Bottenfauna i Yttre Fjärden
-Oktober 2007
Peter Hansson
Innehåll
Bottenfauna i Yttre Fjärden .................................................................................................... 1
Inledning ................................................................................................................................... 3
Sammanfattning ....................................................................................................................... 4
Diskussion ................................................................................................................................. 4
Vattendynamik ......................................................................................................................... 5
Metodik ..................................................................................................................................... 6
Lokaler - bottenfauna .............................................................................................................. 7
Bottenfauna- Yttre Fjärden oktober 2007 ............................................................................. 8
Lokal 1 - 10................................................................................................................................ 9
Lokal 1: Borgvik ..................................................................................................................... 10
Lokal 2: Huseliiharen............................................................................................................. 11
Referenser ............................................................................................................................... 12
2
Inledning
Yttre Fjärden
Yttre fjärden är en 18 km² stor vik, avgränsad av fastland i söder, väst och norr samt av öar
och grunda sund i öster. Holmuddsrännan i nordost är den djupaste förbindelsen med havet
och är idag muddrad till ett djup på drygt 10 m medan den andra förbindelsen mellan öarna i
sydost är ca 3,5 m djup. I Inre fjärden mynnar Gavleån och Testeboån med vattenflöden på
20 m³/s resp 10 m³/s . Tillsammans avvattnar de en yta på ca 3.500 km³. Dessa utflöden ger
en stor mängd sötvatten till fjärdens brackvattenmiljö. Här sker en naturlig tillförsel av
näringsämnen och organiskt material från åarnas avrinningsområden. Till detta kommer
belastningen från människans verksamheter, t. ex. Gävles dagvattenavrinning, sjöfart,
muddringar och massaindustrin.
Yttre fjärdens bottenfauna lever i en tuff miljö. Positiva tendenser med mindre utsläpp av
organiskt material kan dock konstateras efter genomförandet av effektivare rening av
massaindustrins utsläpp. En stor utmaningen idag är att genomföra en expansion av Gävle
hamn med så skonsamma metoder att den marina miljön i Yttre Fjärden och det närliggande
havet inte påverkas negativt.
Syfte
Undersökningen beställdes av Gävle Hamn i syfte att få en bild av vilka arter av bottenfauna,
deras individtäthet och biomassa, som förekommer vid tio spridda lokaler i Yttre fjärden. Sju
av lokalerna ligger på den djupare mjukbotten som täcker större delen av fjärden. Tre av
lokalerna, nr 6, 7 och 10, finns på den grunda sandshelf som sträcker sig ca 100 m ut längs en
stor del av Norrlandet.
Vid två ställen längs Norrlandet, Borgvik och Huseliiharen, genomfördes
profilundersökningar för dokumentering av eventuell bottenflora. Dykare simmade längs en
transekt från stranden ut mot djupet, och antecknade bottensubstrat, artförekomster och deras
täckningsgrad i en 7-gradig skala. (Se metodik)
Tidigare undersökningar
Normalt undersöks bottenfauna i april-maj månad. Regelbundna provtagningar genomförs på
uppdrag av Gästriklands Vattenvårdsförening.
Denna undersökning, som genomfördes i oktober -07 kan jämföras med undersökningen som
genomfördes i oktober 1998 (Hansson, Wijnblad -98)
3
Sammanfattning
Totalt 12 arter hittades på de 10 lokalerna. De lokaler som låg i öster närmast
Holmuddsrännan hade störst antal arter med 7 taxa vid lokal 1. Lägst antal arter hittades vid
lokal 4, mellan Granudden och Korsnäs. Här fanns 4 arter.
Den helt övervägande delen av biomassan vid samtliga lokaler utgjordes av östersjömusslan,
Macoma baltica. Den art som hade största antalet individer vid samtliga prover nedanför
sandshelfen var havsborstmasken Marenzelleria viridis.
Nya arter sedan 1998 vid jämförbara lokaler är skorv, Saduria entomon, och slammärla,
Corophium volutator. Vitmärlan, Monoporeia affinis, hittades i större antal och vid fler
lokaler än 1998. Dessa tre arter indikerar förhållandevis goda syreförhållanden.(NVV 1999)
Av de tre lokaler som låg uppe på sandshelfen hade lokal 10, nära Holmuddsrännan, flest arter
och störst biomassa.
Vid profilinventeringarna för kartläggning av bottenflora dominerades biomassan av
fanerogamen borstnate, Potamogeton pectinatus. Totalt 10 floraarter hittades.
Anmärkningsvärt är förekomsten av kransalgen borststräfse, Chara aspera, vid Borgvik.
Kransalger indikerar god vattenmiljö.
Diskussion
Under senare delen av 1990-talet har det skett relativt stora förändringar i
bottenfaunasamhället i hela Bottniska viken. Den främmande havsborstmasken Marenzelleria
viridis har etablerat sig och ökat genom åren. Tillsammans med ullhandskrabban, Eriocheir
sinensis, är M. viridis en invandrad art i Yttre fjärden som troligen kommit hit via
ballastvatten från fartygen. Fynd av ullhandskrabba har gjorts i yrkesfiskarnas redskap sedan
början av 90-talet.
1998 hittades totalt 2 exemplar av M. viridis. 2007 hittades totalt 634 individer.
Marenzelleria viridis
4
Vattendynamik
Uttransport av sötare ytvatten
Intransport av saltare bottenvatten
Riktningen på det utströmmande vattnet från Gavleån och Testeboån synes ha riktningen som
bilden visar vid svaga vindar. Det sötare ytvattnet ligger i ett skikt över det inströmmande
bottenvattnet. Huvuddelen av det saltare bottenvatteninflödet sker främst genom den djupa
Holmuddsrännan.
Ytskiktets mäktighet varierar med storleken på åarnas avrinning, och med avståndet från
utloppet vid Gävle hamn. Skiktet breder ut sig som en "kaka" över fjärden. Vid stor avrinning
sträcker sig det ytskiktet ner till ca 3 m djup, medan det endast är någon meter djup vid låg
avrinning (Hansson 1999).
Det utsötade skiktet i Yttre fjärden påverkas också av vindarnas styrka och riktning. Vid
nordostlig vind ökar siktdjupet kraftigt längs Norrlandet, då "kakan" trycks mot fjärdens södra
sida, och det klarare bottenvattnet tränger upp mot ytan i norr.
5
Metodik
Bottenfauna
Vid varje lokal togs 5 bottenhugg med ”van Veen”- huggare med 0,025 m² huggarea, vilket
gav ett prov från 0,125 m² vid varje lokal.
Proven sållades genom två såll med 5 mm resp 1 mm stora nätmaskor. Bottenfaunan
sorterades och artbestämdes på lab av Peter Hansson.
Profilinventering
Positionen avlästes från båtens GPS, lat./long.
Vid de två lokalerna lade dykare ut en graderad lina längs botten. Dykare simmade i en
angiven kompassriktning. I en ca 3 m bred korridor på vardera sidan om linan beskrivs
bottentypen. De mer iögonfallande arternas djuputbredning och täckningsgrad skattades.
Bottentypens och arternas utbredning angavs med avståndet från land och djupet, som
avlästes på kalibrerad djupmätare. Skattningen gjordes kontinuerligt längs hela profilen.
Bottenytans täckning av växter angavs i en sjugradig skala, + för förekomst, 5, 10, 25, 50, 75
och 100 % täckning. Arter överskuggade varandra ibland, varför täckningsgrader högre än
100 % förekom. Påväxten (epifyterna) ingår i skattningen. Bottentypen skattades i grupperna
häll, större-mindre block, sten, grus, sand och mjukbotten, eller kombinationer av dessa.
(Kautsky 1999)
Symboler i redovisningen
Följande symboler användes i redovisningen av lokalernas bottentyper och vegetationens
täckning:
gr – grönalger
br – brunalger
Fu – Fucus
re – rödalger
char – kransalger
fanerog - fanerogamer
6
Lokaler - bottenfauna
10
9
1
7
8
6
2
5
4
3
7
Bottenfauna- Yttre Fjärden oktober 2007
Provtagningsdatum: 2007-10-15/16
Sorteringsdatum: 2007-10-17
Lokal
Klass
ordning/släkte/art
1
Nemertina
Prostoma obscurum
3
Bivalvia
Macoma baltica*
Cerastoderma
glaucum
Gastropoda
Hydrobia sp
Lymnea peregrea
Crustacea
Saduria entomon
Corophium volutator
Monoporeia affinis
Asellus aquaticus
33/81
2
3
4
5
6
7
8
9
10
1
6/39
0/28 21/29 0/13
8/20
15/3
0/5
44/76 22/15
2
2
25
1
4
1
14
4
1
1
48
5
4
4
2
48
1
Oligochaeta
Tubifex
sp
3
4
94
54
Polychaeta
Marenzelleria viridis
88
Insecta
Chironomus sp
3
antal taxa
7
4
3
2
3
4
antal individer totalt
228
101
86
126
168
våtvikt tot i gram
34,1
20,1
10,3
9,1
Våtvikt i gram/m2
266g 156,8 80,3
76
154
4
3
114
54
9
4
4
6
6
58
29
121
232
102
8,3
4,8
1,1
2,8
27,6
8,4
71
64,7
37,4
8,6
21,8 215,3 65,5
671
982
1.310
452
226
944
1810
796
0
42
0
29
83
0
37
59
1
abundans: indiv./m2 1.778 1.139
Macoma b: %< 5
29
13
mm
* antal < 5 mm/ antal > 5 mm
Prover tagna på sandshelf: 3,1 - 3,5 m djup.
8
Lokal 1 - 10
Lokal nr
Position
Lat
Long
Djup m
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
60 43 104
60 42 191
60 41 635
60 41 569
60 41 919
60 42 273
60 42 717
60 42 544
60 43 465
60 43 678
17 18 418
17 18 027
17 17 498
17 16 296
17 15 599
17 14 674
17 15 618
17 16 450
17 17 749
17 18 253
11,1
13
13,3
8,6
13,1
3,2
3,5
13,9
9,6
3,1
9
Lokal 1: Borgvik
Datum: 2007-10-18
Position: Lat 60 42 723
Long 17 15 574
Riktning: 140/400
Siktdjup: 3,2 m
Profil-Borgvik
Profilen börjar 5 m väster om den långa bryggan vid Borgviksbadets västra sida.
Den sandiga bottnen sluttar flackt ut till 120 m på linan. Här finns ett blockrikt krön som
efterföljs av en brant sluttning med grus, enstaka block och sand ner till en sandblandad
mjukbotten vid profilens slut på 9 m djup.
Blocken vid profilens början är till 100 % täckt med grönslick, Cladophora glomerata, strax
under ytan. Därunder växer den fintrådiga rödalgen fjäderslick, Polysiphonia fucoides, med
25 % täckning ner till 0,8 m djup, tillsammans med tarmtång, Enteromorpha intestinalis,
som täcker 10 % av blocken.
På den flacka sandbottnen vid profilens början täcks botten till 25 % av kransalgen
borststräfse, Chara aspera.
25 m ut på linan växer fanerogamerna borstnate, Potamogeton pectinatus, 25 %, och ålnate,
P. perfoliatus, 5 %. Vid 1 m djup, 35 m ut på linan, ökar borstnatens täckningsgrad till 75 %.
Den fortsätter med samma täckningsgrad ner till 2,3 m djup, tillsammans med det sparsamma
inslaget av ålnaten.
I djupintervallet 2,2 till 3,3 m djup finns axslinga, Myriophyllum spicatum, med 10 %
täckning. Här finns också enstaka exemplar av tarmtång.
Den fintrådiga brunalgen brunslick, Pylaiella littoralis växer epifytiskt på fanerogamerna med
5 % täckning i djupintervallet 0,8 till 3,0 m.
På enstaka block, 75 m ut på linan, hittades enstaka exemplar av näckmossa, Fontinalis
dalecarlica.
Flera av blocken vid krönet, 120 m ut på linan var täckta av sötvattensvampen Ephydatia
fluviatilis.
10
Lokal 2: Huseliiharen
Datum: 2007-10-18
Position: Lat 60 43 637
Long 17 17 129
Riktning: 168/400
Siktdjup: 3,1 m
Profil-
Profilen börjar på en stenklädd strand strax väster om en privat hamn, väster om inloppet till
båthamnen vid Huseliiharen. Nedanför en kort brant med mindre block tar en flack botten vid.
Den domineras av en sandslätt, som mot slutet av profilen blandas med lera.
På blocken i djupintervallet 0,8 till 1,6 m, växer grönalgen tarmtång, Enteromorpha
intestinalis, med 5 % täckningsgrad. I samma intervall finns den fintrådiga rödalgen
fjäderslick, Polysiphonia fucoides, med 75 % täckning.
På den flacka bottnen i djupintervallet 1,6 till 2,1 m, finns fanerogamerna borstnate,
Potamogeton pectinatus,75 %, ålnate, P. perfoliatus, 5 %, och kotteslinga, Myriophyllum
sibiricum, 5 %. Ålnaten fortsätter sedan med 10 % täckningsgrad ner till 2,9 m djup 26 m ut
på linan. Vid 3,1 m djup hittades enstaka exemplar av kotteslinga.
Från 16m till 26 m ut på linan finns lösliggande vegetation som täcker botten med 10 till
25 %. I intervallet 30 till 50 m på linan täcks botten till 10 % av en filt med blågrönalger.
30 till 37 m ut på linan finns enstaka block med havstulpaner, Balanus improvisus, och
sötvattensvamp, Ephydatia fluviatilis.
11
Tack!
Stort tack för oumbärlig medverkan, över och under ytan : Matti Hansson och David Persson
Peter Hansson
Referenser
Barnes R.S.K. 1994: The brackish-water fauna of northwestwrn Europe.
Cambridge university press. ISBN 0 521 45529.
Hansson, Wijnbladh 1998 : Sediment- och bottenfaunaundersökning i Yttre Fjärden i Gävle
Oktober -98.
Hansson 1999: Metaller i ytsediment- Inre Fjärden, Gävle – juni 1999.
Hansson 1999: Metaller i ytsediment-Yttre Fjärden, Gävle – juni 1999.
Kautsky H. 1999: Miljöövervakning av de vegetationsklädda bottnarna kring Sveriges kuster.
Inst. För Systemekologi. Stockholms universitet. Sid 19.
Karlsson, Leonardsson 2003: Bottniska viken 2003, Mjukbottenfauna. UMF
Naturvårdsverket 1999: Rapport 4914 -Bedömningsgrunder för miljökvalitetKust och hav, sid 36.
Strömberg, Persson 2005 : Den amerikanska havsborstmasken, M.viridis längs
Helsingborgskusten. Miljönämnden i Helsingborg 2005.
12
