Vetenskapsteori

Vetenskapsteori
Statistik och vetenskapsmetodik
Gustaf Öqvist Seimyr
Översikt för detta moment
– Introduktion till vetenskapsteori
– Vetenskapens historia
– Vetenskapens byggstenar
2
Vad är vetenskap?
– Vetenskapen genomsyrar hela vår tillvaro
– Vi förstår både oss själva och andra i ljuset
av vetenskapliga teorier
– Vetenskapen kritiseras oftast för hur den
används snarare än vad den står för
– Det finns många exempel på vad som är
vetenskap, men vad är det inte?
– Vetenskapsteorin är ett långt och komplext
svar på frågan “Vad är vetenskap?”
3
Varför är vetenskapsteori viktigt?
– Vetenskapen har på många sätt tagit över
religionens roll som fundamental auktoritet
– För att kunna värdera vetenskap måste
man veta vad det innebär
– Det viktigt att vara medveten om
vetenskapens begränsningar
– Var drar man gränsen mellan
vetenskapliga belägg och egna åsikter?
4
Aktuella frågor inom vetenskapsteorin
– Utvecklingen gör att fler och fler går från
att vara förbrukare till att också vara
utövare av vetenskap
– Vetenskapen blir ständigt mer
specialiserad och svåröverskådlig, inte
minst för forskarna själva
– Eftersom samhället har behov av nya
former av kunskap bli tvärvetenskaplig
forskning allt vanligare
– Vetenskapssamhället är mycket
uppmärksamt på felkällor, men främst de
som kan knytas till det egna området
5
Vetenskapsteorins delområden
– Vetenskapsteorin utgör en samlingsbeteckning för olika tankar kring
vetenskapernas och de enskilda vetenskapsgrenarnas natur
– Vetenskapsteorin är till sin natur tvärvetenskaplig och består av
följande områden:
Vetenskapssociologi
Vetenskapshistoria
Vetenskapsfilosofi
6
Vetenskapshistoria
– Inom vetenskapsteorin använder man sig gärna av historiska
exempel, både stora upptäckter och tankeväckande misstag
– Vetenskapen är en historisk storhet, teorier och världsbilder har
avlöst varandra
– Genom att studera hur forskarna har uppnått resultaten kan man
bilda sig en uppfattning om vad som utmärker vetenskapen
– Gör vetenskapen framsteg eller handlar det bara om att olika
betraktelsesätt avlöser varandra?
– Hur påverkar vetenskapen historien och tvärtom?
7
Vetenskapssociologi
– Vetenskapen är ett kollektivt företag och man talar därför gärna om
forskarsamhället
– Precis som i alla andra samhällen finns det skrivna och oskrivna
regler, maktförhållanden, förebilder, privilegier och olika intressen
– Att utbilda sig till forskare handlar mycket om att lära sig ett bestämda
beteenden, särskilda umgängesformer och en speciell jargong
– Vilken roll spelar strävan efter makt och berömmelse, ekonomiska
intressen, och politiska målsättningar för forskarnas arbeten?
– Hur påverkar vetenskapen samhället och tvärtom?
8
Vetenskapsfilosofi
– Vetenskapliga teorier kan tolkas på olika vis och detta är en uppgift för
vetenskapsfilosofin
– Är det vetenskapens syfte att ge oss en korrekt bild av verkligheten, ge
oss redskap att hantera den, eller något annat?
– Vad är en sann bild av verkligheten och hur ska man kunna veta att
den är sann?
– Vad ligger det egentligen i vetenskapliga grundbegrepp som förklaring,
slutsats, belägg, teori, tolkning etc.?
– Hur påverkar vetenskapen vetenskapen?
9
Vetenskapsteorins dimensioner
– Vetenskapsteoretiska frågor kan vara av intern eller extern karaktär
men också deskriptiva eller normativa
Intern
(vetenskapen i sig)
Normativ
(hur man ska göra)
Deskriptiv
(hur man gör)
Extern
(vetenskapen och omgivningen)
10
Vetenskapsteorins kontext
– Vetenskapen kan placeras in dimensionerna tro kontra vetande och
individ kontra samhälle
Individ
åsikt
kunskap
Tro
Vetande
religion
vetenskap
Samhälle
11
Religion och vetenskap
– Det finns en spänning mellan religion och vetenskap, det ena utesluter
dock inte det andra på något sätt
12
Var kommer vetenskapen ifrån?
– Egyptierna (ca 3000 f.Kr.) och
Babylonierna (ca 1500 f.Kr.) använde sig
tidigt av matematik och astronomi, men
den kunskapen användes praktiskt
– I Indien och Kina har flera stora
upptäckter gjorts, kunskapen bakom
resulterade dock aldrig i vetenskapliga
teorier
– Vanligtvis brukar man hävda att
vetenskapen uppstod i antikens
Grekland runt år 600 till 300 f.Kr.
13
Det började med förenklingar …
– Tänkare i de grekiska kolonierna började söka förklaringar till olika
naturfenomen vilka kunde härleddes till ett urämne (arche)
– Man rörde sig från en religiös och mytologisk tolkning av världen till en
ide om skådande av verkligheten som den är (theoria)
– I detta följde de en reduktionistisk tankegång, vilken är typisk för en
stor del av vetenskapen
– Denna innebär att man för tillbaka till något mer grundläggande och
enkelt, något man lättare kan överskåda och förstå
14
… som så småningom blev till lagar …
– De tidiga grekiska tänkarnas förklaringar var allmängiltiga, de
framställdes som de gällde för alla delar av naturen
– Förklaringarna var också abstrakta, de hänvisade inte till gudar eller
andra ting utan började mer och mer likna principer eller lagar
– Herakleitos (540-480 f.Kr) menade att naturens förändringar var
utmätta i en bestämd takt (metron) styrda av en bakomliggande lag
(logos)
– Idén att det finns en abstrakt struktur i tingens uppträdande och att det
är denna som vetenskapen ska förklara avspeglas fortfarande i
namnen på en rad vetenskaper som slutar på -logi
15
… som sedan blev till illusioner …
– Redan en av de tidiga filosoferna, Anaximenes (585-525 f.Kr.), var
atomfysiken på spåren
– Han menade att man kunde förklara ämnenas olika tillståndsformer som
ett resultat av förtätning och förtunning av ett enda grundämne (luft)
– Denna tanke kom senare att visa sig hos atomisterna som hävdade att
alla ting i verkligheten är sammansättningar av små färglösa partiklar
”Sött och surt, varmt och kallt samt färger existerar bara i
enlighet med en vanlig uppfattning; i verkligheten finns det
bara atomer och ett tomt rum”
Demokritos (460-370 f.Kr.)
16
… vilket bäddade för en konflikt
– Atomisternas vetenskapliga förklaring, som ju skulle göra verkligheten
mer förståelig, gjorde den snarast meningslös
– Denna negativa form av reduktionism bäddade för en konflikt mellan
den vetenskapliga och den vardagliga världsbilden
– I kölvattnet dök sofisterna upp, dessa fann utforskningen av naturen
ofruktbar och ville hellre se till människans verklighet
”Människan kan ingenting veta. Allt växlar och förändras.
Alla våra förnimmelser, särskilt sinnesintrycken, är därför
sanna endast i det ögonblick vi upplever dem och för den
som upplever dem”
Protagoras (481-420 f.Kr)
17
Sokrates
– Sokrates (470-399 f.Kr.) verkade som debattör och
lärare i Aten på 400-talet före Kristus
– Introducerade den Sokratiska metoden, en
pedagogisk metod baserad på att ställa frågor
– Bidrog med insikter inom logik, etik och
kunskapsfilosofi
– Var den förste som frågade efter allmängiltiga
definitioner av karaktärsdygderna
– Ifrågasatte gängse seder, skick och
trosföreställningar till den grad att han avrättades
18
Platon
– Platon (427-347 f.Kr.) åkte efter Sokrates
död till den pytagoreiska skolan i Syditalien
– Deras tankar om det teoretiska beviset
gjorde stort intryck på Platon som sedermera
betonar sinnenas otillräcklighet
– Platon ansåg att tänkandet var överlägsen
erfarenheten för att nå sann kunskap
– Platon grundar en matematisk-filosofisk
skola och vi känner honom igenom hans
föreläsningsanteckningar
19
Aristotele
– Aristoteles (384-322 f. Kr) var elev och senare
medlem i Platons Akademi under 20 år
– Grundlade en hel rad nya discipliner: logik,
psykologi, samhällsteori, biologi, språkvetenskap
– Aristoteles ansåg i motsats till Platon att verklig
vetenskap i första hand ska baseras på en
undersökning av hur verkligheten ser ut
– Aristoteles höll erfarenheten som viktigare än
tänkandet och ansåg att det vi inte kan observera
har vi svårt att få en sann kunskap om
20
Det första vetenskapssamhället
– Runt 300 f.Kr. fanns det ett i någon mening
vad vi kallar ett vetenskapssamhälle
– Euklides gav ut boken Elementa i vilken
geometrin beskrives utifrån begrepp som
axiom, definition, teori och bevis
– Ptolemaios utarbetade en avancerad
astronomisk teori som gjorde det möjligt att
förutse himlakropparnas positioner
– Galen genomförde både hjärn- och
ögonkirurgiska ingrepp som inte skulle
upprepas på över 2000 år
21
Vetenskapen under medeltiden
– I Europa anammade katolska kyrkan Aristoteles
läror och försvarade dem med kraft
– Vetenskapen levde kvar i kloster där tanken att
antikens lärde hade svaren ledde till en stor
auktoritetstro som hindrade utvecklingen
– I Mellanöstern däremot utvecklades den
experimentella metodiken, något grekerna
egentligen inte sysslat med
– Ibn al-Haytham (965-1039) experimenterande
med ljus, linser, speglar och gjorde flera viktiga
upptäckter inom optiken
22
Den vetenskapliga revolutionen
– Nikolaus Kopernikus (1473-1543) fastlade efter observationer att
planeterna inklusive jorden kretsade kring solen
– Johannes Kepler (1571-1630) visade matematiskt att planeternas
banor måste vara elliptiska
– Galileo Galilei (1564-1462) gjorde genom experiment upp med
antagandet att tunga kroppar faller snabbare än lätta
– René Descartes (1596-1650) uppfann koordinatsystemet och gjorde
det möjligt att förena geometrin med algebran
– Isaac Newton (1643-1727) systematiserade användningen av
experiment för att bekräfta teorier och definierade fysiken
23
Empirism (erfarenhet) mot Rationalism (förståelse)
– Francis Bacon (1561-1626) menade att man skulle eliminera
subjektiviteten i forskningen genom att gå metodiskt och systematiskt
tillväga.
Bacon förespråkade att förutsättningslöst studera verkligheten
och sedan dra slutsatser om nya teorier (induktion)
– René Descartes (1596-1650) förkastar observation av verkligheten
som en metod att nå ny kunskap.
Descartes menar att enda säkra vägen är att genom filosofisk
undersökning undersöka nya idéer och på så sätt tänka ut nya
sanningar (deduktion)
24
Descartes grunder för god vetenskap
1. Acceptera bara som sant det som du själv kan
förstå är sant. Fördomar har ingen plats
2. Dela upp det problem du vill studera i så
många mindre problem som möjligt
3. Börja studera och hitta svaret på det minsta
och enklaste problemet först
4. Sammanställ resultaten i en så komplett
förteckning att inga detaljer utelämnas
25
Vetenskapens synsätt
Empirism
Ny kunskap nås genom att observera verkligheten
och dra slutsatser från dessa observationer (Induktion)
Holism
Atomism
Helheten förstås genom att noga
beskriva de enskilda små delarna
Allt kan härledas ner till
de minsta beståndsdelarna
Rationalism
Ny kunskap nås genom att utifrån logiska antaganden
eller sanningar resonera oss fram till nya sanningar (Deduktion)
26
Upplysningen och romantiken
– Under 1700-talet gjordes det viktiga flera viktiga upptäckter inom
kemin och botaniken genom systemerande
– De europeiska samhällena genomgick stora förändringar och man
började se samhället som en föränderlig storhet
– Man försökte finna drivkraften bakom utvecklingen i förhoppningen att
kunna tygla den på samma sätt som fysiken tämjt naturen
– Romantikerna med Rousseau (1712-1778) i spetsen uppfattade
framstegstanken som naiv, människan blev fjärmad från naturen
– Den romantiska strömningen fick ett avgörande inflytande på
humanioran som nu växte fram som vetenskaplig gren
27
Den industriella revolutionen
– Under 1800-talet blev naturvetenskapen professionaliserad och gjorde
insteg på de offentliga läroanstalterna
– Termodynamiken utvecklades under början på 1800-talet, inte minst
inspirererad av ångmaskinen
– Magnetismen och elektriciteten började undersökas, utvecklingen
kulminerade när Maxwell år 1873 införde begreppet elektromagnetiska fält
– Även människan hamnade i fokus, denna tendens förstärktes när Darwin
år 1859 lade fram sin evolutionsteori
– Ungefär samtidigt uppstod den experimentella psykologin som gjorde
människan till föremål för undersökningar
28
Positivism och den logiska empirismen
– August Comte (1798-1857) ansåg att grunden i all vetenskap är
matematik, genom denna matematiskt präglade vetenskap kan man få
sann kunskap och då kan människan bygga sitt paradis på jorden
– Detta utvecklades sedan till den logiska empirismen som ansåg att ett
huvudkrav på vetenskaplig kunskap var att den kunde verifieras
•
•
•
•
•
•
•
•
Endast den observerbara verkligheten studeras
Det som inte kan verifieras är meningslöst
Metafysik kan inte verifieras och är alltså meningslös.
Vetenskaplig teori är ett system av universella lagar
En teori har ett teoretiskt språk och ett observationsspråk.
En teori kan bekräftas genom att gjorda förutsägelser slår in
Om det finns flera konkurrerande teorier skall man välja ut den sannolikaste.
Vetenskaplig kunskap växer med tiden
29
Det hypotetiskt-deduktiva arbetssättet
– Karl Popper (1902-1994) var kritisk till de logiska positivisternas
empiriska induktionsmetod då den inte kunde dra gränser mellan riktig
vetenskap och ovetenskap
– Popper menade att trots aldrig så många observationer kan vi aldrig
vara säkra på att en hypotes är hundraprocentigt sann, däremot kan vi
försöka visa att den är falsk
– Popper hävdade att varje vetenskaplig teori är från början en
tankemodell som vi kan formulera som ett antagande, en hypotes,
teorierna måste sedan testas genom att man försöker falsifiera dem
30
Den moderna vetenskapen
– Albert Einsteins (1879-1955) speciella relativitetsteori knöt 1905
samman tid och rum, 1915 ledde den allmänna relativitetsteorin till en
revision av Newtons gravitationslag
– Niels Bohr (1885-1962) banade med sin teori om elektronernas banor i
atomen vägen för kvantteorin, därmed bröt kvantfysiken med
determinismen
– Werner Heisenberg (1901-1976) formulerade med sin
obestämdhetsrelation att man inte samtidigt kan mäta var en elektron
befinner sig och vilken hastighet den har
– Därmed stod det klart att den klassiska fysikens lag inte gäller för de
allra minsta tingen och att vårt tankesätt inte riktigt räcker till
31
Humanvetenskapens framväxt
– Edmund Husserl (1859-1938) introducerade fenomenologin med
tanken att man skall och kan sätta sin egen existens åt sidan för att
hitta den sanna essensen av ett fenomen
– Martin Heidegger (1889-1976) ansåg att vi inte kan sätta vår
förförståelse av fenomen inom parantes. För Heidegger är
förförståelsen grunden vi står på när vi tolkar
– Hans-Georg Gadamer (1900-2002) förenade Husserls livsvärld och
Heideggers existensfilosofi till en filosofi om den mänskliga förståelsens
grundläggande villkor - det hermeneutiska förhållningssättet
– Det hermeneutiska förhållningssättet innebär en öppenhet för andra
tolkningar och ett ifrågasättande av den egna förförståelsen
32
Vetenskapen idag
– Vetenskapen har idag nått en så hög grad av specialisering och rört sig
i så många riktningar att det är svårt att få en överblick
– En av de senaste utvecklingarna är mot tvärvetenskaplig forskning
(t.ex. hälsovetenskap, biokemi, datorlingvistik)
– Naturvetenskapen och humanvetenskapen har börjat närma sig
varandra genom att man kombinerar metoder
– Liksom under 1800-talet finns det tendenser till en mer politisk styrning
av forskningen (t.ex. genom målinriktade anslag)
– Engelska har blivit det nya latinet och den amerikanska
forskningskulturen har blivit en förebild i stora delar av världen
33
Vetenskapens byggstenar
– Även om vetenskap ser olika ut inom
olika områden går det att hitta
gemensamma element
•
•
•
•
Begrepp
Kunskapskällor
Metoder
Förklaringar
34
Begrepp
– Ett begrepp är ett språkligt eller tankemässigt klassifikationsredskap
– De flesta vardagliga begrepp är ganska vaga, så är det också ofta inom
vetenskapen (t.ex. samhälle, planet)
– I vetenskapen försöker man dock nå en högre grad av precision och
klarhet genom att erbjuda explicita definitioner
– Man försöker att bestämma de nödvändiga och tillräckliga
betingelserna för att något ska falla inom begreppet
– Normalt sett är begrepp i vetenskapen en blandning av dess gängse
betydelse och vad man fastställer att det ska betyda
35
Begrepp > Taxonomi
36
Begrepp > Taxonomi
37
Kunskapskällor
– Vetenskapen finns i förlängningen av vårt vardagliga sökande
efter insikter
– Forskare är ofta smarta, men de är inte i besittning av några
andra sinnen eller någon annan logik än oss andra
– Man använder sig av:
• Vittnesbörd
• Sinneserfarenhet
• Tänkande
38
Kunskapskällor > Vittnesbörd
– Vetenskapen är en kollektiv verksamhet och ofta använder man andras
formler eller bygger på andras experiment
– Inom vetenskapen är man dock noggrann med att källorna ska vara
pålitliga och att upplysningar ska kunna spåras till var de kommer ifrån
– Inom vetenskapen ska man tänka själv och inte acceptera något som
man inte kan kontrollera
– Det är felaktigt att motivera - eller avvisa - ett påstående endast genom
att hänvisa till egenskaper hos den individ som lagt fram det
– Det gäller att bygga sina ståndpunkter på äkta auktoriteter
39
Kunskapskällor > Sinneserfarenhet
– Inom vetenskapen strävar man efter att göra observationer under
kontrollerade former
– Utöver att eliminera felkällor är avsikten att andra ska kunna utföra
samma observationsprocedur under liknande omständigheter
– Nackdelen är dock att man ibland ändå upplever vad man förväntar sig
att göra, sinnena är inte alltid objektiva
40
Kunskapskällor > Tänkande
– Alla vetenskaper är inte
empiriska och ofta finns det ett
gap mellan empiri och teori
Identitetsprincipen
– Istället använder man sig av
rationellt tänkande och logiskt
resonerande
Motsägelseprincipen
Varje ting är identiskt med sig själv
Ingen utsaga kan samtidigt vara
sann och falsk
– De logiska grundprinciperna
innebär att man indirekt kan
sluta sig till sanningen om ett
påstående
Det uteslutna tredjes princip
Varje utsaga är antingen eller falsk
41
Metoder
– Vetenskapliga metoder ska öka sannolikheten för ett riktigt resultat och
främja att undersökningar blir enhetliga och upprepbara
– Metoder syftar också till att göra forskaren mindre beroende av till
exempel intuition eller inspiration
– De mest generella metoderna handlar om slutledning, hur man når en
slutsats på ett pålitligt sätt
• Induktion
• Deduktion
• Abduktion
42
Metoder > Induktion
– Att dra slutsatser genom att generalisera enstaka iakttagelser till en
slutsats kallas induktion
– Avsikten med induktion är att den ska leda oss till en slutsats som
säger mer än premisserna
– Användningen av induktion innebär att man måste släppa kravet på
visshet för att uppnå kunskap som är betydelsefull
– Inom vetenskapen ställer man ytterligare krav på induktionsmetoden dels att observationer gjorts under kontrollerade former, dels att man
gör ett så stort antal representativa observationer som möjligt
43
Metoder > Induktion
– Om ett stort antal A observerats under en lång rad olika förhållanden,
och om alla dessa A utan undantag haft egenskapen B, så har samtliga
A egenskapen B
Premiss: A är svanar
Premiss: B är vita
Slutsats: Alla svanar är vita
– Fördelen är att resonemanget baserar sig på faktiska observationer
– Nackdelen är att inte säger någonting om framtiden
44
Metoder > Deduktion
– När man med hjälp av logiska slutledningsregler härleder något kallas
det deduktion
– Om premisserna är sanna måste slutsatsen också vara det, de logiska
slutledningsreglerna anses omedelbart uppenbara
– Med deduktion kan vi bara härleda det som redan finns i våra
antaganden, definitioner och begrepp
Modus ponens: Om p, så q
p
Alltså: q
Modus tollens: Om p, så q
Inte q
Alltså: Inte p
45
Hypotetisk deduktiv metod
– Metoden innebär:
Att formulera en eller flera hypoteser
Att härleda konsekvenser som logiskt måste följa av hypotesen
eller hypoteserna
Att undersöka om dessa konsekvenser stämmer överens med
verkligheten
Om man hittar konsekvenser som inte överensstämmer måste
hypotesen förkastas
46
Falsifierbarhet
– Innebär att man kan beskriva ett sammanhang där ett givet påstående
är falsk
– För att en teori ska anses vara vetenskaplig måste den gå att falsifiera
– Detta innebär att det måste finnas ett logiskt observationspåstående
som är oförenligt med hypotesen
– Ju mer omfattande en teori är, ju mer den säger om världen, desto
svårare är den att falsifiera
– En hypotes som både är falsifierbar och praktiskt genomförbar att testa
kallas för testbar
47
Metoder > Deduktion
– Om P så Q
P = Alla svanar är vita
Q = Nästa svan jag ser är vit
P
Sant
Sant
Falskt
Falskt
Q
Sant
Falskt
Sant
Falskt
P  Q
Sant
Falskt
Sant
Sant
48
Detta är vad man är
ute efter
Problemet är att detta
också är ok (bara för att nästa
svan är vit kan vi inte härleda
oss till att alla är det)
Metoder > Falsifikation
– Om P så Q
P = Alla svanar är vita
Q = Det finns inte någon svan med annan färg än vit
P
Falskt
Falskt
Sant
Sant
Q
Sant
Falskt
Sant
Falskt
P  Q
Sant
Sant
Sant
Falskt
49
Detta är vad man nu är
ute efter
Eftersom denna härledning
inte är giltig kan vi vara helt
säkra på att falsifieringen av q
också falsifierar p
Metoder > Abduktion
– En filosofisk term besläktad med både induktion och deduktion, där
forskaren rör sig mellan teori och empiri och låter förståelsen
successivt växa fram
– Ett överraskande faktum, B, observeras; men om A vore sant, så skulle
B vara en självklarhet; följaktligen finns det skäl att anta att A är sant
B = Det är blött i gräset
A = Det har regnat
– Abduktion har inte alls samma bevisvärde som deduktion, men det är
ofta så som man vanligen resonerar kring alternativa orsaker
50
Förklaringar
– Normalt sett finns det många olika möjliga förklaringar till ett fenomen
– När man inte kan göra en logisk slutledning från en bestämd förklaring
måste man avgöra vad som är den mest sannolika
– Ibland kan verka som det bara finns en rimlig förklaring, men då stödjer
vi oss på implicit på bestämda kriterier som tillåter oss att bortse från
de andra logiskt möjliga förklaringarna
– Inom vetenskapen hänvisar man explicit till en rad kriterier för val av
teori som motiv för att föredra en hypotes
51
Förklaringar > Enkelhet
– En enkel teori föredras framför en som är mer komplicerad
– Enkelhet kan vara både kvantitativt (antalet formler eller definitioner) eller
kvalitativt (förklara något bättre eller snyggare)
– En gammal beteckning är Ockhams rakkniv efter medeltidsfilosofen
William av Ockham (1285-1349) som ville skära ner antalet antaganden
– Tanken är att en enkel lösning oftast är den mer sannolika, samtidigt har
vi lättare att förstå det som är enklare
52
Förklaringar > Konsekvens
– Det är mycket graverande för
en teori om den rymmer en
motsägelse och inte är
konsekvent
– Uppfyller en teori inte de
logiska grundprinciperna
kommer man med få
undantag att ta den på allvar
53
Förklaringar > Konservatism
– Inom vetenskapen finns en inbyggd försiktighet mot alltför djärva idéer,
en väletablerad teori är ofta att föredra
– Så länge som en ny teori inte är klart mycket bättre än en existerande
teori kommer det vara irrationellt att ansluta sig till den
– När alla andar förhållanden är lika, talar det till en teoris fördel om
andra vetenskapsmän arbetar utifrån den
– Är en ny teori klart överlägsen, då kommer den utan vidare att ersätta
en äldre mer beprövad teori
54
Förklaringar > Djup
– I vetenskaplig sammanhang vill man gärna ha teorier som inte bara
pekar på sammanhang utan också på de underliggande orsakerna
– En teori som kan förklara de underliggande orsakerna kommer alltid att
föredras framför en som inte gör det
– Det är inte tillräckligt att bara luta sig mot logiska processer, teorier
måste också vara precisa, begripliga och möjliga att tillgodogöra sig
55
Förklaringar > Omfång
– Om en teori förklarar en hel rad
olika fenomen lika bra som andra
bara förklarar några av dem
kommer en sådan att föredras
– Viljan att formulera en mer
omfattande teori går dock på tvärs
mot dess säkerhet, teorin blir
djärvare och den som lägger fram
den riskerar att inte ha lika gott
belägg inom alla områden
56
Förklaringar > Integration och fruktbarhet
– En ny teori ska gärna hänga ihop med andra redan etablerade teorier,
har fler teorier ett positivt sammanhang kommer de att understödja
varandra
– Ibland väljer man att satsa på en ny teori därför att den banar vägen för
ny forskning, på samma sätt kan en teori avfärdas för den är svår att
undersöka
– Valet av teori är i grund och botten en omdömesfråga, det finns inget
som automatiskt säkrar att man gjort ett riktigt val
57
Vad är vetenskap?
– Vetenskap kan ses som ett kollektivt systematiskt sökande efter
kunskap om eller förståelse för hur något är uppbyggt eller fungerar
”Science is always wrong. It never solves a problem
without creating ten more”
- George Bernard Shaw (1856-1950)
58