LOVISA-NEJDENS NÄRINGSLIVSSTRATEGI
Bilaga 11.5.2010
2010-2015
Den människonära och livskraftiga Lovisa-nejden
Förändringsfaktorer
Befolkningsutvecklingen %
Den kommunvisa negativa
befolkningsutvecklingen
(%) januari-juni 2009*
Den genomsnittliga köpesumman (€/m²) för
bostadsaktier år 2008
2
3
Nya Lovisas fusionskommuner (Liljendal, Pernå, Strömfors,
Lovisa) arbetsplatser enligt branch 2000 och 2007
Sammanlagt
6 049 arbetsplatser 2000
5 926 arbetsplatser 2007
Lappträsk.
Arbetsplatser enligt bransch 2000 och 2007
Sammanlagt
958 arbetsplatser 2000
1010 arbetsplatser 2007
JÄMFÖRELSE: Nystad
Arbetsplatser enligt bransch år 2000 och 2007
Sammanlagt
7 419 arbetsplatser 2000
6 563 arbetsplatser 2007
4
Företagsstock 2006-2008 Nya Lovisa,
fusionskommunerna
(Liljendal, Pernå, Strömfors, Lovisa)
LOVIISA
•Befolkningsmängd 15 576 (3/2010)
•Finskspråkiga 54,5 5
•Svenskspråkiga 43,0 %
•Landareal 820 km²
•Sötvattenareal 26 km²
•Havsvattenareal 906 km²
•Självförsörjningsgrad visavi arbetsplatser
84,1%, (hela östra Nyland 79,3 %)
•Arbetslöshetsgrad februari 2010 9,9%
• Aktiva företag ca 1000 st, registrerade
1400 st.
Företagsstock 2006-2008 Lappträsk
JÄMFÖRELSE
Företagsstock 2006-2008 Nystad
•LAPPTRÄSK
•Befolkningsmängd 2 916 (3/2010)
•Finskspråkiga 64,9 %
•Svenskspråkiga 32,6 %
•Landareal 330 km²
•Sötvattenareal 9 km²
•Självförsörjningsgrad visavi arbetsplatser
83,6% ( hela östra Nyland 79,3%)
•Arbetslöshetsgrad februari 2010 10,5%
•Aktiva företag ca 230 st.
•Branscher: Servicebranschen (b to b,
handeln, vård och välmående samt
hälsotjänster mm.), industriell produktion (
liten och medelstor), primärproduktion
(speciellt spannmålsodling, svinhushållning,
kreatursgårdar)
Nystad
•Befolkningsmängd 15 892
•Landareal 502,56 km²
•Sötvattenareal 49,1 km²
•Havsvattenareal 1 381,06 km²
•Finskspråkiga 98,8%
•Svenskspråkiga 0,5%
•Övriga 0,7%
Näringspolitiska tyngdpunkter i Nystad:
Vision:
Nystad erbjuder landets bästa förutsättningar för företagssamarbete
Huvudmål:
1. Företagsservice och jämlika företagskunder
2. Diversifiering av näringsstrukturen genom att alla parter binder
sig och vid behov tar risker
3. Förbättring av företagens verksamhetsförutsättningar genom
satsningar på funktionsdugliga hamnar, vägar, järnvägar och
telekommunikationer och på så sätt förbättra Nystads logistiska
position
5
Basuppgifter och topp-projekt
Nuvarande finansierade projekt:
•
•
•
•
•
motorväg E18
den gröna motorvägen
närenergiprojekten
närmat
Lovisa Historiska Hus
Under planering/på kommande:
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Helsingfors-St Petersburg –banan
Grundförbättring och försäkran om bibehållandet av Lahtis-Lovisa –banan
Sirius Sport Resort
Strömfors bruk och Abborrfors
Logistik- och affärsverksamhetscentral
Riksväg 6 och 7 ”Portprojekt”
Pockar Baron
Utveckling av hamnarna (handels-, båt- och trålhamnen)
Vindkraftsparken
Lappträsk bioenergiprojekt
Potentiella mål med behov av tilläggsutveckling:
•
Rönnäs, Isnäs och Sarfsalö
•
Fritiden, inkl. båtsport, båthamn, skärgård
•
Mindre upplevelseserviceformer (t.ex. ridrutter)
•
Skönhet, estetik, ekologisk byggnadsreparation (inkl. samarbete med
yrkesskola, traditionsbygge, traditionssmedsutbildning, mästare-gesällmodell
och övrig systematisk överföring av yrkesskicklighet)
•
Rutter (cykling och vandring, herrgårds- och byvandringar,
trädgårdsvandring)
Sivu 6
Nuläge, överblick av branscher 1/2
•
Branscher med tillväxtpotential:
•
Logistik
•
Utsläppsfri energi
Turism: skärgård och boendemiljö (kulturlandskap och byar, småstads-Lovisa)
•
Ryssarna som målgrupp
Branscher med tillväxtpotential:
Energi, utsläppsfri energi
Skogsenergi, vind, biogas
Energibehov:
Uppskattad energikonsumtion år
2020 327 TWh.
Härav är andelen förnybar energi 38%
eller 124 TWh.
Under 2005 var konsumtionen av
förnybar energi 87 TWh.
Förändringen från 2005 till
2020 är ca 38 TWh.
Jämförelse:
Olkiluoto 3, världens största
atomkraftverk 12 TWh
Konsumtionen av el och värme i
huvudstadsregionen ca 18 TWh
(ej trafik)
Arbets- och näringsministeriet 20.4.2010
Förnybar energi, ökad energieffektivitet och kärnkraft - metoder för att minska utsläppen
Utbyggnad av kärnkraften är ett led i verkställandet av regeringens riktlinjer för klimat- och energipolitiken. Ökad användning av
förnybar energi, ökat energisparande och bättre energieffektivitet är andra målsättningar som ska resultera i låga utsläppsnivåer,
hög självförsörjningsgrad och förbättrad konkurrenskraft för Finland.
Regeringens ministerarbetsgrupp för klimat- och energipolitik nådde den 20 april 2010 en överenskommelse om ett omfattande
åtagandepaket i fråga om förnybar energi. Målet är att fram till år 2020 öka andelen energiproduktion som baserar sig på
förnybara energiformer med sammanlagt 38 terawattimmar (TWh) av slutförbrukningen av energi. Genom paketet främjas
särskilt användningen av skogsflis och annan träenergi, vindkraft och biobränslen samt ökad användning av värmepumpar. Med
hjälp av paketet ska Finland också kunna fullgöra sin EU-förpliktelse att höja andelen förnybar energi till 38 procent av
slutförbrukningen av energi år 2020.
Statsrådet fattade ett principbeslut om energieffektivitetsåtgärder den 4 februari 2010. De åtgärder som presenterades i
principbeslutet bedöms kunna möjliggöra en besparing på sammanlagt 37 TWh i slutförbrukningen av energi fram till år 2020.
Branscher med tillväxtpotential: Logistik
Bakgrundsinformation:
Volym
Företag
Hamn, motortrafik
Branscher med tillväxtpotential: Turism
Bakgrundsfakta, turismvolymer (uppdateras, turismundersökning på kommande)
T.ex. företagsinfo: årligen 150.000 – 200.000 ryska turister
7
Nuläge, överblick av branscher 2/2
Landsbygds- och småstadsnäringar ”naturresursnäringar”:
•
Mångsyssleriet på landsbygden
Vård och välmående (per målgrupp, enligt kundsegment, servicebostäder)
•
Livsmedel och vidareförädling (inkl. närmat)
•
Kombinationer av dessa –nya öppningar
•
•
Landsbygds- och småstadsnäringar: Vård och välmående
•
Antal företag och deras utveckling (2000-2009)
•
Antal arbetsplatser och utvecklingen (2000-2009)
•
Nya servicekoncept och företagsidéer
Landsbygds- och småstadsnäringar: Livsmedel och vidareförädling
•
Antal företag och deras utveckling (2000-2009)
•
Antal arbetsplatser och utvecklingen (2000-2009)
•
Nya servicekoncept och företagsidéer
•
Nystad som jämförelseobjekt
