EXAMENSARBETE
Utplantering av fisk i svenskt sötvatten
Tillståndsregleringen
Jenni Lundberg
2015
Filosofie kandidatexamen
Rättsvetenskap
Luleå tekniska universitet
Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle
Sammanfattning Syftet med denna uppsats har varit att utreda de rättsliga förutsättningarna för utsättning av
fisk i svenskt sötvatten. Frågor som hur tillståndsregleringen ser ut har angripits med en
rättsdogmatisk metod. Fokus har varit på fiskelagen, fiskeförordningen samt Fiskeriverkets
föreskrifter (FIFS 2011:13). Natura 2000 områden har inte tagits i beaktande i denna uppsats.
Utsättning av fisk har en lång historia i Sverige, redan på vikingatiden flyttades fisk från ett
vattenområde till ett annat. Risker för bland annat smittsamma sjukdomar, inavel och
konkurrens som kan leda till att arter och stammar försvinner från sina ursprungliga
vattenområden är konsekvenser av att fel fisk flyttas till fel vatten. Den centrala lagstiftningen
i frågan om utsättning av fisk finns i Fiskeförordningen 2 kap. 16 §, som kräver tillstånd för
utsättning av fisk detta söks hos Länsstyrelsen. FIFS 2011:13 är en föreskrift som reglerar
utsättningen av fisk. Tillstånd får generellt inte beviljas för främmande art och stam samt fisk
med smittsam sjukdom enligt FIFS 2011:13 4 § 1 och 2 punkten. Om någon planterar ut fisk
oaktsamt eller uppsåtligt utan tillstånd är sanktionen böter enligt Fiskelagen 48 §. Om det
anses som ringa skall denne inte dömas till ansvar. Instansordningen som råder enligt
Fiskelagen 60 § är Länsstyrelsen, Havs- och vattenmyndigheten, Förvaltningsrätten samt för
prövning i Kammarrätten krävs prövningstillstånd. Praxis inom området är liten men det som
har påvisats är att utsättningar bör inte beviljas om det avser främmande art och stam, samt
om det råder risk för smittspridning.
II Förkortningar Art- och habitatdirektivet
Rådets direktiv 92/43/EEG av den 21 maj 1992, Om bevarande av
livsmiljöer samt vilda djur och växter.
Dnr
Diarienummer. Fiskeförordningen
SFS 1994:1716 Förordningen om fisket, vattenbruket och
fiskenäringen. Fiskelagen
Fiskelagen SFS 1993:787. FR
Förvaltningsrätten. Havsmiljödirektivet
Europaparlamentet och rådets direktiv 2008/56/EG av den 17 juni
2008, Om upprättande av ram för gemenskapens åtgärder på
havsmiljöpolitikens område. Prop.
Proposition. Ramvattendirektivet
Europaparlamentet och rådets direktiv 2000/60/EG av den 23
oktober 2000, om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder
på vattenpolitikens område. SFS
Sveriges författningssamling. SVA
Statens veterinärmedicinska anstalt. III Innehållsförteckning 1. Inledning................................................................................................................................ 1
1.1. Bakgrund ............................................................................................................................ 1
1.2. Syfte ................................................................................................................................... 1
1.3. Frågeställning ..................................................................................................................... 1
1.4. Avgränsningar .................................................................................................................... 2
1.5. Metod ................................................................................................................................. 2
2. Introduktion ........................................................................................................................... 3
2.1. Definitioner ........................................................................................................................ 3
2.2. Spridning av fisk ................................................................................................................ 3
2.3. Förutsättningar för att få sätta ut fisk ................................................................................. 4
2.4. Fiskeriverket som spindeln i nätet ...................................................................................... 4
2.4.1. Främmande arter och stammar ........................................................................................ 5
3. EU lagstiftningen................................................................................................................... 6
3.1. Ramvattendirektivet ........................................................................................................... 6
3.2. Art- och habitatdirektivet ................................................................................................... 6
3.3. Havsmiljödirektivet ............................................................................................................ 6
4. Den nationella lagstiftningen inom fiskeområdet ................................................................. 7
4.1. Miljöbalken ........................................................................................................................ 7
4.2. Gällande rätt inom fiskeområdet ........................................................................................ 7
4.2.1. Den nationella lagstiftningen kring tillståndsregleringen ........................................... 7
4.2.2. Fiskeriverkets föreskrifter (FIFS 2011:13) om utsättning av fisk samt flyttning
av fisk i andra fall än odlingar ............................................................................................. 10
5. Riktlinjer för utplantering av fisk i svenskt sötvatten ......................................................... 13
5.1. De svenska miljömålen .................................................................................................... 13
5.2. Fiskeriverkets mål ............................................................................................................ 14
5.2.1. Försiktighetsprincipen enligt Miljöbalken ................................................................ 15
5.2.2. Syften med utsättning av fisk .................................................................................... 15
5.2.3. Vattenområden .......................................................................................................... 16
5.2.4. Riskbedömning.......................................................................................................... 17
5.2.5. Risker som kommer med utsättningar ....................................................................... 17
6. Praxis ................................................................................................................................... 18
6.1. Instansordning .................................................................................................................. 18
6.2. Ansökan dnr 623-5380-14-1 Länsstyrelsen Norrbotten ................................................... 18
6.2.1 Beslut dnr 623-5380-2014 Länsstyrelsen Norrbotten ................................................ 18
6.3. Ansökan dnr 623-24982-14 Länsstyrelsen Skåne ............................................................ 19
6.3.1 Beslut dnr 623-24982-14 Länsstyrelsen Skåne .......................................................... 19
6.4 Ansökan dnr 623-4507-13 Länsstyrelsen Norrbotten ....................................................... 19
6.4.1 Beslut dnr 623-4507-13 Länsstyrelsen Norrbotten .................................................... 19
6.5. Ansökan dnr 623-5406-2014 Länsstyrelsen Dalarnas län................................................ 20
6.5.1. Beslut dnr 623-5406-2014 Länsstyrelsen Dalarnas län............................................. 20
6.6. Överklagan till Havs- och vattenmyndigheten Diarienummer 2338-12 .......................... 20
IV 6.7. FR 5271-13 ....................................................................................................................... 21
7. Analys.................................................................................................................................. 23
7.1. Lagstiftningen................................................................................................................... 23
7.2. Fiskeriverkets sektorsmål ................................................................................................. 23
7.3. Risker med utplantering av fisk ....................................................................................... 24
7.4. Ansökningar och beslut av Länsstyrelserna ..................................................................... 24
7.5. Ekologisk hänsyn ............................................................................................................. 24
8. Slutsats ................................................................................................................................ 25
9. Källor ................................................................................................................................... 26
10. Bilaga ................................................................................................................................ 29
V 1. Inledning
I denna del av uppsatsen kommer uppsatsens bakgrund, syfte, frågeställning, metod och
avgränsning att presenteras.
1.1. Bakgrund
En vanligt förekommande åtgärd inom fiskevård är avsiktlig spridning av fisk vilket sker
genom utsättningar av fisk.1 För att sätta ut fisk krävs tillstånd.2 Denna uppsats kommer
handla om just detta, tillståndsregleringen vid utsättning av fisk.
Det finns olika sorters utsättningar av fisk främst i syfte för att bevara eller förbättra fisket.
Vid bevarande av fisket handlar det främst om att rädda den fisk som finns genom
stödutsättningar eller återintroduktion av fisk i ett vattendrag där arten eller stammen tidigare
existerat. När det handlar om utsättning i syfte att förbättra fisket kan det handla om
introduktion i vattenområden antingen i form av främmande arter eller i form av introduktion
av fisk som tillhör landets ursprungliga arter eller stammar. Förstärkningsutsättning sker i
syfte att förbättra fisket. Kompensationsutsättningar och put-and-take-utsättningar är åtgärder
i syfte att förbättra fisket. Detta är helt skilda sorters utsättningar, några berör främmande
arter, några berör samma art och stam. Stora skillnader existerar även när det gäller
skyddsvärdet av vattenområden. En del vattendrag har högt skyddsvärde och en utsättning
skulle kunna bidra till en rad negativa konsekvenser samtidigt som det finns vattendrag som
har lågt skyddsvärde där konsekvenser i samma mån inte existerar.3
Lagtexten, förordningar, föreskrifter, strategier och mål används för att specificera hur
tillståndsgivningen skall hanteras.
1.2. Syfte
Syftet med denna uppsats är att genom en klassisk rättsdogmatisk metod utreda de
rättsliga förutsättningarna för utsättning av fisk i svenskt sötvatten. Uppsatsen kommer
att ge en djupare bild av hur tillståndsregleringen ser ut. Uppsatsen kommer även att
bidra med en översiktlig bild av hur tillståndsregleringen förhåller sig till ekologisk
hänsyn. Jag kommer att utgå från aktuella och relevanta rättskällor för att besvara den
aktuella frågeställningen.
1.3. Frågeställning
De aktuella forskningsfrågorna som aktualiseras är:
•
•
Hur ser tillståndsregleringen ut för utplantering av fisk i svenskt sötvatten?
Hur förhåller sig tillståndsregleringen för utplantering av fisk i svenskt sötvatten till
ekologisk hänsyn?
1
Fiskeriverket informerar 2005:9 Fel fisk i fel vatten, s.18
Jordbruksverket 1, 2014
3
Fiskeriverket informerar 2001:8 Utsättning och spridning av fisk, s.5-7
2
1 1.4. Avgränsningar
Denna uppsats avgränsas till tillståndsregleringen för utsättning av fisk inom svenskt
sötvatten. Avgränsningen är gjord för att kunna belysa specifikt den svenska lagstiftningen
för att kunna ge en djupare bild av hur den nationella lagstiftningen hanterar de rättsliga
frågorna för tillståndsregleringen inom utsättning av fisk i svenskt sötvatten. Det svenska
sötvattnet berör även mynningsområdena vid kusten, detta betyder att kustvatten kommer att
beröras. EU lagstiftningen som ramvattendirektivet, art- och habitatdirektivet samt
havsmiljödirektivet kommer att i kortare form beskrivas för att få en viss förståelse av EU
lagstiftningen. Uppsatsen berör ej Natura 2000 områdena samt havsvatten.
1.5. Metod
Jag kommer att angripa frågeställningen med en klassisk rättsdogmatisk metod vilket medför
att jag använder mig av relevant material för att fastställa gällande rätt. Jag har utgått ifrån
rättskällor såsom lagar, förarbeten, praxis, doktrin och några olika ansökningar som
inkommit till Länsstyrelsen i Norrbotten, Skåne och Dalarna samt beslut grundade på dessa
ansökningar. En överklagan till Havs- och vattenmyndigheten samt en dom från
förvaltningsrätten kommer även ligga till grund för uppsatsen.
Jag har använt mig av några hemsidor som myndigheter ansvarar över för att samla ihop en
del av materialet. En del material har tagits från Sveriges sportfiske- och fiskvårdsförbund.
Detta material är insamlat för att få en vetenskaplig syn på den ekologiska aspekten.
Praxis som hanterar frågan om tillståndsprövning för utsättning av fisk var svår att hitta.
Länsstyrelsen prövar ärenden om tillstånd för utplantering av fisk. För att få tag på tidigare
beslutade ansökningar tog jag kontakt med Länsstyrelsen Norrbotten, Skåne samt Dalarna
som skickade ansökningar i ärenden om utplantering av fisk samt besluten till dessa. Jag har
kontaktat diariet på havs- och vattenmyndigheten för att få ut överklagningar och beslut från
dem samt förvaltningsrätten som har avgjort ett ärende som avser tillståndsreglering av
utsättning av fisk i svenskt sötvatten. Domar från kammarrätten finns inte i frågan om
tillståndsansökningar för utsättning av fisk.
Uppsatsen är uppbyggd på lagar, förarbeten, praxis, myndighetspublikationer samt relevanta
och tillförlitliga webbkällor. Det som kan anses som en brist i denna uppsats är bristen av
praxis. Ansökningarna och besluten från Länsstyrelsen Norrbotten, Skåne samt Dalarna
bidrar till att få en viss förståelse hur prövningarna av ansökningarna behandlas samt hur
besluten kan se ut. En överklagan och beslut som tagits av Havs- och vattenmyndigheten
samt en dom av förvaltningsrätten kommer att ge en djupare bild av hur tillståndsregleringen
tillämpas. Bristen på rättslig prövning och beslut i högre instanser sänker tillförlitligheten i
dessa.
2 2. Introduktion
I denna del av uppsatsen kommer jag att ge en introduktion av vad åtgärden utsättning av fisk
är samt vad som krävs för att utföra åtgärden. En översiktlig bild av vilka uppgifter och
vilken roll Länsstyrelsen och Havs- och vattenmyndigheten (tidigare Fiskeriverket) har
kommer att ges.
2.1. Definitioner
•
•
•
Fisk är alla stadier av fisk, vattenlevande blötdjur samt kräftdjur.
Vattenområde är en avgränsning som görs utifrån vilket område fisken i vatten kan
sprida sig och röra sig inom.
Smittsam sjukdom definieras i denna uppsats som en sjukdom som finns med i
SJVFS 2002:16,4 den finns som bilaga till uppsatsen.
2.2. Spridning av fisk
Resan för fiskar in i vattenområdena kan ske avsiktligt eller oavsiktligt. En oavsiktlig
spridning av fisk är spridningar som görs oplanerat genom exempelvis fisk som tagit sig till
vattenområdet via någon transport, smitit från ett akvarium, via agn, via en utsättning av
annan art eller från en fiskodling. En avsiktlig spridning är framförallt att aktivt sätta ut fisk.5
Detta kommer att behandlas i denna uppsats. I uppsatsen kommer utsättning och utplantering
att användas synonymt med varandra när det handlar om spridning av fisk.
Utsättning av fisk är inget främmande utan användes redan för 2000 år sedan av romarna för
att flytta karp från de Kaspiska havet och Svarta havet för odling i vad vi nu kallar Italien.
Inom Sveriges gränser gjordes utsättningar av fisk redan på vikingatiden. De första
utsättningarna bestod av spridning av inhemska fiskarter, dessa flyttades från sitt
ursprungliga utbredningsområde till ett annat. År 1954 blev utplanteringen tillståndspliktig.6
Utsättning av fisk kan ge negativa konsekvenser för både den ursprungliga genetiska
variationen och den förekommande arten. Så små förändringar som en utsättning av enstaka
odlade fiskar kan påverka den genetiska variationen hos vildfisken negativt. Detta på grund
utav att den odlade fisken oftast är en avkomma från ett fåtal föräldrafiskar. Detta kan leda
till både inavel och minskad anpassningsmöjlighet till eventuella miljöförändringar som kan
ske.7
Utsättning av fisk kan leda till spridning av sjukdomar likt virus- och bakteriesjukdomar och
parasiter. Fisksjukdomar kan smitta från fisk till fisk samt från fisk till avkomma.
Utsättningar av främmande arter bidrar till en risk för spridning av parasiter och
sjukdomsalstrande organismer.8
Sjukdomar som angriper vildfisk kan ge stora ekonomiska och ekologiska förluster för en
region och för Sverige. Fiskar som är sjuka kan vara svåra att hitta och hantera, när fiskar
4
1 § FIFS 2011:13 Fiskeriverkets föreskrifter om odling, utplantering och flyttning av fisk.
Fiskeriverket informerar 2005:9 Fel fisk i fel vatten, s.18
6
Fiskeriverket informerar 2005:9 Fel fisk i fel vatten, s.18
7
Degerman, Erik, Nyberg, Per, Näslund, Ingemar, Jonasson, Dan (1998). Ekologisk fiskevård, s.240
8
Fiskeriverket informerar 2005:9 Fel fisk i fel vatten, s.38 5
3 saknar möjlighet att uttrycka sig med ljud och mimik. Smittspridningen kan snabbt bli
omfattande när smitta mellan fisk även sker mellan fisk och avkomma. En smittad fisk kan
snabbt producera en stor mängd smittad avkomma samt att smitta sprider sig snabbt i vatten.9
2.3. Förutsättningar för att få sätta ut fisk
Det finns olika anledningar att sätta ut fisk. De olika anledningarna för åtgärden syftar till att:
•
•
•
Skydda arter eller återinföra arter, detta på grund av att arten antingen är hotad eller
försvunnit från det aktuella vattenområdet.
Kompensera för förlust som skett på grund av vattenkraft och andra mänskliga
verksamheter eller åtgärder. I detta fall handlar de om arterna lax och öring.
Förbättra fisket i syfte för att utöka arter och fiskar i det aktuella vattenområdet, detta
för att gynna fisketurism eller fritidsfiske.
För utsättning av fisk krävs tillstånd. Den som vill utföra en utsättning ansöker om tillstånd
hos Länsstyrelsen i den aktuella åtgärdens tänkta läns vattenområde.10 Länsstyrelsen hanterar
prövningar av ansökningar som kommer in i fråga om utsättning av fisk. För att bli beviljad
tillstånd för att utföra åtgärden måste följande kriterier uppfyllas:
•
•
•
Fiskarten som ansökningen aktualiserat får inte vara olämplig för det valda
vattenområdet utifrån ekologisk hänsyn.
Det får inte finnas risk för smittspridning genom utsättning av fisk.
Särskilda regler finns för genetisk modifierad fisk samt andra vattenlevande
organismer.
Det kan föreskrivas en analys när en utsättning av fisk aktualiseras. Analysen ska visa vilken
inverkan åtgärden kan ha på miljön.11
2.4. Fiskeriverket som spindeln i nätet
Fiskeriverket använder sig av sektorsmål för ekologiskt hållbar utveckling. Sektorsmålen
skall användas som en vägledning av myndigheter som hanterar frågorna. Sektorsmålen
hänvisar till att utsättning av fisk skall utföras på ett ansvarsfullt tillvägagångssätt.
Fiskeriverket använder sig av en strategi som baseras på att försiktighetsprincipen ska
beaktas vid utplantering av främmande arter och stammar. Försiktighetsprincipen kommer att
beskrivas senare i uppsatsen. En riskbedömning ska göras innan nya åtgärder planeras.
Riskbedömningen skall fungera som ett underlag där riskerna med en eventuell utsättning
skall utredas. Bedömningen skall sedan ligga till grund för beslut i frågan om riskerna är
acceptabla och om eventuella åtgärder för att minimera riskerna skall vidtas.
Riskbedömningen skall innehålla vilken sorts utsättning som aktualiseras och vilket
skyddsvärde det tänkta vattenområdet har. Även nyttan och eventuella risker skall beaktas.
Inga utplanteringar får bidra till risker för ursprungliga arter i vattenområdet eller risker för
den biologiska mångfalden.12
9
SVA, 2014
Michanek, Gabriel & Zetterberg, Charlotta (2014). Den svenska miljörätten, s.503
11
Jordbruksverket 1, 2014 12
Fiskeriverket informerar 2005:9 Fel fisk i fel vatten, s.15
10
4 2.4.1. Främmande arter och stammar
En främmande art är en art som inte ingår i den ursprungliga faunan i Sverige. Gränsen för
vilka arter som ingår i den ursprungliga faunan är arter som funnits i det aktuella området
tidigare än 1800-talet. Det vill säga flyttas en art från ett vattenområde till ett annat inom
Sverige kan det vara en främmande art om inte arten har sitt ursprung i just det aktuella
vattenområdet innan 1800-talet. När det avser stammar handlar det om just den stammen. En
stam kan finnas på fler platser än det aktuella området men den härstammar från samma
stam.13
13
Fiskeriverket informerar 2005:9 Fel fisk i fel vatten, s.10
5 3. EU lagstiftningen
Denna del av uppsatsen kommer att behandla EU lagstiftningen. Den kommer att presenteras
översiktligt för att ge en bild av hur EU har bestämt i frågor om art-, habitat-, vatten- och
havsmiljöskydd. I denna uppsats berörs inte tillståndsregleringen för Natura 2000 områden.
Detta medför att jag enbart kommer att presentera en kort och översiktlig bild av art- och
habitatdirektivet.
3.1. Ramvattendirektivet
Ramvattendirektivet hanterar vattenkvalitén och fastställer att målet är att inom 15 år från
direktivets ikraftträdande uppnå god ytvattenstatus. Direktivet trädde i kraft år 2000 detta
medför att målet är att vid år 2015 ha uppnått god ytvattensstatus.14
Direktivets syfte är att skydda inlandsytvatten, vatten i övergångzon, kustvatten samt
grundvatten. Detta för att förhindra försämringar samt för att förbättra akvatiska ekosystem i
de delar som avser ekosystemets vattenbehov. Ramvattendirektivet skall även stödja ett
långsiktigt och hållbart nyttjande av de aktuella vattenresurserna samt agera i riktning att
förbättra vattenmiljön för att minska och förhindra föroreningar av grundvattnet. Länderna
som anknyter sig till direktivet skall även medverka till att dämpa konsekvenserna av torka
och översvämning.15
3.2. Art- och habitatdirektivet
Syftet med direktivet är att medlemsstater ska medverka för att bibehålla de livsmiljöer,
växter och vilda djur som finns inom gränsen för medlemsstaterna. Detta för att bibehålla den
ekologiska mångfalden. Initiativ som tas på grund av direktivet skall grundas i att bevara eller
restaurera växter, vilda djur eller livsmiljöer samt att åtgärderna skall ta hänsyn till regionala
och lokala utmärkande egenskaper samt kulturella, sociala och ekonomiska behov.16
Natura 2000 områden är upprättade som bevarandeområden, i syfte för att bevara och
restaurera en förmånlig status för de aktuella arter och livsmiljötyper i deras naturliga
förekomstmiljö.17
3.3. Havsmiljödirektivet
Direktivet är en ramlagstiftning för medlemsstater. Direktivet omfattar åtgärder som skall
utföras för att uppnå en god miljöstatus av den marina miljön innan 2020. Detta för att slå
vakt om och bibehålla den marina miljön samt förebygga att den blir sämre och i de fall den
blir sämre att restaurera marina ekosystem, samt eliminera risker för den marina biologiska
mångfalden såsom utsläpp och föroreningar.18
14
Europaparlamentet och rådets direktiv 2000/60/EG av den 23 oktober 2000, om upprättande av en
ram för gemenskapens åtgärder på vattenpolitikens område, art 4
15
Europaparlamentet och rådets direktiv 2000/60/EG av den 23 oktober 2000, om upprättande av en
ram för gemenskapens åtgärder på vattenpolitikens område, art 1
16
Rådets direktiv 92/43/EEG av den 21 maj 1992, Om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och
växter, art 2
17
Rådets direktiv 92/43/EEG av den 21 maj 1992, Om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och
växter, art 3
18
Europaparlamentet och rådets direktiv 2008/56/EG av den 17 juni 2008, Om upprättande av ram för
gemenskapens åtgärder på havsmiljöpolitikens område, art 1 6 4. Den nationella lagstiftningen inom fiskeområdet
I denna del av uppsatsen kommer jag att presentera gällande rätt som berör det aktuella
ämnet. Lagrum kommer bland annat att citeras i sin helhet för att ge en tydlig bild av när
tillstånd för utplantering av fisk hanteras i flera olika lagar.
4.1. Miljöbalken
I miljöbalken 8 kap. 3 § finns ett lagstöd som hänvisar till regeringen, eller den myndighet
som regeringen gett makten till, att utfärda föreskrifter om att skydda djur- eller växtarter i
form av förbud eller villkor för utsättning av djur i naturen. Denna paragraf avser främmande
djur och arter i områden där de naturligt inte existerar. I vissa fall finns det andra föreskrifter
om utsättning som går före. I ärenden som berör utsättning av fisk skall fiskelagstiftningen
aktualiseras och miljöbalken skall ej tillämpas.19
4.2. Gällande rätt inom fiskeområdet
I propositionen 2013/14:184 om vissa ändringar i Fiskelagen fastställs vad som är gällande
rätt generellt inom fiskeområdet. Utifrån den nationella lagstiftningen består den gällande
rätten bland annat av:
•
•
•
•
•
Fiskelagen SFS 1993:787.
Förordningen SFS 1994:1716 om fisket, vattenbruket och fiskenäringen. I denna
uppsats kommer den att kallas Fiskeförordningen.
Fiskeverkets föreskrifter FIFS.
Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter HVMFS.
Statens jordbruksverks föreskrifter SJVFS.
Inom fiskeområdet finns även EU-rättsliga bestämmelser som antingen är implementerad i
svensk lagstiftningen eller direkt tillämpbara.20
4.2.1. Den nationella lagstiftningen kring tillståndsregleringen
Ett citerat utdrag av de aktuella lagrummen som är tillämpbara för tillståndsregleringen av
utsättning av fisk kommer att presenteras för att ge en bild av hur olika lagar, förordningar
och föreskrifter kompletterar varandra. En kortare beskrivning av hur lagrummen tillämpas
presenteras för att i nästa avsnitt behandla redan avgjorda ansökningen för att komma till en
slutsats i analysen.
Fiskelagen 20 § Bemyndigande.
”Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter
om vilken hänsyn som vid fiske ska tas till naturvårdens intressen. Föreskrifterna får
dock inte vara så ingripande att fisket avsevärt försvåras.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får föreskriva att det i
ärende enligt denna lag skall finnas en analys av vilken inverkan fiskemetoder och
utsättande av fiskarter har på miljön. Föreskrifterna får innebära att en sådan
analys skall göras av den som avser att använda metoder eller sätta ut fiskarter.”
19
20
Prop. 1997/98:45 del 2 Miljöbalk, s.105
Prop. 2013/14:184 Ändringar i fiskelagen, s.28-29 7 Fiskelagen 28 § Bemyndigande.
”Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter
om krav på särskilt tillstånd och om villkor i övrigt för att fisk skall få sättas ut,
flyttas eller odlas.”
Fiskeförordningen 2 kap. 12 § Kostnad av analys.
”Havs- och vattenmyndigheten får meddela föreskrifter om vilken hänsyn som vid
fiske ska tas till naturvårdens intressen.
I ärenden enligt fiskelagen (1993:787) får havs- och vattenmyndigheten eller
länsstyrelsen besluta om att de ska göras en analys av vilken inverkan en fiskemetod
eller utsättande av fiskart har på miljön. Naturvårdsverket ska ges tillfälle att yttra
sig över en sådan analys,
Havs- och vattenmyndigheten eller länsstyrelsen får besluta om att den som ska
använda metoden eller sätta ut fiskarten ska göra och bekosta analysen. När en
analys görs av någon av myndigheterna, får denna besluta att den som ska använda
den nya metoden eller sätta ut fisken ska betala en avgift som helt eller delvis
motsvarar kostnaderna för analysen. Vid bedömning av den enskilde ska svara för
kostnaderna för analysen ska hänsyn tas till omfattningen av dennes verksamhet.”
Fiskeförordningen 2 kap. 16 § Krav om tillstånd.
”För att sätta ut eller flytta fisk från ett vattenområde till ett annat eller för att
anlägga och driva en fiskodling krävs tillstånd av länsstyrelsen. Ett tillstånd får
förenas med villkor.
Tillstånd till fiskodling får meddelas för viss tid.
Tillstånd får inte ges för sådana fiskarter eller fiskstammar som är olämpliga med
hänsyn till vattenområdets särart. Tillståndet får inte heller ger om det finns risk för
spridning av smittsamma sjukdomar.
Om någon i en dom eller ett beslut i ett mål eller ärende om vattenverksamhet
enligt miljöbalken eller motsvarande äldre bestämmelser är ålagd att vidta en åtgärd
som kräver tillstånd enligt första stycket, skall tillståndsprövningen endast omfatta
de villkor som behövs för att förebygga spridning av smittsamma sjukdomar.
Bestämmelser om att en särskild tillståndsprövning krävs i vissa fall finns i 7 kap.
28 a-29 b §§ miljöbalken. Förordning (2001:452)”
Fiskeförordningen 2 kap 18 § Bemyndigande.
”Jordbruksverket får meddela ytterligare föreskrifter om fiskodling, flyttning av fisk
mellan fiskodlingar och slakt av odlad fisk. Innan verket meddelar föreskrifter som rör
frågor om påverkan på miljö i sjöar, vattendrag eller hav ska verket höra Havs-och
vattenmyndigheten. Förordning (2006:197)”
Fiskeförordningen 2 kap 18 a § Bemyndigande.
”Havs- och vattenmyndigheten får meddela
1. föreskrifter om undantag från 17 b § som det finns vetenskapliga eller andra skäl
för, och
2. ytterligare föreskrifter om utsättning och flyttning av fisk i andra fall än i 18 §.
Innan myndigheten med stöd av första stycket 2 meddelar föreskrifter som rör frågor
om fiskhälsa ska myndigheten höra jordbruksverket. Förordning (2011:64)”
8 Fiskeförordningen 6 kap. 2 § Ansökningsavgift.
”Havs- och vattenmyndigheten får meddela föreskrifter om ansökningsavgift i ärenden
enligt Fiskelagen (1993:787) om denna förordning för
1. fiskelicens och personlig fiskelicens,
2. godkännande av ansökan om tillstånd att fiska i utländsk zon,
3. tillstånd för visst fiske, och
4. tillstånd för att flytta eller sätta ut fisk, med undantag för flytning mellan
fiskodlingar.
Jordbruksverket får meddela föreskrifter om ansökningsavgifter i ärenden enligt
fiskelagen (1993:787) och denna förordning för tillstånd att bedriva fiskodling och för
tillstånd att flytta fisk mellan fiskodlingar.
Havs- och vattenmyndigheten får meddela föreskrifter om avgifter för tillsyn över
EU-förordningar om den gemensamma fiskeripolitiken på fiskeområdet följs.
Jordbruksverket får meddela föreskrifter om avgifter för tillsyn över EUförordningar om den gemensamma fiskeripolitiken följs, när de gäller
marknadsreglering av fiskeri- och vattenbruksprodukter.”
Enligt 28 § i Fiskelagen får en myndighet utfärda föreskrifter om krav på tillstånd vid
utplantering av fisk samt utfärda villkor om utplantering av fisk.21 Enligt fiskeförordningen 2
kapitel 16 § krävs det tillstånd från Länsstyrelsen vid utsättning av fisk för att få vidta
åtgärden.22 Länsstyrelsen hanterar tillståndsansökningarna. Tillstånd kan innehålla villkor
och omfatta en bestämd tid. Tillstånd ska ej beviljas om arten är olämplig i det aktuella
vattenområdet samt om det finns risk för smittsamma sjukdomar.23
En myndighet har möjlighet att föreskriva att det krävs en analys om vilken inverkan en
åtgärd, som utsättning, har på miljön enligt Fiskelagen. Vidare säger Fiskeförordningen att
Fiskeriverket eller Länsstyrelsen får besluta om det ska göras en analys om vilken inverkan
en åtgärd som utsättning har på miljön.24
En ansökningsavgift får tas vid ansökning av tillstånd för att sätta ut fisk. Skulle det bedömas
att en analys skall göras skall den bekostas av den som ansöker om tillståndet. Skulle
myndigheten vara den som gör analysen kan det bli aktuellt för den som ansöker om
tillståndet att betala kostnaden för analysen helt eller delvis genom en avgift.25
Fiskelagen 42 § Påföljder.
”Till böter döms den som med uppsåt eller av oaktsamhet planterar ut fisk, flyttar
fisk eller odlar fisk utan tillstånd eller i strid med annan föreskrift enligt 28 §
I ringa fall skall inte dömas till ansvar”
I Fiskelagen 42 § första stycket anges böter som påföljd vid oaktsamhet eller uppsåtlig
utplantering av fisk utan tillstånd i strid med annan föreskrift enligt 28 § i Fiskelagen. Bryter
någon mot tillståndskravet, men i de fall det anses som ringa, skall denna inte dömas till
ansvar. Definitionen av ringa sätter tyngden på om tillstånd skulle ha beviljats om en ansökan
hade gjorts samt om risken för skada är liten. Ingen hänsyn tas till om hur många fiskar som
21
Prop. 1992/93:232 om fiskelag m.m., s.70
Fiskeriverket informerar 2001:8 Utsättning och spridning av fisk, s.12
23
SOU 2009:26 Det växande vattenbrukslandet
24
Fiskeriverket informerar 2001:8 Utsättning och spridning av fisk, s.13
25
Fiskeförordningen 2 kap. 12 § & Fiskeförordningen 6 kap. 2 § 22
9 har planterats ut.26
4.2.2. Fiskeriverkets föreskrifter (FIFS 2011:13) om utsättning av fisk samt flyttning av
fisk i andra fall än odlingar
Föreskriften FIFS 2011:13 skall tillämpas vid tillståndsärenden angående utsättning av fisk.27
Tillstånd skall ej beviljas i de fall som avser:
•
•
•
•
•
•
Nationellt främmande arter och stammar.
Fisk som bär på en smittsam sjukdom.
Utsättning av flodkräfta i ett vattenområde som under de senaste två åren varit
drabbad av kräftpest.
Flyttning av fisk från hav med ett sötvattensområde med vandringshinder för
havsöring eller lax i anknytning till ett separat sötvattensområde.28 Vissa undantag för
detta finns i 7 § FIFS 2011:13 i form av undantag för fisk som prövats enligt Havsoch vattenmyndigheten metod för smittsamma sjukdomar samt varit i karantän av
fisksorten ål av arten Anguilla Anguilla, vissa restriktioner om utsättning av ål finns
även i 7 §.29
Utsättning av signalkräfta i vattenområden som
• kommer i kontakt med Norge,
• har anslutning till områden med antingen akut kräftpest eller innehar ett
bestånd av flodkräftan,
• norr om Dalälven, på Öland eller Gotland,
• vattenområden där arten inte förekommer vid tillfället eller vattenområden
som inte tidigare har beviljats utsättning,
Näringsorganism i form av kräftdjur.30
När de avser 4 § 2, i FIFS 2011:13, om att tillstånd inte får ges för utplantering av fisk som
bär på en smittsam sjukdom samt Fiskeförordningen 2 kap. 16 § tredje stycket angående att
tillstånd inte skall ges om risk för smittsam sjukdom finns. I dessa två bestämmelser avser det
smittsam sjukdom, vilket definieras i 6 § FIFS 2011:13. Flyttning av fisk inom Sveriges
gränser skall inte ske om fisken visar tecken på någon smittsam sjukdom. Vid en flyttning
ska inte fisk flyttas från ett vattenområde eller odling där det funnits oförklarlig dödlighet.
Skulle en flyttning vara aktuell från ett EU land eller ett tredje land finns regleringar för dessa
i SJVFS 2008:25.31
Inom vad som definieras som främmande arter anses ej splejk, regnbåge, kanadaröding,
bäckröding, signalkräfta, gräskarp samt stammar av arter som har fäste i Sverige och Finland
alternativt Sverige och Norge.32
Arten kanadaröding får enbart planteras ut i vattenområden där arten redan existerar i idag.
Arterna bäckröding, splejk samt kanadaröding får enbart beviljas tillstånd för utplantering i
vattenområden där arten tidigare har beviljats tillstånd för utplantering. Utplanteringstillstånd
26
Prop. 1992/93:232 om fiskelag m.m., s.70
1 § FIFS 2011:13 Fiskeriverkets föreskrifter om odling, utplantering och flyttning av fisk.
28
4 § FIFS 2011:13 Fiskeriverkets föreskrifter om odling, utplantering och flyttning av fisk.
29
7 § FIFS 2011:13 Fiskeriverkets föreskrifter om odling, utplantering och flyttning av fisk.
30
4 § FIFS 2011:13 Fiskeriverkets föreskrifter om odling, utplantering och flyttning av fisk.
31
6 § FIFS 2011:13 Fiskeriverkets föreskrifter om odling, utplantering och flyttning av fisk.
32
5 § FIFS 2011:13 Fiskeriverkets föreskrifter om odling, utplantering och flyttning av fisk.
27
10 för kanadaröding, bäckröding, gräskarp samt splejk skall utfärdas med villkor om att fisken
inte skall ha någon möjlighet till att lämna det beviljade vattenområdet.33
För utsättning av lax i havet bortom ett mynningsområde skall planteringen omfatta en stam
som har sitt ursprung i anknytning till det aktuella vattensystemet. För utsättning av lax i
mynnings- eller sötvattensområden skall planteringen omfatta stam som har sitt ursprung i
det aktuella vattensystemet eller i det aktuella mynningsområdet.34
Tillstånd ska inte ges för utplantering av så kallad laxartad fisk av familjen Salmonidae i
Strömsåns, Örekilsälvens, Rolfåns, Anråeåns, Arödsåns, Kungsbackaåns, Bäveåns, eller
Enningsdalsälvens vattensystem.35
Åtgärder för att stärka fisket i Idefjorden, Enningdalsälven samt Svinesund skall konsulteras
och bestämmas av de myndigheter som hanterar frågan i Norge och Sverige.36
Tillstånd ska inte beviljas om det finns risk för att skada vattenområden med odlingar av arter
eller stammar av landets intresse eller områden som enligt 3 kapitlet i Miljöbalken anses vara
av riksintresse för friluftslivet, yrkesfisket eller naturvården eller områden som är av vikt för
vattenbruk.37
4.2.2.1. Förvaring av fisk
Vid transporter av fisk som skall sättas ut skall behållaren som används för transport samt all
utrustning som varit i någon sorts kontakt med den aktuella fisken desinficeras för att hindra
en eventuell spridning av smittsamma sjukdomar.38 Skulle ett vattenbyte vara aktuellt vid
transport av fisk skall detta ske på godkända anläggningar eller efter konsultation av
Länsstyrelsen.39
Det är inte lagligt att använda metoder som, sump eller snarlika anordningar för bevaring av
kräftdjur i levande tillstånd när de tas in i Sverige från ett annat land. Kräftdjuren skall
bevaras i recirkulerade system.40
4.2.2.2. Undantag från FIFS 2011:13
Undantag från tillståndsregleringen i FIFS 2011:13 kan göras men enbart efter att ha funnit
det enskilda fallet ha en funktion och behov i ett vetenskapligt syfte eller om något synnerligt
skäl skulle föreligga. Prövningarna för undantag hanteras inte bara av Länsstyrelsen utan
även Havs- och vattenmyndigheten. I de undantagsfrågor som skall prövas av Havs- och
vattenmyndigheten skall ansökningen komma Länsstyrelsen tillhanda som i sin tur sänder
ansökan vidare.41
33
5 § FIFS 2011:13 Fiskeriverkets föreskrifter om odling, utplantering och flyttning av fisk.
8 § FIFS 2011:13 Fiskeriverkets föreskrifter om odling, utplantering och flyttning av fisk.
35
9 § FIFS 2011:13 Fiskeriverkets föreskrifter om odling, utplantering och flyttning av fisk.
36
3 § FIFS 2011:13 Fiskeriverkets föreskrifter om odling, utplantering och flyttning av fisk.
37
4 § 3, FIFS 2011:13 Fiskeriverkets föreskrifter om odling, utplantering och flyttning av fisk.
38
12 § FIFS 2011:13 Fiskeriverkets föreskrifter om odling, utplantering och flyttning av fisk.
39
13 § FIFS 2011:13 Fiskeriverkets föreskrifter om odling, utplantering och flyttning av fisk.
40
14 § FIFS 2011:13 Fiskeriverkets föreskrifter om odling, utplantering och flyttning av fisk.
41
15 § FIFS 2011:13 Fiskeriverkets föreskrifter om odling, utplantering och flyttning av fisk.
34
11 Vid utsättningar i form av egentliga fiskarter som görs i en privat anlagd trädgårdsdamm som
saknar avlopp krävs det inget tillstånd.42
42
10 § FIFS 2011:13 Fiskeriverkets föreskrifter om odling, utplantering och flyttning av fisk.
12 5. Riktlinjer för utplantering av fisk i svenskt sötvatten
Denna del av uppsatsen kommer att presentera tanken bakom samt syftet med lagstiftningen.
En djupare inblick i de mål och strategier som finns för att hantera tillståndsregleringen på ett
konsekvent sätt. En översiktlig bild av de relevanta svenska miljömålen kommer att ges samt
en inblick i vilka som jobbar utifrån dessa.
5.1. De svenska miljömålen
De svenska miljömålen baseras på ett beslut om olika miljömål för ett hållbart Sverige. Dessa
är allmänt formulerade och ska vara en vägvisare för miljöpolitiska beslut. 43 Sveriges
Riksdag tog beslutet 1999 om att införa femton olika miljökvalitetsmål. Miljömålen ska vara
vägledande för miljöarbetet i syfte att uppnå ett långsiktigt hållbart miljötillstånd. Sverige bör
uppnå målen inom en generation. 2005 beslutade riksdagen att införa ett sextonde miljömål
”Ett rikt växt- och djurliv”.44 De svenska miljömålen innehåller bland annat målet Levande
sjöar och vattendrag.
”Sjöar och vattendrag ska vara ekologiska hållbara och deras variationsrika
livsmiljöer ska bevaras. Naturlig produktförmåga, biologisk mångfald,
kulturmiljövärden samt landskapets ekologiska och vattenhushållande funktion ska
bevaras, samtidigt som förutsättningar för friluftsliv värnas.”
Detta är riksdagens definition av miljökvalitetsmålet om just levande sjöar och vattendrag.
Att värna om att behålla vattenmiljöernas naturliga produktionsförmåga är viktig. 45
Miljömålet Ett rikt växt- och djurliv:
”Den biologiska mångfalden ska bevaras och nyttjas på ett hållbart sätt, för
nuvarande och framtida generationer. Artens livsmiljöer och ekosystem samt deras
funktioner och processer ska värnas. Arter ska kunna fortleva i långsiktig livskraftiga
bestånd med tillräcklig genetisk variation. Människor ska ha tillgång till en god
natur- och kulturmiljö med rik biologisk mångfald, som grund för hälsa, livskvalitet
och välfärd.”
Detta är definitionen för miljökvalitetsmålet om ett rikt växt- och djurliv. Mångfald är en
viktig faktor för att ekosystemens cirkel skall sluta sig. Mångfalden bidrar även positivt till
friluftslivet för den mänskliga hälsan. 46 Miljömålet Hav i balans och levande kust och
skärgård ser ut på följande sätt:
”Västerhavet och Östersjön ska ha en långsiktigt hållbar produktionsförmåga och
den biologiska mångfalden ska bevaras. Kust och skärgård ska ha en hög grad av
biologisk mångfald, upplevelsevärden samt natur- och kulturvärden. Näringar,
rekreation och annat nyttjande av hav, kust och skärgård ska bedrivas så att en
hållbar utveckling främjas. Särskilt värdefulla områden ska skyddas mot ingrepp och
andra störningar.”
Detta miljömål fokuserar på att bibehålla den ursprungliga vattenmiljöns funktioner som
fiske samt tillgången till dricksvatten i sjöar och vattendrag.47
43
Prop. 2004/05:150 Svenska miljömål – Ett gemensamt uppdrag, s.9
Höglund, Nils (2008) vattendomar och fiskevård – en vägledning, s.14
45
Miljömål 1, 2014
46
Miljömål 2, 2014
47
Miljömål 4, 2014 44
13 Miljömålet Storslagen fjällmiljö ser ut på följande sätt:
”Fjällen ska ha en hög grad av ursprunglighet vad gäller biologisk mångfald,
upplevelsevärden samt natur- och kulturvärden. Verksamheter i fjällen ska bedrivas
med hänsyn till dessa värden och så att en hållbar utveckling främjas. Särskilt
värdefulla områden ska skyddas mot ingrepp och andra störningar.”
Detta miljömål fokuserar på skydd för exploatering i form av industrier och turism.
Fjällmiljön är känslig för påverkan på naturen och har fortfarande många viktiga platser som
bör skyddas.48
De svenska miljömålen involverar riksdag, regering, myndigheter, länsstyrelser, kommuner,
företag samt frivilliga organisationer och enskilda. Riksdagen är den som fastställt de
gällande miljömålen. Regeringen bär det övergripande ansvaret för målen.
Miljömålsberedningen ger regeringen samhällsekonomiska kostnadseffektiva vägar och råd
om hur målen skall kunna nås. Naturvårdsverket arbetar med uppföljning, kommunikation
samt använder sig av samhällsekonomiska konsekvensanalyser utifrån miljömålen.
Naturvårdsverket ansvarar även för vissa enskilda miljökvalitetsmål. Myndigheterna ansvarar
för vissa miljökvalitetsmål samt uppföljning av dessa, vissa myndigheter arbetar inom sina
enskilda områden för miljömålen. Länsstyrelsen arbetar med miljömålen utifrån en
övergripande och samordnande regional miljömyndighet. Kommunerna kan genom den
lokala politiken hjälpa till genom att införa lokala mål och åtgärder för att nå miljömålen.49
5.2. Fiskeriverkets mål
Fiskeriverket har sammanställt översiktliga mål för utsättning av fiske. Målen är
direktciterade och ser ut på följande sätt:
•
•
•
•
”Skapa förutsättningar för livskraftiga näringar baserade på fiske, öka
fiskemöjligheterna, bevara hotade bestånd och sörja för en långsiktig god
hushållning med fisktillgångarna.
Minimera risken för skadliga effekter av avsiktliga utsättningar och oavsiktlig
spridning.
Förebygga och minimera risken för spridning av för vattenområdets främmande
arter och stammar.
Förebygga spridning av parasiter och sjukdomar.”50
Målen ger en bild av hur utplanteringar bör hanteras och betraktas. Målen bidrar till att
försiktighetsprincipen är tillämpbar vid utplantering av fisk som anses vara av främmande art
och stam. Samt att innan en första utsättning kan göras skall en riskbedömning göras. Kravet
på denna riskbedömning ser olika ut beroende på utsättningens sort samt vattenområdets
skyddsvärde. Riskbedömningen fungerar som ett underlag där risken ska avvägas mot nyttan
samt belysa eventuella åtgärder för att minska risken. Nyttan för den planerade utsättningen
ska även bedömas mot andra fiskevårdsåtgärder samt att ett uppföljningsprogram över
effekterna av utsättningen kan ställas som krav i det aktuella fallet.51
48
Miljömål 2, 2014
Miljömål 3, 2014
50
Fiskeriverket informerar 2001:8 Utsättning och spridning av fisk, s.4
51
Fiskeriverket informerar 2001:8 Utsättning och spridning av fisk, s.5 49
14 5.2.1. Försiktighetsprincipen enligt Miljöbalken
Försiktighetsprincipen innebär att redan vid risk för miljöskada skall risken beaktas. Denna
princip kan leda till att andra åtgärder måste vidtas. Genom försiktighetsprincipen har den
som vill vidta åtgärden bevisbördan om den vill komma undan eventuella miljökrav. En
annan del av försiktighetsprincipen är krav på kunskap för verksamhetens negativa
miljöpåverkan.52
5.2.2. Syften med utsättning av fisk
Syftet för att sätta ut fisk kan delas in i två grupper där ena gruppens huvudsyfte är att
förbättra fisket och den andra har som syfte att bevara fisket. Utsättningar i syfte att bevara
fisket är en naturvårdsåtgärd som görs för att skydda eller återetablera bestånden. Nyttan av
åtgärden måste vägas mot de eventuella risker som finns vid utsättning av fisken.
Vid förbättring av fisket skall problemet först och främst angripas genom att påverka
produktionen i en gynnsam riktning till exempel genom biotopförbättringar. Detta på grund
utav att biotopförbättringar kan ge en långvarig förbättring samt att åtgärden har en liten risk
för negativ ekologisk påverkan. I de fall det inte går att angripa problemet på det sättet finns
det en möjlighet till att en utsättning efter en riskbedömning kan vara en alternativ åtgärd.53
Inom de två olika grupperna, bevara fisket samt förbättra fisket, finns det olika typer av
fiskutsättningar. Dessa ser ut på följande sätt:
5.2.2.1. Bevarande fiske 1. Återintroduktion är en introduktion av en fisk i ett vattendrag där arten eller stammen
tidigare existerat. Innan en återintroduktion i ett skadat vatten som har återställts skall
det ges en möjlighet för naturlig återkolonisation om det är möjligt för naturlig
återkolonisation samt att den sker inom rimlig tid. Om en naturlig återkolonisation
inte kan göras kan en utsättning ske efter en riskbedömning. Först och främst skall
fisk från det aktuella vattendraget som tillvaratagits i genbanken användas vid
återintroduktion om det är möjligt. I de fall det inte är möjligt skall fisk från samma
vattensystem användas. Skulle det inte finnas tillgång till den fisken skall fisk från
närliggande eller vatten inom samma region användas.54
2. Stödutsättning är en sorts utsättning som görs som ett stöd för den redan existerande
fisken. Detta får enbart göras efter en riskbedömning och efter att dess förutsättningar
har utretts. Skulle situationen vara sådan att det sker för mycket fiske skall fisket
regleras. Vid miljöstörning skall det problemet lösas men under tiden kan det vara
aktuellt att sättas ut stödutsättningar. Dessa utsättningar skall bestå av den befintliga
stammen eller nära besläktad stam. Problemet skall angripas först vid
stödutsättningar, utsättningen skall sedan fungera som hjälp för fiskens överlevnad
samt att ett uppföljningsprogram ska finnas.55
52
Michanek, Gabriel & Zetterberg, Charlotta (2014). Den svenska miljörätten, s.33
Fiskeriverket informerar 2001:8 Utsättning och spridning av fisk, s.5-6
54
Fiskeriverket informerar 2001:8 Utsättning och spridning av fisk, s.6
55
Fiskeriverket informerar 2001:8 Utsättning och spridning av fisk, s.6 53
15 5.2.2.2. Förbättra fiske 1. Inom kategorin introduktionsutsättning kan det handla om två olika sorter, antingen
introduktion för landets ursprungliga arter och stammar utanför sina naturliga
utbredningsområden eller om introduktion för främmande arter samt stammar. För de
olika introduktionsutsättningarna är restriktionerna olika.
Vid introduktion av landets ursprungliga arter samt stammar skall enbart riskerna för
spridning utanför det aktuella introduktionsområdet samt risker för negativa genetiska
samt ekologiska påverkan beaktas. Beroende på hur högt respektive hur lågt
skyddsvärde ett vattenområde har varierar även omfattningen på hur omfattande
riskbedömningen bör vara. Skulle vattenområdet vara fisktomt kan de utgöra ett hot
mot den biologiska mångfalden, detta medför att tillstånd enbart kan ges undantagsvis
efter en specifik prövning.
En utplantering i syfte av att introducera främmande arter eller stammar skall utföras
med stor restriktivitet och med en betryggande kontroll så att åtgärden inte skadar den
biologiska mångfalden eller påverkar miljön eller människors hälsa till det negativa.56
2. Förstärkningsutsättning är en utsättning som görs för att förstärka den art och stam
som redan existerar i det aktuella vattenområdet. Fisk som är aktuell att sätta ut i detta
syfte är fisk från en lokal stam som det aktuella utsättningsområdet om det inte finns
möjlighet till detta skall fisk från samma vattenområde eller vattensystem användas.57
3. Vid kompensationsutsättning bör målsättningen för utsättningen vara att använda sig
av en lokal stam. Vid denna utsättning gäller samma riktlinjer som för vid
förstärkningsutsättning samt återintroduktion.58
4. Put-and-take-fiske eller put-grow-and-take utsättningar handlar om att plantera ut fisk
i ett område för att senare fiska upp den. Denna sorts utsättning får endast göras i
vattenområden som saknar skyddsvärde samt att den aktuella arten inte existerar inom
det aktuella vattenområdet. Villkor kan även bli aktuellt för tillståndet i form av att
fisk inte får lämnas kvar i vattenområdet eller att fisken skall vara steril.59
5.2.3. Vattenområden
Vattenområdet är en viktig aspekt i tillståndsprövningen. Vattenområden inventeras och
klassificeras genom en skala på lågt alternativt högt skyddsvärde. Vattenområden som har
lågt skyddsvärde är inte lika strikt reglerat utan i dessa områden kan det till och med finnas
möjlighet till put-and-take-fiske. I vattenområden som har klassificeringen högt skyddsvärde
är utsättningar mer reglerade och restriktiva. I dessa områden finns det enbart möjlighet att få
sätta ut fisk i förbättrande syfte.60
56
Fiskeriverket informerar 2001:8 Utsättning och spridning av fisk, s.6-7
Fiskeriverket informerar 2001:8 Utsättning och spridning av fisk, s.7
58
Fiskeriverket informerar 2001:8 Utsättning och spridning av fisk, s.7
59
Fiskeriverket informerar 2001:8 Utsättning och spridning av fisk, s.8
60
Fiskeriverket informerar 2001:8 Utsättning och spridning av fisk, s.9 57
16 5.2.4. Riskbedömning
Riskbedömningen består främst av fyra olika delar:
1.
2.
3.
4.
Den aktuella risken skall identifieras.
Presentera vilka värden som eventuellt kan komma att påverkas vid det aktuella fallet.
Presentera eventuella konsekvenser som kan komma att hända.
En bedömning som presenterar sannolikheten för att risken av de förutspådda
konsekvenserna kommer att ske. Presentationen skall även omfatta alternativa
åtgärder som kan vara aktuella för att nå målet av åtgärden.
Riskbedömning ska ligga till grund för myndighetsbeslutet som ska fattas i frågan om
tillståndsansökan för utsättningen.61
Det ställs krav om kunskap om utsättningen och introduktionen. Det ställs olika krav på
omfattningen av riskbedömningen beroende på vilken kunskap som finns. Om kunskapen är
mindre krävs en mer omfattad riskbedömning. Den kunskapen som det ställs krav på är
kunskap och erfarenhet om den introducerade arten/stammen samt om det aktuella
ekosystemet och organismer som existerar i det aktuella området. En smittskyddsbedömning
kommer att krävas vid en riskbedömning i frågan om utsättning av fisk. Vid utsättningar
finns det en förhöjd risk för smittspridning till det aktuella åtgärdsområdet.62
5.2.5. Risker som kommer med utsättningar
Genetiska skillnader finns ofta mellan populationer inom en specifik art, speciellt hos de
laxartade fiskarna. Populationerna delar ofta in sig i grupper som håller sig ifrån varandra av
rumsliga, beteendemässiga och tidsmässiga anledningar. Detta bidrar till att genflödet blir
begränsat när populationerna isolerar sig från varandra. Populationerna är det som i fiskevård
kallas stam. Stammarna skiljer sig åt genetiskt i egenskaper som tidpunkt för könsmognad,
vandringsmönster samt tillväxt. Detta medför att den lokalt anpassade populationen är viktig
att bevara eftersom den ökar arternas chans att överleva.63
Vid utsättningar av främmande stammar och arter finns det en risk för spridning av parasiter
och sjukdomar samt även risk för konkurrens och predation som kan bidra till negativa
effekter. Historiskt sett har både predation och konkurrens reducerat olika fiskbestånd.64
De specifika riskerna som presenteras är de risker som kommer i och med att de långsiktiga
ekologiska samt genetiska konsekvenserna sällan undersöks innan eller utvärderas efter
utsättningar av fisk samt dålig dokumentering om sättfiskens härstamning och
odlingshistoria.
Det finns en risk att området som sättfisken sätts ut i är ett annat geografiskt område än det
den härstammar från. Odlad fisk kan bidra till inavel och genetisk minskad variation samt en
förökad risk för spridning av sjukdomar och parasiter.65
61
Fiskeriverket informerar 2001:8 Utsättning och spridning av fisk, s.10
Fiskeriverket informerar 2001:8 Utsättning och spridning av fisk, s.10
63
Fiskeriverket informerar 2001:8 Utsättning och spridning av fisk, s.18
64
Fiskeriverket informerar 2001:8 Utsättning och spridning av fisk, s.19
65
Fiskeriverket informerar 2001:8 Utsättning och spridning av fisk, s.20 62
17 6. Praxis
Det finns inte prejudicerande praxis på området. De domar jag hittade berörde antingen
vattenområden som var aktuella att göras till naturreservat som i MÖD mål 1429-08 där
miljöbalken aktualiserades då det handlade om att skydda ett planerat naturreservat, eller mål
som handlade om kompensationsutsättningar som grundade sig i vattendomar och inte på
tillståndsansökningar i ärenden om utplantering av fisk. Vattendomarna grundar sig i att
kompensera fisket för de negativa effekterna som uppstått genom mänsklig aktivitet som till
exempel byggnad av vattenkraftverk.66 Jag har kontaktat Länsstyrelser i Skåne, Dalarna och
Norrbottens län som hanterar ansökningar och beslut i frågan om tillstånd för utsättning av
fisk i svenskt sötvatten. I denna uppsats använder jag mig av det material jag hämtat in av
Länsstyrelserna samt av material inhämtat från Havs- och vattenmyndighetens arkiv samt en
dom som har prövats i förvaltningsrätten i Göteborg FR 5271-13. En sammanfattning av
ansökningarna och besluten av Länsstyrelserna, ärendet som gått upp till havs- och
vattenmyndigheten samt förvaltningsrättens dom har sammanfattats i kommande stycken.
6.1. Instansordning
Första prövningen utför av Länsstyrelsen, skulle denna överklagas sker detta till Havs- och
vattenmyndigheten. Överklagan av Havs- och vattenmyndighetens beslut sker till
Förvaltningsrätten. För att kunna överklaga till Kammarrätten krävs det ett
prövningstillstånd.67
6.2. Ansökan dnr 623-5380-14-1 Länsstyrelsen Norrbotten
Ansökan om utplantering kom in till Länsstyrelsen Norrbotten den 29 april 2014.
Ansökningen avsåg Älvsby sportfiske klubb om tillstånd för utplantering av 350 kilogram 25 årig öring, 200 kilogram 2-5 årig röding samt 300 kilogram 2-5 årig regnbåge i Djupträsk,
Mattbergstjärn samt Abbortjärn. De tänkta odlarna var Nattbergs, UMLAX och eventuellt
Kusträsk. Utplanteringen var planerad maj, september och oktober. De senaste
utplanteringarna i samma vatten var utplantering av regnbåge som skedde mars-september
samt utsättning av öring och röding i september. Fiskerättsägare i de aktuella vattenområdena
var informerade om att utplanteringen skulle utföras.68
6.2.1 Beslut dnr 623-5380-2014 Länsstyrelsen Norrbotten
Tillstånd beviljades med stöd av Fiskeförordningen 2 kap. 16 § och FIFS 2011:13
Fiskeriverkets föreskrifter om utsättning av fisk samt flyttningar av fisk i andra fall än mellan
fiskodlingar. Tillståndet gällde Älvsby sportfiskeklubb och omfattar 350 kilogram öring, 200
kilogram röding samt 300 kilogram regnbåge i Aborrtjärn, Djupträsket samt Mattbergstjärn.
Tillståndet innehöll villkor, som såg ut på följande sätt:
•
•
•
”att NI äger fiskerätten för utplanteringsvattnet eller har fiskerättsägarens tillstånd
att den fisk som sätts ut är fri från sjukdomar
att NI efterföljer Havs- och Vattenmyndighetens eller Jordbruksverkets föreskrifter
vid påvisad smittsam sjukdom.”69
66
Naturvårdsverket rapport 5475 – spridning av främmande populationer i Sverige, 2005, s.30-31
60 § Fiskelagen
68
Diarienummer 623-5380-14-1 Länsstyrelsen Norrbottens län 69
Diarienummer 623-5380-2014 Länsstyrelsen Norrbottens län
67
18 6.3. Ansökan dnr 623-24982-14 Länsstyrelsen Skåne
Ansökan om utplantering kom in till Länsstyrelsen Skåne den 6 oktober 2014. Ansökningen
avsåg Örsjö – Lillasjöns FVO om tillstånd för utplantering av 400 stycken, 1 kilogram
lekmogen öring i Örsjö - Lillasjön. Den tänkta odlaren var Vänneåns Fiskodling AB.
Utplanteringen var planerad i november 2014. Den senaste utplanteringen i samma vatten var
i november 2010. Fiskebeståndet vid ansökningstiden bestod av signalkräfta, gös, gädda,
abborre, öring, brax, ål, mört och löja. Fiskerättsägare i de aktuella vattenområdena var
informerade om att utplantering skulle utföras.70
6.3.1 Beslut dnr 623-24982-14 Länsstyrelsen Skåne
Tillståndet beviljades med stöd av 16 och 18 §§ Fiskeförordningen 1994:1716 samt FIFS
2011:13 utplantering av 400 kilogram öring av Vänneåstam. Fisken skulle tas från Vänneåns
Fiskodling AB samt att fisken skulle planteras ut senast 2015-10-06.71
6.4 Ansökan dnr 623-4507-13 Länsstyrelsen Norrbotten
Ansökan om utplantering kom in till Länsstyrelsen Norrbotten den 12 april 2013.
Ansökningen avsåg Kåikul Byaförening om tillstånd för utplantering av 300 kilogram 3 årig
regnbåge, 100 kilogram 3 årig röding samt 50 kilogram 3 årig laxöring i Tjålmak,
Häbberstjärn samt Jåkkmokktjärn som tillhör Görjeå – Luleå älv vattensystem nummer nio
enligt SMHI:s vattensystem. Den tänkta odlaren var Nattbergs fiskodling. Utplanteringen var
planerad i Tjålmak juni och september samt i Häbberstjärn och Jåkkmokktjärn i september.
De senaste utplanteringarna i samma vatten var utplantering av regnbåge och röding som
utfördes den 25 oktober. Fiskbeståndet vid ansökningstillfället bestod av röding i
Jåkkmokktjärn. Tjålmak bestånd bestod av gädda, abborre, lake samt regnbåge.
Häbberstjärns bestånd bestod av abborre samt röding. Fiskerättsägare i de aktuella
vattenområdena var informerade om att utplanteringen skulle utföras.72
6.4.1 Beslut dnr 623-4507-13 Länsstyrelsen Norrbotten
Tillstånd beviljades med stöd av Fiskeförordningen 2 kap. 16 § och FIFS 2011:13
Fiskeriverkets föreskrifter om utsättning av fisk samt flyttningar av fisk i andra fall än mellan
fiskodlingar. Tillståndet gällde Kåikul Byaförening och avsåg utplantering av 300 kilogram 3
årig regnbåge, 100 kilogram 3 årig röding samt 50 kilogram 3 årig laxöring i Tjålmak,
Häbberstjärn samt Jåkkmokktjärn. Tillståndet innehöll villkor, som såg ut på följande sätt:
•
•
•
”att NI äger fiskerätten för utplanteringsvattnet eller har fiskerättsägarens tillstånd
att den fisk som sätts ut är fri från sjukdomar
att NI efterföljer Havs- och Vattenmyndighetens eller Jordbruksverkets föreskrifter vid
påvisad smittsam sjukdom.”
Samt att i Tjålmakbäcken fanns det bestånd av flodpärlmussla som är klassificerad som en
hotad art. Länsstyrelsens naturvårdsenhet har ansett att det är viktigt att öringen i bäcken hade
fri vandringsväg mellan den mindre sjön mellan Tjålmak och Görjesån.73
70
Diarienummer 623-24982-14 Länsstyrelsen Skåne län
Diarienummer 623-24982-14 Länsstyrelsen Skåne län
72
Diarienummer 623-4507-13 Länsstyrelsen Norrbottens Län
73
Diarienummer 623-4507-13 Länsstyrelsen Norrbottens Län
71
19 6.5. Ansökan dnr 623-5406-2014 Länsstyrelsen Dalarnas län
Ansökan om utplantering kom in till Länsstyrelsen Dalarnas län den 19 maj 2014.
Ansökningen avsåg Rämshyttans fiskevårdsområdesförening om tillstånd för utplantering av
öring i Tunsan, Tunsnäs-Långsjö, Rämen, Hästbergs flatan, Laxsjö flatan, Gomen, Sången,
Bogsnan, Hästbergs Långsjö och myggsjön samt regnbåge i Småsjöarna, Bogsnan, Gomen,
Myggsjön samt karp och gräskarp i Idtjärn. Gräskarpen samt karpen som önskades att
plantera in var från Aneboda fiskodling. Rödingen var från antingen Persbo-Gallsbo
fiskodling eller Vilstena fiskodling. Öringen var från Persbo-Gallsbo fiskodling, Sävenfors
fiskodling samt Vilstena fiskodling. Fiskbestånden vid ansökningstillfället i de aktuella
vattenområdena bestod av öring, mört, röding, gädda, abborre, sik, siklöja, lake och
signalkräfta. I Gomen hade det vid provfiske visat sig vara abborre, mört och gädda.74
6.5.1. Beslut dnr 623-5406-2014 Länsstyrelsen Dalarnas län
Tillståndet beviljades med stöd av 2 kap. 16 § Fiskeförordningen 1994:1716, FIFS 2011:13
samt HVMFS 2011:4 för utsättning av röding samt regnbåge. Tillståndet kunde dras tillbaka
om fisk planteras ut på fel plats eller i för stor mängd samt om de valda fiskleverantörerna
drabbades av en smittvägsutredning angående en allvarlig fisksjukdom. Ansökan om
utplantering av gräskarp samt karp avslogs när den ansågs vara olämplig i Idtjärn utifrån den
höga belastningen av näringsämnen, det bedömdes att det inte fanns någon plats för en till
utsättning i det aktuella vattenområdet.75
6.6. Överklagan till Havs- och vattenmyndigheten Diarienummer 2338-12
Ansökan om utplantering kom in 12 april 2012 till Länsstyrelsen i Örebro län. Ansökningen
avsåg Ölen Storbjörken FVO om tillstånd för utplantering av 1000 stycken 3 centimeters
gullspångsöring av stammen gullspång i Holmsjöbäckens nedre del i Degerfors kommun.
Den tänkta odlaren var Sävefors fiskodling. Utplanteringen var tänkt att göras under juni-juli
2012 och de senaste utsättningarna var gjorda 2001 då det sattes ut finsk öring. Fiskbestånden
vid ansökningstillfället i de aktuella vattenområdena bestod av finsk öring, brunnshytteöring,
vitfisk, signalkräfta, abborre och gädda. Fiskerättsägarna i det aktuella vattenområdet var
informerade om att utplanteringen skulle utföras.
Länsstyrelsen i Örebro län beslutade 26 april 2012 om att ge avslag på ansökan som
inkommit om utplantering av gullspångsöring. Detta på grund av att förekomsten av öring var
hög och Sveaskog som hade stora delar av fiskerätten hade i åtanke att genom
biotopsåtgärder utöka chanserna för öringen att vandra. Länsstyrelsen i Örebro län ansåg att
enligt Fiskeförordningen 2 kap. 16 § krävdes det tillstånd för utsättning av fisk samt att
tillstånd inte fick beviljas för fiskarter och stammar som var olämpliga för det aktuella
vattenområdets egenheter. Risken med att sätta ut en för vattenområdet främmande stam
tillsammans med den ursprungliga stammen är att båda stammarna skulle kunna medverka i
den ursprungliga stammens naturliga lek. Det kunde medföra en spridning mellan generna
som ansågs vara oönskad på grund av att det kunde skada den ursprungliga stammen.
14 maj 2012 ankom en överklagan på Länsstyrelsens beslut av Ölen Storbjörken FVO. Ölen
Storbjörkens FVO överklagade Länsstyrelsen i Örebro läns beslut om att avslå ansökan om
tillstånd för utsättning av gullspångsöring i Holmsjöbäckens nedre del. Ölen Storbjörken
74
75
Diarienummer 623-5406-2014 Länsstyrelsen Dalarnas Län
Diarienummer 623-5406-2014 Länsstyrelsen Dalarnas Län 20 FVO hävdade att både den ursprungliga öringsstammen samt brunnshytteöring som
planterades ut i det aktuella vattenområdet under 1970-talet redan levde tillsammans. På
grund av att det redan fanns en utplanterad stam tillsammans med den ursprungliga stammen
ansåg Ölen Storbjörkens FVO att det inte skulle föreligga några hinder för den sökta
utplanteringen.
Havs- och vattenmyndigheten ansåg enligt Fiskeförordningen 2 kap. 16 § att olämpliga
stammar för det aktuella vattenområdets egenhet inte skulle beviljas tillstånd för utsättning av
fisk. Havs- och vattenmyndigheten förtydligade vikten av lokala bestånd utifrån den genetisk
variation samt risken för att stammarna deltar gemensamt i den naturliga leken. Överklagan
avslogs.76
6.7. FR 5271-13
Detta fall berör en överklagan från sportfiskeklubben Härvan. Sportfiskeklubben överklagade
Havs- och vattenmyndighetens beslut, diarienummer 2083-12 om ansökan om utsättning av
50 kilogram öring samt 700 kilogram regnbåge i Abborrvattnet, Långevattnet samt Stora
Holmevattnet. Länsstyrelsen har avslagit ansökan med motiveringen att även om risken för
att den tänkta utsättningen skulle kunna nå den skyddade Bäveån var ytterst liten förelåg inga
särskilda skäl för att bevilja ansökan. Bäveån var skyddad enligt FIFS 2011:13.77
Sportfiskeklubben överklagade beslutet till Havs- och vattenmyndigheten. Havs- och
vattenmyndigheten avslog överklagan med stöd av 9 § FIFS 2011:13 att tillstånd inte fick
beviljas för laxartad fisk av familjen Salmonidae i Vattensystemet Bäveån. Synnerliga skäl
som krävs för dispens ansågs inte föreligga i det aktuella vattenområdet enligt Havs- och
vattenmyndigheten.78
Sportfiskeklubben överklagade Havs- och vattenmyndighetens beslut till förvaltningsrätten
och yrkade om att det inte fanns något laxbestånd i Bäveån. Detta framgick genom provfiske
som hade utförts och registrerats sedan 1999. Sportfiskeklubben hävdade även att nyligt
gjorda provfiskningar påvisar detsamma. Sportfiskeklubben ansåg att spridningsrisken för
den tänka utsättningen var omöjlig, öring och regnbåge hade planterats ut på den aktuella
platsen de senaste 48 åren utan att det hade visat några tecken på spridning eller rymning.
Sportfiskeklubben ansåg även att tillämpningen av FIFS 2011:13 bidrog med stora negativa
konsekvenser för deras ideella verksamhet. Sportfiskeklubben yrkade att det fanns synnerliga
skäl enligt FIFS 2011:13 15 § att få dispens för FIFS 2011:13 9 §.79
I domskälen fastställs att laxartad fisk av familjen Salmonidae inte fick beviljas i Bäveån
enligt FIFS 2011:13 9 §, undantag från det kunde ges genom FIFS 2011:13 15 § i enskilda
fall om det behövdes utifrån vetenskapliga ändamål eller om det fanns synnerliga skäl för
undantag.80
Havs- och vattenmyndigheten påvisar att all sorts utsättning av fisk bidrar till en
spridningsrisk för smittsamma sjukdomar. Historiskt sett har utsättningar av regnbåge spridit
smitta i Sverige. I Bäveån fanns vid ansökningstillfället flodpärlmussla, flodkräfta,
flodnejonöga, sik och havsöring, vissa av dessa var hotade arter. Havs- och
vattenmyndigheten motsatte sig att någon ha kännedom om uppgifter som intygar att det har
76
Diarienummer 2338-12 Havs- och vattenmyndigheten
FR 5271-13, s.2
78
FR 5271-13, s.2 79
FR 5271-13, s.2-5
80
FR 5271-13, s.5
77
21 satts ut regnbåge i sjöarna utan att rymning har förekommit.81
Förvaltningsrätten ansåg att utsättning i Bäveåns vattensystem inte var förenligt med FIFS
2011:13 utan att frågan var om det fanns synnerliga skäl i det enskilda fallet. Regleringen
syftade på att hindra smittspridning. Länsstyrelsen och Sportfiskeklubben delade åsikten om
att risken för spridning av den aktuella utplanteringen till Bäveån var ytterst liten.82
Förvaltningsrätten la ingen vikt på att avgöra om huruvida Bäveån bör skyddas för smitta
eller ej, Förvaltningsrätten bedömde inte om Bäveån skall anses finnas med i FIFS 2011:13.
Förvaltningsrätten ansåg inte att det förelåg synnerliga skäl utifrån det sportfiskeklubben
framfört samt utifrån att skydda Bäveån från smittspridning. Överklagan avslogs.83
81
FR 5271-13, s.6
FR 5271-13, s.7
83
FR 5271-13, s.7-8 82
22 7. Analys
I denna del av uppsatsen kommer en analys på det presenterade materialet i uppsatsen att
redovisas. Gällande rätt avhandlas i analysdelen samt brister och styrkor inom den. Den
fastställda gällande rätten kommer att jämföras med vad som framkom av Länsstyrelsernas
och Havs- och vattenmyndighetens beslut samt förvaltningsrättens dom för att se hur den
gällande rätten hanteras praktiskt.
7.1. Lagstiftningen
Lagstiftningen som berör tillståndsregleringen för utsättning av fisk i svenskt sötvatten är
spridd inom fiskelagen, fiskeförordningen och Fiskeriverkets FIFS 2011:13 föreskrifter om
utsättning av fisk samt flyttning av fisk i andra fall än mellan fiskodlingar. Lagstiftningen är
negativt formulerad med kriterier generellt om att:
1. Tillstånd får inte ges om de rör sig om utplantering av arter som är olämpliga med
hänsyn till vattenområdets art.
2. Tillstånd får inte heller ges när det finns risk för spridning av smittsamma sjukdomar.
Analyser av eventuella negativa konsekvenser är ett valbart instrument som Länsstyrelsen
kan begära vid nya utplanteringar av fisk av främmande art eller stam i varje enskild
prövning om tillstånd vid utsättning av fisk, vilket jag i denna utredning inte har sett att de
olika Länsstyrelserna använder sig av. Riktlinjen för en eventuell analys är att de som
ansöker om tillstånd skall göra analysen, men Länsstyrelsen kan välja att göra analysen själv.
I denna utredning har praxis påvisat att analyser används sparsamt och att
tillståndsansökningar som avser nya utsättningar av främmande art eller stam avslås utan att
Länsstyrelsen kräver någon analys innan beslutet tas.
Jag ställer mig frågan om Länsstyrelsen skulle ha godkänt någon av de avslagna
ansökningarna jag har använt mig av i uppsatsen, om de sökande hade gjort en grundlig
analys. I de fall den sökande hade kunnat påvisa minimala risker samt nytta genom en
grundlig analys av utplanteringen tror jag att det hade varit mer troligt att sökande hade blivit
beviljad det sökta tillståndet.
Planterar någon ut fisk uppsåtligen eller av oaktsamhet utan tillstånd kan personen i frågan
dömas till ansvar och påföljden av detta är böter. Om utplanteringen anses som ringa skall
hen inte dömas till ansvar. Vad som avgör om utplanteringen skall anses som ringa är om
risken för skada är liten samt om tillstånd skulle ha beviljats om en ansökan hade gjorts. Jag
anser att det är en av tillståndsregleringens svagheter. Jag tror att det kan bidra till att vissa
väljer att utföra utplanteringar av fisk utan att ha tillstånd för åtgärden.
7.2. Fiskeriverkets sektorsmål
Sektorsmålen omfattar vilka olika sorts utsättningar som finns samt syftet bakom dessa.
Målen beskriver hur olika utsättningarna bör hanteras. Sektorsmålen omfattar även hur
vattenområdena bör hanteras och vad ett vattenområdes skyddsvärde är. Sektorsmålen ger
nycklar om hur riskbedömningen i frågan om utplantering av fisk bör se ut samt vad nytta
och risker för utsättningar kan vara. Jag anser att sektorsmålen största brist är att de inte är
juridisk bindande. Av praxis som finns om tillståndsregleringen för utsättning av fisk anser
jag att det mesta talar för att myndigheterna inte använder sig av sektorsmålen.
23 7.3. Risker med utplantering av fisk
Utplantering av fisk i nya vattenområden kan medföra stora risker för ekologin. Att plantera
ut odlad fisk i ett vattenområde där en etablerad art redan existerar kan leda till att den redan
etablerade arten kan bli negativt påverkad i och med att den odlade fiskens avkomma enbart
kommer från några få fiskföräldrar, detta påverkar miljöanpassningen samt att det kan leda
till inavel.
En annan risk är smittspridning som kan bli omfattande när fiskar kan smitta horisontellt och
vertikalt, det vill säga mellan fisk till fisk samt mellan fisk och avkomma. En fisks avkomma
består av ett stort antal fiskar, detta medför att risken för smitta bör hanteras försiktigt på
grund av att konsekvenserna vid en eventuell smitta är av stor art.
Jag anser att tillståndsregleringen för utplantering av fisk tar hänsyn till riskerna som
utplantering av fisk medför. I uppsatsens utforskade praxis hanterar de olika instanserna
riskerna på ett restriktivt sätt.
7.4. Ansökningar och beslut av Länsstyrelserna
I frågan om ansökningen diarienummer 623-4507-12 hade naturvårdsenheten undersökt att
utplanteringarna inte skulle tillföra en risk för den hotade flodpärlmusslan som fanns i det
aktuella vattenområdet. I detta fall tycker jag att beslutet samt villkoren talar sitt tydliga
språk, naturvårdsenheten är medveten om skyddsvärdet i vattenområdet och tar detta på
allvar genom att undersöka riskerna. I detta fall var nyttan större än riskerna.
Vissa av de ansökningarna jag tog del av behandlade utsättning av fisk i mindre
vattenområden som tjärnar och ett träsk, inga av de aktuella vattenområdena verkade leda ut
till annat vatten varav spridningen av den utsatta fisken minskar.
7.5. Ekologisk hänsyn
Den ekologiska hänsynen tas upp på många olika ställen främst i EU-lagstiftningen samt i de
svenska miljömålen. Den ekologiska hänsynen beaktas även i Fiskeriverkets sektorsmål samt
att jag är av uppfattning, utifrån praxis på området, att den beaktas i besluten på
myndighetsnivå.
I överklagan till Havs- och vattenmyndigheten diarienummer 2338-12 samt i FR 5271-13
anser jag att mångfalden i de aktuella vattenområdena värnas om genom den gällande rätten.
Den ekologiska hänsynen finns i olika juridiska styrmedel, vilket ger den styrka och det kan
inte undvikas att ta den i beaktning vid tillståndsansökningar.
24 8. Slutsats
Tillståndsregleringen för utsättning av fisk i svenskt sötvatten regleras genom lag,
förordningar och föreskrifter samt genom sektorsmål som främst aktualiserar vid utsättningar
som handlar om nya utsättningar av främmande arter eller stammar.
De delar som är mest reglerade är utsättningar av fisk som klassificeras som främmande art
och stam. Den slutsatsen jag kan dra av utredningen är att främmande arter och stammar inte
ska planteras ut enligt FIFS 2011:13 4 §. Att sektorsmålen ger direktiv hur utsättningar av
främmande art och stam bör hanteras, gäller inte i slutändan, när sektorsmålen inte är
juridiskt bindande, utan enbart en riktlinje för de myndigheter och aktörer som hanterar
frågan.
I de frågor som berör tillståndsregleringen för utsättning av fisk är lagen tydlig, huvudregeln
är att tillstånd inte ska beviljas utsättningar av främmande arter eller stammar. Detta grundas i
riskerna som kommer med att sätta ut fisk, konsekvenserna av att sätta ut fel fisk i fel vatten
kan bli förödande för de ursprungliga arter och stammar som idag lever i det svenska vattnet.
25 9. Källor
EU direktiv:
Europaparlamentet och rådets direktiv 2008/56/EG av den 17 juni 2008, Om upprättande av
ram för gemenskapens åtgärder på havsmiljöpolitikens område (Marina direktivet)
Europaparlamentet och rådets direktiv 2000/60/EG av den 23 oktober 2000, om upprättande
av en ram för gemenskapens åtgärder på vattenpolitikens område (Ramvattendirektivet)
Rådets direktiv 92/43/EEG av den 21 maj 1992, Om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur
och växter (Art- och habitatdirektivet)
Lagar:
SFS 1993:787 Fiskelagen
Förordningar:
SFS 1994:1716 Förordningen om fisket, vattenbruket och fiskenäringen
Föreskrifter:
FIFS 2011:13 Fiskeriverkets föreskrifter om odling, utplantering och flyttning av fisk
Propositioner:
Prop. 2013/14:184 om fiskelag m.m.
Prop. 2004/05:150 Svenska miljömål – Ett gemensamt uppdrag
Prop. 1997/98:45 del 2 Miljöbalk
Prop. 1992/93:232 om fiskelag m.m.
SOU:
2009:26 Det växande vattenbrukslandet
Myndighetspublikationer:
Naturvårdsverket rapport 5475 Oktober 2005, Spridning av främmande populationer i
Sverige
Fiskeriverket informerar 2005:9 Fisk i fel vatten
Fiskeriverket informerar 2001:8 Utsättning och spridning av fisk
26 Praxis:
MÖD mål 1429-08
FR 5271-13
Havs- och vattenmyndigheten Diarienummer 2338-12
Länsstyrelsen Dalarnas län diarienummer 623-5406-2014
Länsstyrelsen Norrbotten diarienummer 623-4507-13
Länsstyrelsen Norrbotten diarienummer 623-5380-14-1
Länsstyrelsen Skåne diarienummer 623-24982-14
Litteratur:
Degerman, Erik, Nyberg, Per, Näslund, Ingemar, Jonasson, Dan (1998). Ekologisk fiskevård.
Jönköping.
Höglund, Nils (2008). Vattendomar och fiskevård – en vägledning. Ödeshög
Michanek, Gabriel & Zetterberg, Charlotta (2014). Den svenska miljörätten. Uppsala; Iustus
Webbadresser:
Jordbruksverket 1:
www.jordbruksverket.se/amnesomraden/olikaslagsdjur/fiskarochandravattenbruksdjur/utsattningavfis
k.4.5586fdf512e8fc79a8480002288.html
Datum: 20-11-2014.
Miljömål 1:
http://www.miljomal.se/sv/Miljomalen/8-Levande-sjoar-och-vattendrag/
Datum: 18.11.2014
Miljömål 2:
http://www.miljomal.se/sv/Miljomalen/16-Ett-rikt-vaxt--och-djurliv/
Datum: 21.11.2014
27 Miljömål 3:
http://www.miljomal.se/sv/Vem-gor-vad/
Datum: 23.11.2014
Miljömål 4:
http://www.miljomal.se/sv/Miljomalen/10-Hav-i-balans-samt-levande-kust-och-skargard/
Datum: 2014-12-06
Miljömål 5:
http://www.miljomal.se/sv/Miljomalen/14-Storslagen-fjallmiljo/
Datum 2014-12-06
SVA:
Statens veterinärmedicinska anstalt
http://www.sva.se/sv/Djurhalsa1/Fisk/Smittskydd-pa-fisk/
Datum: 24.11.2014
28 10. Bilaga
29 30
