Nedskrivning av goodwill

Nedskrivning av goodwill:
En studie om tillämpningen av IAS 36 i praktiken
Kandidatuppsats i företagsekonomi
Redovisningsfördjupning
2FE00E, VT 2010
Författare:
Johan Isaksson
Shaqir Peci
Handledare: Andreas Jansson
Examinator: Fredrik Karlsson
Sammanfattning
Examensarbete i företagsekonomi, Ekonomihögskolan vid Linneuniversitetet,
redovisning, kandidatuppsats, VT 2010.
Författare: Johan Isaksson, Shaqir Peci
Handledare: Andreas Jansson
Examinator: Fredrik Karlsson
Uppsatsens titel: Goodwill nedskrivning – En fallstudie om tillämpningen av IAS 36 i
praktiken
Bakgrund: Goodwill uppstår vid företagsförvärv då köpeskillingen överstiger värdet på
nettotillgångarna. Tidigare skrevs denna goodwill av över maximalt 20 år. 2005 infördes nya
regler i IFRS 3 och IAS 36 (nedskrivningar) som innebär att goodwill ska fördelas på
kassagenererande enheter och nedskrivningstestas årligen genom att återvinningsvärde
beräknas för de kassagenererande enheterna och jämförs med redovisat värde.
Syfte: Syftet med uppsatsen är att få en djupare förståelse för hur företag utifrån reglerna i
IFRS 3 och IAS 36 gällande uppkomst av och nedskrivning av goodwill, definierar
kassagenererande enheter samt fördelar goodwill på dessa.
Metod: Vår uppsats består av två undersökningar. Den ena studien utgörs av en mindre
undersökning av årsredovisningarna för 50 noterade koncernbolag på NASDAQ OMX
Stockholm. Vår huvudsakliga studie är en kvalitativ fallstudie som baseras på två företag:
Duni AB och AarhusKarlshamn AB. Vi har utfört semi-strukturerade intervjuer med Magnus
Carlsson, group controller på Duni och Fredrik Nilsson, koncernredovisningschef på
AarhusKarlshamn.
Slutsats: Samtliga företag i studien använder sig av nyttjandevärde som beräknas genom att
framtida kassaflöden uppskattas och nuvärdesberäknas med hjälp av WACC som
diskonteringsfaktor. Vi har konstaterat att företagen generellt följer regelverket i IAS 36 då
det enda som går emot reglerna är att vissa av företagen i årsredovisningarna nämner
diskonteringsfaktorn efter skatt.
Fördelningen på kassagenererande enheter skiljer sig mellan företagen i studien där den lägsta
nivån är på fabriksnivå medans den högsta är på koncernnivå. Både Duni och AAK fördelar
goodwill på kassagenererande enheter på lämplig nivå.
Förslag till fortsatt forskning: Vi anser att det vore intressant att undersöka vilka
antaganden som ligger till grunden när långsiktig tillväxttakt bestäms för den oändliga
perioden vid beräkning av framtida kassaflöden i nyttjandevärdesmodellen. Denna tillväxttakt
påverkar i stor grad den sammanlagda beräkningen av framtida kassaflöden.
Vi tycker även att det vore intressant att undersöka hur många företag som faktiskt har gjort
nedskrivningar sedan införandet av de nya reglerna 2005 samt hur de har behandlats
redovisningsmässigt.
2
Innehållsförteckning
Innehållsförteckning ............................................................................................................. 3
1. Inledning........................................................................................................................... 6
1.1 Bakgrund .................................................................................................................... 6
1.2 Problemdiskussion ...................................................................................................... 7
1.3 Problemformulering.................................................................................................... 8
1.4 Syfte ............................................................................................................................ 8
1.5 Avgränsningar ............................................................................................................ 9
2. Metod ............................................................................................................................. 10
2.1 Vår studie .................................................................................................................. 10
2.2 Årsredovisningsstudie .............................................................................................. 10
2.3 Fallstudie .................................................................................................................. 10
2.3.1 Val av metod ...................................................................................................... 11
2.3.2 Datainsamling .................................................................................................... 11
2.3.3 Intervjuteknik ..................................................................................................... 12
2.3.4 Intervjuguide ...................................................................................................... 12
2.3.5 Urval .................................................................................................................. 12
2.3.6 Respondenter...................................................................................................... 13
2.3.7 Validitet och reliabilitet ..................................................................................... 13
2.3.8 Analys av insamlad data .................................................................................... 14
3. Teori ............................................................................................................................... 15
3.1 Tidigare redovisningsstandard .................................................................................. 15
3.2 Goodwill ................................................................................................................... 15
3.3 Kassagenererande enheter ........................................................................................ 16
3.4 Nedskrivningstest ..................................................................................................... 16
3.4.1 Återvinningsvärde .............................................................................................. 17
3.4.2 Nettoförsäljningsvärde ....................................................................................... 17
3.4.3 Nyttjandevärde ................................................................................................... 18
3.4.3.1 Uppskattning av framtida kassaflöden ....................................................... 18
3.4.3.2 Diskonteringsfaktorn .................................................................................. 19
3.4.4 Redovisning av en nedskrivning ........................................................................ 20
3.5 Redovisningsteorier .................................................................................................. 20
3.5.1 Legitimitets- och intressentteorin ...................................................................... 20
3.5.1.1 Legitimitetsteorin ....................................................................................... 20
3.5.1.2 Intressentteorin ................................................................................................ 21
3.5.2 Positive accounting theory ................................................................................. 21
3
4. Empiri ............................................................................................................................. 23
4.1
Årsredovisningsstudie ........................................................................................ 23
4.1.1
Kassagenererande enheter .............................................................................. 23
4.1.2
Återvinningsvärde .......................................................................................... 24
4.1.3
Nyttjandevärde................................................................................................ 24
4.2 Duni AB .................................................................................................................... 26
4.2.2 Företagspresentation .......................................................................................... 26
4.2.2 Dunis goodwill ................................................................................................... 26
4.2.3 Fördelning på kassagenererande enheter ........................................................... 27
4.2.4 Nedskrivningstest ............................................................................................... 27
4.2.4.1 Uppskattning av framtida kassaflöden ....................................................... 27
4.2.4.2 Diskonteringsfaktor .................................................................................... 28
4.3 AarhusKarlshamn AB............................................................................................... 30
4.3.1 Företagspresentation .......................................................................................... 30
4.3.2 AAKs goodwill .................................................................................................. 30
4.3.3 Fördelning på kassagenererande enheter ........................................................... 31
4.3.4 Nedskrivningstest ............................................................................................... 32
4.3.4.1 Uppskattning av framtida kassaflöden ....................................................... 32
4.3.4.2 Diskonteringsfaktor .................................................................................... 33
5. Analys ............................................................................................................................. 34
5.1 Duni AB .................................................................................................................... 34
5.1.1 Fördelning på kassagenererande enheter ........................................................... 34
5.1.2 Nedskrivningstest ............................................................................................... 34
5.1.3 Nyttjandevärde ................................................................................................... 34
5.1.4 Uppskattning av framtida kassaflöden ............................................................... 34
5.1.5 Diskonteringsfaktor............................................................................................ 35
5.2 AarhusKarlshamn AB............................................................................................... 35
5.2.1 Fördelning på kassagenererande enheter ........................................................... 35
5.2.2 Nedskrivningstest ............................................................................................... 36
5.2.3 Nyttjandevärde ................................................................................................... 36
5.2.4 Uppskattning av framtida kassaflöden ............................................................... 36
5.2.5 Diskonteringsfaktor............................................................................................ 36
5.3 Jämförande analys .................................................................................................... 37
5.3.1 Fördelning på kassagenererande enheter ........................................................... 37
5.3.2 Nedskrivningstestet ............................................................................................ 38
5.3.3 Nyttjandevärde ................................................................................................... 38
5.3.4 Uppskattning av framtida kassaflöden ............................................................... 39
4
5.3.5 Diskonteringsfaktor............................................................................................ 40
6. Slutsats ........................................................................................................................... 41
6.1 Slutsats ...................................................................................................................... 41
6.2 Förslag till förbättring av redovisning ...................................................................... 42
6.3 Förslag till fortsatt forskning .................................................................................... 42
7. Källförteckning............................................................................................................... 43
Bilagor
Bilaga 1 – Intervjuguide
Bilaga 2 – Studie av årsredovisningar
Bilaga 3 – Impairment model, Duni AB
5
1. Inledning
Detta inledande kapitel ger en introduktion till uppsatsens ämne. Först presenteras
bakgrunden som ligger till grund för problemdiskussionen som leder till uppsatsens
frågeställning och syfte.
1.1 Bakgrund
Europeiska unionen tog 2002 ett beslut som innebar att samtliga noterade bolag från och
med 2005 skulle tillämpa IFRS (International Financial Reporting Standards) regler vid
koncernredovisning. Detta för att sträva efter en mer harmoniserad redovisning mellan
noterade bolag inom EU vilket underlättar för exempelvis investerare och andra intressenter1.
Goodwill är en immateriell tillgång som uppkommer när ett bolag (moderbolag) förvärvar
ett annat bolag (dotterbolag). Goodwill redovisas till anskaffningsvärde, vid förvärvet blir
detta skillnaden mellan köpeskillingen minus nettotillgångarna, mer förenklat blir det pris
som det förvärvande företaget betalat för dotterbolaget, minus skillnaden mellan tillgångar
och skulder i dotterbolaget 2 . I IFRS 3 beskrivs goodwill som en betalning av framtida
ekonomiska fördelar som inte går att identifiera eller redovisa enskilt, det kan exempelvis
handla om personalstyrka eller positiva framtida effekter. Vid förvärvet ska goodwill fördelas
på samtliga kassagenererande enheter som förväntas dra nytta av de synergieffekter som
uppkommer 3 . Goodwill kan inte själv generera kassaflöden men bidrar därmed till
kassaflöden för flera kassagenererade enheter 4 . Kassagenererande enheter kan exempelvis
vara dotterbolag eller olika divisioner och definieras enligt IAS (International Accounting
Standards) 36 som ’’den minsta grupp av tillgångar för vilken det går att fastställa löpande
inbetalningar som i allt väsentligt är oberoende av andra tillgångar eller grupper av
tillgångar5.’’
Tillämpningen av IFRS 3 innebar en förändring för redovisning av goodwill. I den
tidigare redovisningsstandarden (IAS 22) behandlades goodwill som en tillgång som skrevs
1
Marton (2008), s.2
2
Thorell (2004), s.90
3
IAS 36 (2008), p.80
4
Thorell, (2004), s.90
5
IAS 36, (2008) p.6
6
av över maximalt 20 år och som nedskrivningstestades endast om det förelåg indikationer på
att värdet gått ner. Även återföringar av tidigare gjorda nedskrivningar var möjliga6.
Den nya standard som infördes i IFRS 3 och IAS 36 (nedskrivningar) innebär att goodwill
inte skall skrivas av, istället ska ett nedskrivningstest göras årligen för att se om
återvinningsvärdet motsvarar det redovisade värdet. Återvinningsvärdet utgörs av det högsta
utav nettoförsäljningsvärdet och nyttjandevärdet. Om återvinningsvärdet för goodwill
understiger det redovisade värdet så ska en nedskrivning göras. Nedskrivningstestet ska göras
för varje kassagenererande enhet och får inte längre återföras7.
1.2 Problemdiskussion
I IFRS 3 definieras goodwill som framtida ekonomiska fördelar från tillgångar som det
inte är möjligt att individuellt identifiera eller redovisa8.
Vid
nedskrivningstestet
av
goodwill
ska
återvinningsvärde
beräknas
för
de
kassagenererande enheter som goodwill fördelas på. Återvinningsvärde är det högsta utav
nyttjandevärde (nuvärde av framtida kassaflöden) och nettoförsäljningsvärde (den värde som
kan fås vid försäljning efter avdrag för försäljningskostnader) 9 . När återvinningsvärdet är
beräknat jämförs det med det redovisade värdet av goodwill posten. Om återvinningsvärdet är
lägre skrivs värdet ner10.
Goodwill ska fördelas på kassagenererande enheter och det årliga nedskrivningstestet ska
göras på dessa enheter. Att identifiera kassagenererande enheter är en bedömningsfråga som
kan innebära vissa gränsdragningsproblem. Målet är enligt IFRS regler att identifiera
enheterna på en så låg nivå som möjligt.
Definitionerna av goodwill och kassagenererande enheter ger utrymme för tolkningar för
företagen som tillämpar reglerna. Hur goodwill, som definieras som ’’framtida ekonomiska
fördelar som inte går att identifiera eller redovisa enskilt’’, i praktiken ska kunna fördelas på
de kassagenererande enheter som förväntas dra nytta av synergieffekterna som goodwill
medför är enligt oss intressant att undersöka.
6
Thorell, (2004), s.89
7
Marton, (2008), s.269-271
8
IFRS 3, (2008), p.52
9
IAS 36, (2008), p.18
10
Marton, (2008), s.260
7
Eftersom att definitionerna ger utrymme för tolkning så kan detta leda till att företagens
bedömningar blir allt för subjektiva. Företagsledningen kanske väljer att inte skriva ner
goodwill även om det föreligger ett nedskrivningsbehov, eftersom en nedskrivning av
goodwill leder till ett minskat resultat. Om företagen medvetet eller omedvetet fördelar
goodwill på en för hög nivå så kan det leda till så kallad ”kvittning”. Kvittning innebär att ett
nedskrivningsbehov kan finnas på en lägre nivå, exempelvis för en enhet, men inte på en
högre nivå, exempelvis för ett helt affärsområde.
Kombinationen av subjektiva bedömningar från företagsledningen och svårtolkade
definitioner i regelverket kan leda till att goodwill tas upp till ett felaktigt värde i
redovisningen. Om goodwill är upptaget till ett för högt värde i redovisningen så ger det en
felaktig bild av de framtida ekonomiska fördelar som goodwillen förväntas leda till. Detta kan
medföra problem för företagets intressenter och övriga användare av redovisningen,
exempelvis investerare som vill få en rättvisande bild av företaget och dess tillgångar.
Vi har även försökt hitta vetenskapliga artiklar som rör goodwillfördelning på
kassagenererande enheter, dock utan resultat. Detta tycker vi gör frågan ännu mer intressant
att undersöka. Vi kommer istället använda oss utav intressent-, legitimitets- och positive
accounting teorierna för att analysera företagens antaganden. Genom att ställa intressent- och
legitimitetsteorierna, som innebär att företagen redovisar på det sätt som ger intressenter och
samhället så korrekt information som möjligt för att på så sätt erhålla legitimitet, mot positive
accounting teorin, som säger att företag agerar opportunistiskt och redovisar på ett sätt som
ger störst egen vinning, hoppas vi få en bättre förståelse för företagens antaganden.
1.3 Problemformulering
- Hur tillämpas definitionen av kassagenererande enheter i praktiken vid redovisning av
goodwill och hur går nedskrivningstestet till?
1.4 Syfte
Syftet med denna studie är att beskriva och få en djupare förståelse för hur företag utifrån
reglerna i IFRS 3 och IAS 36 gällande uppkomst av och nedskrivning av goodwill, definierar
kassagenererande enheter samt hur fördelning och nedskrivningstestet av goodwill går till.
8
1.5 Avgränsningar
Studien bygger på medelstora koncernbolag noterade på NASDAQ OMX Stockholm.
Med medelstora innebär företag inom segmentet Mid Cap. Vi har således avgränsat oss från
de noterade koncernbolagen inom Large Cap och Small Cap segmenten.
9
2. Metod
Metodkapitlet beskriver de metodval som ligger till grund för undersökningen samt
förklarar relevanta metodologiska begrepp.
2.1 Vår studie
Vår studie bygger på två undersökningar. Vi kommer inledningsvis att utföra en mindre
studie som bygger på årsredovisningar för 50 koncernbolag noterade på NASDAQ OMX
Stockholm under segmentet Mid Cap. Vår huvudsakliga undersökning är en fallstudie baserad
på två företag: AarhusKarlshamn AB och Duni AB.
2.2 Årsredovisningsstudie
Vår inledande studie på företags årsredovisningar görs för att se hur företagen behandlar
goodwillredovisning och fördelning på kassagenererande enheter. Denna studie görs för att få
en inledande förståelse för hur företag tillämpar reglerna i IFRS 3 och IAS 36 och för att få en
generell bild av vilka metoder som används.
Urvalet till studien av årsredovisningar bygger på 50 företag. Kriterierna för urvalet är att
företagen ska vara koncernbolag som är noterade på NASDAQ OMX Stockholm under
segmentet Mid Cap. Vi har sorterat dessa bolag efter omsättning och valt de 50 med högst
omsättning då det är större chans att de har en betydande del goodwill i balansräkningen
jämfört med bolag med en lägre omsättning. De företag som studien av årsredovisningar
bygger på finns listade i bilaga 2.
Studien kommer att utföras utifrån fem frågor:

Nämns kassagenererande enheter i årsredovisningen?

På vilken nivå fördelas goodwill på kassagenererande enheter?

Vilken metod används för att beräkna återvinningsvärdet av en kassagenererande
enhet?

Vilken diskonteringsfaktor används?

Vilken långsiktig tillväxttakt används?
Svaren i studien kommer att sammanställas i diagramform för att de lättare ska kunna
analyseras.
2.3 Fallstudie
I denna del beskrivs vår huvudsakliga undersökning och hur den genomförs.
10
2.3.1 Val av metod
Vi har som vår huvudsakliga undersökningsmetod valt en kvalitativ metod med
fallstudier. Fallstudier går ut på att på man undersöker ett eller flera specifika fall och går mer
in på djupet. Begreppet ”fall” kan exempelvis betyda en plats eller en organisation som man
vill undersöka11. De vanliga typfrågorna som man ställer vid en kvalitativ fallstudie är hur och
varför företaget gör på ett visst sätt12. Vår fallstudie kommer bestå av två fall. Genom att
utföra kvalitativa intervjuer på två noterade koncernbolag vill vi få en djupare förståelse för
hur dessa företag i praktiken tillämpar IFRS regler vid redovisning av goodwill samt
fördelningen på kassagenererande enheter.
En kvalitativ metod har en mer hermeneutisk tolkningsinriktad kunskapsteoretisk
ståndpunkt till skillnad från en kvantitativ metod som har mer vetenskaplig positivistisk syn.
Vid hermeneutik ligger tyngden på att uppfatta saker och ting ur den sociala aktörens
synvinkel, att tolka människors handlingar13. Kvalitativa intervjuer är inriktade på att få en
kontextuell förståelse av beteenden och värderingar medans en kvantitativ vill att deras
resultat ska kunna generaliseras till en relevant population. Vid kvalitativa intervjuer ligger
fokus på att få respondentens synvinkel av något till skillnad från kvantitativ som speglar
forskarens intressen.
Eftersom vår studie bygger på att få en djupare förståelse för respondenternas värderingar
och åsikter om redovisning av goodwill är en kvalitativ studie att föredra framför en
kvantitativ.
2.3.2 Datainsamling
Datainsamlingen kan bestå av två delar: primärdata och sekundärdata. Primärdata är data
som forskaren själv genom empiri samlat in för en undersökning, exempelvis vid intervjuer.
Sekundärdata är information som tidigare samlats in men där syftet kan vara ett annat.
I vår undersökning kommer primärdatan bestå av den data som uppkommer genom
intervjuerna med företagen. Sekundärdata kommer att användas i form av årsredovisningar
för de företag som ska intervjuas samt de företag som ingår i årsredovisningsstudien, för att få
en bättre bild av hur de redovisar goodwill.
11
Bryman & Bell, (2005), s.72
12
Yin, (2007), s.22-23
13
Bryman & Bell, (2005), s.297
11
2.3.3 Intervjuteknik
De två vanligaste formerna av kvalitativa intervjuer är semi-strukturerade och
ostrukturerade. Semi-strukturerade intervjuer innebär att det finns någon form av
intervjuguide, som består av frågor som berör vissa specifika teman som ska tas upp, men
respondenten har stor frihet att svara på sitt eget sätt. Det finns en bestämd ordning på
frågorna, men det lämnas utrymme för följdfrågor. Vid ostrukturerade intervjuer används bara
relativt lösa minnesanteckningar för att beröra vissa teman och intervjuaren reagerar endast på
de punkter som är värda en följdfråga14.
Vid studier som har en förhållandevis tydlig fokus och där forskaren ska ta sig an en
specifik frågeställning är semi-strukturerade intervjuer vanligast 15 . Eftersom att vi i vår
frågeställning har en tydlig fokus på vad vi ämnar undersöka så anser vi att semi-strukturerade
intervjuer passar bäst till undersökningens syfte.
Intervjuerna kommer att utföras på plats på respektive företag. Ljudupptagningar kommer
att göras av intervjuerna, förutsatt att respondenterna ger sitt medgivande.
2.3.4 Intervjuguide
Vid utformningen av en intervjuguide är det viktigt att tänka på att intervjufrågorna ska
formuleras på ett sätt som underlättar svar på undersökningens frågeställning 16 . Vi har
utformat en intervjuguide (se bilaga1) som utgår från vår frågeställning, hur tillämpas
definitionen av kassagenererande enheter i praktiken vid redovisning av goodwill och hur går
nedskrivningstestet till?
Vid inledningen av varje intervju beskrivs syftet och bakgrunden för undersökningen
kortfattat för respondenten. Därefter ställs ett par bakgrundfrågor för att ta reda på hur länge
respondenten arbetat på företaget samt vilka arbetsuppgifter respondenten har.
2.3.5 Urval
Urvalet av respondenter för vår fallstudie består av två stycken företag. Eftersom att
undersökningen är en fallstudie anser vi att två företag är ett lämpligt urval. Vi kommer
använda oss av ett bekvämlighetsurval med restriktioner. Bekvämlighetsurval innebär att
14
Ibid, s.262-263
15
Ibid, s.266
16
Bryman & Bell, (2005), s. 369
12
respondenter väljs ut som lätt finns tillgängliga för den som utför studien17. I vårt fall kommer
vi välja ut de företag som vi anser bäst uppfyller de kriterier som finns.
Kriterier för företag är följande:
-
Företaget ska vara noterat och tillämpa IFRS regler för koncernredovisning.
-
Goodwillposter ska finnas i balansräkningen.
-
Redovisning av goodwill ska finnas bland respondentens arbetsuppgifter.
Då bekvämlighetsurval används kan ingen generalisering göras av undersökningen.
Eftersom vår undersökning är en fallstudie som syftar till en djupare förståelse av hur
kassagenererande enheter tolkas och bedöms i de specifika fallen anses inte generalisering
vara det viktiga. Generalisering kan istället göras för fallstudien i kombination med
årsredovisningsstudien.
Genom att krav ställs på att respondenterna ska ha erfarenhet och kunskap om goodwillredovisning, så bidrar det till en ökad tillförlitlighet för studien.
2.3.6 Respondenter
De respondenter som deltagit i fallstudien är följande:

AarhusKarlshamn AB
Fredrik Nilsson – Koncernredovisningschef.

Duni AB
Magnus Carlsson – Group Controller.
2.3.7 Validitet och reliabilitet
Reliabilitet handlar om tillförlitlighet och rör frågan om resultaten från en undersökning
blir den samma om undersökningen skulle genomföras på nytt, eller om den påverkas av
tillfälliga eller slumpmässiga händelser 18 . För att stärka tillförlitligheten i undersökningen
kommer vi intervjua personer i företagen på högre poster så som exempelvis
redovisningschefer. Vi anser att intervjupersonerna kommer tillföra tillförlitlig och
innehållsrik information då de själv varit med vid nedskrivningstestet av goodwill och på så
sätt har erfarenhet om ämnet.
Validitet är ett mått på om det som studien avser att mäta verkligen är det som mäts.
Validitet kan även delas in i intern och extern validitet. För att stärka den interna validiteten
17
Ibid, s.124
18
Bryman & Bell, (2005), s.48
13
har vi gjort metodval som på bästa sätt kommer uppfylla studiens syfte. Även intervjufrågorna
kommer utformas för att ge svar på studiens syfte.
Den externa validiteten mäter hur pass generaliserbart resultatet är. Alltså om det kan
tillämpas i andra situationer än själva undersökningen 19 . Fallstudien tillsammans med
årsredovisningsstudien kommer ge oss generella indikationer på vilka antaganden företagen
gör vid goodwillredovisning samt fördelning på kassagenererande enheter. På så sätt stärks
den externa validiteten.
2.3.8 Analys av insamlad data
Vi kommer att transkribera alla intervjuer så att respondenterna ska kunna läsa igenom
och se så att inget under intervjun har misstolkats och även för att underlätta arbetet med
empirikapitlet, detta stärker även reliabiliteten i studien genom att respondenterna kan
bekräfta att informationen är korrekt. Empirikapitlet kommer att delas in utifrån
intervjuguidens upplägg. Intervjuguiden bygger på teorikapitlets uppbyggnad så empirin
kommer naturligt även att följa upplägget i teorin. När intervjuerna är transkriberade kommer
respondenternas svar att delas in utifrån frågorna i intervjuguiden så att jämförelser lätt kan
göras för att hitta eventuella likheter och olikheter mellan företagen, och på så sätt underlätta
analysen.
19
Ibid, s. 49
14
3. Teori
I
teorikapitlet
behandlas
den
referensram
som
är
relevant
för
uppsatsens
problemformulering. Referensramen behandlar nedskrivningstestet av goodwill utifrån
regelverket i IFRS/IAS36 samt lämpliga redovisningsteorier. Teorin i detta kapitel kommer
även att ligga till grunden för intervjuguiden och analysen.
3.1 Tidigare redovisningsstandard
I de tidigare reglerna i IAS 22 sågs goodwill som en tillgång som skrevs av över maximalt
20 år, med möjlighet till en längre avskrivningstid vid speciella behov. År 2005 infördes nya
regler för hur redovisningen av goodwill i koncerner skulle gå till. Nu hade företagen gått från
att årligen skriva av värdet av goodwill till att göra årliga nedskrivningstest. Dessa nya regler
finns samlade i IFRS 3 och IAS 36. Detta innebär att företagen nu har som krav att minst en
gång om året göra en nedskrivningsprövning. De nya reglerna innebar även att goodwill
skulle fördelas på kassagenererande enheter, samt ett förbud mot återföring av nedskriven
goodwill20.
3.2 Goodwill
Enligt IFRS 3 är goodwill en tillgång som initialt ska värderas till anskaffningsvärde.
Goodwill är skillnaden mellan köpeskillingen på andelarna i dotterföretaget och förvärvarens
andel av det verkliga värdet på dotterföretagets identifierbara tillgångar och skulder, dvs.
nettotillgångarna.
Goodwill är en immateriell tillgång och uppkommer vid ett företagsförvärv, då
moderbolaget förvärvar ett dotterbolag och finns enbart i koncernbalansräkningen21.
Exempel:
AB A är ett aktiebolag som vill förvärva ett annat bolag, AB B . AB B är ett bolag med bra
framtidsutsikter och har ett starkt varumärke. Därför är AB A villiga att betala mer än vad
bolagets tillgångar är värda och köpa upp samtliga aktier i AB B. AB Bs nettotillgångar har
ett bokfört värde på 1 000 kkr. men AB A lägger ett bud på 1 500 kkr. för att förvärva 100 %
av aktierna AB B. När köpet är genomfört är en koncern bildad där AB A blir moderbolag
och AB B dotterbolag. Överpriset på 500 kkr. som utgör skillnaden mellan nettotillgångarna
20
Thorell, (2004), s.89-96
21
IFRS 3, (2009), p.51
15
och köpeskillingen (1 500 – 1 000) blir goodwill. Goodwillen redovisas i koncerns
balansräkning som en tillgång.
AB B
AB A
Netto tillgångar:
Bud 1 500 kkr.
1 000 kkr
Bra framtidsutsikt,
starkt varumärke.
3.3 Kassagenererande enheter
En kassagenererande enhet är enligt definitionen den minsta identifierbara grupp av
tillgångar som ger upphov till inbetalningar som i stor grad är oberoende av andra tillgångar.
Det finns tillgångar som inte själva genererar kassaflöden oberoende av andra tillgångar,
ofta är det istället en kombination av tillgångar som ger upphov till in- och utbetalningar.
Goodwill är ett exempel på en sådan tillgång. Eftersom den goodwill som uppstår vid
exempelvis företagsförvärv inte ger upphov till kassaflöden oberoende av andra tillgångar kan
den aldrig prövas enskilt för nedskrivningsbehov. Istället ska goodwill redan vid uppkomsten
fördelas på de kassagenererande enheter som förväntas ta del av de synergieffekter som
goodwill medför. Detta leder till att goodwill redan från början kopplas till en naturlig nivå22.
3.4 Nedskrivningstest
Det finns två typer av tillgångar som enligt reglerna i IAS 36 ska nedskrivningstestas
årligen oavsett om nedskrivningsbehov föreligger eller ej, immateriella tillgångar med
obegränsad nyttjandeperiod (till denna kategori räknas goodwill) och immateriella tillgångar
som ännu inte är färdiga för användning23. Detta årliga nedskrivningstest kan genomföras när
22
Marton (2008), s.266-26
23
Ibid, s.258
16
som helst under räkenskapsåret, förutsatt att det utförs vid samma tidpunkt varje år.
Nedskrivningstestet kan även ske vid olika tidpunkter för olika tillgångar24.
Ett nedskrivningstest ska även göras så fort det finns indikationer på att värdet kan ha gått
ner. Dessa indikationer kan vara antingen interna eller externa. Externa faktorer kan
exempelvis vara om marknadsräntor eller marknadens investeringskrav har stigit, medans
interna faktorer kan vara att tillgången förväntas generera ett resultat eller kassaflöde som är
negativt25.
När nedskrivningstestet görs fastställs om tillgången i fråga behöver skrivas ner genom att
återvinningsvärde beräknas och jämförs med redovisat värde 26 . Vid goodwillredovisning
beräknas återvinningsvärde för den kassagenererande enhet som goodwill har fördelats på.
3.4.1 Återvinningsvärde
Återvinningsvärdet är det högre utav nyttjandevärde och nettoförsäljningsvärde för en
tillgång eller kassagenererande enhet 27 . Om återvinningsvärdet understiger redovisat värde
ska tillgången skrivas ner. Det är däremot inte alltid nödvändigt att beräkna både
nyttjandevärde och nettoförsäljningsvärde. Om något av värdena överstiger det redovisade
värdet så behöver inte tillgången skrivas ner och således det andra värdet inte beräknas28.
3.4.2 Nettoförsäljningsvärde
I IAS 36 förklaras nettoförsäljningsvärde som ’’det pris som finns i ett bindande avtal
mellan kunniga parter som är oberoende av varandra och har ett intresse av att transaktionen
genomförs, justerat för sådana kostnader som är direkt hänförliga till försäljningen av
tillgången’’ 29 . Förenklat innebär detta det pris som ett företag kan sälja en tillgång för,
minskat med försäljnings- och avvecklings kostnader30. Om tillgången omsätts på en aktiv
marknad så blir tillgångens nettoförsäljningsvärde marknadsvärdet med avdrag för
försäljningskostnader. I vissa fall saknas både ett bindande avtal om försäljning och en aktiv
marknad för tillgången, för tillgångar som prövas för nedskrivning enligt IAS 36 är detta
24
IAS 36, (2008), p.10
25
IAS 36, (2008), p. 12-14
26
Marton, (2008), s.259
27
IAS 36 (2008), p.18
28
Marton, (2008), s.260
29
IAS 36, (2008), p.25
30
Marton, (2008), s.260
17
oftast fallet. Företaget kan då istället beräkna nettoförsäljningspriset genom att jämföra med
transaktioner som nyligen genomförts för liknande tillgångar i samma bransch31. Rör det sig
om en tillgång som inte omsätts på en marknad (exempelvis goodwill) blir det i stort sett
omöjligt att beräkna nettoförsäljningsvärdet. I sådana fall används nyttjandevärde för att
värdera tillgången32.
3.4.3 Nyttjandevärde
Nyttjandevärdet är nuvärdet av de framtida kassaflöden som en tillgång eller
kassagenererande enhet förväntas generera. Nyttjandevärde beräknas utifrån två olika
faktorer: uppskattning av framtida kassaflöden för den kassagenererande enheten och val av
diskonteringsfaktor33 34.
3.4.3.1 Uppskattning av framtida kassaflöden
Vid beräkning av framtida kassaflöden ska företagsledningens bedömningar baseras på
rimliga och verifierbara antaganden av de ekonomiska förhållanden som beräknas råda under
tillgångens återstående nyttjandeperiod. Kassaflödena ska beräknas utifrån de senaste
budgetar och prognoser som fastställts av företagsledningen. Undantag ska göras för framtida
kassaflöden som förväntas uppkomma vid omstruktureringar eller förbättringar av tillgången.
Bedömningarna ska göras för en period om högst fem år, om inte det finns goda skäl att
använda en längre period. För perioder som ligger längre fram än fem år ska kassaflöden
beräknas utifrån ett antagande om en oförändrad eller avtagande tillväxttakt, om inte goda
skäl finns att använda en ökande tillväxttakt35. Detta är en sorts försiktighet i beräkningen.
Nuvärdesberäkningen av kassaflöden leder till att kassaflöden långt fram i tiden blir mindre
värda än kassaflöden inom en kortare tidsperiod36.
De kassaflöden som enligt standarden i IAS 36 ska ingå vid beräkningen är:

Prognostiserade inbetalningar som nyttjandet av tillgången ger upphov till.

Prognostiserade utbetalningar som krävs för att tillgången ska kunna ge upphov till
inbetalningar.
31
IAS 36, (2008), p.26-27
32
Marton, (2008), s.261
33
Marton, (2008), s.261
34
IAS 36, (2008), p.31
35
Ibid, p.33
36
Marton, (2008), s.261
18

Eventuella betalningar som erhålls/erläggs när tillgången avyttras37.
In- och utbetalningar från finansieringsverksamheten och från skatter ska inte tas med vid
uppskattningen av framtida kassaflöden38.
Vid beräkningarna av framtida kassaflöden ska hänsyn tas till inflationen. Om
diskonteringsfaktorn tar hänsyn till inflation ska kassaflöden uttryckas i nominella termer. Om
diskonteringsfaktorn däremot inte tar hänsyn till inflationen så ska kassaflöden uttryckas i
reala termer39.
3.4.3.2 Diskonteringsfaktorn
Vid beräkning av nyttjandevärde måste kassaflödena diskonteras till nuvärdet vid
prövotidpunkten. För att kunna göra detta måste en lämplig diskonteringsfaktor användas.
Diskonteringsfaktorn ska anges före skatt och återspegla aktuella marknadsmässiga
bedömningar av både pengars tidsvärde, samt de risker som är förknippade med de förväntade
kassaflödena. Med pengars tidsvärde innebär en avspegling av den riskfria ränta som företaget
skulle erhålla om samma belopp vid bedömningstidpunkten skulle investeras i riskfria
placeringar40 41.
Diskonteringsfaktorn beräknas antingen utifrån de avkastningskrav som finns för aktuella
marknadsmässiga transaktioner för liknande tillgångar, eller genom WACC (Weighted
Avarage Cost of Capital) i noterade bolag som har liknande tillgångar 42 . Om det inte är
möjligt att direkt härleda en diskonteringsfaktor från marknadsdata så måste uppskattning ske
på annat sätt. Avkastningskravet kan då beräknas utifrån företagets genomsnittliga
kapitalkostnad, företagets marginella upplåningsränta och från andra marknadsmässiga
upplåningsräntor. En justering av dessa räntor måste då även ske med hänsyn till de risker
som är förknippade med tillgången. För att undvika dubbelräkning ska justeringar dock inte
ske för de risker som redan tagits med vid beräkning av framtida kassaflöden43 44.
37
IAS 36, (2008), p.39
38
Marton, (2008), s.262
39
IAS 36, (2008), p.40
40
Ibid, p.55
41
Marton, (2008), s.262
42
IAS 36, (2008), p.56
43
Ibid, p.57
44
Marton, (2008), s.263
19
3.4.4 Redovisning av en nedskrivning
Om
ett
nedskrivningsbehov
uppstår
efter
att
en
kassagenererande
enhet
nedskrivningstestats så ska det nedskrivna beloppet föredelas mellan de enskilda tillgångarna i
enheten. Om det finns goodwill fördelat på enheten så ska i första hand denna skrivas ner, och
därefter de andra tillgångarna i enheten. När nedskrivning sker på övriga tillgångar än
goodwill så ska om möjligt varje enskild tillgång skrivas ner till sitt återvinningsvärde. Detta
kan däremot vara praktiskt ogenomförbart, då kan istället en schablonmässig fördelning göras
av det nedskrivna beloppet i proportion till tillgångarnas redovisade värden. Nedskrivning ska
aldrig göras så att en tillgång får ett lägre värde än noll45.
3.5 Redovisningsteorier
3.5.1 Legitimitets- och intressentteorin
3.5.1.1 Legitimitetsteorin
Enligt legitimitetsteorin så försöker företag hela tiden försäkra sig att deras verksamhet
ska uppfattas som legitimt. Att vara legitimt innebär att företaget anpassat sig efter samhällets
regler och normer på ett så bra sätt som möjligt. Dessa regler och normer anses inte vara fasta
utan förändras över tiden, vilket ställer krav på att organisationer skall anpassa sig till rätt
miljö46.
Företagets perspektiv på legitimitet är nära sammankopplad till intressentteorin och här
fungerar redovisningen som ett verktyg för att hantera och uppfylla intressenternas krav, och
på så sätt uppnå legitimitet. Det finns olika krav från olika intressenter som företaget ska ta
hänsyn till. Det är viktigt att utvärdera kraven som ställs och hur företaget ska agera på bästa
sätt för att tillgodose dessa krav, och på så sätt erhålla legitimitet. Därefter gäller det för
företaget att kunna behålla sin legitimitet genom att hela tiden jobba med intressenterna,
bearbeta de sekundära intressenternas krav för att de inte ska kunna påverka de primära
intressenternas vilja att förändra investeringarna i företaget. Företaget uppnår legitimitet när
de har uppfyllt samhällets och de viktigaste intressenternas krav som ställs på företaget47.
Att visa att man följer gällande regler och standards kan vara ett sätt för företagen att
uppnå legitimitet. När det gäller goodwillredovisningen är det IFRS 3 och IAS 39 som ska
45
Marton, (2008), s.269-270
46
Deegan & Unerman, (2006), s.271
47
Ibid, s.271-272
20
tillämpas i företagets finansiella rapporter. Att visa, eller åtminstone få det att framstå som, att
redovisningen har gjorts på ett neutralt sätt kan även ge legitimitet.
3.5.1.2 Intressentteorin
Intressentteorin beskriver företagets förhållande till sina intressenter. Tolkningen av ordet
intressent handlar om grupper/aktörer som har ett intresse eller koppling till företagets
verksamhet. Det finns två typer av intressenter. Primära intressenter är de viktigaste
intressenterna för företagets verksamhet, de kan exempelvis vara aktieägare eller kreditgivare
till företagets verksamhet och deras krav prioriteras högt av företagsledningen. Den andra
kategorin är sekundära intressenter, detta är intressenter som är influerade eller påverkade av
företaget på något sätt, men är inte livsviktiga för företagets överlevnad
48
. Enligt
intressentteorin kommer företaget framförallt prioritera de primära intressenternas krav.
Redovisningen av goodwill fungerar som en övergripande strategi för att intressenterna
ska få en bättre bild av företagets ställning och på det sättet få dem att fortsätta investera i
företaget. Intressenterna efterfrågar olika mycket information om företaget. Utifrån teorin
kommer företaget att redovisa den information som de primära och viktigaste intressenterna
efterfrågar vid redovisningen av goodwill.
3.5.2 Positive accounting theory
Positive Accounting Theory (PAT) bygger på förhållandet mellan nyckelintressenterna till
företaget, mellan principal och agentförhållande samt förhållandet mellan långivare och
låntagare. Med nyckelintressenter menas exempelvis företagets aktieägare och kreditgivare
och med principal och agentförhållande menas förhållande mellan aktieägarna och
företagsledningen. Denna teori söker till att förklara och förutsäga vilken metod som
företagsledare kommer att redovisa efter. Teorin beskrivs som en utveckling av principal och
agentteorin, där samliga partner antas agera opportunistiskt genom att använda sig av olika
redovisningsteorier för att främja sina personliga intressen49. PAT beskriver förutsättningarna
för redovisningsmanipulation. Inom teorin har tre hypoteser utvecklats: bonushypotesen,
skuldsättningshypotesen och hypotesen om politiska kostnader50 51.
48
Clarkson, (1995), s.106-107
49
Deegan & Unerman, (2006), s.206-207
50
Ibid, s.241
51
Watts & Zimmerman, (1986), .207, 215
21
Bonushypotesen bygger på antaganden om att företagsledningar som har bonusavtal
kopplade till vinst, är villiga att använda sig av redovisningsmetoder som maximerar den
aktuella vinsten. Hypotesen utgår ifrån att företagsledningen väljer att redovisa framtida
vinster under nuvarande perioder. Detta gör att företagsledningen indirekt påverkar sin
bonusutdelning 52 . Ett exempel av hur bonushypotesen kan påverka goodwillredovisning
handlar om företagsledningens subjektiva bedömningar om nedskrivning av goodwill. En
nedskrivning påverkar företagets resultat negativt vilket resulterar i att företagsledningen
riskerar att gå miste om eller få en lägre bonus. Därför kan företagsledningen vid minsta
osäkerhet undvika en nedskrivning av goodwill för nuvarande år och vänta ett år till för att se
vad som händer innan en nedskrivning av goodwill görs.
Skuldsättningshypotesen fokuserar på bolagets skuldsättningsgrad som finns mellan
låntagare och långivare. Här ställs skulden i förhållande till företagets egna kapital. Är
skuldsättningen högre än det egna kapitalet kommer företagets ledning att använda sig av
redovisningsmetoder som kommer att bidra till att öka företagets resultat. För att på det sättet
vinna förtroende hos långivarna trots en hög skuldsättningsgrad. Konflikten mellan låntagare
och långivare visar att företagsledningen genom att presentera sina finansiella rapporter kan
attrahera nya långivare och försöka minska sina återbetalningar från tidigare lån. Detta leder
till samma antaganden vid goodwillredovisning som för bonushypotesen, företaget kommer
enligt denna hypotes undvika nedskrivning för att försöka visa ett bättre resultat53.
Den sista hypotesen går ut på att företag väljer att använda sig av en vinstsänkande
redovisningsmetod för att slippa granskas av andra grupper ex konsumentgrupper och
löntagargrupper. Här kan en jämförelse mellan lön med produktpriser äga rum, om företaget
gör stora vinster på sina produkter men samtidigt betalar ut låga löner till sina anställda så kan
detta skada företagets rykte om det kommer ut i media, därför försöker företagen minska
vinsterna för att slippa granskas54. Denna hypotes går emot de andra två som handlar om att
företagsledningen försöker öka resultatet. Denna hypotes riktar sig framförallt mot de riktigt
stora företagen inte medelstora företag som vi undersöker, därför är denna hypotes inte lika
relevant för vår undersökning.
52
Ibid, s.207-208
53
Watts & Zimmerman, (1986), s.215-216
54
Deegan & Unerman, (2006), s.241-242
22
4. Empiri
Empirikapitlet inleds med en sammanställning av årsredovisningsstudien. Därefter
presenteras företagen i fallstudien: Duni AB och AarhusKarlshamn AB samt de intervjuer
som utförts på respektive företag.
4.1 Årsredovisningsstudie
Årsredovisningsstudien bygger på 50 koncernbolag noterade på NASDQ OMX
Stockholm under segmentet Mid Cap. Undersökningen bygger på de fem frågor som nämns i
avsnitt 2.2 årsredovisningsstudie och har till syfte att undersöka hur företagen fördelar
goodwill på kassagenererande enheter och hur nedskrivningstestet går till.
4.1.1 Kassagenererande enheter
I 49 av de 50 företagens årsredovisningar nämns kassagenererande enheter, samt att
goodwill ska fördelas på dessa. Vilken nivå som goodwillen fördelas på skiljer sig däremot
något mellan företagen.
30
28
25
20
15
10
5
8
7
5
2
0
Koncern
Land
Dotterbolag
Affärsenhet
Nämns ej
Som vi ser i diagrammet så fördelar mer än hälften av alla företag goodwill på någon form
av affärsenhet. 12 av företagen fördelar goodwill på antingen lands- eller koncernnivå, vilket
är en relativt hög nivå att föredela goodwillen på.
23
4.1.2 Återvinningsvärde
Nyttjandevärde är nästan uteslutande den metod som används bland företagen i studien för
att beräkna återvinningsvärdet på goodwill. 48 av företagen nämnde i årsredovisningen att de
använde sig av nyttjandevärde beräknad genom diskontering av framtida kassaflöden. De
resterande två företagen nämnde inte vilken metod som användes.
4.1.3 Nyttjandevärde
Vid beräkningen av nyttjandevärde undersökte vi vilken diskonteringsfaktor som
användes för att nuvärdesberäkna kassaflöden samt vilken tillväxttakt som antogs när
kassaflöden uppskattas för den oändliga perioden efter fem år.
Diskonteringsfaktorn har företagen valt att nämna antingen före eller efter skatt. 22 av
företagen nämner den före skatt och 12 efter skatt. Resterande 16 företag tar inte upp vad
diskonteringsfaktorn ligger på i respektive årsredovisningar. Diskonteringsfaktorn ligger på
mellan 5 – 16 % för 34 företag som tar upp den. Fördelningen ser ut som följer:
12
10
8
Före skatt
6
Efter skatt
4
2
0
5,0-8,0%
8,1-11,0%
11,1-14,0%
14,1-16%
När vi beräknar ett medelvärde för diskonteringsfaktorn för dessa 34 företag så hamnar
det på 11,0 %.
När det kommer till den tillväxttakt som företagen använder vid beräkning av framtida
kassaflöden efter prognosperioderna så hade 30 företag med information om detta i respektive
årsredovisning. Tillväxttakten låg mellan 0-5 % för samtliga företag och fördelningen blev
följande:
24
14
12
10
8
6
4
2
0
0%
1%
2%
3%
Medelvärdet för tillväxttakten blir vid beräkning 2,0.
25
4%
5%
4.2 Duni AB
4.2.2 Företagspresentation
Duni AB har ca 2 000 anställda runt om i Europa och ett huvudkontor beläget i Malmö55.
Sedan den 14 november 2007 är Duni AB ett publikt noterat bolag på NASDAQ OMX börsen
i Stockholm56. Dunis affärside är ’’att bidra till en ökad stämning och göra livet enklare vid
varje måltidstillfälle genom att erbjuda inspirerande och innovativa produkter och
koncept’’57. Koncernen är en av Europas ledande aktörer inom attraktiva kvalitetsprodukter
och koncept för bordsdukning samt förpackningar för ”take away”.
Duni AB är indelad i tre produktsegment: Professional, Retail och Tissue. Affärsområdet
Professional riktar sig i första hand till hotell, restauranger och catering företag58. Professional
erbjuder bords och serverings produkter som t ex dukar, servetter, ljus, glas, och bestick.
Området Professional svarar för 68 % av Dunis omsättning. Inom Retail erbjuder Duni sina
konsumentprodukter till detaljhandeln, erbjudandet omfattar servetter, glas, bestick med mera
och affärsområdet utgör omkring 19 % av Dunis omsättning. Affärsområdet Tissue
producerar mjukpapper som används internt i produktionen för de övriga affärsområdena och
externt till kunder inom hygienindustrin. Affärsområdet Tissue utgör cirka 13 % av Dunis
omsättning59.
Duni ABs nettoomsättning uppgick under 2009 till 4 220 Mkr och resultatet för året
hamnade på 336 Mkr60.
4.2.2 Dunis goodwill
Goodwillposten som idag finns i Duni är värderad till 1 119 Mkr i balansräkningen61.
Enligt Magnus Carlsson är bakgrunden till uppkomsten ganska komplicerad. Goodwillen
består av tre olika delar. En del utgörs av externa köp. En del består av en intern del som
härstammar från de många ägarbyten Duni har haft under åren. En del av goodwillen hänförs
till att det var Bonniers som ägde Duni fram till mitten av 90 talet. 50 % av aktierna såldes
55
Duni AB, (2009), s.2
56
Ibid, s.27
57
Ibid,s.11
58
Ibid, s.2
59
Ibid, s.6
60
Ibid, s.42
61
Ibid, s.44
26
sedan till ett privat equity bolag, som under successiva former köpte in sig mer och mer från
Bonniers. I den affären skapades ett övervärde som i stor del bidrog till Dunis goodwill62.
4.2.3 Fördelning på kassagenererande enheter
Duni AB består som tidigare nämnts av tre affärsområden, eller segment: Professional,
Retail och Tissue. Hela goodwill posten i balansräkningen fördelas på segmentet Professional
på grund av att all goodwill som uppkommit enligt Magnus Carlsson är hänförlig till
produkterna inom det segmentet. Profesionall utgör alltså den kassagenererade enheten.
Segmentet är självständigt och har sina egna intäkter och kostnader 63 . Duni har två
tillverkningsfabriker, en i Polen och en i Tyskland, samt två pappersbruk i Sverige.
Produkterna inom Professional produceras både i fabriken i Tyskland och i Polen64.
4.2.4 Nedskrivningstest
Dunis nedskrivningstest av goodwill utförs årligen den 31/12. Utöver det så använder sig
Duni av något som kallas hard-close, vilket innebär att Duni under tredje kvartalet går in i
räkenskaperna och gör en sorts generalrepetition inför bokslutet, då även goodwill testas. Men
nedskrivningstest görs även när helst det föreligger indikationer på att posten behöver skrivas
ner. Exempel på detta kan enligt Magnus Carlsson vara att försäljningen plötsligt sjunker och
det inte bedöms som tillfälligt. Samtidigt menar han att det måste finnas en viss långsiktig
syn, bara för att någonting har hänt en viss månad så börjar man inte räkna om det finns ett
nedskrivningsbehov om det inte anses vara långsiktigt.
Duni använder sig av nyttjandevärde vid beräkningar av återvinningsvärdet för goodwill.
Detta motiveras enligt Magnus Carlsson med att det är enklare att använda och det är lätt att
motivera och förklara kassaflödet och diskonteringsfaktorn. Enligt honom är det
nyttjandevärdet som används i de flesta bolag och fungerar för det mesta som standard vid
beräkningar eftersom att det finns inarbetade processer och modeller65.
4.2.4.1 Uppskattning av framtida kassaflöden
När framtida kassaflöde beräknas så görs det för enheten Professional eftersom att det är
denna kassagenererande enhet som goodwill är hänförlig till. Först beräknas framtida
62
Carlsson, (2010-05-06)
63
Ibid
64
Duni AB, (2009), s.2
65
Ibid
27
kassaflöde för fem år fram i tiden med hjälp av prognoser som godkänts av företagsledningen.
Efter dessa fem år beräknas framtida kassaflöde för en period som Magnus Carlsson
benämner ’’steady state’’, vilket är den oändliga tidsperioden som kommer från sjätte året och
framåt. Kassaflödet för denna period extrapoleras med hjälp av bedömd tillväxttakt66.
Under de fem åren som prognosperioden utgör så uppgick tillväxttakten för 2009 till i
snitt till 2,7 % per år, och för steady state perioden uppgick den till en konstant nivå på 1 %67.
Enligt Magnus Carlsson är tillväxttakten för steady state perioden en viktig fråga som
diskuteras mycket med företagets revisorer på grund av att den har så pass stor betydelse för
värderingen och nedskrivningsbehovet av goodwill. Anledningen är att större delen av de
framtida kassaflödena finns under steady state perioden. Varje tiondels förändring av denna
tillväxttakt ger därför stora förändringar för värderingen. Han anser även att Duni, genom att
använda en tillväxttakt på 1 %, har lagt sig på en konservativ nivå då tillväxttakten historiskt
sett har legat över 1 %.
Vid beräkning av framtida kassaflöden tar Duni även stor hänsyn till omsättningen, som
är kritisk för att den är länkad till vinsten, till investeringar och till förändringar i
rörelsekapitalbehov.
När framtida kassaflöden har beräknats för de fem första åren och för steady state
perioden används en diskonteringsfaktor för att beräkna nuvärdet av de framtida
kassaflödena68.
4.2.4.2 Diskonteringsfaktor
Duni använder sig av WACC som diskonteringsfaktor. WACCen uppgår till 11,4 % före
skatt69. För att bestämma WACCen används inledningsvis skuldsättningsgrad, eget kapital
och balansomslutning. Detta är fakta som finns att hämta i Dunis balansräkning. Därefter
bygger modellen på fem antaganden. Det första antagandet är riskfri ränta, som bygger på en
10 års statsobligation. Därefter kommer en systematisk riskpremie, som enligt Magnus
Carlsson är en generell riskpremie för att Duni är ett noterat bolag. Här bedöms bland annat
hur stor risk bolaget har gentemot konkurrenterna och marknaden som helhet. Duni ses även
66
Ibid
67
Bilaga 3
68
Carlsson, (2010-05-06)
69
Duni AB, (2009), s.74
28
som ett mindre bolag. Mindre bolag brukar i de flesta fall ha en större risk, därför finns en
småbolags-premie. Denna premie kan variera beroende på i vilken bransch bolaget befinner
sig. Det fjärde antagandet är Dunis riskpremie, som är en premie som Duni själva uppskattar.
Det sista antagandet är ett så kallat Beta värde som bygger på de historisk aktiedata. Om ett
bolag har ett värde som ligger på 1.0 så innebär det att bolaget följer snittet på börsen. Duni
ligger lite över snittet på 1,0 vilket innebär att bolaget rör sig upp och ner något mer än snittet
på börsen70 71.
Alla dessa antaganden styr diskonteringsräntan som i sin tur påverkar nuvärdet av
kassaflödet som ligger till grund för en värdering, enligt Magnus Carlsson är det därför viktigt
att hamna så nära ett realistiskt scenario som möjligt.
När dessa antaganden matats in i modellen får Duni fram avkastningskrav på eget kapital.
Till detta kommer skatt, låneränta och kreditmarginal som utgör kostnad för kapital.
Dunis formel för WACCen ser ut som följer72:
WACC = E/V * Re + D/V * Rd * (1-Tc)
(Förklaring till förkortningarna i formeln finns i bilaga 3).
Enligt Magnus Carlsson är det inte jättestora skillnader mellan bolagen för hur WACCen
beräknas, det som skiljer sig åt vid nuvärdesberäkningen av goodwill är bedömningen av
framtida kassaflöden.
När de diskonterade kassaflödena summerats får Duni fram det värde som ska sättas i
relation till goodwillen och nettotillgångarna.
Utöver detta gör Duni olika stresstester,
exempel vad händer om resultatet minskar med 20 % från prognos? Vad händer om WACCen
går upp med 3 % för att risken kraftigt ökar på marknaden? Dessa stresstester anser Magnus
Carlsson är mycket viktiga då de ger en indikation av hur känsliga företaget är för så pass
stora förändringar. Det görs för att veta när det är aktuellt med en seriös diskussion kring
nedskrivningsbehovet73.
70
Carlsson, (2010-05-06)
71
Bilaga 3
72
Bilaga 3
73
Carlsson, (2010-05-06)
29
4.3 AarhusKarlshamn AB
4.3.1 Företagspresentation
AarhusKarlshamn AB (AAK) är ett svenskregistrerat aktiebolag med huvudkontor i
Malmö. Moderbolagets aktier är registrerade på NASDAQ OMX Stockholm inom segmentet
Mid Cap i sektorn Konsument dagligvaror74.
Koncernen AAK bildades genom en fusion mellan Aarhus United AS, som då var noterat
på Köpenhamnsbörsen, och Karlshamn AB som var noterat på Stockholmsbörsen.
Sammanslagningen ägde rum den 29 september 200575.
’’AAK förädlar, … , vegetabiliska oljor till produkter som möter kundernas högt ställda
krav och utvecklar i samverkan med dem ledande globala positioner med bra lönsamhet.’’
AAKs produkter används inom en rad olika marknader för exempelvis: livsmedel,
kosmetik, konfektyrprodukter och även som smörjmedel för maskiner.
AAK är organiserat i tre affärsområden76:

Chocolate & Confectionery Fats

Food ingredients

Technical Products & Feed
Nettoomsättningen för 2009 uppgick till ca 15 884 Mkr, och resultatet för året hamnade på
843 Mkr. Antal anställda var totalt 2 131 för koncernen som helhet77.
4.3.2 AAKs goodwill
Goodwillposten i AAKs balansräkning uppgår vid 2009 års årsredovisning till 652
miljoner kronor 78 . Denna goodwill har uppkommit på två sätt. Större delen uppstod vid
sammanslagningen 2005. Enligt reglerna i IFRS så måste ett av företagen vara köpande part
även vid en sammanslagning, i detta fall blev Karlshamn AB köpande part. Goodwillen blev
skillnaden mellan Aarhus United AS nettotillgångar efter en marknadsvärdering och
köpeskillingen. Resterande del av goodwillposten har uppkommit genom att ett antal mindre
74
AAK, (2009), s.59
75
Nilsson, (2010-05-11)
76
AAK, (2009), s.3
77
Ibid, s.50
78
Ibid
30
förvärv har genomförts under åren efter sammanslagningen. Ingen nedskrivning har behövts
göras för den goodwill som redovisas i balansräkningen79.
4.3.3 Fördelning på kassagenererande enheter
AAK har två fabriker i Sverige, en i Holland och en i Danmark. Dessa fyra fabriker har
fått utgöra en kassagenererande enhet. För övrig goodwillprövning så har kassagenererande
enheter varit på landsnivå80. Anledningen till att de fyra fabrikerna i Sverige, Danmark och
Holland har fått utgöra en kassagenererande enhet är enligt Fredrik Nilsson att ’’de
(fabrikerna) är så pass integrerade att du inte kan bryta ut den ena enheten och säga att det
är en egen kassagenererande enhet.’’ Fabrikerna delar mycket gemensamma processer. Rent
operativt styrs verksamheten på ett sådant sätt att de tre fabrikerna i Sverige, Holland och
Danmark kan ses som en stor fabrik i tre delar. Att övrig goodwillprövning sker på landsnivå
motiverar Fredrik Nilsson med att förvärv ofta integreras in i befintlig verksamhet som sen
inte går att separera 81 . AAK har även fabriker i USA, Mexiko, Uruguay och tre i
Storbritannien. Dessa fyra länder utgör även kassagenererande enheter82.
Enligt Fredrik Nilsson är det en stor skillnad mellan en processindustri, som AAK är, och
en tillverkningsindustri när goodwill ska fördelas på kassagenererande enheter. En
processindustri är så pass integrerad att det är som ett flöde, i en sådan industri körs olika
typer av produkter i stort sett genom samma produktionsanläggningar. Tillverkningsindustri
är lättare ur synvinkeln att man kan räkna på specifika produktionslinor. Detta leder enligt
Fredrik Nilsson till att fördelning sker på en högre och mer aggregerad nivå i
processindustrier. Han anser att det är näst intill omöjligt för fördelning att ske på lägre nivå
än den nuvarande nivå, ’’allting går, men det är ju en balansgång mellan vad som är praktiskt
och kostnadsmässigt försvarbart.’’ Rent praktiskt ser han inte någon bättra möjlighet för
AAK att fördela goodwill på en lägre nivå.
Fredrik Nilsson påpekar även att det är en svaghet i nedskrivningsmodellen att goodwill
ibland måste fördelas och prövas på högre nivåer då detta kan leda till att mindre poster kan
absorberas högre upp83.
79
Nilsson, (2010-05-11)
80
AAK (2009), s.79
81
Nilsson, (2010-05-11)
82
AAK (2009), s.16
83
Nilsson, (2010-05-11)
31
4.3.4 Nedskrivningstest
Ett fullständigt nedskrivningstest för goodwillen görs per 31/12 för AAK. Utöver detta
testas goodwill för nedskrivning när helst det föreligger en indikation på att värdet har
minskat. Kvartalsvis görs även löpande utvärderingar.
AAK använder sig av nyttjandevärde vid beräkning av återvinningsvärdet av goodwill.
Anledningen till att nyttjandevärde används framför nettoförsäljningsvärde är enligt Fredrik
Nilsson att nyttjandevärde praktiskt sett är enklare att tillämpa, och ger även en bättre
överensstämmelse med marknaden då även analytiker grundar sina värderingsmodeller på ett
kassaflödestänkande84.
4.3.4.1 Uppskattning av framtida kassaflöden
Vid beräkning av framtida kassaflöden använder sig AAK av en bas bestående av budget
och strategiplaner. Modellen bygger på att kassaflöden beräknas utifrån budget för de
kommande tre åren och strategi för ytterligare två år efter det. Samtliga av dessa fem första år
ställs upp separat vilket ger ett kassaflöde för respektive år. Efter dessa fem första åren
extrapolerar AAK framåt för att få fram ett totalt framtida kassaflöde för de år som sträcker
sig bortom de fem första åren. Denna tidsperiod antas vara oändlig. För att fastställa dessa
kassaflöden tas bland annat hänsyn till framtida tillväxt, rörelsekapital, investeringsbehov och
så vidare85.
Enligt Fredrik Nilsson är tiden efter de första fem åren de som är svårast att räkna på när
kassaflöde ska fastställas. Detta beror dels på en konjunktursfaktor, det är svårt att veta hur
konjunkturen kommer se ut för perioder så långt fram i tiden. Det kan även bero på att företag
har produkter som är nya på marknaden, det kan då vara svårt att bedöma vilken potential
dessa produkter har och vilka framtida kassaflöden de kommer generera86.
Enligt AAKs årsredovisning har tidsperioden efter de första fem åren extrapolerats med en
konstant tillväxttakt som i inget fall överstiger 3 %87.
När framtida kassaflöden har beräknats för samtliga av de fem första åren och för den
oändliga perioden används en diskonteringsfaktor för att få fram diskonterade kassaflöden,
alltså nuvärden av de beräknade kassaflödena88.
84
Ibid
85
Ibid
86
Ibid
87
AAK (2009), s.79
32
4.3.4.2 Diskonteringsfaktor
AAK använder sig av en WACC som diskonteringsfaktor. Vi fick tyvärr inte ta del av
deras modell då de ansåg att informationen var känslig, men i årsredovisningen så nämns det
att diskonteringsräntan uppgår till 12,8 % före skatt för 200989. När WACCen ska fastställas
tittar AAK mycket på vilken WACC som används av externa analytiker, och så sätts någon
form av snittvärde. Detta görs för att uppnå en transparens, då deras WACC bidrar till att sätta
marknadsvärdet på företaget. Enligt Fredrik Nilsson är det även viktigt att hålla sig lite på den
försiktiga sidan när WACCen fastställs, för att skapa lite marginal.
En svårighet med diskonterade kassaflödesmodeller är enligt Fredrik Nilsson att bedöma
om nedgångar är temporära eller inte samt hur de påverkar modellen. Han menar på att en
temporär nedgång under en kortare period är något som modellen ska kunna hantera. För att
bedöma om en nedgång är temporär eller inte använder sig AAK av både interna och externa
indikationer. Externa marknadsindikationer kan exempelvis vara olika datakällor så som:
databaser, institut och företag som samlar in uppgifter om specifika marknader. Dessa
indikationer används för att uppskatta den förväntade framtida tillväxten. Interna indikationer
kan vara att företaget tappar marknadsandelar även om marknaden växer90.
88
Nilsson, (2010-05-11)
89
AAK (2009), s.79
90
Nilsson, (2010-05-11)
33
5. Analys
I detta kapitel analyserar vi först det empiriska material vi erhållit från respektive fall mot
presenterade teorier. Därefter gör vi en jämförande analys av de likheter och skillnader som
finns för de båda fallen samt årsredovisningsstudien.
5.1 Duni AB
5.1.1 Fördelning på kassagenererande enheter
Dunis goodwill är hänförlig till produkter inom affärsenheten Professional och därför har
all goodwill fördelats på denna enhet. Professional är en självständig enhet med egna intäkter
och kostnader. Produkterna i enheten Professional tillverkas i de båda fabrikerna i Polen och
Tyskland. Dessa två fabriker tillverkar produkter för samtliga tre affärsenheter, detta leder till
att goodwillen inom enheten Professional inte är möjlig att fördela per fabrik. Fördelning på
affärsenhetsnivå är alltså den lägsta möjliga nivån för Duni.
5.1.2 Nedskrivningstest
Dunis nedskrivningstest utförs årligen genom att nyttjandevärde grundat på diskonterade
framtida kassaflöden används för att beräkna återvinningsvärdet. Nedskrivningstest utförs
även så fort indikationer föreligger på att värdet behöver skrivas ner. Detta stämmer överrens
med de regler om nedskrivningar som IAS 36 behandlar.
5.1.3 Nyttjandevärde
Duni använder sig av nyttjandevärde vid beräkning av återvinningsvärde för att det enligt
de själva är det den metod som fungerar som standard och dessutom lätt kan motiveras med
kassaflöden och diskonteringsfaktor. Även detta stämmer överrens med reglerna i IAS 36 som
säger att nyttjandevärde ska användas när det ej finns bindande avtal om försäljning, eller om
tillgången inte omsätts på en aktiv marknad. Då inget av detta finns för Dunis
kassagenererande enhet som nedskrivningstestet utförs på blir det naturligt att bestämma
återvinningsvärde genom en beräkning av nyttjandevärde.
5.1.4 Uppskattning av framtida kassaflöden
Första steget i Dunis nyttjandevärdes modell är att beräkna framtida kassaflöden för
Professional, den kassagenererande enheten som goodwill fördelats på. Först beräknas
framtida kassaflöden för de första fem åren grundade på prognoser godkända av
34
företagsledningen. Därefter beräknas de kassaflöden för perioden från sjätte året och framåt
utifrån en antagen konstant tillväxttakt om 1 % per år. Enligt regelverket ska framtida
kassaflöden beräknas utifrån prognoser för en tidsperiod om högst fem år, vilket
överensstämmer med Dunis modell. För perioden bortom dessa fem år ska kassaflöden enligt
IAS 36 beräknas utifrån ett antagande om oförändrad eller avtagande tillväxttakt, om inte
goda skäl finns att använda en ökande takt. Duni har i modellen antagit en konstant
tillväxttakt på 1 %, något som Magnus Carlsson anser vara en konservativ tillväxttakt, alltså
är även detta i linje med reglerna i IAS 36.
5.1.5 Diskonteringsfaktor
Duni använder sig av en WACC som diskonteringsfaktor som är nominell och ligger på
11,4 % före skatt. Diskonteringsfaktorn ska enligt IAS anges före skatt och återspegla
bedömningar av pengars tidsvärde och risker förknippade med framtida kassaflöden. Dunis
nuvärdesmodell tar upp både pengars tidsvärde, genom att riskfri ränta finns med bland
antagandena, och risker förknippade med kassaflöden genom de olika premier, beta-värden
och räntor som ligger till grund för WACCen.
5.2 AarhusKarlshamn AB
5.2.1 Fördelning på kassagenererande enheter
AAK har fabriker i Sverige, Danmark och Holland. Dessa fabriker utgör en
kassagenererande enhet. Resterande kassagenererande enheter är uppdelade på landsnivå i
USA, Mexiko, Uruguay och Storbritannien. I samtliga av dessa länder finns en
tillverkningsfabrik som utgör kassagenererande enheter förutom i Storbritannien där tre
fabriker utgör en enhet. För Storbritannien och fabrikerna i Sverige, Danmark och Holland
anser vi att fördelning sker på en relativt hög nivå. Enligt IAS 36 regler ska goodwill fördelas
på ’’den minst identifierbara grupp av tillgångar som ger upphov till inbetalningar som i stor
grad är oberoende av andra tillgångar’’. Fredrik Nilsson ger lite blandade svar i frågan om
kassagenererande enheter. Han anser att fördelningen på kassagenererande enheter i
processindustrier generellt sett måste göras på en högre nivå på grund av att en
processindustri är så pass integrerad. Han säger att det är näst intill omöjligt att fördela
goodwill på en lägre nivå, men samtidigt påstår han att allting går men att det är en fråga om
vad som är kostnadsmässigt försvarbart.
35
5.2.2 Nedskrivningstest
AAK utför årligen ett fullständigt nedskrivningstest av goodwill, men goodwillen testas
även löpande om det skulle föreligga en indikation på att värdet har minskat. AAK använder
sig av nyttjandevärde som är baserat på framtida kassaflöden vid beräkningen av
återvinningsvärdet. Detta är förenligt med reglerna om hur nedskrivningstestet ska gå till
enligt IAS 36.
5.2.3 Nyttjandevärde
AAK använder sig av nyttjandevärde vid beräkningen av återvinningsvärdet. Enligt Fredrik
Nilsson är denna metod enklare att använda eftersom den ger en bra överensstämmelse med
marknaden då analytiker grundar sina värderingar på kassaflödestänkande. Inte heller för
AAK finns bindande avtal om försäljning, eller en aktiv marknad som tillgången omsätts på
därför blir nyttjandevärde ett naturligt val.
5.2.4 Uppskattning av framtida kassaflöden
AAKs modell för beräkning av nyttjandevärde är väldigt lik Dunis modell. Först beräknas
kassaflöden för den kassagenererande enheten. De första tre åren beräknas utifrån budget och
de nästkommande två beräknas utifrån prognoser. Därefter beräknas ett totalt framtida
kassaflöde för den oändliga perioden efter femte året genom en extrapolering med en konstant
tillväxttakt som i inget fall överstiger 3 %. Även AAK följer därmed reglerna i IAS för hur
kassaflöde ska beräknas.
5.2.5 Diskonteringsfaktor
AAK använder sig av en WACC som diskonteringsfaktor som uppgår till 12,8 % före
skatt. Om AAKs diskonteringsfaktor återspeglar bedömningar av pengars tidsvärde och risker
förknippade med framtida kassaflöden kan vi inte riktigt svara på då vi inte fick ta del av
deras modell.
36
5.3 Jämförande analys
5.3.1 Fördelning på kassagenererande enheter
Dunis och AAKs fördelning av goodwill på kassagenererande enheter ser lite olika ut.
Båda företagen har tre olika affärsområden, skillnaden är att Duni fördelar sin goodwill på
dessa affärsområden medans AAKs fördelning sker på landsnivå. Anledningarna till att
fördelningen skiljer sig mellan företagen kan vara att AAK har fler tillverkningsfabriker än
Duni. AAK har totalt 10 fabriker som är uppdelade på 5 kassagenererande enheter, medans
Duni endast har två fabriker och två pappersbruk. För AAK hamnar fördelningen på en lägre
nivå genom att fördelning sker på landsnivå istället för per affärsområde, då goodwill endast
skulle fördelats på tre kassagenererande enheter istället för de 5 som används i nuläget. De
fyra fabrikerna i Sverige, Danmark och Holland utgör en kassagenererande enhet, vilket blir
en hög nivå att fördela på. Även om AAK är en processindustri med integrerade flöden borde
dessa fyra fabriker ha en stor del självständiga intäkter och kostnader. Att se dessa som en
kassagenererande enhet skulle mycket väl kunna leda till det som Marton benämner
”kvittning” nämligen att nedskrivningar som skulle kunnat uppstå på fabriksnivå undviks
genom att de absorberas på en högre nivå.
Om vi jämför AAKs och Dunis fördelning av goodwill på kassagenererande enheter
jämfört med företagen i årsredovisningsstudien ser vi att AAK hamnar bland de sju företag
som fördelar på landsnivå medans Duni hamnar med majoriteten som fördelar på
affärsområden. I studien kom vi även fram till att även om större delen av företagen fördelar
på affärsområde så är det väldigt stora skillnader i omfattningen på dessa affärsområden.
Vissa av företagen är uppdelade i många mindre affärsområden vilket leder till att goodwill
fördelas på en låg nivå, medans andra företag kan ha ett fåtal stora områden där ett område
kan omfatta exempelvis flera fabriker i flera länder. För vissa företag är det även svårt att
utläsa i årsredovisningen hur omfattande ett affärsområde är. Likadant är det för de företag
som fördelar på landsnivå då detta kan innebära en fabrik eller ett flertal samlade. Bland de 42
företagen som svarat på hur fördelning sker, nämner 5 att goodwill redovisas på den högst
tänkbara nivån, koncernnivå. Att 12 % av de svarande företagen fördelar goodwill på en så
pass hög nivå är mer än vad vi tänkte oss när vi påbörjade studien.
Utifrån legitimitetsteorin borde företagen vilja fördela goodwill på kassagenererande
enheter på den lägsta möjliga nivån som genererar intäkter och kostnader oberoende av andra
37
tillgångar för att visa intressenterna och samhället att reglerna i IAS 36 följs på bästa sätt, och
genom det erhålla legitimitet. Däremot går detta emot positive accounting teorin. Enligt denna
teori så borde Duni, AAK och de andra företagen i studien medvetet fördela goodwill på
kassagenererande enheter på så hög nivå som möjligt för att minska risken för nedskrivningar
som möjligtvis hade funnits på en lägre nivå. Förutsatt att dessa företag har antingen ett
bonussystem som bygger på resultat där nedskrivningar räknas med i bedömningarna, eller en
väldigt hög skuldsättningsgrad. Utifrån Dunis och AAKs årsredovisningar kan vi konstatera
att båda företagen har bonussystem för ledningen som bygger på resultat. Om nedskrivningar
är en kostnad som tas hänsyn till vid beräkningen av ledningens bonus går ej att utläsa.
Eftersom att reglerna i IAS 36 om hur goodwill ska fördelas på kassagenererande enheter är
så pass öppna för tolkningar så kan företagen fördela goodwill på en hög nivå för att undvika
nedskrivningar och samtidigt erhålla legitimitet genom att visa på att reglerna ändå följs. Då
uppfylls både legitimitets- och positive accounting teorierna.
5.3.2 Nedskrivningstestet
Både AAK och Duni gör nedskrivningstest årligen samt när indikationer finns på att
värdet för en kassagenererande enhet behöver skrivas ner. Båda använder sig även av
nyttjandevärde för att beräkna återvinningsvärdet. Utifrån årsredovisningsstudien kan vi
konstatera att detta stämmer överrens med hur medelstora noterade koncerner redovisar sin
goodwill. Samtliga 50 företag som studien bygger på nämner i sina årsredovisningar att
nedskrivningstest görs årligen och vid behov. 96 % av företagen i studien använde sig även av
nyttjandevärde för att beräkna återvinningsvärdet, resterande 4 % uppgav inte vilken metod de
använde men utifrån den övriga informationen som fanns i dessa årsredovisningar så är det
högst troligt att även de använder sig av nyttjandevärde.
För företagen kan det vara ett sätt att få förtroende från deras intressenter och på så sätt
erhålla legitimitet genom att i årsredovisningarna på ett tydligt sätt informera intressenterna
och samhället om att gällande regler och lagar följs och att företaget använder en metod som
generellt används bland övriga företag i branschen. PAT är inte relevant för att förklara vilken
metod som används vid beräkning av återvinningsvärdet.
5.3.3 Nyttjandevärde
Som ovan nämnt så använder sig samtliga företag av nyttjandevärde för att beräkna
återvinningsvärde. Både Magnus Carlsson på Duni och Fredrik Nilsson på AAK anser att
nyttjandevärde är enklare att tillämpa än nettoförsäljningsvärdet på grund av att det ger en
38
bättre överrensstämmelse med resten av marknaden. Som vi ser det verkar nyttjandevärde
blivit en standard vid beräkning av återvinningsvärde. Anledningarna till det kan vara att ett
korrekt nettoförsäljningsvärde kan vara mycket svårt att uppskatta, men vi tror också att det
beror på att ett företag resonerar som så att om majoriteten av de andra företagen på
marknaden använder sig av nyttjandevärde så vill inte företaget i fråga vara ensam med en
annan metod som kanske inte accepteras eller kan jämföras med de andra företagen.
5.3.4 Uppskattning av framtida kassaflöden
Både AAK och Duni använder sig av budget och prognoser för att beräkna framtida
kassaflöden för en kommande femårsperiod i respektive modell. Enligt reglerna i IAS 36 ska
kassaflöden grundade på budget och prognoser inte göras för perioder längre än fem år fram i
tiden, om inte goda skäl finns. De företag i årsredovisningsstudien som redovisar information
om detta har beräknat kassaflöden grundade på budgetar och prognoser för en tidsperiod om
2-5 år.
När framtida kassaflöde ska beräknas för den oändliga perioden efter det femte året så är
det tillväxttakten som är den intressanta aspekten. Fredrik Nilsson och Magnus Carlsson är
eniga om att denna tillväxttakt är problematisk att fastställa på grund av att den ligger långt
fram i tiden och det finns osäkerheter om hur konjunkturer och produktutveckling kommer att
se ut. Eftersom att större delen av kassaflödet är hänförligt till denna period så ger en skillnad
i tillväxttakt på en procent en stor förändring av det totala värdet på det framtida kassaflödet.
Duni har en konstant långsiktig tillväxttakt på 1 % medans AAKs tillväxttakt är konstant, men
varierar beroende på vilken kassagenererande enhet som är föremål för beräkning, men i inget
fall överstiger den 3 %. I den data som framkom av årsredovisningsstudien låg majoriteten av
företagen, 73 %, på en tillväxttakt om antingen 2 eller 3 %. Medelvärdet för de 30 företag
som tar upp informationen i respektive årsredovisning hamnar på 2,0 %. Om vi jämför detta
med AAK och Dunis tillväxttakter ser vi att Duni ligger bland de företag som har en relativt
låg tillväxttakt på 1 % medans AAK ligger bland majoriteten på 2-3 %. Samtliga företag i
studien har antagit en konstant eller i vissa fall avtagande tillväxttakt, vilket stämmer överrens
med Dunis och AAKs antaganden och med reglerna i IAS36.
Sett ur ett positive accounting perspektiv skulle valet av långsiktig tillväxttakt kunna vara
ett sätt för företagen att manipulera redovisningen. Eftersom en liten förändring av
tillväxttakten har en stor påverkan på det totala värdet av framtida kassaflöden så skulle detta
kunna vara ett sätt för företagen att undvika nedskrivningar genom att medvetet välja en högre
tillväxttakt. Att motivera valet av en tillväxttakt på exempelvis 2 % istället för 1 % borde inte
39
vara särskilt svårt. Anledningarna till varför företagsledningen skulle manipulera
redovisningen på ett sådant sätt skulle enligt denna teori kunna motiveras av att de inte vill
göra en nedskrivning som påverkar resultatet negativt vilket i sin tur kan ge en lägre bonus.
5.3.5 Diskonteringsfaktor
Eftersom vi inte fick ta del av AAKs modell är det problematiskt att jämföra Duni med
AAK då vi inte vet exakt vilka antaganden som ligger till grund för diskonteringsfaktorn. I
AAKs årsredovisning nämns inte heller om diskonteringsfaktorn är i nominella eller reala
termer. AAKs diskonteringsfaktor på 12,8 % före skatt är något högre än Dunis på 11,4 %
före skatt. För de företag som i årsredovisningen tar upp en diskonteringsränta har 22 stycken
valt att nämna den före skatt och 12 efter skatt. Detta tycker vi är lite konstigt eftersom att
reglerna i IAS 36 uttryckligen säger att ’’ Diskonteringsfaktorn eller diskonteringsfaktorerna
skall anges före skatt, …’’ 91. Detta anser vi borde försvåra för redovisningens användare vid
exempelvis jämförande av olika företag. När vi jämför Dunis och AAKs diskonteringsfaktorer
med de företagen som tar upp diskonteringsräntan före skatt i årsredovisningsstudien, så
ligger båda företagen bland majoriteten inom kategorin 11,1-14,0 %.
Utifrån PAT så kan förtagen manipulera antagandena som ligger till grunden för
diskonteringsfaktorn för att på så sätt få fram en låg diskonteringsfaktor som ger så höga
nuvärdesberäknade kassaflöden som möjligt för att undvika nedskrivning. Detta går emot
intressent-
och
legitimitetsteorierna.
Enligt
dessa
kommer
företaget
beräkna
diskonteringsfaktorn utifrån så korrekta antaganden som möjligt för att ge intressenter och
samhället rätt information och på så sätt erhålla legitimitet.
91
IAS 36 (2008), p. 55
40
6. Slutsats
I detta kapitel presenteras slutsatserna som framkommit av studien och som ger svar på
uppsatsens frågeställning och syfte. Avslutningsvis ges förslag på fortsatt forskning.
6.1 Slutsats
Utifrån vår studie kan vi konstatera att samtliga företag i både fallstudien och
årsredovisningsstudien använder sig av nyttjandevärde vid beräkning av återvinningsvärdet
för kassagenererande enheter. Nyttjandevärdena beräknas i samtliga företag genom att
framtida kassaflöden beräknas utifrån budget och prognoser för en period på maximalt fem år,
därefter antas en konstant eller avtagande tillväxttakt i företagen. Vi kan konstatera att det
verkar vara praxis för företagen inom segmentet Mid Cap på OMX Stockholm att använda sig
av nyttjandevärde framför nettoförsäljningsvärde vid beräkning av återvinningsvärdet.
Anledningen är att metoden praktiskt är enklare att använda, vilket även bekräftas av
respondenterna i fallstudien. Utifrån studien kan vi även konstatera att företagen använder sig
av WACC som diskonteringsfaktor för att beräkna nuvärdet på de framtida kassaflödena.
Vi kan dra slutsatsen att de företag som ingått i studien generellt följer regelverket i IAS
36 vid nedskrivningstestet av goodwill då det enda vi har hittat som lite har gått emot reglerna
är att vissa av företagen i årsredovisningsstudien nämner diskonteringsfaktorn efter skatt
istället för före skatt.
Hur kassagenererande enheter definieras och hur fördelning av goodwill på dessa görs
skiljer sig en aning mellan företagen i studien. Vi kan konstatera att den lägsta nivå som
fördelning av goodwill sker på är på fabriksnivå, medans den högsta nivån är koncernnivå.
Att fördelning sker på så pass hög nivå skulle enligt redovisningsteorierna kunna förklaras
utifrån bonushypotesen i positive accounting theory då bland annat Duni och AAK använder
sig av bonussystem som bygger på resultat. Men då fördelning av goodwill på
kassagenererande enheter sker i diskussion med företagens revisorer så borde detta förhindra
att fördelning sker på en nivå som inte kan motiveras. Utifrån intervjuerna så verkar båda
företagen även utgå från ett försiktighetstänkande vid nedskrivningstestet vilket går emot
positive accounting teorins antagande om opportunistiskt beteende.
För företagen i fallstudien kan vi dra slutsatsen att Dunis fördelning av goodwill på
kassagenererande enheter sker på en lämplig nivå, då all goodwill direkt kan hänföras till
41
affärsområdet Professional ser vi ingen annan möjlig fördelning. För AAK är uppdelningen på
landsnivå lämplig då kassagenererande enheter på så sätt utgörs av fabriker.
6.2 Förslag till förbättring
Vi anser att fördelning borde kunna ske på landsnivå för de fyra fabrikerna i Sverige,
Danmark och Holland för AAK. Detta skulle förmodligen leda till en mer rättvisande bild
genom att nedskrivningsbehoven som kan föreligga i respektive fabrik inte absorberas när
fabrikerna slås ihop till en kassagenererande enhet.
6.3 Förslag till fortsatt forskning
Utifrån fallstudien har vi konstaterat att vid beräkningen av framtida kassaflöden så
uppstår större delen av värdet inte i perioden som bygger på budget och prognoser utan i den
oändliga perioden som efterföljer. Vi anser att det vore intressant att i framtiden undersöka
vilka antaganden som ligger till grunden för den långsiktiga tillväxttakt som väljs då denna i
stor grad kommer att påverka det totala framtida kassaflödet.
När vi utförde fallstudien och årsredovisningsstudien upptäckte vi att det inte verkar vara
särskilt många företag som har gjort nedskrivningar sedan de nya reglerna i IAS 36 infördes.
Därför anser vi att det vore intressant att undersöka hur många företag som faktiskt har gjort
nedskrivningar och undersöka hur de rent redovisningsmässigt har behandlats i resultat och
balansräkningen.
42
7. Källförteckning
Aarhuskarlshamn AB. (2009). Årsredovisning.
Bryman, A & Bell, E. (2005). Företagsekonomiska forskningsmetoder. Malmö: Liber
ekonomi.
Carlsson, M. Group controller. Duni. Malmö. Intervju 2010-05-06
Clarkson, M. (1995). A stakeholder framework for analyzing and evaluating corporate social
performance. Canada: Academy of management. Vol. 20 No.1 s.92-117
Deegan, C. Unerman, J. (2006). Financial Accounting Theory. England: Berkshire
Duni AB. (2009). Årsredovisning.
FAR Förlag. (2008). Internationell redovisningsstandard i Sverige IFRS/IAS 2008.
Stockholm: FAR Förlag
Marton, J. Falkman, P. Lumsden, M. Pettersson, A. Rimmel, G. (2008). IFRS- i teori och
praktik. Sundbyberg: Bonniers.
Nilsson, F. Koncernredovisningschef. Aarhuskarlshamn. Malmö. Intervju 2010-05-11
Thorell, P. (2004). Den nya koncernredovisningen. Malmö: Liber ekonomi i samarbete med
Ernst & Young.
Watts, L. Zimmerman, L. (1986). Positive accounting theory. England: Eastbourne
Yin, R. K (2007) Fallstudier: design och genomförande. Malmö: Liber ekonomi.
43
Bilaga 1 – Intervjuguide
1. Hur uppstod den goodwill som idag finns i er balansräkning?
2. Vid vilken/vilka tidpunkt på året utförs nedskrivningstestet av goodwill?
Återvinningsvärde
3. Vilken metod används vid beräkning av återvinningsvärde, nyttjandevärde eller
nettoförsäljningsvärde och hur motiveras valet av metod?
Nettoförsäljningsvärde
4. Vilka aspekter beaktas vid fastställande av nettoförsäljningsvärde?
Nyttjandevärde
5. Hur fastställer ni vilka framtida in- och utbetalningar goodwill ger upphov till?
6. Hur fastställs diskonteringsfaktorn och vilka risker tar ni hänsyn till?
Kassagenererande enheter
7. På vilken nivå fördelas goodwill och hur motiveras det?
8. Vilka svårigheter/utmaningar uppstår vid fördelning av goodwill på kassagenererande
enheter?
9. Vilka bedömningar görs för att fastställa vilka kassagenererande enheter som
förväntas dra nytta av effekterna av goodwill?
10. Hur skulle ni definiera begreppet kassagenererande enhet?
11. Vilka svårigheter tycker ni uppstår när definitionen skall tillämpas i praktiken?
44
Bilaga 2 – Studie av årsredovisningar
Studien grundar sig på följande företags årsredovisningar:
SAS AB
G & L Beijer AB
Aarhus Karlshamn AB
Systemair AB
Nobia AB
AB Fagerhult
JM AB
Mekonomen AB
B&B Tools AB
Atrium Ljungberg AB
Niscayah Group AB
Beijer Alma AB
Billerud AB
ÅF AB
BE Group AB
Avanza Bank Holding AB
Indutrade AB
Broström AB
Eniro AB
HEXPOL AB
Munters AB
IFS AB
Höganäs AB
SkiStar AB
Sweco AB
Hemtex AB
Peab AB
VBG Group
Cardo AB
HQ AB
Haldex AB
Nordnet AB
Rezidor Hotel Group AB
Bure Equity AB
Gunnebo AB
HiQ International AB
Nibe AB
SECTRA AB
KappAhl AB
Transcom AB
New Wawe Group
LBI AB
Addtech AB
Swedish Orphan Biovitrum AB
Duni AB
Betsson AB
Intrum Justitia AB
Neonet AB
Trade Doubler AB
ITAB Shop Concept AB
45
Steady
state
(mkr)
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
2013
0
3%
2014
0
3%
0
1%
0
0
0
Om s ättning:
- förändring i %
#########
#####
######### ######### ######## ######## ########
Totala kos tnader
- av om sättning i %
#########
#####
######### ######### ######## ######## ########
EBITDA
- EBITDA m arginal i %
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
######### ##### ######### ######### ####### ####### ####### ####### ####### #######
Avs krivningar:
- av om sättning i %
EBIT
- EBIT m arginal i %
######### ###### ######### ######### ######## ######## ######## ######## ######## ########
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
##### ######### ######### ####### ####### ####### ####### ####### #######
Skatt (26,3%)
Inves teringar
Förändring i rörels kapitalbehov
Summa fritt kassaflöde
0
0
0
0
0
0
0
######## ######## ######## ######## ######## ########
0 ######## ######## ######## ######## ######## ########
########
0
0
0
0
0
Bilaga 3 –
Impairment model,
Duni AB
0
Dis konterings faktor
######## ######## ######## ######## ######## ########
######## ######## ######## ######## ######## ########
Dis konterat fritt kas s aflöde
Clos ingbalance Fixed As s ets
Working capital
0
WC / SALES
WACC
Skulds ättnings grad
Eget kapital
Balans om s lutning
Antaganden:
Ris kfri ränta
Sys tem atis k ris k prem ie
Sm å bolags prem ie
Duni ris kprem ie
Beta
Avkastningskrav på eget kapital
Skatt
Låneränta
Kreditm arginal
Kostnad för kapital
Formel WACC
0
0
0
0
0
0
0
0 ######## ######## ######## ######## ######## ########
######### ###### ######### ######### ########
########
########
#########
#DIVISION/0!
NIBL
Upps kattat Equity value
Market Cap
#DIVISION/0!
Kommentarer och hänvisningar
10 års löptid på s vens k s tats obligation - http://www.riks banken.s e
ris kprem ies tudien 2009
ris kprem ies tudien 2009
Upps kattad
flik BETA
Enligt uträkning
http://www.ekonom ifakta.s e/s v/Fakta/Skatter/Skatterna_forklaras /Bolags s katt/
10 års löptid på s vens k s tats obligation - http://www.riks banken.s e
0,00%
Avkastningskrav på eget kapital bestäms enligt CAPM:
Re = Rf + Beta x (Rm – Rf) + företags s pecifik ris kprem ie
Re = avkas tnings krav på eget kapital
Rf = ris kfri ränta
Beta = m ått på volatilitet i ett företag eller en brans ch i förhållande till aktiem arknads index
WACC = vägd kapitalkos tnad
E = eget kapital
V= eget kapital + lånat kapital
Re = avkas tnings krav på eget kapital
D = lånat kapital
Rd = låneränta
Tc = s kattes ats
(Rm – Rf) = m arknadens ris kprem ie
0
Headroom
Den vanligas te form eln är den s om jag klis trat in nedan.
Förklaring
#DIVISION/0!
Goodwill
Nettotillgångar
Totala tillgångar
Uppgifter från Duni
Uppgifter från Duni
0,0%
EV (värdet för alla aktier) =