Reversibel
Fiskodlingens miljöpåverkan
Övergödning
Icke reversibel
Sjukdomar
Rymningar
Landskapsbilden
Ljud
Lukt
Hinder
Fet vattenhinna
Övergödning och fosfor
Mycket näringsfattigt (Ultraoligotroft) - t ex Sveriges fjällsjöar
Näringsfattigt till medelmåttigt näringsrikt (oligotroft-mesotroft) De flesta av Sveriges sjöar
Mycket näringsrikt (hypereutroft)
ca 100 sjöar i södra Skåne, mälardalen
och Östergötland
Näringsrikt (Eutroft)
0
25
50
75
100
125
150
175
200 P-halt (g/l)
Övergödning och fosfor
Nuvarande fosforhalt: 8.4 μg/l
Lämplig nivå
Övergödning
Fiskproduktion (ton/år)
250
13 000
Utsläpp av fosfor (kg/år)
2 700
88 400
P-halt med odling (μg/l)
12,5
100
Bedömning av produktionsvolym i Sjöar
Inflöde
• Vatten
• Näringsämnen
Näringsämnen via foder
Utflöde
Tillgängliga näringsämnen
& Primärproduktion
Sedimentation
Flöde av fosfor
Fosfor i foder
100%
Fiskbiomassa
30%
Foderspill 3%
Fekalier 49%
Partikulär fosfor
i sediment
52%
Urin 18%
Löst fosfor
26%
Återlösning
Tillgängliga näringsämnen
& Primärproduktion
Fiskproduktion (kg per hektar)
25,0
Spens - log10FP = 3.0406 -1,996(log10TP)-0,509
Downing - log10FP = 0.332 + 0.531 log10TP
20,0
15,0
10,0
5,0
0,0
Totalfosfor (μg per l)
Vattendirektivet är
utgångspunkten
Bedömning i 7 steg
Steg 1: Referensvärde (ref-P, μg/l)
De flesta svenska ytvatten är mer eller mindre påverkade av mänsklig aktivitet. För att
kunna skatta vattnets nuvarande status i relation till ett teoretiskt opåverkat tillstånd
används ett referensvärde.
Steg 2: Ekologisk kvalitetskvot (EK)
För att klassificera en sjös status delas referensvärdet med det observerade värdet. Den
erhållna ekologiska kvalitetskvoten (EK) jämförs med klassgränserna i tabellen nedan och
hänförs till rätt klass.
Status
Hög
God
Måttlig
Otillfredsställande
Dålig
EK-värde
≥ 0,7
≥ 0,5
≥ 0,3
≥ 0,2
< 0,2
Mätt koncentration tot-P (μg/l)
och < 12,5
Steg 3: Klassgräns fosfor (P-klass, μg/l)
För att kunna uttrycka klassgränsen som en koncentration (μg/l) delas
referensvärdet med EK-värdet för vald klassgräns.
Olika vatten olika skyddsvärda – god eller hög status?
Steg 4: Fosforutrymme (Fri-P, μg/l)
Med fosforutrymme menas skillnaden mellan sjöns klassgräns och observerad
halt
Inteckning av fosforutrymme?
Steg 5: Fosfordos från fiskodling (L, kg/år)
L = Produktion (FK Pfoder - Pfisk) * 10
Steg 6: Koncentrationsökning av fiskodling (Odl-P, μg/l)
För att beräkna den koncentrationshöjande effekten av fosfortillskott i ett ytvatten
används vanligen en massbalansmodell som uppskattar långtidsmedelvärden av
totalfosforkoncentrationen i en sjö när den är i jämvikt, d v s efter en längre tid
med samma fosfortillskott.
Den koncentrationsökning fiskodlingen teoretiskt ger upphov till kan beräknas
enligt följande:
Odl-P = 1.12 * (TPin / (1+ √T))0.92
Kalibrering
OECD (1982) Hela databasen
OECD (1982) Nordisk kalibrering
OECD (1982) Alpina sjöar
OECD (1982) Grunda sjöar och dammar
OECD (1982) USA
Johansson & Nordvarg (2002)
K1
1,55
1,12
1,58
1,02
1,95
0,78
Konstanter
K2
0,82
0,92
0,83
0,88
0,79
0,82
Steg 7: Ryms sökt odlingstillstånd inom ramen för fosforutrymmet?
Teoretisk fiskproduktion (ton/år) = Tolerabel belastning / ((FK * CI - CR)*10).
För slutlig bedömning jämförs den teoretiska fiskproduktionen, baserat på sjöns
fosforutrymme, med det sökta odlingstillståndet.
DIMENSIONERING AV PRODUKTIONSVOLYM OCH BEDÖMNING AV MILJÖEFFEKT
Steg 1: Referensvärde (ref-P, μg/l)
Absorbans 420 nm i 5 cm kuvett (AbsF)
0,010
Höjd över havet (m)
300
Medeldjup (m)
40,1
Referensvärde fosfor (μg tot-P/l)
3,0
Steg 2: Ekologisk kvalitetskvot (EK)
Uppmätt P-halt i sjön (μg tot-P/l)
3,37
Ekologiska kvalitetskvoten (EK)
0,89
Ekologisk status
Hög
Steg 3: Klassgräns fosfor (P-klass, μg/l)
Hög status
Klassgräns som ej bör överstigas (μg/l)
God status
4,26
5,97
Steg 4: Fosforutrymme (Fri-P, μg/l)
Klassgräns som ej bör överstigas (μg/l)
Inteckning av fosforutrymme (%)
Tillgängligt närsaltsutrymme (μg tot-P/l)
5,97 Välj värde baserat på klassgräns enligt ovan
100%
2,60
Steg 5: Fosfordos från fiskodling (Dos-P, kg/år)
Sökt produktion (ton/år)
2 000
Foderförbrukning (ton)
2 400
Foderkoefficient
1,20
Fosforinnehåll foder (%)
0,90
Fosforinnehåll fisk (%)
Förlust fosfor (kg tot-P/år):
Flödeskorrigerad belastning från fiskodling (CTPin, μg/l)
0,40
13 600
4,86
Steg 6: Koncentrationsökning av fiskodling (Odl-P, μg/l)
Sjöyta (km2)
158
Vattenvolym (m3)
3
Vattenföring (m /s)
Vattenföring (m3/år)
Vattenomsättning (år)
Tolerabel belastning från odling (kg tot-P/år)
Ökning av fosforhalt (CTP, μg/l)
Predikterad P-halt med odling (μg tot-P/l)
Fosfortransport ut ur sjön (kg/år)
Fosforretention (%)
6335800000
88,70
2797243200
2,27
17 502
2,06
5,4
5 766
58%
Steg 7: Ryms sökt odlingstillstånd inom ramen för fosforutrymmet?
Teoretisk fiskproduktion (ton/år)
2 574
Skillnad möjlig produktion vs sökt produktion
Ryms sökt tillstånd?
573,9
Ja
Bedömning av nyetablering
• Tillgången på vattenkemiska data
• Tidsserie på minst tre år och en provtagning varje månad
• Fatta ett preliminärt beslut utifrån de data som finns tillgängliga och ge
ett tidsbegränsat tillstånd i 5-10 år (prövotid).
• Vid stor osäkerhet i datakvalitet kan försiktighetsprincipen tillämpas
• Ett kontrollprogram inrättas som fångar upp den vattenkemiska statusen
vid starten av odling och eventuella förändringar under perioden.
• Efter prövotiden kan en bra bedömning göras utifrån data i
kontrollprogrammet och tillståndsgiven produktion revideras.
Närsaltseffekter av fiskodling
Inteckning av P-utrymme
120%
100%
80%
60%
40%
20%
0%
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
Odling
• Nuvarande tillståndsgivna produktion ligger på sammanlagt 2750 ton.
• Den totala potentialen ligger på ca 35 000 ton per år.
12
13
Närsaltseffekter av fiskodling
Påverkansgrad
1,6
1,4
God status
1,2 Hög status
1
0,8 Ursprungsstatus
0,6
0,4
0,2
0
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
Odling
Slutsats: inga övergödningsproblem → starkt överdriven
”försiktighet” i många fall
13
Kust
Närsalter via foder
Tillgängliga närsalter
& Primärproduktion
In- och utflöde
• Vatten
• Fosfor/kväve
BEDÖMNING AV UTBYTESTID (DYGN) FÖR YTVATTEN
Typ av havsområde
Öppen kust och utsjö
Öppen fjärd, bukt
Områden med utanförliggande trångt
sund
Område med utanförliggande tröskel
0
0
-
Bassängordning
1
2
3
4
6
14
27
56
20
30
46
42
5
81
-
17
108
30
68
157
BERÄKNING AV UTBYTESTID FÖR YTVATTEN
Teoretisk utbytestid för
ytvatten (månad)
e- 4.33* E a + 3.49
Ty =
30
At
Kustområde
Area (A) och volym (V)
beräknas för området
innanför
begränsningslinjerna
Topografisk öppenhet
¥
å At i
At
At
Alinje
E a = 100* i=1
A
Total tvärsnittsarea
¥
A tot(A t ) = å Ati
i =1
Begränsningslinje
Tvärsnittsarea(At)=Alinje*ADm
Vattenyta
Öppet hav eller
angränsande
kustområde
ADm
Kustområde
Problemställningar havsbaserad fiskodling
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Vart tar närsalterna vägen - effekt?
Hög vattenomsättning – inga lokala övergödningsproblem
Hur beräkna ett lämpligt närsaltsutrymme?
Undvika lokala miljöproblem (sedimentation)
Politiska mål med att minska övergödningen av Östersjön?
Oligotrofiering i Bottenviken?
Goda produktionsförutsättningar i havet
Glesbygdsproblematik och sysselsättningsbehov
AquaBest koncept: nettouttag av närsalter via fiskodling
Kvotera utsläpp av närsalter för olika regioner?
MOM
Matfiskanlegg – Overvåkning – Modellering
I Norge har gränsen för vad en fiskodlingslokal klarar av definierats som
den maximala produktionen som tillåter ett livsdugligt
bottenfaunasamhälle under odlingen och när djuren i sedimenten har
försvunnit så har den maximala produktionen överskridits
Övervakningen i MOM är fokuserad på sedimentundersökningar medan
vattenkemin har en underordnad plats
Resultat: odlingarna har flyttat ut till mer exponerade lägen – spridning av
organiskt material
Max- och medelvärden för strömstyrkan (cm/s)
330
360/0
345 15
15
12
315
AO1 15m
30
285
75
3
270
90
0
255
max
medel
240
225
270
330
180
360/0
345 25
15
20
315
300
AO1 5m
135
330
45
195
90
255
105
240
120
225
135
195
AO4 15m
30
45
9
300
75
0
210
15
150
60
6
5
270
165
12
10
285
180
360/0
345 15
315
60
medel
120
210
30
max
105
150
15
90
0
225
135
165
75
5
240
120
195
60
255
105
210
45
10
6
285
AO4 5m
30
15
300
60
15
20
315
45
9
300
330
360/0
345 25
180
165
150
285
max
medel
75
3
270
90
0
255
105
240
120
225
135
210
195
180
165
150
max
medel
Teoretiska sedimentationszoner och dominerande
transportriktning
AO1
AO4
AO3
500 m
Förrymd fisk från odling
Risk för inkorsning med
vilda populationer
• Genetisk degeneration
• Hybridisering
“Ekologisk konkurrens” med
vilda populationer
• Föda
• Habitat
• Predation
Utsättning av odlad fisk
Odlad öring har satts ut i sjön Møsvatn under 40 år.
Genetiska studier visar att den främmande stammens gener
i mycket liten utsträckning återfinns i dagens population
(<3%).
I Tinnsjø har stora mängder odlad öring satts ut
under en 30-års period. Mycket lite av dessa fiskars
gener återfinns dock hos dagens population.
Utsättning av laxyngel i Sävarån
Ursprung i huvudsak Byskeälven
250 000
Antal
200 000
150 000
100 000
50 000
0
År
Yngel
1-somrig
1-årig
2-årig
Totalt
304 500
518 863
36 350
12 100
871 813
Ingen genetisk inblandning kan påvisas!
Antal rymlingar av lax & regnbåge från Norsk kassodling
1,000,000
900,000
800,000
700,000
600,000
500,000
400,000
300,000
200,000
100,000
0
1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011
Norge: I områden med mycket fiskodling kan upp till 80% av lekfisken i älvar
vara odlad.
Skottland: Mer än 90% av lekfisken i vissa älvar var odlade
Färöarna: 25-50% odlad lax
Reproduktiv framgång?
Hanar som rymmer sent: 1%
Hanar som rymmer tidigt: 29%
Honor som rymmer sent: 20%
Honor som rymmer tidigt: 82%
23 påvisade reproduktioner av regnbåge i 15 svenska
vattendrag – inga kända etableringar
68°N
67°N
Regnbåge har odlats i
över 100 år i Sverige
och många miljoner
fiskar har funnits i
naturliga vatten
66°N
65°N
64°N
63°N
62°N
61°N
genetiskt och ekologiskt
ofarlig?
60°N
59°N
58°N
57°N
56°N
Bäckröding - tusentals självreproducerande populationer i
hela Sverige
68°N
Konkurrerar ut vår inhemska
öring i små till medelstora
vattendrag
67°N
66°N
65°N
64°N
63°N
62°N
61°N
60°N
59°N
58°N
57°N
56°N
Rymningar och riskbedömning
•
Finns skyddsvärda populationer?
•
Riskbedömning av odlingsart
•
Vilket geografiskt ursprung har det odlade materialet
(stam & selektion)?
•
Spridningsmöjligheter?
•
Anläggningstyp?
