteregler, är för
svenska e-handlare.
Ett annat problem är att företag inte får momsregistrera sig i Norge förrän man har sålt varor som
överskrider ett värde om 50 000 NOK. Företag kan
dock ansöka om förskottsregistrering av framtida
moms, mot att företaget kan intyga om att försäljningen kommer att överstiga detta belopp inom en
rimlig tid, t.ex. genom att visa utvecklingen i sin
affär på sin hemmamarknad.
21
11. Fallstudie: Appmarknaden
Mobilapplikationer, så kallade appar, är mjukprogramvara anpassad till smarta telefoner och
surfplattor som användaren själv enkelt kan ladda
ner och installera. Appmarknaden har vuxit explosionsartat de senaste åren och har skapat nya
möjligheter för företag som tack vare appar snabbt
och enkelt kan nå ut till kunder på en i praktiken
global marknadsplats. Då kostnaden för att
utveckla, marknadsföra och distribuera appar är så
pass låg har appmarknaden särskilt gynnat små
företag och entreprenörer som utvecklar programvara. Över 85 procent av de bästsäljande apparna
2011 var utvecklade av små företag – majoriteten av
dessa var företag med mindre än tio anställda.19
Företag i andra sektorer gynnas också av appmarknaden då många appar tillhandahåller funktioner som effektiviserar verksamheten och sänker
produktionskostnader för företag. Litteraturen
kring appmarknaden och hur den är kopplad till
internationell handel och handelspolitik är dock
begränsad. Vi har därför valt att titta närmare på
denna tjänstesektor för att se om den lider av några
handelspolitiska hinder och problem.20
11.1 Varför är appmarknaden
intressant?
Appmarknaden är intressant av tre skäl. För det
första är sektorn ny – den existerade inte före 2008
då Apple introducerade appar till sin iPhone21 –
och har vuxit lavinartat. Idag är appar i princip lika
viktiga som webbplatser som en kanal för kundintegration. Tidigare användes appar främst som
ett sätt för företag att bygga sina varumärken på,
det vill säga ett sätt att synas men inte alltid med
mycket innehåll. Idag används appar i allt högre
utsträckning som stöd för olika tjänster och transaktioner. Enligt ett företag sker t.ex. 15 procent av
alla bokningar av flygbiljetter genom appar. Sannolikt kommer fler och fler företag i olika sektorer att
satsa på att sälja sina varor och tjänster via appar
för att på sätt nå nya kunder och vinna marknadsandelar. För det andra är Sverige framgångsrikt i
denna sektor och var tidigare ett spjutspetsland när
det gäller apptillverkning och apputveckling. Idag
har främst Holland, Storbritannien och USA kommit ikapp Sverige i termer av marknadsandelar.
Sverige är dock fortfarande en viktig aktör i sektorn
med framgångsrika app- och spelkluster i bl.a.
Stockholm. Det tredje skälet är att appar automa-
22
tiskt blir globala. Företag som internationaliserar
sin verksamhet med hjälp av en app följer alltså inte
den traditionella internationaliseringsvägen, från
grannland till Europa till världen.
De två dominerande systemplattformarna för
appar är Apples operativsystem iOS, där apparna
distribueras och säljs genom App Store, och
Googles system Android, där apparna främst säljs
genom Google Play.22 Apple och Googles operativsystem är idag dominerande och utgör idag nästan
80 procent av marknaden.23
11.2 Hinder och problem
Ett problem för appsektorn är de höga roamingavgifterna som fördyrar användandet av appar när
användaren befinner sig utomlands.24 Detta är enligt ett apputvecklingsföretag vi har varit i kontakt
med ett stort problem, speciellt utanför EU.
Roamingavgifter diskuteras mer utförligt i avsnitt
9.1. Piratnedladdning är ett problem för appsektorn
och enligt ett företag är uppemot 30 procent av alla
appar som används idag piratkopierade. Flera
företag uppger också att det är svårt att få tag på
Apple och Google för att få hjälp med att t.ex.
komma åt appar som gör varumärkesintrång. Ett
företag ansåg att Apple och Google borde ha bättre
kontroll över vad som läggs ut och, genom att de
godkänt apparna, vara medskyldiga till eventuella
brott (eller åtminstone ha ett lagligt krav på att
snabbt åtgärda uppmärksammade intrång).
Det centrala problemet för appsektorn verkar,
enligt de apputvecklingsföretag vi har intervjuat,
vara kopplade till de villkor som främst Apple
ställer på företagen när de vill distribuera sina
appar via plattformen App Store. Detta togs
genomgående upp av de apputvecklingsföretag
Kommerskollegium har varit i kontakt med. Appar
till Apples iPhone och iPad får endast distribueras
genom App Store. Androidappar får däremot säljas
fritt men Google Play är ändå den dominerande
plattformen bland Androidanvändare. Försäljningen av iPhone/iPad-appar är alltså låst till
Apples plattform medan Androidappar är starkt
bundna till Googles plattform. Dessa uppskattas
samtidigt av apputvecklingsföretagen då de
fungerar som effektiva distributions- och betalningskanaler för företagen. De menar också att
kostnaden för att använda sig av dessa plattformar
– Apple och Google tar 30 procent av intäkterna –
är acceptabel. Dessutom ökar
trygghetskänslan bland appkonsumenter då samtliga appar
som finns tillgängliga på plattformarna har blivit godkända
av Apple respektive Google.
Dock är inlåsningseffekten stor
och företagen uppger att de känner sig utelämnade till Apple och
Googles välvilja och villkor. Ett företag menade att
”man har inte kontroll på det sätt man önskar”. För
företagen handlar det om att balansera fördelarna
med att ha tillgång till en enkel distributionskanal
mot nackdelarna med ett system som är strikt styrt
av ägaren.
Ett problem som har tagits upp av företagen är
att Apple många gånger ändrar avtalsvillkoren för
appar som kunder redan har laddat ner. Användarna måste alltså acceptera de nya villkoren för att
kunna fortsätta använda appen. Ett annat problem
är att Apple många gånger ställer krav på vad en app
ska innehålla för att bli godkänd. Ett företag uppgav
att Apple t.ex. inte tillåter appar som innehåller
politisk satir. Apple kan även hindra att appar innehåller vissa funktioner som Apple vill förbehålla sig
ensamrätten till att tillhandahålla själva. Apple
begränsar exempelvis möjligheten till att inkludera
externa länkar för betalning. Istället måste alla
betalningsfunktioner vara kopplade till Apples
betalningssystem som i sin tur drar av 30 procent
på dessa betalningar som avgift.25
Exemplen ovan illustrerar hur företagen inte
tillåts utveckla sina appar utifrån sina egna premisser utan är tvungna att underordna sig Apples icke-
transparanta villkor. Detta kan även exemplifieras
med ett inom branschen välkänt fall som handlar
om den svensktillverkade appen iKamasutra. Appen
växte snabbt i popularitet efter sin lansering och
blev känd för att vara den bästa och snyggaste
”kamasutraappen” på marknaden. De tecknade
bilderna av delvis nakna människor som visades i
appen ansågs dock av Apple vara för vågade och
företaget krävde att apputvecklaren skulle göra
bilderna mindre explicita. När utvecklaren väl gjort
detta så valde dock Apple att inte publicera appen
med argumentet att det redan fanns för många
appar i denna kategori. Detta exempel visar på det
flera företag har gett uttryck för i våra intervjuer,
nämligen att Apple bestämmer vilka företag som
tillåts sälja sina appar via deras plattform baserat
på icke-transparanta och oförutsägbara regler.26
Ett annat problem som togs upp var kopplat till
mjukvarupatent och att Apple stoppar appar som
de påstår gör intrång på patentskyddad mjukvara.
Det stora problemet för företagen är att de inte vet
hur och var man hittar information om existerande
patent. Detta är ett problem i linje med de problem
kring transparens och immaterialrätt som beskrivs
ovan (avsnitt 6.3).
23
12. Slutsatser
I denna studie har Kommerskollegium kartlagt
e-handelshinder utanför EU baserat på intervjuer
med svenska företag. Resultaten visar att svenska
företag möter en rad e-handelshinder i länder utanför EU: alltifrån krångliga tullprocedurer, korruption, brist på information om lagar och regler,
immaterialrättsintrång till internetcensur. Vissa av
hindren har sin grund i nationella regelverk medan
andra hinder är tekniska eller logistiska till sin natur.
De länder som framstår som mest problematiska för
svenska företag är Norge, USA, Ryssland, Ukraina
och andra östeuropeiska länder. Att dessa länder
stack ut återspeglar troligtvis det faktum att svensk
e-handel gentemot dessa länder också är stor.
En intressant slutsats man kan dra utifrån våra
intervjuer är att svenska företag upplever att de
flesta e-handelshinder som existerar i länder utanför EU är desamma som dem inom EU. Ett företag
uttryckte det så här: ”Det är inte enkelt att bedriva
e-handel någonstans, varken inom eller utanför
EU”. Detta tyder dels på att e-handeln inom EU
inte fungerar felfritt, dels på att många av de problem som måste lösas inom EU även måste lösas
gentemot tredje land. Exempel på hinder som är
vanliga både inom och utanför EU är informationsbrist, skillnader i konsumenträtt, immaterialrättsliga hinder och krav på lokal etablering. Samtidigt
uppger företagen att dessa hinder ofta är större och
mer betungande i länder utanför EU. Andra hinder
stöter dock företagen endast på i länder utanför EU,
såsom internetcensur och tullar.
Det är svårt att avgöra vilka av de kartlagda hindren som är störst för svenska företag, men de hinder
som genomgående togs upp var bristen på information om lagar och regler, skillnader i konsumenträtt
och krav på webbplatsinnehåll, tullrelaterade problem samt immaterialrättsliga hinder. Vissa av hindren
som har kartlagts är specifika för just e-handeln,
exempelvis registrering av toppdomäner och krav på
skriftliga kontrakt. Andra hinder är gemensamma
med den traditionella handeln men samtidigt mer
betungande för e-handlare, exempelvis tullrelaterade
problem, skillnader i konsumentätt och immaterialrättsliga hinder. Vi menar att dessa hinder påverkar
e-handeln mer negativt på grund av dess specifika
egenskaper: e-handlare bedriver försäljning till ett
stort antal marknader samtidigt, är sällan etablerade
på de marknader de säljer till, är ofta små, och skickar
ofta flera små försändelser istället för enstaka stora.
Vad kan då göras för att minska de hinder som
e-handeln idag präglas av? Eftersom hindren är av
24
så varierande karaktär – vissa hinder är rättsliga,
andra kopplade till betalningssystem, logistik eller
bristande konkurrens etc. – finns det inte någon
enkel lösning att tillgå. Dessutom kan många hinder vara berättigade då de behövs för att uppnå
andra centrala mål i samhället, såsom konsumentskydd, dataskydd och skydd av den personliga
integriteten. I dessa fall är det dock viktigt att lagar
och regler är transparenta och förutsägbara samt att
de utformas på ett sätt som är så lite handelshindrande som möjligt. Allt detta pekar på att olika lösningar inom olika forum måste sökas för att göra
den internationella e-handeln mer öppen.
Många av hindren faller inom ramen för Världshandelsorganisation WTO:s regelverk. Den internationella handeln med tjänster regleras av tjänstehandelsavtalet GATS och handelsrelaterade
immaterialrätter regleras i TRIPS-avtalet. Det är
möjligt att många av de handelshinder som har
kartlagts i denna rapport inte är förenliga med flera
WTO-länders åtaganden i dessa avtal. Sverige och
EU kan i sådana fall inleda dialoger med dessa
länder för att uppmuntra dem att leva upp till sina
internationella åtaganden. För att förbättra det
internationella samarbetet mot immaterialrättsintrång har EU och ett antal andra länder även
förhandlat fram ACTA (Anti-Counterfeiting Trade Agreement). Avtalet har inte trätt ikraft i Sverige och EU då
Europaparlamentet nyligen röstade nej till avtalet.
E-handelsfrågor diskuteras även i WTO:s arbetsprogram för e-handel som upprättades 1998 i syfte att
analysera handelsrelaterade frågor som uppstår
vid e-handel. Inom ramen för arbetsprogrammet
presenterade EU och USA 2011 tio gemensamma
principer som stödjer expansionen av Informations- och kommunikationsteknologi (IKT) och
gränsöverskridande e-handel27. Principerna handlar
bland annat om att myndigheter inte ska diskriminera utländska tjänsteföretag i för e-handeln viktiga
sektorer eller omotiverat begränsa tillgången till
information över nationsgränserna. Om fler länder
implementerade dessa principer i sin nationella
lagstiftning skulle det vara ett viktigt steg i rätt riktning mot en mer öppen internationell e-handel.
Ett annat internationellt initiativ som skulle ha
stor potential att öppna den gränsöverskridande
e-handel är det förslag till ett plurilateralt tjänstehandelsavtal, kallat ”International Service Agreement” (ISA), som för närvarande diskuteras bland
ett antal länder, däribland EU. Ett sådant avtal
skulle kunna leda till nya åtaganden och discipliner
som går längre än de i GATS och som skulle gynna
den internationella tjänstehandeln generellt men
även den gränsöverskridande e-handeln. Vad gäller
e-handlarnas problem med besvärliga tullprocedurer skulle ett viktigt steg i rätt riktning tas genom
ett nytt internationellt avtal om förenklade handelsprocedurer som just nu förhandlas inom WTO.28
EU och Sverige kan även inom ramen för bilaterala frihandelsavtal och dialoger försöka hantera
flera av de hinder som har tagits upp i denna utredning. Exempelvis kan man försöka uppnå ömsesidiga erkännande av digitala betalningssystem och
e-signaturer, förstärka det mellanstatliga samarbete
för att skydda immaterialrätter i den digitala miljön
samt göra åtaganden som öppnar upp den gränsöverskridande tjänstehandeln i sektorer som är
viktiga för e-handeln, såsom IT-, telekom- och datatjänster. En annan för e-handeln viktig fråga som
hittills fått lite uppmärksamhet i EU:s frihandelsavtal
är gränsöverskridande datalagring och dataöverföring. EU bör i framtida frihandelsavtal försöka
uppnå åtaganden där parterna binder sig till att inte
införa eller upprätthålla omotiverade hinder för
elektroniska informationsflöden över gränserna.29
Inom EU har mycket gjorts för att harmonisera
de regelverk som påverkar e-handeln. Även om
detta är bra för e-handeln inom EU är det samtidigt
viktigt att unionens interna lösningar inte skapar
nya barriärer för e-handeln med tredje land. För att
undvika detta bör EU i möjligaste mån utforma sin
lagstiftning baserat på framgångsrika lösningar som
redan har uppnåtts i andra länder. Ett annat alternativ är att ”exportera” EU-lösningar genom att
inkorporera dessa i EU:s frihandelsavtal. EUkommissionen lade nyligen fram ett förslag om
upprättandet av en gemensam europeisk köplag
(Common European Sales Law) som företag i EU ska
kunna tillämpa på frivillig basis. Detta är tänkt att
minska den osäkerhet som uppstår hos både
företag och konsumenter om vilka köpvillkor som
gäller vid köp som sker via internet. För att underlätta tvister mellan köpare och säljare undersöker
kommissionen även möjligheten att ha en webbplatsbaserad tvistlösningsmekanism, en ”one-stopshop”, som konsumenter i EU enkelt ska kunna
använda sig av. Lösningar som dessa skulle, när de
väl har införlivas inom EU, kunna expanderas till
andra länder genom att inkorporera dem i EU:s
frihandelsavtal.
Slutligen finns det mycket att göra inom Sverige
och EU som skulle förbättra förutsättningarna för
e-handeln. Myndigheter och branschorganisationer
bör skapa mer lättillgänglig information riktat till
företag om vilka lagar, regler, betalningsmetoder
och logistiklösningar etc. som gäller både på sina
egna samt andra länders marknader. Exportrådets
nätbaserade e-handelsguide (se avsnitt 2) är ett bra
exempel på ett sådant initiativ. Flera av de handelshinder som har kartlagts i denna studie finns även
på EU-nivå och i flera EU-länder. Ett exempel är
kravet på lokal etablering för att registrera lokala
toppdomäner30. Om den gränsöverskridande
e-handeln inom EU blir mer öppen kommer det att
leda till ökad konkurrens, bättre kvalitet och lägre
priser på de varor och tjänster som både privatpersoner och företag i EU konsumerar.
Avslutningsvis har arbetet med denna studie,
inklusive diskussionerna vi haft med olika företag,
styrkt tanken om att det är dags att sluta betrakta
e-handel som något annorlunda och nytt. Handel
via internet medför sina specifika problem men är i
sig egentligen inget annat än ”handel”. Internet är
idag en integrerad del av svenska företags affärsmodeller. Såväl stora företagsjättar som små
enmansföretag har idag en etablerad närvaro på
intenet och handel med hjälp av digital kommunikation är standard för många företag, inte minst i
handeln mellan företag. En talande siffra i sammanhanget är att tillverkningsindustrin är den sektor i
Sverige där e-handel utgör den högsta andelen
(27 procent) av företags intäkter.31 E-handeln är med
andra ord viktig för hela ekonomin och inte enbart
för enskilda sektorer så som detaljhandeln eller IToch telekomsektorn. Minskade hinder för den
gränsöverskridande e-handeln skulle med andra
ord ha positiva effekter på resten av ekonomin,
inklusive den traditionella internationella handeln.
Allt detta pekar på att det blir allt mindre relevant att i policysammanhang hantera e-handel som
en separat fråga. Om den gränsöverskridande
e-handeln ska kunna nå sin fulla potential krävs
det att e-handelsfrågor blir en integrerad del av
handelspolitiken och inte som idag hanteras separat i exempelvis frihandelsförhandlingar. Frågor
som tidigare inte har uppmärksammats i handelspolitiska sammanhang men som idag har stor
betydelse för företags möjlighet att bedriva handel,
så som dataöverföring och roaming, bör bli en
naturlig del av den handelspolitiska agendan. Om
inte detta sker riskerar politiken att hamna på
efterkälken och komma i otakt med företagens
verklighet i den digitala ekonomin.
25
Bilaga - Frågeformulär som har använts vid
företagsintervjuer
1. Generella legala hinder kring e-handel
••”Förbud” mot e-handel - antingen i sin helhet
eller för vissa varor/tjänster?
••Krav på bosättning eller etablering (för att få sälja
vissa varor/tjänster, få etablera nationell toppdomän, för att få spara personuppgifter)?
••Regler som medför ett faktiskt, men inte juridiskt,
krav på bosättning eller etablering (försäljning
kräver lokal licens, kapital från lokal partner,
deponering av kapital etc)?
2. Immaterialrättsliga hinder
••Krav på licenser för att få använda skyddat
materia?
••Svårt att identifiera berörda parter för att teckna
användarlicens?
••Kostnaderna för att erhålla rättigheter är för
höga?
••Piratkopiering av skyddat material?
••Intrång på företagets varumärke?
••Andra har använt lösningar som vi har patent på?
••Olika produkter/tjänster kan patenteras i olika
länder?
••”Domain grabbing” (andra har registrerat domännamn i vårt namn) ?
3. Konsumenträttsliga hinder
••Skillnader/oklarheter gällande ångerrätt?
••Skillnader/oklarheter gällande returer?
••Avsaknad av snabb och billig tvistlösning får
kunder att avstå från att handla?
26
4. Skatter
••Dubbelbeskattning?
••Olika tolkning om vara/tjänst i olika territorium?
••Oklara momsregler?
••Mervärdesskatter som är diskriminerande?
5. Betalningar
••E-fakturor/e-signatur godkänns ej?
••Andra regler eller teknisk standarder gällande
e-fakturor / e-signaturer?
••Olika regler kring kortbetalning?
6. Hinder gällande innehåll
••Censur?
••Krav/förbud på visst innehåll?
••Regler kring hantering av personuppgifter?
7. ”Traditionella” handelspolitiska hinder (ej specifika för e-handel)
••Höga tullar?
••Krånglig/långsam tullhantering?
••Produktanpassning?
••Provning/certifiering?
••Offentlig upphandling?
••Lokala standarder?
••Standarder framtagna av staten där privata
föredras alt. tvärtom?
Noter
1
Kommerskollegium (2011)
2
Sektorerna tele- och datakommunikation, verkstadsindustrin och tjänstesektorn är tyvärr mindre välrepresenterade i vårt urval av företag då dessa inte var lika
intresserade av att delta i vår undersökning.
3
EU-kommissionen (2011b)
4
Electronic Data Interchange (EDI) innebär överföring av
strukturerad information enligt överenskommet format.
EDIFACT är en vanligen accepterad standard.
5
Tullager är en godkänd plats där företag kan lagra egna
och andras otullade varor (om de ej ska säljas direkt).
Företagen betalar tull och avgifter när de säljs och slipper
ligga ute med pengar för hela lagret.
6
Se Tullverkets (2012)
7
Att lösa tvister relaterade till B2B-affärer (business-tobusiness) är enklare då företagen i förväg har kommit
överens om vilka villkor som ska gälla för den aktuella
affären.
8
Karlsson, Lars-Ingmar (2012)
9
Appel, Martin (2011)
10 Se även IT & Telekomföretagen (2012)
11 Organisationen STIM, Svenska Tonsättares Internationella
Musikbyrå, är en s.k. organisation för kollektiv rättighetsförvaltning som tar tillvara medlemmarnas ekonomiska
intressen. Organisationen ger tillstånd (licens) till den som
vill använda och sprida musik och inkasserar sedan
ersättningen och fördelar denna till sina medlemmar.
Underlaget för betalning är rapporter om vilken musik som
spelats, spelats in, laddats ned eller strömmats. STIM har
avtal med många av sina systerorganisationer i andra
länder, vilka ska bevaka att svenska upphovsmän och deras
musikförlag får betalt när musik framförs i utlandet.
12 Se EU-kommissionen (2010) och Kommerskollegium
(2011)
13 En studie, beställd av brittiska regeringen, menar att detta
beror på komplicerade procedurer, de många inblandade
organisationerna, problemen med att hitta vem som äger
vad och i vilket land osv. (Intellectual Property Office 2011)
14 Se EU-kommissionen (2012)
15 För en mer utförlig beskrivning av de handelspolitiska
aspekterna av molntjänster, se Kommerskollegium (2012)
16 Moneybookers.com (2012)
17 Posten, Svensk Distanshandel och Handelns
Utredningsinstitut (2011)
18 Posten Norden (2010)
19 Association for Competitive Technology (2012)
21 En intressant referens är att Apples grundare Steve Jobs
från början inte själva trodde att apparna hade så stor
kommersiell potential som de senare visade sig ha. Det var
först när han såg appen ”Ocarina” (som gör att mobilen kan
användas som lergök) som han förstod apparnas potential
(se http://computersweden.idg.se/
2.2683/1.292607/fran-flojt-till-app-ekonomi)
22 Apple har idag över en halv miljon appar tillgängliga via
App Store medan Google Play har ca 425 000 appar
tillgängliga – men Google utvecklas mycket snabbare bl.a.
då systemet är större än Apples (se http://www.appbrain.
com/stats/number-of-android-apps och http://www.apple.
com/se/iphone/built-in-apps/app-store.html)
23 Wallström, Martin (2012)
24 Roamingavgifterna är endast ett problem för användandet
av sådana appar som måste vara uppkopplade mot
Internet.
25 Ett exempel på detta ges i Markander, Mikael (2012)
26 Detta exempel beskrivs även i Velazco, Chris (2012)
27 World Trade Organization (2011) – ”Communication from
the European Union and the United States: Contribution to
the Work Programme on Electronic Commerce”, WTO
S/C/W/338
28 Förhandlingarna inom WTO om ett avtal om förenklade
handelsprocedurer (Trade Facilitation) omfattar samtliga
WTO-medlemmar och har pågått sedan år 2004.
Förhandlingarna omfattar även åtaganden från utvecklade
länderna om att ge tekniskt bistånd och stöd till kapacitetsuppbyggnad för utvecklingsländer som inte har tillräckliga
resurser till att modernisera främst sina administrativa
tullprocedurer.
29 Åtaganden om att inte begränsa elektroniska informationsflöden över gränserna har bland annat gjorts i frihandelsavtalet mellan USA och Sydkorea samt diskuteras inom
ramen för de nu pågående förhandlingarna om ett
stillahavspartnerskap (Trans-Pacific Partnership, TPP),
i vilket bl.a. USA, Australien och Nya Zeeland ingår.
Åtagandena i dessa avtal bör studeras närmare och kan
eventuellt fungera som utgångspunkt för EU i framtida
frihandelavtalsförhandlingar.
30 Tyskland, Finland och Estland tillämpar krav på lokal
etablering för registrering av toppdomän. Kravet gäller
också inom hela EU när företag och privatpersoner ska
registrera toppdomänen .eu (se Förordning (EG)
nr 733/2002 den 22 april 2002 om inrättande av
toppdomänen .eu)
31 E-handeln för den svenska tillverkningsindustrin sker i
huvudsak via elektronisk dataöverföring (EDI), d.v.s.
automatisk överföring av beställningar, fakturor, frakthandlingar o.s.v. som skickas i ett standardiserat
elektroniskt format (The Boston Consulting Group 2011)
20 De problem som framförts, liksom beskrivningen av
Sveriges position, är baserad på intervjuer med företag i
branschen, om ej annat anges.
27
Referenser
Appel, Marin (2012) - ”Test: Bästa e-bokläsaren just
nu”, 21 april 2012
Tillgänglig på www.idg.se
Karlsson, Lars-Ingmar (2012) - ”Du är rättslös om
du shoppar på fel nätsidor”, Dagens Nyheter,
8 maj 2012
Association for Competitive Technology (2012) –
“Response to Department of Commerce, Request
for Comment Docket No.120214135­2135­01”
Tillgänglig på: www.ntia.doc.gov
Markander, Mikael (2012) – ”Dropbox-appar
stoppades från App Store”, Mac World 30 maj 2012
Tillgänglig på: www.macworld.idg.se
EU-kommissionen (2010) – ”Meddelande om en
digital agenda för Europa” KOM(2010)245 slutlig
EU-kommissionen (2011a) – ”Samstämmiga ramar
för att öka tilltron till en inre marknad för e-handel
och nättjänster”, Meddelande COM(2011) 942
EU-kommissionen (2011b) – ”Trade aspects of electronic commerce”, informellt diskussionspapper till
informella mötet i Handelspolitiska kommittén för
tjänster och investeringar, 13/14 oktober 2011
EU-kommissionen (2011c) – ”Meddelande: ”En inre
marknad för immateriella rättigheter”, KOM(2011)
287 slutlig”
EU-kommissionen (2012) – ” Upphovsrätt:
Kommissionen föreslår förenklat system för
musiklicenser på den inre marknaden”, Pressmeddelande 2012-07-11
Förordning (EG) nr 733/2002 den 22 april 2002
om inrättande av toppdomänen .eu
Intellectual Property Office (2011) – “Rights and
Wrongs: Is copyright licensing fit for purpose for
the digital age?”
Tillgänglig på: www.ipo.gov.uk/
IT&Telekomföretagen (2012) - “Seizing the Digital
Opportunity – conference on digital growth and
innovation”, 20 januari 2012
Tillgänglig på: http://www.itotelekomforetagen.se/
debatt/debatt_opinion-ny/dsm-konferens
28
Kommerskollegium (2010) – ”e-faktura i gränsöverskridande handel”
Kommerskollegium (2011) - ”Kartläggning av
e-handelshinder inom EU – 20 exempel på
handelshinder på den digitala inre marknaden”
Kommerskollegium (2012) – ”Hur gränslöst är
Molnet? En introduktion till cloud computing och
internationell handel”
Moneybookers.com (2012) - “What are you doing
with your hands as you read this page?”
Tillgänglig på: www.moneybookers.com/
Posten, Svensk Distanshandel och Handelns
Utredningsinstitut (2011) - ”E-barometern 2011 Q4”
Posten Norden (2010) - ”Distanshandeln i Norden
2010 - En rapport om nordbors vanor och attityder
till distanshandel”
The Boston Consulting Group (2011) – “Sverige
Online. Hur internet omvandlar den svenska
ekonomin”
Tullverket (2012) – ”Returtullfrihet – vad är det?”.
Tillgänglig på: www.tullverket.se
Velazco, Chris (2012) – ”iKamasutra: A Tale of Sex,
Love, and Apple App Store Rejection”, Tazaa News,
17 april 2012
Tillgänglig på: http://news.taaza.com/
Wallström, Martin (2012) – ”Storslam för Android
och IOS”, 24 maj 2012
Tillgänglig på: www.idg.se
2012 09
Box 6803, S-113 86 Stockholm, Sweden
Phone +46 8 690 48 00 Fax +46 8 30 67 59
E-mail registrator@kommers.se www.kommers.se