Mette Axelsen, universitetslektor i klinisk nutrition.
"Healthy eating and diabetes”, 2014-2016.
www.gu.se
www.gu.se
”Maten har varit väldigt, väldigt stort
samtalsämne bland alla patienter”
”Patienterna känner sig vilsna och
osäkra”
Från ”Patientrapporterade utfallsmått – PROM”
En undersökning som syftar till att öka kunskapen om hur personer
med diabetes upplever kvaliteten i vården och hälsorelaterad livskvalitet.
Källa: Citat från forskare i PROM, personlig kommunikation
www.gu.se
”Vilken kost som är bäst vid diabetes debatteras ofta.
Enligt rådande vägledning från Socialstyrelsen fungerar
näst intill vilken modell som helst”
Källa: Program Världsdiabetesdagen, Malmö 2014
www.gu.se
Man kan anpassa många koster, på många sätt,
för att uppnå både bra blodsocker och god mat.
Kinesisk mat
Indisk mat
Amerikansk mat
Nordisk mat
Italiens mat
Engelsk mat
Finsk mat
www.gu.se
Det finns väldokumenterad fysiologiska principer för hur
livsmedel / näringsämnen påverkar blodsockret.
Det finns nästan ingen kost
som är omöjlig att äta
Det som krävs är att patienten får kunskap och
konkreta råd om hur han/hon skall anpassa just sin kost
för att få bra blodsocker, ökad valfrihet och ökad matglädje.
www.gu.se
Dietisten
Utbildad att göra en syntes av aktuell kunskap
beträffande
Forskningsrön
Näringslära
Näringsbehov
Livsmedel
Matlagning
Måltidsordning
i kontexten av hälsa och sjukdom, innefattande såväl
fysiologiska som psykologiska faktorer.
www.gu.se
”Behöver vi en evidensbaserad gemensam
kostvägledning för diabetiker, eller ett större
utrymme för att individualisera kosten?”
Målet med diabetesvården är att den
ska vara såväl
personcentrerad som evidensbaserad
Ӂrsrapport Nationella Diabetesregistret 2012:
Patientrapporterade utfallsmått – PROM”
Källa: Program Världsdiabetesdagen, Malmö 2014
www.gu.se
Livsmedel och kostmönster med
positiva effekter vid diabetes
Livsmedel
•↑ grönsaker, frukt, baljväxter
•↑ fisk / n-3 fettsyror
•↑ omättade fetter
•↑ fullkornsprodukter
•↑ nötter/jordnötter
Koster/kostmönster
•Snabba kolhydrater ersätts med långsamma kolhydrater (lågt GI)
•Snabba kolhydrater ersätts med enkelomättade fetter eller protein
(låg glykemisk belastning)
•Livsmedelsmönster som överensstämmer med ”Medelhavskost”
www.gu.se
Fisk och omättade fetter
Fisk
Död, alla orsaker
Jämfört med fisk <1 gång/vecka
Fisk 1–3 gånger/månad
Fisk 1 gång/vecka
Fisk 2–4 gånger/vecka
Fisk 5+ gånger/vecka
RR (95% KI)
0,75 (0,53–1,07)
0,66 (0,48–0,92)
0,67 (0,45–1,01)
0,48 (0,29–0,80)
Insjuknande i kranskärlssjukdom
Jämfört med fisk <1 gång/vecka
Fisk 1–3 gånger/månad
Fisk 1 gång/vecka
Fisk 2–4 gånger/vecka
Fisk 5+ gånger/vecka
RR (95% KI)
0,70 (0,48–1,03)
0,60 (0,42–0,85)
0,64 (0,42–0,99)
0,36 (0,20–0,66)
Hu 2003
www.gu.se
Kostråd till diabetespatienter ges utan
evidens
40% av läkarna ger alltid eller ofta råd om LCHF
Ingen av dietisterna som svarade på enkäten uppgav
att de rekommenderar extrem lågkolhydratkost
Råd om extrem lågkolhydratkost verkar vara vanligare i
norra sjukvårdsregionen än i andra delar av landet
Ungefär hälften, oberoende av yrkesgrupp, uppgav att
de kostråd som de ger ifrågasätts av patienterna.
Källa: SBU-rapporten ”Mat vid diabetes”, 2010
www.gu.se
Grad av osäkerhet kring vilka kostråd som är
evidensbaserade inom diabetes
Läkare
Källa: SBU-rapporten ”Mat vid diabetes”, 2010
www.gu.se
Idag råder brist på dietister i stora delar av landet vilka konsekvenser får det för en kvalitativ
kostbehandling?
Patienterna blir hänvisad till att få svar på
sina frågor från människor som inte är
utbildade för det.
Patienterna får höra många olika
motstridiga råd.
www.gu.se
” Att vara kostbehandlad innebär att vara obehandlad”
55-årig patient med typ 2 diabetes, Göteborg
Alla personer med diabetes ska träffa en
dietist vid debuten
Nationella diabetesteamet
Det borde vara självklart att de som har
ett behov också får möjlighet att träffa en
dietist
Svenska diabetesförbundet
www.gu.se
Tack för mig.
www.gu.se
