En hälsocentral för unga
– Det behövs krafttag för att lära unga människor att hantera sin egen psykiska hälsa. Psykologernas medverkan i debatten om ungdomars
hälsa behövs nu, skriver Zelma Fors som arbetar
på en ungdomsmottagning i Göteborg.
”Jag är för mycket för vårdcentralen och för lite för psykiatrin – passar jag in hos er och hur länge får jag gå?” undrar den
unga människan som efter nio månaders väntan på samtal
blir uppringd av psykologen på en ungdomsmottagning.
Denna ungdom uttrycker en kärnproblematik i välfärdsSverige. Den unge hade remitterats till ungdomsmottagningen av vuxenpsykiatrin.
I dag är ungdomsgruppen i fokus då det gäller ökningen av
klamydia, psykisk ohälsa såsom depressioner, ångest och
självmord samt ökningen av förskrivning av antidepressiv
medicin.
Samhällsutvecklingen med förlängd skolgång, senare inträde i arbetslivet och högre ålder innan man kan försörja sig
medför ökad belastning och sårbarhet hos ungdomar.
Psykiatrin, både barn- och ungdomspsykiatrin samt vuxenpsykiatrin, fungerar som specialistpsykiatri och detta spe-
Ungdomsmottagningarna startades som ett led i att förebygga oönskade graviditeter och sexuellt överförda infektioner hos unga människor. De flesta besöken på en ungdomsmottagning går till barnmorskan, eftersom frågor om kroppen och sexualiteten är dominerande.
De inträdesregler som utmärker ungdomsmottagningarna
är att den unga människan kan ställa sin fråga på det sätt som
han eller hon har förmåga till. Frågan behöver inte vara färdigformulerad. Många unga människor berättar att de behöver prata med någon. Mötet med personalen blir avgörande
för hur man upplever besöket på ungdomsmottagningen.
Med ungdomars egna ord kan mötet beskrivas så här: "Dom
tar alla på samma allvar. Pratar och tar emot med öppna armar. Så gjorde dom med mig i alla fall. Barnmorskan var en
positiv person och jag berättade om mitt problem ganska
snabbt."
Med detta förhållningssätt följer också att ungdomarna
kommer med många olika slags frågeställningar – allt från
preventivmedel till ätstörningar, depressioner, sexuella
övergrepp och självmordstankar.
På ungdomsmottagningar som har tvärprofessionella
team utvecklas en arbetskultur där den unga människan kan
bibringas kunskap om sig själv på ett unikt sätt. Exempelvis
kan det ursprungliga behovet av preventivmedel initiera frågeställningar om relationer till en
partner. Svårigheter med relationer till en partner kan i sig aktivera svårigheter som funnits tidigare. Med ett tvärprofessionellt
team kan den unge erbjudas möjlighet att ytterliggare öka förståelsen för sig själv. Det kan handla
om att gå i terapi hos psykologen
och hitta sin egen förståelse av
hur svårigheten gestaltats tidigare och hur man också kan finna
ny kunskap och nytt förhållningssätt till sig själv och sina relationer.
I det tvärprofessionella samarbetet utvecklas ett lärande
hos den unga människan om hur kroppen, psyket och relationerna är tätt sammanvävda. För personalens del innebär
arbetet i det tvärprofessionella teamet att den ena professionens insats får ett mervärde i samarbetet med den andra professionen. Ur samhällsperspektivet bör detta vara kostnadseffektivt.
Att unga människor som själva söker för olika frågeställningar erbjuds denna service kan också ses i ett folkhälsoperspektiv. Den unge förmedlas ett förhållningssätt till sig
själv och sina frågeställningar där han eller hon är en huvudaktör. Detta kan leda till lärandet om eget ansvar för sin hälsoutveckling. Ungdomsmottagningen blir en hälsocentral
där ett helhetsperspektiv tillämpas med initiativet från den
unga människan.
För psykologernas del är det ett angeläget arbetsfält att arbeta med ungdomar som själva söker råd, stöd och behandling. Detta speciellt med tanke på att vi i vår grundutbildning har många inslag om barns och ungdomars utveckling.
Det behövs krafttag för att lära unga människor att hantera
sin egen psykiska hälsa. Psykologernas medverkan i debatten
om ungdomars hälsa behövs nu.
●
”Till ungdomsmottagningen
söker den unga människan
med frågor om sig själv”
cificerar inträdesreglerna. Man har kommit långt ifråga om
att utforma diagnoserna och mätverktygen. På vårdcentralerna håller man på att bygga ut verksamheten med kuratorer och psykologer för att tillgodose behovet av efterfrågan
på råd, stöd och behandling av psykisk problematik. Samtidigt drar skolan ner på elevhälsovården.
Köerna ökar till ungdomsmottagningarna. Ungdomsmottagningen har en bred ingång med den ungas egenhändigt
formulerade fråga som inträdesbiljett.
på landets ungdomsmottagningar kan variera, allt från att ha en barnmorska och kurator till en bred kompetens med både barn- och ungdomsläkare, gynekolog och psykolog. Denna breda kompetens
finns bland annat i Göteborg. Psykologer har funnits på
samtliga fem ungdomsmottagningar i Göteborg med varierande antal timmar från 2,0 tjänster till 85 procents tjänst.
Till ungdomsmottagningen söker den unga människan
första gången med frågor om sig själv. Frågorna kan handla
om kroppen, sexualiteten, själen och relationerna. Även om
man kan bli hänvisad till mottagningen av en förälder, skolpersonal eller annan instans söker sig de flesta frivilligt till
ungdomsmottagningen. Det första besöket på en ungdomsmottagning kan ses som en övergångsrit från barndom till
ungdom. Vid denna övergång ökar de egna frågorna. Den
psykosexuella utvecklingen leder till frågor om kroppen och
dess utveckling.
PERSONALSAMMANSÄTTNINGEN
6
ZELMA FORS
Psykolog, fil dr
Fallbeskrivningar
I höst ger Folkhälsoinstitutet ut 16 fallbeskrivningar av Zelma Fors:
Ungdomsmottagningen. Personal och ungdomar berättar.
Psykologtidningen 9/05
