Ekonomin i svenneland
Sveriges Tillväxt
Sveriges bruttonationalprodukt, BNP, var 3 308 miljarder kronor under 2010. Jämfört med 2009
ökade BNP med hela 5,6 procent Senaste siffrorna över BNP per kvartal visar att BNP växte med
4,6 procent under tredje kvartalet i år.
BNP
Värdet av alla varor och tjänster som producerats i ett land under en viss tid kallas
bruttonationalprodukt, BNP. Sett över en längre period har Sveriges BNP utvecklats något
svagare än många EU- och OECD-länder. Från mitten av 1990-talet har dock Sveriges tillväxt
legat i nivå med, eller till och med något över, tillväxten i många jämförbara länder.
BNP Per capita
Bruttonationalprodukten, BNP, dividerat med antalet invånare i landet kallas BNP per capita. Det
är ett mått på ett lands produktion med hänsyn till befolkningsutvecklingen. Sveriges BNP per
capita har ökat sedan 1950 med undantag för några år på 1970-talet samt under 1990-talskrisen.
Som en effekt av finanskrisen såg vi också en nedgång under 2008 och 2009.
Välstånd
Ifall man har ett högre BNP per capita har man också ett bättre välstånd. Men det kan fortfarande vara
skillnader mellan olika länder när det gäller valstånd, för att vissa länder har fri vårt t.ex. medan vissa
länder får betala för detta och då blir välståndet mindre. Sverige har ett bra välstånd.
Löner
Lön är ersättning för arbete. Vilken nivå lönen ska ligga på är en fråga för bedömningar och
förhandlingar. De allra flesta är intresserade av att veta vilken lön man kan få inom olika
yrken. Då kan man till exempel botanisera i lönestatistik. Men siffrorna ska läsas med
försiktighet. Det finns väldigt många faktorer som påverkar just den lön du får.
Inflation
Inflation betyder att pengarna är mindre värda. Det vanligaste måttet på inflation är en
förändring av konsumentprisindex, KPI. När KPI ökar innebär det att den genomsnittliga
prisnivån på varor och tjänster i samhället har ökat. Om KPI skulle minska, det vill säga, om
prisnivån skulle sjunka kallas detta deflation.
Offentlig sektor
Till den offentliga sektorn hör stat, landsting och kommuner till. Den offentliga sektorns
huvuduppgift är att ta hand om saker som berör oss alla i samhället till exempel brott, trafik
mm. För att den offentliga sektorn skall kunna arbeta så effektivt som möjligt och nå ut till
medborgarna så har de olika arbetsuppgifterna finfördelats in till olika landsting/regioner och
i sin tur till olika kommuner.
Offentliga sektorns utgifter
Den offentliga sektorns huvudsakliga inkomst kommer från de skatter som vi medborgare
betalar. Skatterna används sedan av den offentliga sektorn för att kunna utföra de olika
uppgifter som angår alla i samhället. Den offentliga sektorn har två utgifter. Att med hjälp av
våra skattepengar utföra olika tjänster för oss medborgare. Vissa tjänster utnyttjas inte av alla
men ses som “gemensamma” för alla. Den andra utgiften är att omfördela pengar i samhället
så att alla kan ha det bra. Med omfördelning av pengar menas att de som tjänar mycket i lön
får betala högre skatt som går till olika former av bidrag mm vilket sedan delas ut till de som
av olika anledningar inte kan arbeta själva tex barn, pensionerade och sjuka.
Export och Import.
Sverige är ett land som är väldigt beroende av export. Sverige exporterar varor och
tjänster till ett värde som motsvarar halva Sveriges BNP. Detta värde har stigit rejält
under de senaste 20 åren. Framför allt har Sveriges tjänsteexport vuxit väldigt mycket.
Import är varor och tjänster som införs från andra länder. Importen av varor och tjänster
ligger på en lägre nivå än exporten. Importen motsvarar drygt 40 procent av Sveriges
BNP.
I stort sett har Sveriges export och import ökat stort under 20 års tid.
