Livsåskådning och etik
vid behandling av
alkoholkonflikten
av
Inge Johansson
LIVSÅSKÅDNING OCH ETIK VID
BEHANDLING AV
ALKOHOLKONFLIKTEN
© Inge Johansson
Tryckning och distribution:
Stiftelsen Fallvikskolan,
Lilla Fallvik, 597 91 Åtvidaberg, 2002
ISBN 91-631-3240-0
Innehållsförteckning
INLEDNING
6
BAKGRUND OCH SYFTE
LÄMPLIGA BESKRIVNINGSKATEGORIER
SWEDENBORGS METAFORER
METODENS BEGRÄNSNINGAR
HELHETEN OCH INTUITIONEN
TRE FASER
LIVSSTEGRING
SOCIALA KONSEKVENSER
BEHANDLINGSSPIRAL
6
6
7
7
8
8
11
12
12
TVÅ MEDVETANDEPLAN
14
PLANETERNA
MAKROKOSMOS
RELATIONEN MELLAN SOLEN OCH MÄNNISKAN
MIKROKOSMOS
TRE TOLKNINGSPERSPEKTIV
DISKUSSIONSFRÅGOR
17
18
18
20
20
20
OM SKAPELSEN
22
UNIVERSUMS SKAPELSE
JORDENS UPPKOMST
LIVETS OCH ARTERNAS UPPKOMST
MIKROKOSMOS
22
22
23
24
ALKOHOLPROBLEM SOM NATURKATASTROFER
26
MÄNNISKA OCH GUD
MELLANKOSMOS
26
27
HUMANISMEN
29
PSYKETS ANKNYTNING TILL DEN KOSMISKA ENERGIN
HUMANISMEN
29
30
PANTEISMEN
32
SPINOZAS VÄRLDSBILD
SPINOZAS PSYKOLOGI
SCHELLINGS GRADSKALA
MILJÖRÖRELSEN
32
32
33
33
KREATIONISMEN
35
NÄRA DÖDEN UPPLEVELSEN
EN KREATIV TOLKNING
NATURLIGA TOLKNINGAR
35
35
36
DISKUSSIONSFRÅGOR
38
TILL AVSNITTET OM SKAPELSEN
TILL AVSNITTET OM HUMANISMEN
TILL AVSNITTET OM PANTEISMEN
TILL AVSNITTET OM KREATIONISMEN
38
38
39
40
KONFLIKTBEHANDLING MED HJÄLP AV DEN ALKOHOLPROBLEMATISKA
LIVSLINJEN – DET ETISKA PERSPEKTIVET
41
SAMMANFATTNING
41
SAMMANFATTNING OCH DISKUSSION
43
SAMMANFATTNING
DEN MINSTA GEMENSAMMA NÄMNAREN
DISKUSSION
43
44
44
VIDEOBAND:
48
REFERENSER
50
ORDFÖRKLARINGAR
52
FÖRKORTNINGAR
52
4
FÖRFATTARENS FÖRORD
Till läsaren
Följande text är ett försök att nedteckna huvuddragen i vårt sätt att stärka klientens
personlighet på en viktig punkt under behandlingsarbetet. Jag tänker på hans behov av
en klar livsåskådning, som leder till enhetlighet och konsekvens i handlingslivet.
Under några år, under min tid som föreståndare och kurator vid Rådgivningsbyrån i
Arboga, samarbetade vi ofta med klienterna för att utveckla denna sida av deras
personlighet. Med tiden utkristalliserades en metod som är användbar. Den leder
dessutom till goda resultat.
Som senare framgår av texten är det frågan om ett tredje steg i behandlingen. Man
måste naturligtvis ha tagit de två första stegen, innan man kan ta det tredje. Men, när
alla stegen har tagits kompletterar och befruktar resultaten varandra. Vi får då en
behandlingsspiral som leder till en stabil och varaktig nykterhet.
Den som är intresserad av hur de två första stegen bör tas, hänvisar jag till mina
tidigare arbeten om ”Alkoholkonflikten” och den ”problematiska livslinjen”.
Litteraturhänvisningar finns i slutet på broschyren.
Lilla Fallvik 1/8 2001
Inge Johansson
5
INLEDNING
Bakgrund och syfte
Det följande arbetet är ett försök att sammanfatta den METOD som användes vid
Rådgivningsbyrån i Arboga, för att hjälpa klienten att hitta en HÖGRE MENING med
den förändring som han genomgick. Närmare bestämt gällde det att KOPPLA samman
DELMÅLEN i behandlingen med ett övergripande LIVSMÅL. Resultatet blev en
MÅLFÖRESTÄLLNING* där dessa olika inslag förenades.
Integrationen av delmål och livsmål i en målföreställning, började terapeuten att arbeta
med redan under de inledande intervjuerna och tolkningssamtalen. Han och klienten
sysselsatte sig sedan omväxlande med delmål och livsmål under hela
behandlingsprocessen. Terapin fungerade bäst när utvecklingen löpte parallellt. Låt
oss övergå till att beskriva metodens plats i behandlingen som helhet.
Lämpliga beskrivningskategorier
Världsåskådning, världsbild, livsåskådning, samhällssyn och samhällsbild - se där
exempel på några lämpliga beskrivningskategorier i det här momentet av
behandlingen.
Delmålen kan vara många och skiftande under en långvarig kontakt. Det övergripande
livsmålet är däremot ständigt närvarande men blir aldrig riktigt uppnått. Medan de
förstnämnda målen är inriktade på att åstadkomma klart definierade resultat i
behandlingen, är det senare en vision av det klienten vill uträtta i livet mot bakgrund
av den världsåskådning som han har valt. Livsmålet står i samma relation till delmålen
som ett lokomotiv till vagnarna. Loket rullar på under hela resan, medan vagn efter
vagn kopplas ifrån vid respektive ändstation. Men, kraften kommer ovanifrån, från
elledningen. På samma sätt får livsmålet sin kraft från världsåskådningen.
När klienten tagit ställning, inträder han i en idégemenskap – han delar
världsåskådning med många likasinnade. Det blir naturligt för honom att arbeta
tillsammans med de sistnämnda för att uppnå gemensamma mål. I den gemenskapen
*
Syftemålsförnimmelse, målföreställning, och lyckoföreställning används som synonymer för
den samlade målbilden.
6
kan han hämta styrka och få en känsla av vad förändringen betyder i ett större
sammanhang.
Swedenborgs metaforer
Materien är sammansatt av mönsterbildande energi, skrev Emanuel Swedenborg
(1688-1772) redan 1734. Han visade att universum skapats av ”Gud” med hjälp av den
”Andliga Solen” (eller ”the Big Bang” som vi säger idag).
I förlängningen har ”Gud” då naturligtvis också kreerat vår jord med stöd av den
naturliga solen och vidare livet, människan samt hennes förmåga till andlig
verksamhet.
Swedenborg var naturvetenskapsman och sökte det andliga hos det materiella. Han
använde ett grepp från Picco della Mirandóla (1463-1494) och beskrev hela den
biologiska utvecklingen på jorden med hjälp av en människa.
Solen och människan var alltså de metaforer som Swedenborg använde för att
beskriva individens roll i det väldiga panorama som vi kallar ”universum” eller
”kosmos”. Tanken är att samma symbolik fortfarande kan tjäna som medel när det
gäller att förtydliga och förstå de stora sammanhangen. Det är nämligen den svåra
uppgift som terapeut och klient skall lösa tillsammans. Målet är att uppnå samförstånd
om klientens genuina uppfattning när det gäller världsåskådning och livsmål.
Lyckas klienten med att internalisera en världsåskådning i sin personlighet, kan han
nämligen använda intuitionen för att inhämta kunskap och sinnelagsetiken för att
vägleda sitt viljeliv, skilja mellan gott och ont.
Metodens begränsningar
För att lyckas med internaliseringen av en världsåskådning i personligheten, fordras
enligt vår erfarenhet att klienten har en någorlunda klar bild av den idétradition som
han vill tillhöra. Terapeutens vägledande roll blir då lättare att axla. Man kan ändå inte
begära att han skall ha insikt i alla möjliga livs- och världsåskådningar. Därför har vi
begränsat kunskapskraven på två sätt:
1. Som utgångspunkt för samtalen skall terapeuten referera - förmedla – några
enkla vedertagna naturvetenskapliga basfakta. Det innebär att bl.a. ogrundade
7
myter om universums uppkomst och människans tillblivelse inte förs vidare.
Därmed ersätts en stor del av föreställningarna från Bibeln och
upplysningstiden med uppdaterad kunskap. Läsaren hittar dessa texter under
rubriken ”Om skapelsen” i broschyren.
2. Mot bakgrund av de basfakta som refereras anförs tre möjliga
tolkningsinriktningar. Tillsamman motsvarar de huvudstråken i det
västerländska tänkandets historia – naturvetenskapen/humanismen;
panteismen; och kreationismen.
För att göra presentationen av idériktningarna gripbara i terapisamtalen har vi
koncentrerat framställningen till några representativa tänkare för respektive riktning.
De förmedlar samtidigt livsvisdom och har en klar inställning till droger.
Helheten och intuitionen
Världsåskådningen omfattar HELHETEN. Hur är tillvaron uppbyggd från början till
slut? Vad är meningen med livet? Vilken roll skall jag själv axla?
Den kunskap som utvecklas när man tillämpar sin världsåskådning i en given situation
är som sagt intuitiv – man bildar sig en uppfattning genom att tillämpa en universell
ordning som är överordnad en själv.
Många upplever att de har intuition utan att omfatta någon genomtänkt
världsåskådning. Det är nog riktigt – men det betyder i så fall att de har en åskådning
inom sig, utan att ha klargjort den, förtydligat den, utvecklat den. På det sättet blir
kunskapen osäker, valen diffusa. Personligheten vacklar. Man känner ångest. Förlorar
sin beslutsamhet. Saknar konsekvens.
Se där en illustration till världsåskådningens centrala roll i personlighetsutvecklingen!
Som behandlare kan man inte tvinga någon att ta itu med ämnet i terapin. Säger
klienten ”nej” måste man respektera hans ställningstagande. En behandling som
utesluter en förändring av personligheten lyckas dock sällan till 100 %.
Tre faser
Världsåskådning och livsmål kommer in i behandlingen när Alkoholkonflikt och
Alkoholproblematisk livslinje uttytts och åtgärdats. I kronologisk ordning är det
8
således frågan om en tredje fas. För den läsare som inte är bekant med vår
behandlingsmetod följer här en kort beskrivning av de två föregående faserna:
1. I arbetet med Alkoholkonflikten i inskränkt bemärkelse använder sig
terapeuten av en empirisk kunskapsteori. Han tecknar ner klientens svar på ett
antal frågor om alkoholens verkningar ordagrant på ett konferensblock (s.k.
”fenomenografisk intervjumetod”). Klienten övervakar att svaren blir riktigt
återgivna. Verkningarna förs sedan till två olika kolumner beroende på om de
upplevts som positiva eller negativa.
För att illustrera Alkoholkonflikten ritar behandlaren upp den figur som visas nedan.
Den härrör från ett praktikfall. Figuren visar hur materialet från intervjun grupperas i
Alkoholkonfliktens sinusliknande modell, där de positiva verkningarna
(förväntningarna) av ett spritintag hamnar i den vänstra bubblan, medan de negativa
konsekvenserna (förväntningarna) registreras i den högra. Alkoholkonflikten i denna
inskränkta form utgör en klassisk lyckokalkyl i Jeremy Benthams (1748-1832)
mening. Vidare visar figuren att det är den positiva ”alkoholföreställningen” som
driver fram den negativa ”ångestföreställningen”. Temporalt inträder de positiva
verkningarna före de negativa.
(+)
Bättre självf.
Gladare, uppåt
Tuffare
Pratar mer
Öppnare än annars
på dans
Kan glömma
Positiva alkoholföreställningar
(-)
Svettningar
Skakningar
Hörselhallucin.
Frånvaro/arbetet
Risk för körkortet,
medtrafikanter
Gräl med tjejen
Negativa ångestföreställningar
Tid
Fig. Alkoholkonflikten i inskränkt bemärkelse.
9
Ställningstagandet till Alkoholkonflikten sker genom jämförelser i den individuella
lyckokalkylen. Den empiriska kunskapsteorin leder således fram till att behandlaren
använder en utilitaristisk etik för att vägleda klienten till ett sunt ställningstagande –
delmål – i den här fasen av terapin.
Jag överlåter åt läsaren att ta terapeutens roll och väga den positiva sidan mot den
negativa. Tänk då också på att värdera upplevelsernas kvalitet a la J. S. Mill (18061873). ”Det är”, som han sade, ”bättre att vara en olycklig Sokrates, än ett belåtet
svin”. Vidare - vad innebär det för motivationen att alkoholföreställningen föregår
ångestföreställningen?
2. I arbetet med de bakomliggande orsakerna till problemen krävs en mer
omfattande, ”rationell” kunskapsinhämtning. Man behöver en teori som är
allmängiltig och en samtalsserie vilken penetrerar alla drickandets frågor. I den
”Alkoholproblematiska livslinjen”, har vi utformat en sådan teori, samt
utarbetat en rationell intervjumanual i överensstämmelse med den. Tanken är
att brist på tillit till det egna jaget och/eller omgivningen, ger upphov till en
kompenserande livsstil. Den senare kan i huvudsak vara aggressiv eller
undfallande. Livsstilen ger upphov till anpassningsproblem som man löser med
hjälp av alkoholens positiva verkningar. Den adaptionsprocessen driver i sin
tur fram negativa efterverkningar av ps.fs. och social natur. Man har hamnat i
Alkoholkonflikten! Det är i det sammanhanget vi definierar livsstilen som en
”problemskapande livslinje” vilken är den direkta orsaken till
Alkoholkonflikten.
Mot den här rationella kunskapen svarar en uppsättning delmål av regeletisk karaktär.
Närmare bestämt hämtar man andlig kraft från beteendemaximer som skall resultera i
att klienten förändrar den problemskapande livslinjen till en oproblematisk. Vi kan
tänka oss flera typer av beteendemaximer för det ändamålet. Här några av de
vanligaste:
•
Maximer för att återställa tilliten, tryggheten.
•
Maximer som syftar till att ändra den problemskapande livslinjen.
10
•
Maximer som leder till en omanpassning av beteendet från onyktert till nyktert,
utan att några värden går förlorade.
•
Maximer och målsättningar som stimulerar klientens aktivitet och gör livet
spännande att leva.
Låt oss återgå till det praktikfall som vi lät illustrera Alkoholkonflikten med ovan. Där
noterades vid tolkningssamtalen följande anpassningsproblem, som får illustrera
klientens ledande linje:
•
Saknar självförtroende.
•
Lätt lite negativ.
•
Lite mesig.
•
Säger inte mycket bland okända.
•
Svårt att ta mig för något på dans.
•
Grubblar över livets problem, den grå vardagen.
Det är som läsaren redan förstått, frågan om en undfallande livslinje. Jämför gärna
med de positiva verkningarna av alkohol i modellen av Alkoholkonflikten ovan, och
sambandet mellan drickande och livsstil blir klart som dagen! Livslinjen måste
följaktligen förändras i en mer offensiv riktning. För att det skall gå att genomföra,
fordras att också självförtroendet tränas. Vilka beteendemaximer som kan bli aktuella i
så fall, överlåter jag till läsaren att fundera över.
Livsstegring
Under det här arbetet är inte bara förändringen av livslinjen viktig, utan också känslan
av mening med delmålen. Förändringen skall vara ”spännande”. Jag föreslår att vi
använder begreppet ”livsstegring” för den typen av målsättning. Det gäller att anknyta
förändringen till mål som ger en kick framåt i livet – t.ex. i privata relationer, på
jobbet eller under fritiden.
11
Sociala konsekvenser
Missbrukarens frihet att berusa sig, blir lätt ett tvång för andra. Den fördel som
berusningen skänker honom, innebär ofta katastrofer för de anhöriga.
Alkoholkonfliktens negativa konsekvenser kan i sådana fall diskuteras med hjälp av
Immanuel Kants (1724-1804) tankar om hur relationer mellan människor bör vara
ordnade. Han utgick ifrån att även missbrukaren har en fri vilja och kan skilja mellan
gott och ont. Ett föredömligt moraliskt handlande kännetecknas av att det kan tjäna
som ”allmän lag”.
Det räcker alltså inte med att missbrukaren själv tjänar på ruset. Först om han tycker,
att andra skall uppträda mot honom, som han beter sig mot dem, har han rätt att utföra
handlingen. En mer ”mänsklig” formulering av Kants ”kategoriska imperativ” lyder:
Man skall alltid handla så att man behandlar det mänskliga både hos en själv och hos
varje annan som ett mål. Aldrig enbart som ett medel!
Vilka negativa sociala konsekvenser, kan läsaren hitta i modellen enl. figuren ovan?
Fundera på hur en diskussion med klienten i praktikfallet, skulle kunna utformas med
hjälp av Kants idéer!
Behandlingsspiral
Ur kunskapsteoretisk och etisk synpunkt, kan varje steg i behandlingen av den
Alkoholproblematiska livslinjen ses som en cirkel, och de sammanlagda stegen som
en utvecklingsspiral. En kris – t.ex. ett återfall – behöver då inte uppfattas enbart som
ett misslyckande, utan kan också betraktas som en uppmaning att på nytt gripa sig an
Alkoholkonflikten, nu med en starkare motivation och ett program på en ”högre nivå”.
Sören Kierkegaard (1813-1855) hade ett korresponderande synsätt på etiken – först
lever man som ”estetiker”, sedan som ”etiker”, för att via ironisk eller humoristisk
uppgivenhet sluta som ”religiös”.
Forskningen visar att det kan behövas fyra cirkelvarv i behandlingsspiralen för att
uppnå en stabil och varaktig nykterhet. Ibland färre. Ibland fler.
12
Genom att koppla ihop världsåskådningen och livsmålet med de enskilda delmålen,
hittar man alltid en väg för att blåsa nytt liv i motivationen, och fortsätta behandlingen
tills Målföreställningen har uppnåtts.
13
TVÅ MEDVETANDEPLAN
Nedan visas en modell som behandlaren kan använda när han försöker att hjälpa
klienten att skapa mening och sammanhang i livet. Utgångspunkten är att allt består av
samma ”urstoff” och att människan samtidigt existerar på två plan – ett oändligt och
evigt, ett begränsat av rummet och tiden.
Behandlaren visar först att allt i universums begynnelse var koncentrerat till en enda
punkt (”punktuniversum”, överst på fig.) Före punkten vet ingen hur verkligheten såg
ut. Olika möjligheter kan tänkas – antingen existerade materien före anden, anden före
materien, eller bägge samtidigt. Vi kan inte heller veta exakt hur vår verklighet efter
punkten är beskaffad i sina minsta beståndsdelar. Somliga kallar det yttersta för ”Gud”
och förandligar det mönster som har bildats (mönstret av punkter på figurens övre
plan). Ärkebiskop K. G. Hammar liknade det nyligen t.ex. vid ett ”allomfattande
minne”. Där han så småningom hoppas att ta plats.
Andra kallar det yttersta för ”Naturen” och ser slumpens lagar bakom det mönster som
har bildats. Där finns inget medvetande. Mönstret är frukten av en naturlig utveckling
som ingen har förutsett. Bara människorna själva har förutseende och förmåga till
andligt skapande. Därmed har de blivit i stånd att förändra sina levnadsvillkor. Men,
utvecklingen av människans förmåga i detta avseende sker inte genom att medvetandet
bevaras som en själ med evigt liv. Det är i stället efterföljande generationer här på
jorden, som svarar för att det medvetna framsteget förs vidare genom utbildning,
praktisk verksamhet, studiet av böcker o.s.v.
14
Punktuniversum
Kosmisk energi
Kosmisk existens
Kosmiskt medvetande
Det kosmiska medvetandeplanet-mönstret
I universums utveckling
Oändlighet och evighet
Kärlek och vishet
eller slump?
3
Estetik:
Det sköna
eller fula
Livsenergi.
Individuell
existens.
Individuellt
medvetande
1
2
Det Goda
och Sanna
eller
det Onda
och Falska
Det individuella
medvetandeplanet:
Människans
medvetna val i livet.
Rum och tid
= Livsenergi
= Inriktining
= Mål
Livsenergins fördelning:
1. Alkoholkonflikten och
problematisk livslinje.
2. Den individuella uppgiften
3. Samhörighetsuppgiften
Livs- och världsåskådning
Fig.
Det nedre planet med den spindelliknande figuren illustrerar just den enskilda
individens (här missbrukarens) medvetande och existens. Här gäller att denne skapar
sitt eget liv genom att välja hur den livsenergi som han förfogar över fördelas på olika
projekt i rummet och tiden.
Den tredje ringens inskridande i det övre planet symboliserar hur det individuella
medvetandet (=tankemönstret) söker ledning i det kosmiska (=de odelbara partiklarnas
mönster). Alltefter vilken tolkning människan gör av åskådningsproblematiken, knyter
15
hon an till en etisk normkälla – naturen, människan, Gud eller olika kombinationer –
och får ledning för vad hon skall göra med sitt liv.
Olika tolkningar i den ontologiska frågan, ger skilda typer av intuitiv kunskap och
etiskt sinnelag.
Det är dock att märka att avgränsningen av materiens minsta beståndsdelar och det
mönster de bildar från den enskilda människans medvetande och existens, enbart
gjorts av pedagogiska skäl. I verkligheten är individen ett stycke oändlighet (”urstoff”)
som tillfälligt bildar en människas mönster. Det är den konkreta innebörden av att
SAMTIDIGT existera på två plan.
Tanken är som sagt att individen samtidigt existerar på bägge medvetandeplanen.
Frågan om en individuell existens efter döden blir öppen genom att det ”individuella
medvetandet” övergår i det ”kosmiska”. Späds en människas föreställningsvärld ut i
universum likt ett glas vatten i havet, eller bevaras den på något sätt?
16
Planeterna
De nio planeterna kretsar kring solen i samma riktning och i nästan samma plan. Den osynliga kraft
som håller dem kvar i deras banor är solens gravitationskraft. Utan denna kraft skulle samtliga planeter,
jorden också, flyga rätt ut i rymden. Planeterna har inget eget ljus utan lyser med återkastat solljus.
Solen är ett väldigt klot av virvlande vitglödande gaser, mer än en miljon gånger större än jorden. Utan
dess ljus och värme skulle det inte finnas något liv på jorden.
Planet
Merkurius
Diam. (i km) Omloppstid runt solen (approx.)
4850
88 dygn
Venus
12140
225 dygn
Jorden
12757
365 dygn
6790
687 dygn
Mars
Jupiter
143200
12 år
Saturnus
120000
29 år
Uranus
51800
84 år
Neptunus
49500
165 år
3000
248 år
Pluto
17
BEHANDLINGSPROCESSEN UNDER TREDJE STEGET
– TVÅ FÖRSLAG TILL SYMBOLER OCH NÅGOT OM
BEHANDLINGSPROCESSENS VIDARE GÅNG
Makrokosmos
Behandlaren bör börja med att beskriva universums och jordens uppkomst. Det
väldiga perspektivet i texterna sträcker sig nämligen från the Big Bang till människans
nära döden upplevelser. Trådarna binds ihop genom att SOLEN används som
SYMBOL för den skapande aktiviteten, vare sig det är Naturen eller Gud bakom
verket. Man kan tolka universums tillblivelse som den ”Ursprungliga soluppgången”
och ljuset under nära döden upplevelsen som ett tecken på återkomsten till det eviga
och oändliga varat. När människan betraktar stjärnhimlen en kristallklar vinternatt,
anar hon sin plats i det stora sammanhanget. Hon grips av förundran. Vördnad.
Relationen mellan solen och människan
Alla människor har en positiv relation till solen. När ett litet barn ritar blir det ofta en
sol och ”huvudfoting” som framträder på pappret. Relationen mellan himlakroppen
och människan förefaller att vara ”arketypisk”.
Också i de yttersta ögonblicken framträder solens utstrålning av värme och ljus som en
symbol för människans aningar om det goda, eviga livet. När mor gick bort upplevde
jag själv något av detta. Jag skrev i ett memorial:
”Morsus gick bort fredagen den 26 mars 1999 vid middagstid. Jag var på väg mellan
Arboga och Linköping när det hände. Himlen öppnade sig och solen bröt fram. ´Nu
gick mor in i ljuset´, tänkte jag! På bilradion sjön Maritza Horn: ´Kärleken kommer,
kärleken går. Ingen kan tyda dess lagar´, en text av Nils Ferlin.
Det goda andliga ljuset omslöt mor. Säkert mötte henne där morfar, mormor,
syskonen, far och sönerna. Antagligen också svärdottern och barnbarnen. Kanske de
allra minsta – barnbarnsbarnen.
18
Vi som kände mor, kan föreställa oss den andliga kvaliteten i det ljus som hon återgick
till och som nu genomströmmar oss alla. Genom hennes verksamhet har det fått en ny
och hjärtligare dimension. Kärleken. Godheten.
Det är så vi tänker på henne och bemöter varandra idag. Tack mor. Vila i frid.”
Snarlika visioner får många människor i laddade ögonblick, utan att för den skull vara
speciellt ”religiösa” eller tro på någon ”personlig gud”. Lägg märke till vilken
betydelse ”hennes verksamhet” har haft för den ”andliga kvaliteten” hos det ljus som
nu ”genomströmmar oss alla”. Här framträder ett radikalt humanistiskt perspektiv i
förlängningen av solens utstrålning.
Men solens plats i människornas historia framträder inte bara i personliga berättelser,
utan också i samhälleliga riter och ekonomiska sammanhang. Redan under den yngre
stenåldern stod solen sålunda i centrum för kollektivets existentiella upplevelser. Det
vet vi bl.a. genom det material som publicerats angående stensättningen Stonehenge i
södra England.
Solens arketypiska relation till människan kommer också till uttryck vid livets
slutskede. Genom den forskning som bedrivits kring nära döden upplevelser, känner vi
till att det ”vita, andliga ljuset” omsluter människan när hon tar steget över till
evigheten. Många har upplevt detta ögonblick så starkt att de tyckt sig upptas i
himmelriket! Det konkreta innehållet i deras vidare öden på den ”andra sidan”
påminner då ganska mycket om den vision beträffande min mors bortgång, som jag
återgav här ovan.
Behandlaren kan säkert hitta många andra konkreta sätt att ta upp relationen mellan
solen och människan. Det är egentligen frågan om att gestalta den oändliga
oförstörbara energins övergång i ändliga former och dess återgång till det oändliga.
Ljuset symboliserar det kosmiska stoff som vi alla är gjorda av. Det finns många
möjligheter att anknyta till detta eviga tema i det praktiska livet. Klienten har säkert
egna erfarenheter som kan gestaltas. Och man kan alltid bygga på observationer här
och nu.
19
Mikrokosmos
Nästa symboliska inslag i behandlingen handlar om livets uppkomst och utveckling,
enligt den naturvetenskapliga forskningen. Man griper tillfället att jämföra tillkomsten
av universum med skapelsen av människan. Vilken roll spelar Gud och Människan
som allsmäktiga och allestädes närvarande andliga makter i makro- respektive
mikrokosmos? Det blir naturligt att föra in alkoholproblematikerns eget beslut när det
gäller drogvanor och hälsa i sammanhanget. Kan analogin mellan makro- och
mikrokosmos drivas längre? Kanske samhället kan ses som ett ”mellankosmos”, där
den andliga makten utgörs av kommunstyrelsen eller regeringen, medan människan
som mikroorganism utsätts för besluten?
Tre tolkningsperspektiv
Mot bakgrund av det naturvetenskapliga basmaterialet utvecklas sedan de nämnda tre
tolkningsperspektiven – ett humanistiskt, ett panteistiskt och ett kreationistiskt. Ett
urval av idéer och tänkare presenteras, som ligger i linje med Fallvikmodellens
humanistiska helhetssyn – missbrukaren skall kunna känna tillit till sig själv och
omgivningen, lyckas att förändra sin alkoholproblematiska livslinje och finna rätt plats
i det stora sammanhanget. Varje tolkningsperspektiv ger ett svar på frågorna om
verklighetens beskaffenhet, den etiska hållningen till alkohol och vilken samhällssyn
som är att föredra.
Hur skall man gå till väga vid val av perspektiv? Huvudregeln är att klienten själv får
avgöra vilket synsätt han föredrar. I de allra flesta fall har vi emellertid funnit att man
kan börja med att presentera alla tre. Klienten får på det sättet en orientering om några
av möjligheterna innan han träffar sitt val. Samtidigt finns chansen för honom att
snickra ihop en egen åskådning av de olika idéerna. Det krävs finkänslighet av
behandlaren – det gäller att bekräfta och följa upp klientens framsteg, medan den egna
åsikten ofta får träda tillbaka.
Diskussionsfrågor
Efter tolkningsperspektiven följer ett begränsat antal diskussionsfrågor. Frågorna
följer uppläggningen av de tre synsätten. De är en minimiram som behandlaren bör
kunna fylla ut, om han skall gå iland med sin uppgift. Försök därför, som terapeut,
först att besvara frågorna innan du diskuterar dessa med klienten!
20
Använd videofilmer, bandinspelningar och böcker när det är lämpligt! Efter texterna
följer en sammanställning av det material som författaren hänvisar till i de olika
avsnitten, samt en del annat som man kan ha nytta av när det gäller att utveckla
perspektiven.
Till slut. Kom ihåg att det är det fenomenografiska arbetssättet som är grunden för
uppbyggandet av tillit, samförstånd och samverken. Bara en sådan behandlingsrelation
bär frukt på längre sikt!
21
OM SKAPELSEN
Först visas en videofilm som beskriver naturvetenskapsmännens uppfattning om hur
världsalltet – inklusive planeten jorden – kan ha kommit till.
Universums skapelse
Den första diskussionspunkten handlar om hur universum har uppstått för cirka 15
miljarder år sedan. Den teori som en stor majoritet av forskare ansluter sig till innebär
att världsalltet skapades genom ett slags ”explosion” eller ”expansion” av en oändligt
liten komprimerad punkt, en utveckling som man har kallat ”the Big Bang”, ”den
Stora Smällen”. Under detta händelseförlopp uppstod sedan en glödande sfär av
energi, och i nästa skede – allteftersom universum svalnade – väte- och heliumkärnor,
samt efter cirka 300000 år atomer.
En jämförelse kan göras med den religiösa idén att universum skapades av Gud med
hjälp av den Andliga Solen, som framlades av den svenske naturvetenskapsmannen
Emanuel Swedenborg (1688-1772) på 1700-talet. Kärleken och Visheten får här ta
samma plats som energin och dess mönsterbildning under omvandlingen av
verkligheten.
Jordens uppkomst
Den andra diskussionspunkten gäller vår planets tillkomst. Här står forskarna på
betydligt säkrare mark. Därför bör processen framställas något noggrannare:
Vår sol har fötts för omkring 5 miljarder år sedan ur ett väldigt moln av gaser, till
största delen väte och stoft. Molnet började krympa samman, eftersom gravitationen
drog alla dess partiklar mot varandra. I och med att molnet blev mindre hettades det
upp och började glöda. Molnet av heta gaser roterade allt snabbare ju mer det krympte
och lyste samtidigt allt starkare. Rotationen gav det formen av ett tillplattat klot
omgivet av en skivliknande ring av gaser och stoft.
Molnets centrum fortsatte att krympa, ända tills den oerhörda värmen längst in satte
igång en kärnreaktion som gav solen dess energi. Den platta skivan kondenserades
samtidigt till jorden och de andra planeterna, alla kretsande kring solen.
22
Swedenborg tillämpade också här sin hypotes om att jorden skapats av Gud med hjälp
av den Andliga Solen – den naturliga solen betraktade han som ett verktyg och ett stöd
under processens successiva gång.
Swedenborgs vision inbjuder osökt till en panteistisk betraktelse (panteism = allt är
besjälat). Under den senare exkluderar man helt enkelt den fristående Guden från
utvecklingen och räknar blott med en substans. Big Bang och den Andliga Solen blir
två sidor av samma verklighet och Naturen lika med Gud. På det sättet kan man tänka
sig både naturvetenskapliga och kreativa tolkningar av universums tillblivelse.
Livets och arternas uppkomst
Den tredje diskussionspunkten gäller livets och arternas uppkomst. Samtalen börjar
med att behandlaren visar en videofilm om Charles Darwin (1809-1882) och hans
forskning. Filmen ger en uppfattning om hur livet kan ha uppstått för cirka 3,5
miljarder år sedan. I det varma urhavet bildades först mikrosfärer, sedan enkla
”prokaryota” celler med arvsmassa (”DNA”) utspridd innanför sina membran och
slutligen – efter ytterligare cirka 1,7 miljarder år – mer komplicerade ”eukaryota”
celler med arvsmassan organiserad i en kärna.
Redan cellen hade alla livets kännetecken – den kunde svara på retning, uppta näring,
avge avfallsprodukter och föröka sig. När omgivningen förändrades försökte flera
celler att samverka för att lättare kunna tillfredsställa sina behov. På det sättet uppstod
nya mer sammansatta livsformer – växter, djur. Dessa nya livsformer var emellertid
inte garanterade någon plats på jorden. Tvärtom fick varje individ kämpa för sin plats i
tillvaron. De som anpassade sig bäst överlevde, andra dog ut. Under vissa skeden
utplånades hela arter. Livet bytte skepnader.
Darwin blottlade mekanismerna i denna utvecklingsprocess. Normalt produceras fler
avkommor än vad som är nödvändigt för att upprätthålla en konstant population.
Samtidigt är de livsnödvändiga resurserna – t.ex. födan – begränsade. Därigenom
uppstår en konkurrens om livsbetingelserna, som resulterar i att de bäst anpassade
överlever. Genom processen sker en ackumulation av de variationer som förbättrar
livschanserna. Darwin sammanfattade:
Arterna utvecklas genom mångfald, variation och NATURLIGT URVAL!
23
Eftersom den natur som ”väljer” själv förändras, finns det ingen slutpunkt. Miljö och
organismer utgör ett dynamiskt system där varje del förändras, och där varje del
påverkar den andra.
Selektionstrycket har utkristalliserat en rad gemensamma lösningar på de problem som
de levande organismerna ställts inför. Det finns sålunda endast en allmän kemisk kod
för genetisk information och denna används av alla organismer från bakterier till
människan själv. På samma sätt finns det enzymer som utför samma funktioner hos
alla växter och djur. Alla de grundläggande metaboliska processerna följer i allt
väsentligt samma banor. Citronsyracykeln, nervsystemets funktion och de processer
som arbetar vid vävnadsbildning, regeneration och tillväxt, är andra exempel på
generellt nedärvda egenskaper.
Släktskapet mellan allt levande har fått miljörörelsens tänkare – de s.k. ”ekosoferna” –
att betona samhörighetens betydelse för utvecklingen. Evolutionen har inte enbart
skett genom konkurrens, utan också genom MEDANPASSNING och
SAMDIFFERENTIERING. Resultatet är att vi alla lever i ett ekologiskt kretslopp där
producenter (gröna växter), konsumenter (djur och människor) och nedbrytare
(mikroskopiska organismer, svampar, vissa växter) är beroende av varandra för att
överleva. Förstörs någon del av ekosystemet försvinner betingelserna för människans
fortsatta existens. ”Lev och låt leva”, är därför parollen!
Mikrokosmos
Det bästa sättet att FÖRSTÅ hela denna utvecklingsprocess är att gå till sig själv. Som
den högst utvecklade varelsen i universum, innehåller nämligen människan alla
utvecklingssteg i skapelsen – från energi till andlighet. Detta illustreras på ett slående
sätt med ett utdrag från videon ”Hjärtats saga”. Vi kan där se att den befruktade
äggcellens vidare delning till den färdiga människan, påminner om hela världsalltets
skapelse. Det är därför blott naturligt att man under idéhistoriens gång, ständigt har
hänvisat till människan som en miniatyrbild av kosmos, ett ”mikrokosmos”.
Vi kan iaktta hur cellerna planmässigt delar sig i tre olika groddblad för skilda
vävnader – (1) ectoderm (nervsystem, sinnesorgan, hud); (2) endoderm
(matsmältningsapparat); (3) mesoderm (benstomme, muskler, blod). Allt detta
samordnas till slut under nervsystemets ledning. Hos den färdigutvecklade människan
24
sker därunder en arbetsfördelning, så att det autonoma nervsystemet i huvudsak
dirigerar kroppens inre arbete, medan det viljestyrda nervsystemet svarar för
anpassningen till omgivningen.
Det vi kallar ”ande” är väl då närmast att förlägga till det viljestyrda nervsystemet.
Genom känslolivet har människan emellertid via det sistnämnda också en viss
medveten kontroll över tillståndet hos cellerna (”mikroorganismerna”) i kroppens inre.
Vid smärta kan hon t.ex. uppsöka en läkare. Denna samverkan mellan kropp och själ
inbjuder till analogier också på det makrokosmiska planet, t.ex. till frågan:
På vilket sätt samordnar och kontrollerar Skaparen verksamheten i himlen, på jorden??
Om människan är Guds avbild, kan vi kanske genom analogier bättre förstå oss på hur
han kan vara allestädes närvarande, allvetande och allsmäktig.
25
ALKOHOLPROBLEM SOM NATURKATASTROFER
Människa och Gud
Låt oss för ett ögonblick dröja vid tanken att Gud känner av människornas problem på
ett liknande sätt som människan förnimmer sina cellers ohälsa.
Vi kan tänka oss Guds närvaro bakom läget under en lugn sommardag, då solen lyser
från en klarblå himmel. Ännu finns ingen anledning till oro. Ännu ingen anledning att
be till högre makter om bistånd.
Helt annorlunda blir bilden när åskan går och regnet piskar mot ansiktet. Då är det
dags att be till Gud om hjälp med att få slippa blixtnedslag, översvämningar,
strömavbrott, nedblåsta tak m.m.
På ett liknande sätt kan klienten betrakta sina cellers situation. Så länge han
tillfredsställer behoven genom en kontinuerlig utjämning mellan hunger och mättnad,
lever de små medlevarväsendena ett harmoniskt liv. Ännu känner de inte av någon
ohälsa.
Men, när klienten intar en stor mängd alkohol förändras i ett slag situationen. Drycken
har en generell icke-selektiv blockerande effekt på det centrala nervsystemet. Följden
blir att samordningen av cellernas aktiviteter sätts ur spel. Dessutom är alkohol en
fettlöslig molekyl som tränger in i alla cellvävnader och förgiftar organ och
kroppsdelar. Följden blir att klientens små medlevarväsen ger ifrån sig rop på hjälp,
som han upplever som smärta och ångest. Behandlaren kan ännu en gång gå igenom
de ”ångestalstrande faktorer” med honom, som bildar Alkoholkonfliktens negativa
sida. Klienten finner här de aktuella bevisen för alkoholens härjningståg bland hans
celler. Nu på den socialmedicinska diagnosens språk, t.ex.:
Leverförstoring;
bukspottskörtelinflammation;
magkatarr;
26
hjärtbesvär;
muskelsvaghet;
skört skelett;
nedsatt libido;
nervinflammation;
syn- och hörselhallucinationer:
delirium tremens;
alkolepsi;
fosterskador;
o.s.v.
Alkoholens skadeverkningar i mikroorganismernas värld kan alltså jämföras med de
naturkatastrofer som med jämna mellanrum hemsöker människorna. Precis som
klienten lägger sitt eget öde i Guds händer, vänder sig cellerna till honom för att få
hjälp. Det är nämligen alkoholproblematikern själv som är Gud i mikroorganismernas
värld. Han har all makt som behövs för att sätta stopp för drickandet. Men kan han
avstå från sin egen kortsiktiga njutning? Om inte äventyrar han cellernas liv, och
därmed sitt eget.
Mellankosmos
Ser man alkoholproblematikerns situation lite grann ”von oben”, drabbas
familjemedlemmar, arbetskamrater och vänner av hans livsstil. Deras reaktioner är till
en början trevande, men blir med tiden allt skarpare, för att sluta i krav på förändring
av levnadssättet, eller slut på relationen. Klienten har också i det sammanhanget ödet i
sina egna händer – han har alla möjligheter att ändra på sin livslinje. Förutsättningarna
för en varaktig omanpassning blir dock bättre om också omgivningen deltar i en
gemensam omanpassning.
27
Kanske kan man också se människan från ett ”mitt emellan perspektiv”. Hon blir då en
”mikroorganism” i ett ”mellankosmos”, i kommunen eller staten. Kommunstyrelsen
respektive regeringen utgör där den andliga makt som utsätter alkoholproblematikern
för sin politik. Han kan kanske be till den högre makten om hjälp. Men, får han
någon?
28
HUMANISMEN
Psykets anknytning till den kosmiska energin
En första tolkningsmöjlighet innebär att man ser utvecklingen som en naturlig process.
Det blir då intressant att särskilja det som förenar människan med den övriga
skapelsen, från det som är speciellt utmärkande för henne.
Den franske psykologen Pierre Janet (1859-1947) är den forskare som har tagit sig an
problemet. Han tolkade det ps. livet i energitermer och angav på det sättet en
anknytningspunkt till allt annat vara i universum. Ps. energi kan uppskattas i mått av
kraft och spänning, kvantitet respektive kvalitet.
Med ”spänning” avsåg Janet förmågan att omsätta den ps. energin i mer komplicerade
beteenden. På tidiga stadier under evolutionen var utvecklingen av denna egenskap av
allt att döma spontan. Vi kan tala om att arternas förmåga i psykiskt avseende
framskapades efter det naturliga urvalets principer. Janet tecknade spänningens
historia i nio steg, från den enkla reflexen till det mänskliga skapandet. Först hos
människan sker utvecklingen av förmågan till ett mer komplicerat beteende medvetet.
Inom henne förenas viljan och förståndet i en aktivitet som gör att det uppsatta målet
förverkligas. ”Spänning” blir då den känsla som upplevs när vi övervinner de hinder
som ligger i vägen för att vår dröm skall gå i uppfyllelse, eller som Karin Boye (19001941) uttryckte det i dikten ”I rörelse”;
”Nog finns det mål och mening i vår färd – men det är vägen som är mödan värd.”
Men, människan har samtliga utvecklingssteg i beteendet inom sig och måste också ta
med spontaniteten i beräkningen. Fenomenet uppträder i fysiologiska processer,
efterverkan av inlärning, drömmar m.m. Ofta kan hon ta hjälp av spontaniteten, för att
andra gånger tvingas att övervinna den. Det är vid sådana överväganden anknytningen
till den kosmiska energin gör sig påmind. Människan kan känna att hon ingår i ett
större sammanhang som utvecklas efter sitt eget mönster. I vissa ögonblick anar hon
samhörigheten med allt annat vara sedan begynnelsen i ”the Big Bang”, den
”Ursprungliga soluppgången”.
29
I linje med ovan skisserade uppdelning i spontana och medvetna ps. processer hos
andra varelser och människor, kan psykologen enligt Janet på den lägre analysnivån
arbeta med observationer av det yttre beteende, medan den högre nivån kräver
introspektiv metod. Genom grundliga intervjuer, t.ex. baserade på det
fenomenografiska arbetssättet, kan människan få hjälp med att hitta meningen med sitt
liv.
Kort sagt är de lägre nivåerna i spänningshierarkin underordnade de högre. I topp på
skalan står människans fria vilja och förnuft. Hos den utvecklade kulturpersonen
omsätts dessa förmögenheter i mättnaden av tillväxtbehov som gäller individen,
samhörigheten eller den genom livsåskådning framtagna högre uppgiften, ”kallelsen”.
Denna fria skapande verksamhets inriktning mot genomtänkta mål är av avgörande
betydelse för utvecklingen av en människas personlighet.
Humanismen
Skillnaden mellan de kosmiska lärornas totalitära anspråk i religion eller
naturvetenskap och människans fria viljeliv, får sitt åskådningsmässiga uttryck i
”humanismen”. När denna rörelse uppkom på 1400-talet var det karaktäristiskt nog
som en reaktion på kyrkans anspråk på att totalt få förfoga över en människas liv. Den
senare har rätt att söka lyckan i livet för sin egen skull. Oavsett vilka dogmer
prelaterna har, menade man. Den florentinske renässansfilosofen Picco della
Mirandóla (1463-1494) utropade:
”Du är din egen skulptör och formgivare!”
I ”nyhumanismen” på 1800-talet uppmanades individen att utveckla sin personlighet
genom att förvärva kunskap och utbildning. En fortsättning i vår tid har denna strävan
fått då man skall ”förverkliga sig själv” med hjälp av den humanistiska psykologin och
terapin.
Samtidigt med individens utveckling framhålls inom humanismen solidariteten mellan
människor. Tillsammans skall man säkerställa villkoren för en värdig existens. Tidigt
ser man en sådan vision ta form hos engelsmannen Thomas More (1478-1535). Redan
på 1500-talet skrev han boken ”Utopia” som innehåller ett utkast till en socialistisk
samhällsordning.
30
Också hos en modern humanist som finländaren George Henrik von Wright (1916- )
är solidariteten det ledande inslaget. Han skriver:
”En humanism som sätter människornas väl i centrum måste starkare än idag betona
solidariteten människor emellan, än den enskildes självförverkligande….. Ändamålet
med solidariteten kan inte vara annat än att alla i gemenskapen skall ha det bra”.
Under vårt sekel har humanisterna i första hand fått kämpa mot totalitära läror som
åberopar sig på naturvetenskapen, t.ex. fascismen eller nazismen. I framtiden
förefaller det som om udden kommer att riktas mot ”marknaden”.
Kort sagt kännetecknas humanismen av att den enskilda människan har det högsta
värdet, inte Gud eller Naturen. Enligt den radikala utformningen av läran, måste
människan lösa sina egna problem – ensam eller tillsammans med andra. En
allmängiltig lyckomaxim efter humanistiska riktlinjer, får ungefär följande lydelse:
”Lycklig blir den som undviker kortsiktiga njutningar som ger smärta och sorg (som
t.ex. alkohol), samt ägnar sig åt sådana som ger varaktig tillfredsställelse (som t.ex. att
odla kunskaper, äta rätt, sköta sin hälsa, umgås med vänner, bry sig om deras
välgång)”.
Denna livsvisdom vilar onekligen på solid grund och bör väl kunna accepteras av
många människor, oavsett religion eller ideologi.
31
PANTEISMEN
Spinozas världsbild
En andra tolkningsmöjlighet erbjuder den s.k. ”panteismen”. Med ”panteism” menar
man att hela naturen är besjälad. Den mest radikala utformningen av åskådningen
svarade den judiska filosofen Benedictus Spinoza (1632-1677) för redan på 1600-talet.
Enligt honom finns det bara en substans som har ett oändligt antal egenskaper. Av de
senare känner vi till två – nämligen utsträckningen och tänkandet. En konsekvens av
denna teori är att varje punkt i rummet motsvaras av en idé. Den sammanlagda
verkligheten kan vi då betrakta som Naturen eller Gud. Naturlagarna återspeglar
följaktligen Guds mening. Om människan trotsar den lagbundna ordningen straffas
hon obönhörligt. En vis människa inser snart det fåfänga i att sätta sig över det
naturliga sammanhanget. Hon börjar tvärtom sträva efter att inordna sig i det. En
stjärnklar natt under himlavalvet kan hon sedan känna sig delaktig i den stora
Gudomliga helheten. Eller för att uttrycka det på Spinozas eget mystiska vis:
Människan älskar universum och denna kärlek som hon hyser till Gud, är samtidigt en
del av Guds kärlek till sig själv!
Spinozas psykologi
Samma isomorfi som råder mellan Naturen och Gud gäller mellan människans kropp
och själ. Det är grundtanken i Spinozas psykofysiska ”parallellteori”. Därtill kommer
att människan till varje pris vill trygga sin existens. Mot den bakgrunden uppkommer
motivationen, samt känslor av glädje och sorg. En människa som hittar sin sanna
kallelse i livet erfar livsglädje. Den som faller offer för yttre påverkan och ägnar sig åt
diverse oförnuftiga hugskott passiviseras, känner sorg.
Varje förändring i en människas kropp, motsvaras av en förändring i hennes
medvetande. Hunger återspeglas t.ex. i tankar på mat. Hur skaffa fram den? Tillaga
den? Tidigare har människan samlat in olika erfarenheter på området. Nu utvecklar
hon en aktiv process där känslor, tankar och handlingar leder till att behovet
tillfredsställs.
32
Något liknande händer när en människa med anpassningsproblem övar in en
ändamålsenlig livsstil. Plötsligt erfar hon glädjen över att passa in i gemenskapen.
Gemenskapskänslan!
Hade människan i stället försökt att lösa sina anpassningsproblem med hjälp av
alkohol (eller andra droger), skulle resultatet ha blivit annorlunda – hon hade fallit
offer för yttre påverkan och passiviserats. Den omedelbara känslan av att ”flyta in” i
gemenskapen, skulle snart ha förbytts i ett långsiktigt utanförskap. Ensamhet. Ångest.
Sorg.
Schellings gradskala
Spinoza blev en inspirationskälla för transcendentalfilosoferna Fichte, Schelling och
Hegel som verkade kring sekelskiftet mellan sjutton- och adertonhundratalen. Dessa
betraktade den naturvetenskapliga världsbilden som alltför fyrkantig och mekanisk. I
Spinozas efterföljd försökte de i stället att förandliga naturen. Vid åsynen av en
blomma skall man, med dem, ana en formgivande själ bakom den sköna
uppenbarelsen. Även mineralerna bär på något andligt, men i mindre grad. På det viset
kommer utvecklingstanken in i sammanhanget. Schelling (1775-1854) formulerade
den så här i sin lära:
Naturen är omedveten Ande, och Anden är medveten Natur.
Underförstått – växterna är mer andliga än mineralerna; djuren är mer andliga än
växterna; och människorna är mer andliga än djuren. Det är människosläktet som skall
fullända Guds verk!
Miljörörelsen
De ovan skisserade tankegångarna återfinner man idag inom miljörörelsen. Där talar
man om att allt från solen i universum till växten och djuret på jorden består av samma
”kosmiska stoff”. Även människan är uppbyggd på det sättet. Men utvecklingen har
begåvat henne med en hjärnbark som tillåter identifikation med hela skapelsen. På det
sättet får människan ett unikt ansvar för alla arters överlevnad på vår planet.
Därmed blir det nödvändigt att hämta vägledning från vetenskaper som behandlar
sambanden i universum och naturen – kosmologi respektive ekologi. Ett par slutsatser
33
som man måste dra efter sådana studier är att allt hör ihop och att alla bör samarbeta,
för att inte den tunna tråd skall brista som livet vilar på. En handlingsnorm kan se ut
ungefär så här:
”Handla alltid så att evolutionen, livet, ekosystemen och dess högsta förvärv –
medvetande, skaparförmåga, medkänsla och kärlek – bevaras och förstärks!”
Med ett sådant förhållningssätt kan människan leva upp till rollen som skapelsens
”högsta Gudomliga aspekt!”
34
KREATIONISMEN
Nära döden upplevelsen
En tredje tolkningsmöjlighet aktualiseras när man visar ”I dödens gränsland”, en
videofilm om nära döden upplevelser. Filmen ger tillfälle att anlägga både ett religiöst
och ett naturvetenskapligt synsätt.
De intervjuades nära döden upplevelser är i hög grad samstämmiga. Personerna
upplever att de lyfts upp ovanför sina kroppar, passerar en mörk zon och omsluts
sedan av ett vitt, kärleksfullt, ”andligt” ljus. I slutet av tunneln möter det landskap,
samt de släktingar och vänner som man har hoppats på.
Ett undantag är f.d. gangstern Ronald Reagan som, efter ett handgemäng under ett rån,
med skadad pulsåder förs bort i ambulans. Han upplever ett helvete dit döda
medbrottslingar har gått före. En av dem varnar honom:
”Kom inte hit. Det finns ingen räddning. Det finns ingen väg härifrån!”
En kreativ tolkning
Vi återknyter till den svenske naturvetenskapsmannen och religionsstiftaren Emanuel
Swedenborg. Hans ”korrespondenslära” innebär att jordiska, andliga och himmelska
ting motsvarar varandra. Hur kan man idag tolka nära döden upplevelserna med hjälp
av denna?
För det första har vi det vita, ”andliga” ljuset. Det representerar den kärlek och vishet
som utstrålar från den Andliga Solen i himlen, vilken i sin tur härrör från Guds
skapande aktivitet.
För det andra representerar det vackra landskapet, anhöriga och vänner den människas
psykologiska värld som övergår från livet till döden. Varje människa bestämmer
nämligen i överensstämmelse med sitt hjärtas böjelse, redan under livet på jorden, hur
tillvaron i den andliga världen kommer att se ut. Under jordelivet är hon till sitt inre en
ande som skapar sin föreställningsvärld. I dödsögonblicket lägger hon av sig det
kroppsliga höljet och för sedan en andlig tillvaro i evighet. Gud dömer ingen
35
människa. Det är hon själv, som mot bakgrund av den moraliska ordningen, av fri vilja
går till himmel eller helvete.
Inom parentes sagt återspeglas i himlen det idealsamhälle som motsvarar en
människas uppfattning av den eviga etiska ordningen. Swedenborg själv drömde t.ex.
om ett med gemenskapskänsla och där:
”Den djuriska ekonomin är störtad; man arbetar av kärlek till nyttan; man bor fritt, klär
sig fritt och föder sig fritt”.
I helvetet råder motsatta förhållanden, varnade han.
För det tredje manifesterar sig Gud genom bibelordet. Apropå missbrukarens situation
läser vi där i Korintierbrevets 6:e kapitel, verserna 9, 10:
Drinkare skola inte ärva Guds rike!
Det förefaller alltså som om missbrukaren, på ett liknande sätt som Ronald Reagan,
genom händelsernas gång omskapar sin andliga tillvaro på ett sätt som inte passar in i
himmelriket.
Naturliga tolkningar
Mot dessa och liknande tolkningar invänder vetenskapsmännen att materialet till
upplevelserna finns inom den jordiska människan själv. Allt kan framkallas på
experimentell väg. Tekniken går ut på att förändra hjärnans ämnesomsättning,
framförallt syreförbrukningen. Då den sistnämnda minskat till en bestämd nivå
upplevs det vita, ”andliga” ljuset, välbefinnandet och hallucinationerna:
”Ljuset bar en massa gott inom sig. Det talade om vart jag skulle gå och vad meningen
är med mitt liv!”; ”Det var ett andligt ljus. Det var omskapande. Jag kände mig
förnyad”; ”Det var Gud. Ingen tvekan om det!”
Psykiatern påpekar här att man drömmer och hallucinerar i linje med sina erfarenheter
och förväntningar. Det är därför inte så underligt att upplevelserna är kulturbetingade.
Man kan rentav se den Ursprungliga Solen symboliskt, som upphov till den samlade
kulturen, vilken framförallt med hjälp av erfarenheterna och språket, strålar in i den
enskilda människan. Den sistnämnda har att gripa stafetten och genom sitt livsverk,
36
öka glansen i utstrålningens förlängning. När man hallucinerar ser man sedan kända
landskap för sitt inre, kanske idealsamhället, drömsysselsättningen, anhöriga, vänner,
arbetskamrater, måhända Jesus.
Oavsett hur man kan förklara nära döden upplevelserna, är det inte lätt att förstå
VARFÖR dessa fenomen uppträder när människan närmar sig dödsögonblicket. Kan
meningen vara att underlätta övergången från det ändliga till det eviga varat, så att
utvecklingen får fortsätta framåt?
37
DISKUSSIONSFRÅGOR
Till avsnittet om skapelsen
Försök att tillsammans med klienten i stora drag återge hur vårt universum har blivit
till. Rita gärna samtidigt på konferensblocket. Är denna beskrivning trovärdig, eller
ser klienten någon sannolikare? Låt honom, om han så önskar, rita upp sina idéer!
Försök att återge vårt solsystems och jordens uppkomst. Är det rimligt att använda
solen som en gemensam symbol för den skapande aktiviteten, oavsett om man
använder en naturvetenskaplig, panteistisk eller kreationistisk förklaringsmodell?
Föredrar klienten någon av dessa tolkningsmöjligheter eller har han en annan? Vill
han vänta med att ta ställning?
Redogör i stora drag för hur den eukaryota cellen har kommit till och vilken roll den
spelar för alla växter och djur.
Försök att i korta drag beskriva arternas utveckling genom mångfald, variation och
naturligt urval. Tag gärna din egen kropp och klientens uppenbarelse till hjälp!
Parallellen mellan makro- och mikrokosmos används ofta i filosofiska sammanhang.
Tanken är att människan, som det sista steget i skapelsen, innehåller samtliga de
tidigare. Hon är en mikrokosm som återspeglar universum, makrokosmen. I detta
sammanhang uppkommer också jämförelsen mellan Människan och Gud som den
allsmäktiga andliga makten i mikro- respektive makrokosmos. Försök att diskutera
empiriska data från klientens Alkoholkonflikt mot denna bakgrund. Vad innebär
fortsatt alkoholanvändning för mikroorganismerna? Honom själv? Familjen?
Samhället? Vilket ansvar har han själv?
Finns det likheter i materiens sätt att organisera sig på olika nivåer, bilda mönster?
Försök att diskutera likheter och skillnader mellan atomen, solsystemet, galaxen,
cellen, människan och samhället. Illustrera gärna meningsutbytet med skisser på
konferensblocket.
Till avsnittet om humanismen
Vad menade Janet med den psykiska energins ”kraft” och ”spänning”?
38
Diskutera det rimliga i att se spontana ps. processer i analogi med den kosmiska
energin. Finns det ett gemensamt utvecklingsmönster?
Diskutera hur människans viljeliv skiljer sig från de spontana processerna i den
tidigare frågeställningen. Varför ansåg Janet att ps. processer på olika nivåer måste
studeras med skilda metoder?
Hur skall människan anknyta sin skapande verksamhet till den kosmiska energin?
Finns det några risker med att se världsalltet i enlighet med naturvetenskapens lagar,
eller som Guds plan? Vilka svar ger historien?
Om svaret på den tidigare frågan blir ”ja”, på vilket sätt kan man tänka sig att riskerna
motverkas av humanismen?
Lycklig blir den som undviker kortsiktiga njutningar som ger smärta och sorg (som
t.ex. alkohol), samt ägnar sig åt sådana som ger varaktig tillfredsställelse (som t.ex. att
odla kunskaper, äta rätt, sköta sin hälsa, umgås med vänner, bry sig om deras
välgång). Försök att tillsammans med klienten tillämpa lyckomaximen på hans
alkoholproblem!
Diskutera vilken samhällssyn som bäst motsvarar humanismens idéer. Vilka slutsatser
drar klienten?
Finns det någon organisation i samhället som han kan vända sig till, om han vill
fördjupa sitt engagemang?
Till avsnittet om panteismen
Diskutera tillsammans vad det innebär att hela naturen är besjälad. Kan man anta att
varje punkt i rummet motsvaras av en idé?
Vilket är rättesnöret för viljelivet, enligt Spinoza?
Hur kan klientens kärlek till universum, vara en del av Guds kärlek till sig själv?
Vad händer om en människa väljer att lösa sina anpassningsproblem med hjälp av
alkohol? Försök att besvara frågan med hjälp av Spinozas psykofysiska
”parallellteori”.
39
Vad innebär Schellings ”gradskala” för människans ställning i den panteistiska
världsordningen? Vilken roll tilldelas klienten?
Hur tillämpas panteismens idéarv i miljörörelsen? Vilka likheter kan ni hitta?
Vilken samhällssyn leder de panteistiska idéerna till?
Finns det någon organisation i samhället som klienten kan vända sig till, om han vill
fördjupa sitt engagemang?
Till avsnittet om kreationismen
Diskutera de medverkandes nära döden upplevelser. Vad beror det på att de ser ut på
ett liknande sätt?
På vilket sätt skiljer sig Ronald Reagans upplevelser från de övrigas?
Vad innebär Emanuel Swedenborgs korrespondenslära? Hur kan man tolka nära döden
upplevelserna med hjälp av denna?
Vem bestämmer om man skall hamna i himlen eller helvetet, enligt Swedenborg?
Vilken samhällssyn leder Swedenborgs synsätt till?
Vad säger Korintierbrevet i bibeln om alkoholmissbrukarens öde?
Hur kan man förklara nära döden upplevelser på ett naturligt sätt?
Är det möjligt att förstå nära döden upplevelserna som ett tecken på existensen av en
översinnlig värld, och samtidigt acceptera den naturvetenskapliga förklaringen?
Diskutera klientens alkoholproblem mot bakgrund av det material som ni har gått
igenom. Hur kan han påverka sin mentalhygieniska situation?
Finns det någon organisation i samhället som han kan vända sig till, om han vill arbeta
vidare med frågorna?
40
KONFLIKTBEHANDLING MED HJÄLP AV DEN
ALKOHOLPROBLEMATISKA LIVSLINJEN – DET
ETISKA PERSPEKTIVET
Sammanfattning
Uppteckna fördelar och nackdelar med drickandet och sammanfatta resultatet i
Alkoholkonflikten. Gör en klassisk lyckokalkyl efter Jeremy Benthams mönster.
Tolka det material som upptecknats under de fenomenografiska samtalen med den
Alkoholproblematiska livslinjens teori. Utforma en individuell behandlingsplan i form
av beteendemaximer.
Utforma en diskussion av klientens alla viktiga relationer, med hjälp av Kants två
formuleringar av det kategoriska imperativet.
Medverka till att klienten anknyter till en livsåskådning som innebär att han/hon kan
se sig själv och nykterheten i ett uppbyggligt helhetssammanhang, känna att han/hon
tillhör en sann gemenskap där den egna insatsen får ett högre värde.
* Nykterhetens roll i ett naturvetenskapligt, humanistiskt perspektiv, framgår av
följande beteendemaxim:
Lycklig blir den som undviker kortsiktiga njutningar som ger smärta och sorg (som
t.ex. alkohol), samt ägnar sig åt sådana som ger varaktig tillfredsställelse (som t.ex. att
odla kunskaper, äta rätt, sköta sin hälsa, umgås med vänner, bry sig om deras
välgång).
* Nykterhetens roll i ett panteistiskt perspektiv framgår av Spinozas psykofysiska
parallellteori:
Nykterheten är människans naturliga tillstånd, främjar hennes kroppsliga och själsliga
hälsa, anpassning till omgivningen, samt förmåga att leva ett långt, lyckligt liv.
Resultatet blir livsglädje och storsinthet. Onykterheten påtvingas kroppen utifrån,
skadar människans naturliga anpassning till omgivningen och förmåga att överleva på
längre sikt. Den leder i det långa loppet till passivitet, ensamhet och sorg.
41
* Nykterhetens roll i ett kreationistiskt perspektiv framgår av Reagans erfarenheter,
och en Swedenborgsinspirerad tolkning, av nära döden upplevelser:
Människan skapar själv sin andliga verklighet – sin himmel och sitt helvete.
Alkoholberusning leder till hänsynslösa handlingar, som snarare formar ett ”inre
helvete” än en ”inre himmel”. Människan utformar på det sättet en andlig tillvaro som
inte passar in i himmelriket. I Korintierbrevet, 6:e kapitlet, verserna 9, 10 heter det till
yttermera visso:
Drinkare skola inte ärva Guds rike!
Man kan därtill lägga mentalhygieniska skäl. Den som är nykter belastar inte sitt
samvete, utan lever harmoniskt, sover gott om natten och dör lycklig.
En sammanfattning av de empiriska erfarenheterna av alkoholmissbruk ser ut så här:
-En person bör återgå till måttlighet innan han/hon blivit beroende;
-En person som redan har hunnit utveckla ett beroende måste sluta helt.
42
SAMMANFATTNING OCH DISKUSSION
Sammanfattning
Vi inledde behandlingen under det tredje steget med att använda solen som symbol för
den skapande kraften. Med den metaforen beskrevs både universums och vårt
planetsystems tillkomst.
På ett liknande sätt använde vi människan som symbol för livets utveckling på jorden.
Tanken var att hon innefattar varje steg i evolutionen, från den enskilda cellen till det
abstrakta tänkandet.
Tillsammans gör symbolerna det möjligt för missbrukaren att identifiera sig med hela
omgivningen, hela utvecklingen. Det handlar naturligtvis inte om någon exakt
förklaring, utan om förståelse och medkänsla. Det humanistiska perspektivet betonas
genom analogin mellan människan och Gud som andliga makter i mikro- respektive
makrokosmos. Missbrukaren upptäcker att han är den viktigaste personen i sin egen
värld. Han har stora befogenheter, ett stort ansvar. Det driver honom till att engagera
sig på djupet. Vad skall han göra med sitt liv? Missbruket? Han söker vägledning och
finner den i det västerländska tänkandet.
Den första utvecklingslinjen i det västerländska tänkandet använder sig av empiriska
kunskaper om naturen och människan. Genom att använda begreppen ”kosmisk
energi” och ”psykisk energi” kan vi sammankoppla kunskapsområdena. Den kosmiska
energin bildar enkla och lagbundna mönster i analogi med människans beteendevanor.
Den psykiska energin hos människan är till en viss del också bunden i sådana
strukturer, men i övrigt fri. För att utforma ett rimligt förhållningssätt till
omgivningen, behövs följaktligen ett etiskt ställningstagande grundat på människans
erfarenheter. En allmängiltig beteendenorm utformad på det sättet, kan formuleras så
här:
”Lycklig blir den som undviker kortsiktiga njutningar som ger smärta och sorg (som
t.ex. alkohol), samt ägnar sig åt dem som ger varaktig tillfredsställelse (som t.ex. att
leva nyktert, äta rätt, odla kunskaper, umgås med vänner, befordra deras välgång).”
43
Den andra utvecklingslinjen i det västerländska tänkandet är ”panteismen”. I denna
lära besitter mineraler, växter, djur och människor i stigande ordning en andlig
förmåga. Det är dock blott människan förunnat att kunna identifiera sig med hela
skapelsen. Därigenom får hon ett speciellt ansvar för världsalltet. Människan måste
verka för att helheten bevaras! Det kräver att hon inordnar sig i naturen och
respekterar sambanden där. Att ta ställning till droger är en speciell tillämpning av
denna levnadsregel – människan måste avstå från alkohol och andra droger, samt lita
till sin naturliga anpassningsförmåga. Då utvecklar hon sin gemenskapskänsla och kan
inta en varaktig plats bland sina medmänniskor.
Den tredje utvecklingslinjen i det västerländska tänkandet är kreationismen. I
Swedenborgs framställning handlar den om människans andliga utveckling. Hon är fri
att skapa sin egen inre himmel, sitt eget inre helvete. Där för hon sedan ett andligt liv i
evighet. Det innebär att människan måste upprätta harmoni i sitt själsliv, om hon skall
finna den varaktiga lyckan. Missbrukaren får upphöra med alkoholintagen och ta itu
med de sammanhang som skänker honom samvetskval. Till yttermera visso heter det i
Korintierbrevet:
Drinkare skola inte ärva Guds rike!
Den minsta gemensamma nämnaren
Den minsta gemensamma nämnaren i de tre utvecklingslinjerna består i att det är
människan själv, tillsammans med andra människor, som bestämmer sitt öde. Det får
inte minst sin betydelse vid valet av idealsamhälle. Man föredrar system som betonar
jämlikheten och tryggheten i fördelningen av varor, tjänster, kapital. Ledstjärnorna är
solidariteten mellan människor (”gemenskapskänslan”) och livsstegringen för den
enskilde (friheten att skapa). Ja, i vissa fall utsträcks solidariteten till att omfatta allt
liv!
Diskussion
Vilken åskådning skall man välja? Det måste alltid vara klientens beslut. Behandlaren
har i regel en egen livsåskådning. Det kan vara frestande att förmedla den som ett klart
och entydigt svar på frågan. Nu är emellertid målet med behandlingen att klienten
skall ta ställning för ett nyktert liv. Det är därför viktigt att behandlaren åstadkommer
44
ett öppet och odogmatiskt klimat, där den egna övertygelsen får stå tillbaka för
klientens genuina åsiktsbildning.
Här kan man förfara på olika sätt. En del behandlare föredrar att redovisa sina egna
ståndpunkter innan terapin påbörjas – men framhåller att det inte får påverka klienten i
hans fria åsiktsbildning. Andra behandlare behåller sina ståndpunkter för egen del och
diskuterar alla frågor förutsättningslöst. Om man är nyfiken på livet, kan en öppen
attityd leda till att behandlaren själv börjar växa och utvecklar sin livsåskådning.
Dessa två attityder, tillsammans med de övriga förhållningssätten i vår metod
(fenomenografiskt arbetssätt, motivationshöjande intervjuteknik, samma värde fastän
olika roller o.s.v.) är bägge lämpliga att använda i den här fasen av behandlingen.
Tanken med behandlingen under det tredje steget är att missbrukaren skall tillägna sig
en världsåskådning och därigenom ta ställning för ett nyktert liv. Det låter långsökt
men är i praktiken grundläggande. Klienten utvecklar sin personlighet precis på den
avgörande punkten!
Klienten har som regel tidigare haft en diffus åskådning inlemmad i sitt ”jag”, och
försökt att följa några grumliga beteenderegler. Bristen på klarhet har lett till splittring
och inkonsekvens i kunskaps- och handlingslivet.
Det tredje steget innebär att behandlaren samarbetar med klienten för att klargöra,
förtydliga och utveckla åskådningen. Speciellt jobbar man med att inpassa nykterheten
i de ontologiska och etiska strukturerna. Den samklang som klienten erfar vid sin nya
tolkning av omgivningen, får en vishet att ta form. En ny dimension framträder i hans
personlighet, där intuitiv kunskap och etiskt sinnelag fäller utslaget. Klarhet och
konsekvens börjar nu att prägla tankar och beteende.
Det innebär att klienten i fortsättningen kan hämta inspiration ”ovanifrån”, samt via
livsmålet påverka delmålen, behandlingsresultatet. De etiska val som han har träffat
genom att använda lyckokalkylen och förnuftet, blir bekräftade genom den harmoni
som han känner.
Ett speciellt kinkigt fall inträder när en klient saknar anknytning till någon idétradition.
Han kanske inte ens har något ”hum” om saken.
45
I ett sådant specialfall går det inte att klargöra något som ligger latent sedan tidigare.
Behandlaren får i stället börja med att orientera missbrukaren om de olika alternativen.
Behandlingstimmarna blir således något av en introduktion till världsåskådningarna.
De stora frågorna penetreras. Nya horisonter öppnas. Nykterheten passas in i
sammanhangen. Under sådana förhållanden får man vara varsam med klienten. Det
vore ödesdigert för hans andliga liv om man försökte att forcera fram ett
ställningstagande. En ”tro” som påtvingats en oförberedd människa på det sättet, hotar
att döda hennes själsliv.
Andlig, personlig utveckling måste få ta den tid som den tar. Det finns många fördelar
med att klienten dröjer vid alla tre synsätten. Tillsammans bildar de en HÅLLBAR
HUMANISTISK HELHETSSYN, där både människan, naturen och andligheten får
plats. Vidare har klienten favören av att kunna infoga nykterheten i världsbilden från
tre olika perspektiv. Följer han de samlade etiska råden, får han säkert njuta av den
naturliga växlingen mellan själens bris och vindstilla.
Det är inte nödvändigt att han väljer ett synsätt och överger de övriga, under
behandlingen. Tvärtom får man räkna med att han blir mogen att ta en definitiv
ställning först i framtiden. Kanske bildar han då en egen åskådning som innefattar alla
synsätten? Det vore enligt min mening ganska klokt av honom. Om man väger de
olika tankelinjerna mot varandra, kan man välja en mix som går att utveckla till en
modern humanistisk åskådning. Detta också om man väljer en panteistisk eller
kreationistisk huvudinriktning!
Slutligen kommer vi därmed in på frågan – vad gör behandlaren om klienten är
intresserad av en åskådning som faller utanför de angivna alternativen?
Det hör till behandlarrollen att göra sitt bästa för att hjälpa till med den åskådning som
klienten har valt. Förhoppningsvis ligger idéerna inom den skisserade ramen, även om
förkunnare och åskådningsvariant är andra. Behandlaren kan då ändå i princip
använda våra erfarenheter.
46
I det fall världsåskådningen faller helt utanför ramen, blir det naturligtvis svårare för
behandlaren att tillämpa det här materialet. Han får sätta sig in i åskådningen och
använda våra tankar så gott det går. Notera grundstrukturen:
Oförstörbart okänt ”grundstoff” som allt vara kan återföras till.
Ett ”kosmiskt medvetandeplan” som består av det mönster som varat bildar oberoende
av människan. Beroende på den tolkning människan gör av åskådningsproblematiken
får hon anknytning till en normkälla – naturen, människornas erfarenheter, Gud – eller
olika kombinationer – och ledning för vad hon skall göra med sitt liv (inklusive
missbruket).
Människans eget medvetandeplan, på vilket hon fördelar sin livsenergi på olika
projekt i rummet och tiden.
Människans existens på bägge medvetandeplanen och övergången från det personliga
till det kosmiska medvetandeplanet vid döden, samt möjligheten att det egna
medvetandet består (via ”grundstoffet”) på något sätt.
För Stiftelsen Fallvikskolan finns det också en ideologisk gräns. Går den humanistiska
helhetssynen inte att förena med den åskådning som valts blir metoden svår att
tillämpa. Ja, det får sådana metodiska konsekvenser att det nog blir omöjligt!
47
VIDEOBAND:
Finns Gud? Utbildningsradion, S. Tele. Com. 2000. – En jämförelse mellan den
naturvetenskapliga forskningen och gudsbevisen beträffande universums tillkomst
genom Big Bang.
En stjärna föds. Rapportinslag som visar en stjärnas födelse med fotografier från
rymdteleskopet Hubble. Programkopia.
Kärlekens mirakel. Eriksson & Nilsson Production AB, 1999. Ett exempel på
celldelning från den befruktade äggcellen till den ”färdiga människan”.
Hjärtats saga. Mediebolaget Mats Olsson AB. Ett exempel på celldelning via enkla
hjärtan till människohjärtat. Är allt liv ett liv?
Arternas uppkomst. Discovery Communications AB, 1993. En översikt över
utvecklingsläran.
Martinus kosmologi – Människan och världsbilden -, Video produktion 1990. Ett
exempel på en panteistisk världsbild.
I dödens gränsland. Central mediaprodukt, telecomp. ptc. MCMXCIV. Textremsan
AB.
Filosofiska frågor, Etik. Utbildningsradion, 2000.
Megaliter, Newgrange, Stonehenge. Sveriges Television AB, 1999. Solens centrala
plats i det kulturella, ekonomiska och religiösa livet under stenåldern.
48
Enligt Henrik Lundstedt, solforskare i Lund, betraktar man numera jorden som en del
av solen. Den senare omfattar f.ö. – detta obeaktat – 99,9 % av solsystemets materia
(Värt att veta, radions P1 29/8 2000, programkopia).
Material som är användbara i sådana här sammanhang uppdateras hela tiden. Ett tips
är att söka vidare på Internet. Där finns också hemsidor om enskilda filosofer, t.ex.
Spinoza och Swedenborg.
49
REFERENSER
Ahlberg Alf, Filosofins historia band 1-5, Natur & Kultur, Stockholm 1925-27.
Aspelin Gunnar m.fl.; Filosofins historia, Studentlitteratur, Lund 1970.
Barr Knut, Swedenborgs drömmar, Nordstedt & Söner, Stockholm 1928.
Eriksson Gunnar, Fängemyr Tore, Idéhistoriens huvudlinjer, Wahlström & Widstrand,
Stockholm 1991.
Johansson Inge, Alkoholkonflikten – en terapeutisk metod, FFV koncernservice och
stiftelsen Fallvikskolan, Klockrike 1985.
Johansson Inge, Nya tankar om alkoholproblemets uppkomst och behandling,
Stiftelsen Fallvikskolan, Lilla Fallvik 1993.
Johansson Inge, Likheter och skillnader. IKM & Stiftelsen Fallvikskolan, Arboga
1994.
Johansson Inge, Människosyn och behandlarroll, Stiftelsen Fallvikskolan, Lilla Fallvik
1990.
Larsson Erik Gerner, Kurs i Martinus andliga vetenskap 1-3, Kosmos, Köpenhamn
1954.
Lybcke Poul, Filosofilexikonet, Politiken/Forum, Borås 1988.
Nörretrander Tor, Världen växer, Bonnier Alba, Falun 1997.
Pope Joyce, Livet, Bonniers, Eskilstuna/Spanien 1989.
Renard Krister, Vetenskap och tro, Libris, Uddevalla 1991.
Sjöwall Björn, Existens & Identitet, ÅSAK, Johannesberg 1993.
Smoot George, Krusningar i tiden, Forum, Borås 1994.
Spinoza Benedictus, Etiken, Daidalos, Kungälv 1983.
50
Stybe Sven-Erik, Idéhistoria, Rabén & Sjögren, Stockholm 1961.
Swedenborg Emanuel, Den sanna kristna religionen, Nykyrkliga bokförlaget,
Stockholm 1892.
Wedberg Anders, Filosofins historia band 1-3, Bonniers, Stockholm 1985.
Jeppe nr 3-4, 1989.
Livets pussel, Dagen, Västerås 1996.
51
ORDFÖRKLARINGAR
Arketyp = urbild, urtyp
Empiri = kunskap baserad på erfarenhet
Fenomenografi = uppteckning av uppfattningar och skapandet av
beskrivningskategorier
Humanism = åskådning eller kulturströmning som framhäver det allsidigt mänskliga
Internalisera = införliva i sitt tänkande
Intuition = omedelbar åskådning till följd av insikt i tingens väsen
Isomorfi = relations- eller strukturlikhet
Maxim = levnadsregel
Ontologi = läran om varats väsen
Panteism = åskådning som framhåller att Gud och universum är ett
Regenerera = återbilda, förnya
Transcendental = rör det översinnliga, gränsöverskridande
FÖRKORTNINGAR
Arvsm. = arvsmassa
Ps = psykisk
52
Inge Johansson är socionom och utbildad missbruksterapeut. Under drygt tjugo år var
han föreståndare och kurator vid Rådgivningsbyrån i Arboga. I boken
Alkoholkonflikten – en terapeutisk metod, samt en rad artiklar, broschyrer och
forskningsuppsatser har Inge utvecklat en behandlingsmetod som ger goda resultat.
I ”Livsåskådning och etik vid behandling av Alkoholkonflikten”, lägger Inge sista
handen vid sitt unika metodbygge. Det är ett arbete som bör läsas av alla som är
intresserade av kampen mot missbruk.
Som författare och samhällsdebattör har Inge Johansson medverkat i dagspressen.
Hans röst har också hörts i några radioprogram.
Stiftelsen Fallvikskolan
ISBN 91-631-3240-0
