Hälso- och sjukvårdsförvaltningen
Viktoria Storm, projektledare Struktur 2015
Ärendenr 2013/444
Handlingstyp Informationsärende
Datum 4 mars 2015
Hälso- och sjukvårdsnämnden
Förbättrad funktion för ungdomshälsa
Hälso- och sjukvårdsnämnden föreslås besluta att:
•
•
ha tagit del av informationen.
fortsätta följa förvaltningens arbete i enlighet med vad som planeras i
den separata utredningen gällande ”första linjens hälso- och sjukvård
för barn och unga med psykisk ohälsa”.
Sammanfattning
I strukturutredningen framkom önskemål om att tillsammans med berörda
aktörer utreda och komma med förslag på hur en samlad och förbättrad
funktion för ungdomshälsa skulle kunna utformas. En tanke som lyftes fram
var att det kunde vara en fördel att samla flera verksamheter geografiskt. Barnoch unga finns inom flera olika verksamheter och ska så vara men det medför
en spretighet i flera avseenden.
Utredningen har kommit fram till att det i dagsläget inte är skäligt att samla
berörda aktörer i en enhet, men att behovet av samverkan mellan aktörer inom
området ungdomshälsa är centralt. Frågeställningen om en samlad och
förbättrad funktion för ungdomshälsa går dock delvis utanför hälso- och
sjukvårdens område. Den samlade funktionen behövs på flera nivåer och i flera
instanser. Från att vara ett samhällsansvar och en regionövergripande
angelägenhet till Hälso- och sjukvårdens olika verksamheter. I utredningen är
en inventering av utvecklingsområden genomförd.
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen ser att BarnSam är ett viktigt forum för att
fortsätta att förbättra och utveckla omhändertagandet av barn och unga i
frågor som berör flera förvaltningar.
Ett antal frågeställningar kvarstår att lösa inom hälso- och
sjukvårdsförvaltningen. Dessa belyses framförallt i utredningen om ”första
linjens hälso- och sjukvård för barn och unga med psykisk ohälsa” där
utredningen visar behov av en karta med formulerade uppdrag. Barnnätverket
är i detta sammanhang ett centralt forum.
Besöksadress Visborgsallén 19
Bankgiro 339-8328
Postadress SE-621 81 Visby
Postgiro 18 97 50-3
Telefon +46 (0)498-26 90 00 vxl
Org. nr. 212000-0803
E-post regiongotland@gotland.se
Webbplats www.gotland.se
1 (7)
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen
4 mars 2015
Bakgrund
I arbetet med strukturutredningen framkom från arbetsgruppen primärvård att
fördelar identifierats med att samla verksamheter som arbetar med barn- och
unga under samma ”tak”. Önskemålet som framkom i utredningen var att även
den verksamhet som har ansvar för barn- och ungas psykiska ohälsa den så
kallade ”första linjens psykiatri” inom HSF verksamheten samt MiniMaria
skulle inrymmas inom samma ram. MiniMaria har under hösten 2014 startat sin
verksamhet i det hus som inrymmer barn- och ungdomspsykiatriska kliniken
där ”första linjens psykiatri” nuvarande ”primBUP” finns och även specialist
BUP och socialpsykiatriska teamet.
Tankarna som framkom i strukturutredningen om förbättrad och samlad
funktion för ungdomshälsa resulterade i beslutspunkt 18. Uppdraget är
formulerat enligt följande: ”Tillsammans med berörda aktörer utreda och komma med
förslag på hur en samlad och förbättrad funktion för ungdomshälsa ska utformas.” Den
närliggande beslutspunkten 19 ”första linjens psykiatri för barn och unga” har
gemensamma karaktärsdrag med punkt 18, men har andra specifika delar som
kräver separat utredning. Gemensamt för båda dessa beslutspunkter är att
vården och omsorgen behöver organisera sig för att göra det enkelt och tydligt
för målgruppen vart man vänder sig med frågor och behov utan att på förhand
veta vad problemtiken bottnar i. Tidiga insatser, vid framför allt psykisk ohälsa
är viktigt för att inte utveckla en allvarligare problematik. Just detta uppdrag
gäller ungdomshälsa, viktigt i sammanhanget är att poängtera att även den
yngre målgruppen: barn i många fall omhändertas av samma aktörer.
Nuläge
Barn- och unga finns inom flera olika verksamheter och ska så vara, det
medför en spretighet i flera avseenden. På Gotland finns 7000 ungdomar 1223 år. Flera olika verksamheter inom olika förvaltningar möter barn- och unga
och deras föräldrar. Skolan, förskolan, elevhälsan, ungdomsmottagningen,
barn- och ungdomsmedicinska mottagningen, barn- och ungdomspsykiatrin,
primärvården, socialtjänstens olika verksamheter med flera. BarnSam är en
samverkansgrupp med verksamhetsledare, där företrädare för olika
verksamheter som träffar barn och ungdomar, utbyter erfarenheter och löser
olika typer av svårigheter som uppstår. SagaGotland är den webbplats som
utgår ifrån och samordnas av BarnSam. Webbplatsen beskriver vart barn och
unga kan vända sig beroende på vilken typ av problem som upplevs. Inom
Barnsam finns barnnätverket där företrädare från verksamheter som möter
barn- och unga regelbundet utbyter erfarenheter. Flera nätverk och
samarbetsgrupper finns inom området för barn och unga men med lite olika
inriktningar:
2 (7)
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen
4 mars 2015
-
Ungdomskraft har varit ett projekt men övergått i ordinarie verksamhet
och finns till för ungdomar som inte går på gymnasiet eller som hoppat
av skolan i förtid.
-
Tryggare Gotland är ett gemensamt nätverk för regional samordning
för det brottsförebyggande och trygghetsstärkande arbetet på Gotland.
Tillvägagångssätt
I denna utredning har erfarenheter, faktaunderlag och intervjuer med
verksamhetsföreträdare delvis framkommit under arbetet med utredningen av
”första linjens psykiatri”. Företrädare för ungdomsmottagningen och
elevhälsan har intervjuats specifikt för p 18, verksamhetsledare för BarnSam
likaså.
Vad tycker de unga
Sommaren 2014 anordnade Folklabbet en workshop med ungdomar som
deltagare i Almedalen. Ämnet var första linjens psykiatri för unga.
Flera synpunkter och önskemål framkom i ämnet unga psykiska hälsa:
•
Önskemål om ”Coach” - anhörig eller annan som hjälper ungdomen
att ta kontakt med rätt instanser kanske följer med. Liknar ett annat för
slag om en ” mer än en vän” kontakt som kan vara en mentor om man
saknar vuxna omkring sig som vill ta den rollen.
•
Webbsida där vårdens psykologer eller skolans kuratorer presenterar
sig. Så att den unga kan välja själv vem hon vill prata med.
•
”Färdighetsträning” i skolan kring vad känslor är, hur känns det när
man är ledsen, var beror ångest på osv. Kanske professionella som
kommer till skolan och har detta ämne. Om alla får mer kunskap i detta
tillsammans i sin naturliga miljö (skolan) skulle det avstigmatisera
psykiska symtom.
•
Tillits-termometer. Visuell skala med olika ord och en markör man kan
ställa in på det man tycker passar just nu.
•
Positiv feedback- Robot som går omkring och säjer bra saker i skolan,
kanske också i form av en app.
•
Obligatoriskt tillfälle för alla 1 gång per termin eller år med
skolkuratorn, för att fånga upp unga tidigt och normalisera tankar samt
avdramatisera psykiska symtom. Jmf med obligatoriska mätningar av
läng, vikt vaccination etc
3 (7)
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen
•
4 mars 2015
Rullande mottagningsbuss som kan ta sig till de ställen unga finns på,
ungdomsgårdar etc. Bussen bemannas med en blandning av
professionella och även unga som vill vara till stöd.
Reflektion från vuxen deltagare: Många pratade om att skolan var den naturliga
scenen för att prata om och normalisera lättare psykiska symtom.
Identifierade förbättringsområden
Högstadiet
Enligt elevhälsan finns indikationer på att hälsan inte är så god bland
ungdomar från högstadieåldern och uppåt. Exempelvis är stress vanligt enligt
elevhälsan. Erfarenheten är att barnens symtom på ohälsa blir tydligare under
högstadie- och gymnasietiden än under barnaåren. Under högstadietiden
förekommer enskilda samtal med eleverna men mest av förebyggande karaktär.
Skolhälsovården är pressat av basprogrammen i grundskolan. Lite mer
utrymme finns på gymnasieskolan. Enligt elevhälsan gör Skolhälsovården mer
på Gotland än vad som krävs enligt skollagen (exempelvis träffar de eleverna
mer regelbundet än vad som krävs enligt lagen). Den strikta styrningen i
skollagen upplevs inte gynna det gemensamma arbetet.
Elevhälsan önskar ett utökat samarbete med ungdomsmottagningen. Som det
är nu informerar ungdomsmottagningen elever i åk 8. Elevhälsan ser fördelar
med att ungdomsmottagningen har ännu större fokus på livsstilsfrågor. Vidare
ser man vinster med att ungdomsmottagningens verksamhet kunde vara ännu
mer utåtriktat än i dag. Med ökad närvaro i skolorna och fördjupat samarbete
på exempelvis kuratorssidan skulle framgångar skapas. Om
ungdomsmottagningen och elevhälsan fick överlappande uppdrag skulle
verksamheterna förstärka varandra.
Gymnasiet
Från senare delen av högstadiet och under gymnasietiden (unga vuxna)
kommer problematiken kring droger in i bilden. Gymnasieelever (unga vuxna)
har oftare tydligare symtom på ohälsa än under barnaåren. Kuratorerna har
inledande samtal med alla gymnasieelever avseende droger, psykisk ohälsa,
relationer, hemsituation etc.
Elevhälsan är mycket positiv till starten av MiniMaria. Att hela familjen har
möjlighet att få ett samlat stöd ses som en stor fördel.
Ungdomsmottagningen nuläge
Ungdomsmottagningen arbetar utifrån det nationella policydokument som
finns för Sveriges ungdomsmottagningar. Ungdomsmottagningen upplever att
de i dagsläget har ändamålsenliga och bra lokaler på Korpenområdet. De är
4 (7)
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen
4 mars 2015
nöjda med den geografiska placeringen som medför att man som ungdom kan
gå dit utan att riskera att möta föräldrar etc i samma entré.
Ungdomsmottagningen upplever inte att det är ett problem att man inte finns
representerade utanför Visby. För att flytta vården närmare patienterna pågår
bland annat att möjliggöra besök på ungdomsmottagningen via länk. I
strukturutredningens slutrapport framgår följande:
”För ungdomar som fortfarande går på högstadiet i Hemse, Klinte, Roma, Fårösund
och Slite ska möjlighet finnas att t.ex. i anslutning till elevhälsovården, via länk, nå
ungdomsmottagningen för ett besök. Gotland har inte befolkningsunderlag för att
bedriva fler ungdomsmottagningar än den i Visby vilket gör att ungdomar på
landsbygden och som ännu inte går i skolan i Visby har svårt att nå
ungdomsmottagningen. De besök till ungdomsmottagningen som inte kräver en fysisk
undersökning eller på annat sätt kräver ett fysiskt möte, ska då vara möjliga för dessa
ungdomar att erhålla via länk.”
Ungdomsmottagningen är idag bristfälligt bemannade på grund av det svåra
rekryteringsläget samt sjukskrivningar och föräldraledigheter. Detta påverkar
omfattningen av framförallt den utåtriktade och samverkande delen av arbetet.
Ambitionen är att ungdomsmottagningen ska ha ”öppen mottagning” (har
tidigare förekommit och varit välbesökt).
Representanter från ungdomsmottagningen deltar i olika arbetsgrupper, även
förvaltningsöverskridande. Det framhålls som en tillgång att mottagningen
bemannas av både manlig och kvinnlig personal. Mottagningen har delvis ett
hälsofrämjande uppdrag och sjuksköterska och barnmorska utför
hälsofrämjande samtal. Kurators samtal är av annan karaktär. Målet är att
erbjuda kuratorskontakt inom 7 dagar.
När behov identifieras som inte går att tillgodose på ungdomsmottagningen
remitteras ungdomen till vårdcentral, BUP etc. Mottagningen upplever ett
välfungerande samarbete med aktörer i gränssnitten. Det finns dock inte
reglerat i skrift hur kontaktvägarna sker.
Stödstruktur för samverkan barn och unga
För att ge bättre förutsättningar för patienter och brukare med sammansatta
behov att få samordnade insatser har en regional genomlysning gjorts där det
finns ett förslag framtaget för en gemensam stöd- och samverkansstruktur.
Några av de i förslaget identifierade målgrupperna som kräver samordning av
vård och insatser är just barn, unga och unga vuxna med psykisk ohälsa,
funktionsnedsättningar eller missbruk. BarnSam är sedan 2011 en formaliserad
samverkansgrupp med verksamhetsledare. Arbetet innebär att samordna och
lösa operativa och gränsöverskridande frågor med inriktning på barns psykiska
ohälsa och prevention. Barnnätverket som finns i Barnsam skulle ytterligare
5 (7)
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen
4 mars 2015
kunna inventera problemområdet ungdomshälsa med syfte att tydliggöra och
hitta nyanserna i de identifierade förbättringsområdena. Att identifiera vilka
frågor som ska arbetas med i vilket forum.
Hälso- och sjukvårdsförvaltningens samlade bedömning
Utredningen har kommit fram till att det i dagsläget inte är skäligt att samla
berörda aktörer i en enhet, men att behovet av samverkan mellan aktörer inom
området ungdomshälsa är centralt. Frågeställningen om en samlad och
förbättrad funktion för ungdomshälsa går dock delvis utanför hälso- och
sjukvårdens område. Den samlade funktionen behövs på flera nivåer och i flera
instanser. Från att vara ett samhällsansvar och en regionövergripande
angelägenhet till Hälso- och sjukvårdens olika verksamheter. I utredningen är
en inventering av utvecklingsområden genomförd.
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen ser att BarnSam är ett viktigt forum för att
fortsätta förbättra och utveckla omhändertagandet av barn och unga i frågor
som berör flera förvaltningar.
Ett antal frågeställningar kvarstår att lösa inom hälso- och
sjukvårdsförvaltningen. Dessa belyses framförallt i utredningen om ”första
linjens hälso- och sjukvård för barn och unga med psykisk ohälsa” där
utredningen visar behov av en karta med formulerade uppdrag. Barnnätverket
är i detta sammanhang ett centralt forum.
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen
Maria Dalemar
Hälso- och sjukvårdsdirektör
6 (7)
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen
4 mars 2015
I uppdraget har intervjuer hösten 2014, vintern 2015 genomförts med:
Verksamhetschef primärvården
Verksamhetschef psykiatrin
Verksamhetschef Barn- och ungdomsmottagningen
Verksamhetschef BarnSam
Resursområdeschef habiliteringen
Enhetschef BUP
Enhetschef Elevhälsan
Folkhälsostrateg
KBT terapeut
Material som inventerats:
-Strukturutredningen, slutrapport, arbetsgruppernas delrapporter
-Barn och ungdomar med psykisk ohälsa och/eller funktionsnedsättning i Hälsooch sjukvården på Gotland
-Kungliga Vetenskapsakademiens ”uttalande” om Trender i barns- och ungas
psykiska hälsa i Sverige
-Underlagsrapport, Psykisk ohälsa bland unga, Socialstyrelsen 2013
-Barn och unga 2013, utveckling av faktorer som påverkar hälsan och genomförda
åtgärder, Samordnad folkhälsorapportering
-Rapport Gustavsbergs Vårdcentral ”En modell för att bygga upp första linjens
barn- och ungdomspsykiatri
-Vänd dig hit! Guide för kommuner och landsting att kartlägga och utveckla sin
första linjeverksamhet för psykisk hälsa hos barn och unga, SKL
-Vänta inte! Guide för investeringar i tidiga insatser för barn och unga SKL
-Psykisk hälsa, barn och unga SKL
-Barn i fokus, exempel på förutsättningar för ett framgångsrikt stöd till barn- och
unga SKL
-Kunskapsguiden, för dig som arbetar inom vård och omsorg
-Slutrapport Barn- och ungdomshälsan, Jönköping, arbete med att skapa första
linjeverksamhet för barn- och unga
-Uppdragsbeskrivning för barn- och ungdomspsykiatrisk verksamhet, BUP
-Psykisk ohälsa, överenskommelse om ansvarsfördelning, primärvården och
psykiatrin
-Krav- och kvalitetsboken primärvården
-Policyprogram för Sveriges Ungdomsmottagningar
-Att främja barns och ungas psykiska hälsa, Vägledning inför val och
implementering av metoder, Karolinska Institutets folkhälsoakademi
7 (7)
