Dnr SBN 27/2013
Beslutad SBN 2011-05-25 § 78, reviderad SBN 2013-04-24 § 65
Vägledning för strandskyddsbedömning
1
Innehållsförteckning
INLEDNING
3
Strandskydd från naturvårdslag till miljöbalk
4
Kort återblick
4
Vad säger lagstiftningen om strandskydd
5
ANNAN LAGSTIFTNING
9
FÖRUTSÄTTNINGAR OCH BEFINTLIGA MILJÖER
OCH VÄRDEN
10
Fornlämningar på land och i vatten
10
Riksintressen
11
Skyddade områden
12
Sociala värden
12
Ekologiska tjänster i kustmiljöer
13
Påverkan från arbeten i vatten
14
Miljöer med särskilt höga värden
14
HANINGE KOMMUNS VÄGLEDNING FÖR BEDÖMNING
19
Huvudsyftena
19
Särskilda skäl
21
Vanligt förekommande åtgärder inom strandskyddat område 22
Referenser och litteraturhänvisningar
27
Bilagor
27
2
INLEDNING
I Haninge kommun finns några av regionens mest attraktiva kust- och skärgårdsområden. Stränderna
intar här en särställning. Det är väsentligt att deras olika värden och funktioner tas tillvara långsiktigt.
Kust- och skärgårdsområdet i regionen är av riksintresse och ostörd natur är av stor betydelse för de
människor som bor och verkar i och kring Stockholm (Regionplanenämnden).
Stadsbyggnadsförvaltningens bygglovsavdelning har på uppdrag av stadsbyggnadsnämnden tagit fram
vägledning för Haninge kommuns prövning av strandskyddsdispenser. Vägledningen vänder sig både
till en intresserad allmänhet som till kommunens tjänstemän och politiker. Syftet med vägledningen är
denna ska utgöra ett underlag för tillämpningen av lagstiftningen i de ärenden som hanteras av
kommunens tjänstemän och politiker.
Haninges vägledning för strandskyddsbedömning har antagits av stadsbyggnadsnämnden 2011-05-25
§ 78.
Uppdatering/revidering har antagits av stadsbyggnadsnämnden 2012-04-24 § 65.
© Haninge kommun
Medverkande tjänstemän är Cecilia Granström, Lolita Törnblom och Jan Öström från
Stadsbyggnadsförvaltningens bygglovsenhet. Från kommunstyrelseförvaltningen har Erik Wijnblad
deltagit.
Fotografier på framsidan visar bebyggelse på Huvudskär samt en undervattensbild av Ålgräsäng som är
ett exempel på mjukbottenvegetation som är mycket betydelsefull för fisk och annan fauna
Fotografi sid 10 Haninge kommuns hemsida
Fotografier sid 15, 16 och 18 Erik Wijnblad
Fotografier övriga: Lolita Törnblom, Cecilia Granström
Kartmaterial: Ulla Pettersson stadsbyggnadsförvaltningen
3
Strandskydd från naturvårdslag till miljöbalk
Kort återblick
Den första strandskyddslagen infördes 1952. Syftet var att bevara allmänhetens möjligheter till friluftsliv vid
stränderna. Strandskyddsbestämmelserna skärptes något och överfördes till naturvårdslagen 1965.
Skyddet visade sig dock otillräckligt.
1975 infördes därför ett generellt förbud mot nybyggnad nära vattnet. Länsstyrelsen kunde i och med
det ange strandområden där särskilt tillstånd krävdes för att bygga nytt. Generellt strandskydd 100
meter in på land och ut i vattnet infördes och gäller i princip samtliga stränder vid vattendrag, sjöar och
hav. Länsstyrelsen kan besluta om utvidgat strandskydd upp till 300 meter inom till exempel områden
av riksintresse eller områden som i övrigt är särskilt värdefulla för friluftslivet eller växt- och djurlivet.
Strandområdena i Haninge kommun omfattas till största delen av utvidgat strandskydd om 300 meter.
1994 ändrades lagen så att syftet nu också är att bevara goda livsvillkor för växt- och djurliv på land och i vatten.
Stränderna bedömdes som särskilt värdefulla för djur- och växtliv av flera skäl. Många arter övervintrar
i strandnära zoner och övergången mellan land och vatten bedöms som mycket värdefulla. Områden
kan vara ointressanta för det rörliga friluftslivet men utgöra mycket viktiga livsmiljöer för växter och
djur.
Från och med den 1 juli 2009 gäller ny strandskyddslagstiftning vilket regleras i Miljöbalken (MB).
Syftet med den nya lagen är att öka det lokala och regionala inflytandet över strandskyddet. Lagen
innebär ett fortsatt generellt strandskydd i hela landet men med ett ökat ansvar för kommuner och
länsstyrelser.
Olika aktörer och deras roller i strandskyddsfrågor
Naturvårdsverket
Naturvårdsverkets roll är att på ett nationellt plan övervaka utvecklingen och att vägleda länsstyrelser
och kommuner i deras arbete med strandskyddet. Naturvårdsverket har möjlighet att överklaga
Länsstyrelsens beslut till Miljödomstolen.
Boverket. Boverket ska vägleda länsstyrelserna och kommunerna i deras arbete med att tillämpa det nya
regelverket i de delar som rör planprocessen, framförallt när det gäller översiktsplanering.
Kommunerna
Kommunerna har rätt att besluta om strandskyddsdispens i de flesta fall. De kan om förutsättningarna
finns peka ut områden i sina översiktsplaner som kan vara lämpliga för landsbygdsutveckling.
Kommunerna ska ansvara för tillsynen över strandskyddsområden med några undantag.
Länsstyrelsen
Länsstyrelserna ska vägleda kommunerna i deras arbete enligt det nya regelverket. Länsstyrelserna ska
granska de kommunala besluten och ska upphäva dessa om förutsättningar för dispens saknas.
Länsstyrelserna ska vägleda och granska de kommunala översiktsplanerna när det gäller utpekanden av
områden för landsbygdsutveckling. De ansvarar för dispenser och upphävanden liksom tillsynen av
strandskyddsområden när det gäller försvarsanläggningar, allmänna vägar och järnvägar samt områden
som skyddas av staten enligt kap 7 Miljöbalken.
Vägledning för strandskyddet
Naturvårdsverket och Boverket har tillsammans utarbetat en ny vägledning till länsstyrelser och
kommuner. Denna ligger till grund för Haninge kommuns vägledning för strandskyddsbedömning..
Strandskydd – en vägledning för planering och prövande, HANDBOK 2009:4, Naturvårdsverket 2009.
www.naturvardsverket.se
4
Vad säger lagstiftningen om strandskydd
Sedan 1 juli 2009 och 1 februari 2010 gäller nya bestämmelser beträffande skyddet av stränderna.
Strandskyddet, som gäller vid alla kuster, vid sjöar och vattendrag är ett generellt skydd som gäller över
hela landet på ett likartat sätt. Bestämmelserna gäller oavsett om det är glest- eller tätt bebyggt och
naturen behöver inte vara extra skyddsvärd för att beröras. (7 kap 13§ MB)
Strandskyddets syfte
Strandskyddet har två syften.
1. Det ena är att långsiktigt trygga invånarnas förutsättningar till att få allemansrättslig tillgång till
stränderna.
2. Det andra är att bevara goda livsvillkor för djur- och växtlivet på land och i vatten.
(7 kap 13§ MB)
Strandskyddets areella omfattning
Strandskyddet gäller inte bara i skärgården utan innefattar alla typer av sjöar och vattendrag såväl på
fastlandet som på öar. I den strandnära zonen ger övergången mellan land och vatten utrymme för
olika värdefulla livsmiljöer och funktioner. Ur ett biologiskt perspektiv är stränderna, både i vatten och
på land, hemort fört många rödlistade arter. Strandområdena är också mycket viktiga för invånarnas
rekreation och friluftsliv. De speciella naturmiljöerna som skiftar från tät skog till öppna landskap
bidrar till attraktionen. Hela Haninges kust och skärgårdsområden är av riksintresse för friluftslivet.
Det generella strandskyddet är 100 meter på land och 100 meter i vatten, även undervattensmiljön
inkluderas. Länsstyrelsen kan utvidga strandskyddet till 300 meter. (7 kap 14§ MB)
Strandskyddet är en förbudslagstiftning
Strandskyddet är en förbudslagstiftning som innebär att man inom ett strandskyddat område inte får:
• uppföra nya byggnader
• ändra användning av byggnader eller utföra anläggningar eller anordningar som förhindrar eller
avhåller allmänheten att beträda ett område där man annars fått färdats fritt
• göra grävnings- eller andra förberedelsearbeten för byggnader, anläggningar eller anordningar
• göra åtgärder som väsentligt förändrar livsvillkoren för djur- eller växtarter
(7 kap 15§ MB)
Förbuden gäller inte byggnader, anläggningar, anordningar eller åtgärder som behövs för arella näringar
som jordbruk, fiske och skogsbruk om de för sin funktion måste ligga inom strandskyddsområde och
som inte avser att tillgodose bostadsändamål. Näringen får inte vara av marginell betydelse, den skall ge
ett tillskott av betydelse för att undantag från prövning skall gälla. (7 kap 16§ MB)
Även andra åtgärder är undantagna tex verksamheter eller åtgärder som tillåtits av regeringen, allmänna
vägar enligt väglagen eller järnvägar enligt lagen om byggande av järnväg. (7 kap 16§ MB)
Länsstyrelsen har möjlighet att meddela föreskrifter att förbuden under vissa omständigheter inte skall
gälla kompletteringsåtgärder till huvudbyggnad. (7 kap 17 § MB).
Särskilda skäl som anges i lagtexten
I vissa fall kan man få dispens från förbudet att bygga strandnära om man har särskilda skäl. De
särskilda skälen innebär dock inte automatiskt att dispens kan medges. Åtgärden måste också vara
förenlig med strandskyddets båda syften dvs. att förutsättningarna för allemansrättslig tillgång till
strandområdet inte försämras och att livsbetingelserna för djur- och växtlivet inte påverkas på ett
oacceptabelt sätt. Detta gäller även vid upphävande av strandskydd i samband med detaljplan.
(7 kap 26§ MB)
5
De särskilda skälen som kan tillämpas vid en prövning är om området:
1. redan tagits i anspråk på ett sätt som gör att det saknar betydelse för strandskyddets syften,
2. är genom en väg, järnväg, bebyggelse, verksamhet eller annan exploatering är väl avskilt från
området närmast strandlinjen,
3. behövs för en anläggning som för sin funktion måste ligga vid vattnet och behovet inte kan
tillgodoses utanför området,
4. behövs för att utvidga en pågående verksamhet och utvidgningen inte kan genomföras utanför
området
5. behöver tas i anspråk för att tillgodose ett angeläget allmänt intresse som inte kan tillgodoses utanför
området, eller
6. behöver tas i anspråk för att tillgodose ett annat mycket angeläget intresse.
(7 kap 18c§ MB)
Haninges kommentarer till de särskilda skälen finns på sidan 19.
Landsbygdsutveckling
Inom vissa områden i landet kan man som särskilt skäl vid prövningen av en fråga om upphävande av,
eller dispens från, strandskyddet också beakta om ett strandnära läge för en byggnad, verksamhet,
anläggning eller åtgärd bidrar till utvecklingen av landsbygden (7 kap 18d, 18e §§ MB). Lagstiftningen
tillåter ej att kust- och skärgårdsområden pekas ut för landsbygdsutveckling i Haninge kommun. Med
område för landsbygdsutveckling i strandnära lägen avses vid tillämpningen av 18 d § ett område som,
enligt 7 kap. 18e§ punkt 4, inte är ett kust- eller kustskärgårdsområde från gränsen mot Norge till
Forsmark, utmed Ölands kust eller i Ångermanland från Veda vid Storfjärden till Skataudden vid
Näskefjärden.
Detaljplan och upphävande av strandskydd
Kommunen får enligt plan- och bygglagen bestämma att strandskyddet enligt miljöbalken ska upphävas
för ett område i en detaljplan om det finns särskilda skäl. Intresset av att ta området i anspråk på det
sätt som avses med planen ska väga tyngre än strandskyddsintresset.
De särskilda skälen som kan åberopas är lika som vid vanligt dispensförfarande. Även regeln om fri
passage ska tillämpas. Ett område mellan strandlinjen och byggnaderna ska inte omfattas av
upphävande av strandskydd så att fri passage för allmänheten och goda livsvillkor för växt- och
djurliv kan bevaras. Detta gäller dock inte om en sådan användning av området närmast
strandlinjen är omöjlig med hänsyn till de planerade byggnadernas eller anläggningarnas funktion.
I planprocessen har länsstyrelsen skyldighet att under samrådet verka för att strandskyddet inte hävs i
strid med strandskyddsreglerna enligt 7 kapitlet 18 c-g §§ Miljöbalken.
I Plan- och bygglagen regleras själva förfarandet för upphävandet av strandskyddet. De lagliga
förutsättningarna för att upphäva strandskyddet i detaljplan regleras i Miljöbalken.
Upphävande av strandskydd i detaljplaner som gäller försvarsanläggning, allmän väg, järnväg eller som
skyddas enligt andra bestämmelser i 7 kapitlet Miljöbalken och där skyddet har beslutats av någon
annan än kommunen beslutas av Länsstyrelsen. (7 kap 18§ MB)
Strandskyddet gäller åter
Där strandskyddet upphävts i områdesbestämmelser och detaljplaner enligt plan- och bygglagen
återinträder strandskyddet automatiskt när detaljplanen eller områdesbestämmelserna upphör eller
ersätts med ny detaljplan (7 kapitlet 18 g § MB). För detta krävs inget särskilt beslut. Det strandskydd
som gällde innan man beslutade om upphävandet gäller igen vilket kan innebära att även ett utvidgat
strandskydd kan återinträda.
6
Strandskydd i äldre detaljplaner före 1975
Strandskydd i viss omfattning ligger, enligt beslut av länsstyrelsen, kvar i detaljplaner som fastställts före
1 juli 1975. Detta avser alltid strandskydd i vatten med 100 meter och strandskydd på land 100 meter
där det finns allmän platsmark, till exempel vägar och parkmark.
Beslut om dispens
När en dispens från strandskyddet beslutas skall det särskilda skälet preciseras. Strandskyddets båda
syften måste alltid vara uppfyllda.
En fri passage för allmänheten och för att bevara goda livsvillkor för djur- och växtlivet skall anges i
varje dispensbeslut. Området skall förläggas mellan strandlinjen och byggnaderna eller anläggningarna.
Om användningen av området närmast strandlinjen blir omöjlig med hänsyn till de planerade
byggnadernas eller anläggningarnas funktion behöver man inte ange en fri passage. (7 kap 18f § MB)
Tomtplatsavgränsning eller i vilken utsträckningen marken får användas för det avsedda ändamålet
måste också anges i beslutet. (7 kap 18f § MB)
Vid ett beslut om dispens kan även villkor för dispensen bestämmas. (16 kap 2 § MB)
Dispensen upphör att gälla om inte åtgärden som dispensen avsåg påbörjas inom två år och avslutas
inom fem år från det beslutet vann laga kraft. (7 kap 18h § MB)
Vilka beslutar om dispens
Kommunen beslutar i de flesta ärendena men inte där länsstyrelsen har dispensrätt. (7 kap 18a § MB)
Länsstyrelsen beslutar i de enskilda dispensärenden som berör byggande av försvarsanläggning, allmän
väg eller järnväg. Man beslutar även inom skyddade områden som är beslutade av andra än
kommunen. Exempel på sådana områden är naturreservat, kulturreservat, nationalpark, naturminne,
biotopskyddsområde, djur- och växtskyddsområde, miljöskyddsområde, vattenskyddsområde, Natura
2000. (7 kap 18a § MB)
7
Överträdelse/tillsyn
Den som med uppsåt eller av oaktsamhet begår ett brott mot områdesskydd och bryter mot förbudet
att bygga och göra andra åtgärder utan dispens inom strandskyddat område kan dömas till böter eller
fängelse i högst 2 år (29 kap 2 § MB). Tillsynsmyndigheten, kommunen eller Länsstyrelsen, måste alltid
göra en åtalsanmälan vid misstanke om brott mot strandskyddet (26 kapitlet 2 § MB).
Tillsynsmyndigheten får meddela de förelägganden och förbud som behövs i ett enskilt fall för att
strandskyddslagstiftningen skall efterlevas eller att föreskrifter, domar och andra beslut skall följas (26
kapitlet 9 § MB). Beslut om förelägganden eller förbud får förenas med vite (26 kapitlet 14 § MB)
Länsstyrelsens överprövning av kommunernas dispenser
Länsstyrelsen skall överpröva kommunens dispensbeslut om man bedömer att det inte finns några
förutsättningar för dispens eller om det finns brist i ärendets handläggning som haft betydelse. Beslut
om överprövning skall ske senast tre veckor från det kommunens dispensbeslut inkommit till
Länsstyrelsen. (19 kap 3b § MB)
Överklagande
Om kommunen eller länsstyrelsen beslutar att avslå eller meddela dispens från strandskyddet kan
beslutet i det enskilda fallet överklagas av den det angår - den sökande, eller av den som är berörd av
beslutet i egenskap av markinnehavare eller särskild rätt till mark (16 kapitlet 12§ MB). Kommunens
och länsstyrelsens beslut att meddela dispens kan också överklagas av ideella föreningar som har till
ändamål att tillvarata naturskydds-, miljö-, eller friluftsintressen, detta gäller dock ej försvarets
anläggningar. (16 kap 13, 14 §§ MB)
Överklaganden av kommunens beslut hanteras av Länsstyrelsen i första hand.
Om länsstyrelsen beslutar att upphäva eller fastställa kommunens dispensbeslut kan detta överklagas till
Miljödomstolen och sedan vidare till Miljööverdomstolen. Miljööverdomstolens dom går ej att
överklaga
Hällmarker på Nåttarö
8
ANNAN LAGSTIFTNING
Strandskyddet har även kopplingar till annan lagstiftning vilken ibland beslutas av andra än kommunen.
Detta kan få till följd att två parallella beslut gäller och att ett beslut om dispens från strandskyddet inte
kan utnyttjas om inte beslut enligt den andra av lagstiftningarna kan ges och vice versa.
Plan – och bygglagen
De flesta åtgärder som omfattas av strandskyddsbestämmelserna är även lovpliktiga enligt Plan- och
bygglagen 8 kapitel 1, 2, 3, 6 och 9 §§. Vid planläggning omfattas följande paragrafer av
strandskyddsbestämmelserna: 4 kap 1,2,9 §§, 5 kap 7a, 22,26 §§, 12 kap 1 §, 13 kap 6 §.
Miljöbalken, områdesskydd
Områden som är skyddade enligt 7 kapitlet Miljöbalken, naturreservat, kulturreservat, nationalpark,
naturminne, biotopskyddsområde, djur- och växtskyddsområde, miljöskyddsområde kräver beslut både
avseende sina skyddsbestämmelser och strandskyddslagstiftningen. www.lansstyrelsen.se
Miljöbalken, miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd
Enligt 9 kapitlet Miljöbalken ska ansökan om miljöfarlig verksamhet enligt huvudregeln prövas av
miljödomstol. Vissa verksamheter prövas av länsstyrelsen, generalläkaren eller av kommunen. Med
miljöfarlig verksamhet menas verksamhet som kan medföra utsläpp eller andra störningar från mark, fast
egendom eller fasta anläggningar på ett sätt som kan innebära olägenhet för människors hälsa eller miljön.
Exempel på en miljöfarlig verksamhet är uppläggning av muddermassor, vindkraftverk och avloppsanläggningar, vilka normalt handläggs av Södertörns miljö- och hälsoskyddsförbund. www.smohf.se
Miljöbalken, vattenverksamhet
Arbeten i eller nära ett vattenområde, exempelvis muddring eller anläggande av en brygga eller pir
betraktas enligt 11 kapitlet 2 § Miljöbalken som vattenverksamhet. Vattenverksamheter kräver tillstånd
från miljödomstolen. För vissa mindre verksamheter räcker det dock med en anmälan till länsstyrelsen.
Om det är uppenbart att varken allmänna eller enskilda intressen skadas genom vattenverksamhetens
inverkan på vattenförhållandena behövs varken tillstånd eller anmälan enligt 11 kapitlet 12§
Miljöbalken. www.lansstyrelsen.se
Fastighetsbildningslagen
Enligt 3 kapitlet 2 § 2 Fastighetsbildningslagen ska fastighetsbildning ske så att den inte motverkar
syftet med naturvårdsföreskrifter eller andra särskilda bestämmelser för marks bebyggande eller
användning, till exempel strandskyddsbestämmelser. Lantmäterimyndigheten prövar frågor kring
fastighetsbildning. www.lantmateriet.se
Kulturminneslagen
När strandskyddet hävts eller dispens meddelats inom ett område där fasta fornlämningar, skeppsvrak
eller andra fornlämningar under vatten är kända, alternativt framkommer vid arbetsföretaget, ska
länsstyrelsen tillämpa bestämmelserna i Lagen (1988:950) om kulturminnen m.m. Lagen omfattar även
byggnadsminnen, kyrkor, kyrkotomter och begravningsplatser vilka delvis hanteras av
Riksantikvarieämbetet vid sidan av Länsstyrelsen. www.lansstyrelsen.se www.raa.se
Ledningsrättslagen och Anläggningslagen
Inom strandskyddat område kan flera olika typer av ledningar/kablar finnas. Exempel på sådana är
kraftledningar, telekablar och vattenledningar. Vid planerade arbeten inom strandskyddat område måste
man därför först ta reda på om några sådana är aktuella innan man planerar sin åtgärd. Speciellt viktigt
är detta i vattenområden där det kan bli nödvändigt att den ledningshållande parten märker ut
ledningarnas läge så att dessa inte skadas vid ett byggnadsåtgärd. Exempel på ledningshållare i Haninge
kommun är Vattenfall eldistribution AB, stadsbyggnadsförvaltningen VA-avdelning och Telia AB.
9
FÖRUTSÄTTNINGAR, BEFINTLIGA MILJÖER OCH
VÄRDEN
Fornlämningar på land och i vatten
Haninge kommun utgör en kulturbygd där fornlämningar finns både på land och i vatten.
Fornlämningar är skyddade i enlighet med bestämmelser i Lag (1988:950) om kulturminnen m.m. och
får inte skadas. I lagen anges vad som är en fast fornlämning, vilken utbredning en sådan har och hur
tillståndsprövningen går till. Länsstyrelsen beslutar om fornlämningar och Riksantikvarieämbetet
beslutar om fornfynd. Den som på något sätt vill ändra en fast fornlämning måste ha länsstyrelsens
tillstånd.
Fasta fornlämningar är lämningar efter människors verksamhet under forna tider, som har tillkommit
genom äldre tiders bruk och som är varaktigt övergivna. I lagen räknas följande kategorier upp:
1. gravar, gravbyggnader och gravfält samt kyrkogårdar och andra begravningsplatser,
2. resta stenar samt stenar och bergytor med inskrifter, symboler, märken och bilder samt andra
ristningar eller målningar,
3. kors och minnesvårdar,
4. samlingsplatser för rättskipning, kult, handel och andra allmänna ändamål,
5. lämningar av bostäder, boplatser och arbetsplatser samt kulturlager som uppkommit vid bruket av
sådana bostäder eller platser, liksom lämningar efter arbetsliv och näringsfång,
6. ruiner av borgar, slott, kloster, kyrkobyggnader och försvarsanläggningar samt av andra märkliga
byggnader och byggnadsverk,
7. färdvägar och broar, hamnanläggningar, vårdkasar, vägmärken, sjömärken och likartade anläggningar
för samfärdsel samt gränsmärken och labyrinter,
8. skeppsvrak, om minst etthundra år kan antas ha gått sedan skeppet blev vrak.
Fasta fornlämningar är också naturbildningar till vilka ålderdomliga bruk, sägner eller märkliga
historiska minnen är knutna liksom lämningar efter äldre folklig kult.
Alla ovan uppräknade fornlämningstyper kan finnas inom strandskyddat område. Det är därför viktigt
att man först tar reda på om några fornlämningar finns på platsen eller i vattnet innan man planerar sin
åtgärd. Riksantikvarieämbetet, www.raa.se, har en informativ söktjänst som kallas ”Fornsök” vilken
omfattar fornlämningar på både land och i vatten. Om man under arbetenas gång påträffar en ny
fornlämning måste man ta kontakt med Länsstyrelsen innan man går vidare med projektet.
Resta stenar är exempel på fast fornlämning
10
I Huvudskärsarkipelagen finns riksintressen för kulturmiljövård, friluftsliv och naturvård samt naturreservat
Riksintressen
Mark- och vattenområden ska enligt miljöbalkens 3 och 4 kapitel användas för ändamål de är mest
lämpade för och som från allmän synpunkt ger en god hushållning med resurser. Vissa områden kan ha
så stora värden att de är av vikt för hela landet. Området förklaras då som ett riksintresse. När man
utför förändringar i ett sådant område ska riksintressets värden ges företräde framför motstående
intressen, förutsatt att inte även dessa är av riksintresse. Områden som är av riksintresse för:
• naturvård,
• kulturmiljövård,
• friluftsliv och
• totalförsvar
ska skyddas mot åtgärder som innebär påtaglig skada. I prövning av strandskyddsdispens ska bland
annat riksintressena ligga till grund för bedömningen.
För utförligare information om riksintressena för kulturmiljön i Haninge se bilaga 6. Se även
www.raa.se om riksintresseområden generellt.
11
Skyddade områden
Länsstyrelsen beslutar om strandskyddsdispenser inom skyddade områden som är beslutade av andra
än kommunen. Exempel på sådana områden är:
• naturreservat,
• kulturreservat,
• nationalpark,
• naturminne,
• biotopskyddsområde,
• djur- och växtskyddsområde,
• miljöskyddsområde,
• vattenskyddsområde,
• Natura 2000.
I Haninge finns inga kulturreservat men de andra kategorierna av skyddade områden finns
representerade.
Sociala värden
Stränder och vatten är en viktig del av de naturområden som finns i den storstadsnära regionen, som
Haninge kommun är en del av. Många människor vistas i dessa områden för att finna lugn, rekreation
eller äventyr och möjlighet till upptäcksfärder. Enligt förarbetena till strandskyddslagstiftningen gäller
skyddet inte bara den fysiska tillgången till strandområden utan även allmänhetens uppfattning av
möjligheterna att vistas i och i närheten av strandområden. Är området tillgängligt eller kan en åtgärd
uppfattas som avvisande och därmed verka inskränkande på tillgängligheten för allmänheten?
Hur en åtgärd påverkar strandskyddet skall bedömas ur ett långtidsperspektiv.
12
Ekologiska tjänster i kustmiljöer
Kustområdet i Haninge är en del av Östersjöns unika ekosystem och hyser en mängd olika miljöer, eller
biotoper där olika djur och växter från salt och sötvatten lever. Den största mångfalden och den största
biologiska produktionen finns i grunda områden, långgrunda vikar, blåstångsbälten m.m. Organismerna
och biotoperna har inte bara ett värde i sig utan är direkt nyttiga för oss människor, de utför så kallade
ekologiska tjänster. Nedan beskrivs några exempel på ekologiska tjänster:
Erosionskontroll
Växterna i strandzonen, både på land och i vatten, bygger med sina rötter en tät väv genom grus, sand
och sedimentstränder. Rötterna binder samman bottenmaterialet och skyddar stränderna vid
isskjuvning, vågor och avrinning från land vid regn. Vass, som har större delen av sin biomassa under
vatten, skapar mycket kraftiga rotmattor. Tas vassen, eller andra växter bort, riskerar inte bara stranden
sakta eroderas bort utan det kan också leda till att sedimentpåverkan på vattenområdena utanför ökas
kraftigt. Det i sin tur kan leda till att de förekommande biotoperna påverkas negativt eller försvinner.
Upptag av näringsämnen
Strandzonen är mycket produktiv (det växer mycket vilket ger föda åt djur) och tar därför upp mycket
näringsämnen från sediment men framförallt från avrinning från land. Detta gäller både växterna på
land men också sjögräs eller alger i vattnet utanför. Försämras växternas förutsättningar eller om de tas
bort, kommer läckaget av näring från avrinningen från land nå längre ut i havet (eller sjön) och bidra till
negativa övergödningseffekter, exempelvis algblomning.
Sedimentbuffert
Med avrinning från land kommer förutom näringsämnen även stora mängder partiklar. Partiklarna
fastnar effektivt i tät vegetation och sedimenterar på grund av de svaga vattenströmmar som är i tät
vegetation. Tas vegetation bort ökar uppgrumlingen i vattenområdena utanför vilket kan leda till
försämrade ljusförhållanden och därmed försämrade livsmiljöer på bottnarna med negativa ekologiska
följdeffekter.
Häckning för fåglar
Strandvegetationen, särskilt vassområden och liknande miljöer har stor betydelse för fåglar, för
häckning med också som födosök och gömställe. Minskad strandvegetation minskar därmed fågellivet i
ett område.
Lekplats för fisk
Ett sextiotal fiskarter finns i norra Östersjön och är mer eller mindre vanliga. De har olika krav på
lekmiljöer men en stor del är knutna till kustmiljöerna. Gäddor leker välbekant i vassar och andra
mycket grunda områden, abborrar och strömming lägger ofta sin rom i vegetation som är lite djupare.
Sjuryggen, en ovanlig fisk i Östersjön, behöver ostörda miljöer i den exponerade kusten. Det är svårt att
peka på enskilda viktiga miljöer men ofta behövs naturliga kustmiljöer med vegetation eller lite
sedimentation. Försvinner dessa miljöer, eller förändras, riskerar kustfisken minska ytterligare.
Uppväxtområden och födokälla för fisk
Vegetationsklädda bottnar är tveklöst de mest artrika biotoperna i kusten; här skapas miljöer för
snäckor, musslor, räkor, anemondjur och andra ovanliga djurgrupper. Dels skapas här komplexa
födovävar men de utgör också ett ”skafferi” för fiskar men också gömställe för fiskarter under sin
yngelfas. Vegetationen är viktig både för arter som kläcks här men också för fiskarter som t.ex. torsk
som förökar sig långt ut i havet. På så vis är de vegetationsklädda bottnarna inte bara viktiga för kusten
utan för hela Östersjöns ekosystem.
13
Biologisk mångfald och produktion
De grunda miljöerna har hög biologisk mångfald men också mycket stor biologisk produktion.
Biologisk produktion är uppenbar i vegetationsklädda bottnar men även ”kal” botten är täckt av lager
med encelliga alger som kan ha lika stor produktion som synliga växter. Kustmiljön anses stå för upp
till 25% av all produktion i Östersjön trots att den står för en mycket liten ytandel. Påverkan på
kustmiljö kan alltså få konsekvenser för hela Östersjöns ekosystem.
Påverkan från arbeten i vatten
Förändrade strömningsförhållanden
Konstruktioner i vatten påverkar vattenströmmarna. I skyddande områden med liten vattenomsättning
kan strömmarna bromsas ytterligare med ökad sedimentation som följd. Det kan få negativa
konskvenser, t.ex. ökad syreförbrukning med syrebrist som följd, försämrade ljusförhållanden för
växter med konsekvenser för biologisk produktion och betydelsen som substrat för andra organismer.
Fysisk störning
Konstruktioner kan naturligtvis orsaka att biotoper försvinner. Nya konstruktioner kan också leda till
återkommande störningar genom ökad båttrafik, rörelser i konstruktionen (bryggan) m.m. Det kan leda
till dåliga förhållanden för vegetation, att fiskar och fåglar undviker området.
Ökade halter av gifter och sediment i vattnet
Vid muddring och konstruktionen av en anläggning riskerar sediment att röras upp. Dels har
sedimentet en skuggande effekt som kan pågå ganska länge beroende på vattenrörelser och sedimentets
beskaffenhet och dels kan ämnen bundna i sedimentet frisättas. I tidigare exploaterade områden finns
risk att gifter eller olja frisätts, i naturområden frisätts syrekonsumerande material och näringsämnen.
Ljud och förändringar av ljusförhållanden
På samma sätt som den direkta fysiska störningen kan anläggningar, både under konstruktion och
efter uppförande, orsaka störningar i form av ljus eller ljud för fiskar. Bryggor, och andra
skuggande anläggningar försvårar för växter i vattnet och minskar produktion och möjligt
utnyttjande av andra organismer.
Miljöer med särskilt höga värden
I Haninge kommun finns i lag skyddade och särskilt utpekade områden med höga värden. Det är
områden som naturreservat, djurskyddsområden, Natura 2000-områden m.m.
Vattenmiljöer i kustområden
I vattenmiljöer är värdena knutna till områden med hög biologisk mångfald, och produktion; områden
med betydelse för många olika organismgrupper. Dessa områden finns framförallt i grunda områden, i
första hand vegetationstäckta områden ned till ca 10 meter.
Nedan har de biotoper som bedömts ha störst värde listats. Områdesindelningarna följer
Naturvårdsverkets indelning (Naturvårdsverket 2009) med tillägg för rev och sandbankar som är
utpekade Natura 2000-biotoper (Naturvårdsverkets webbplats).
Mynningar, deltan och estuarier (bräckvattenområden)
Detta är miljöer som bland annat har stor betydelse för fisk och fågelliv. I kommunen finns i första
hand mynningar (åmynningar), t.ex. Vitsån och Husbyåns mynningar i havet.
14
Laguner och flador samt grunda skyddade havsvikar
Detta är mycket skyddade vikar, ibland nästan helt avsnörda vikar. Vikarna har en speciell miljö; de är
ibland mycket påverkade av sötvatten vilket ger speciell livsmiljö för vattenorganismerna. De har ofta
hög biologisk produktion och stor betydelse för fisklek, men även för fågellivet.
En skyddad högproduktiv vik i mellanskärgården (Björkö) med
vass och mycket tät blåstång
Rev och sandbankar
Rev och sandbankar är geologiska eller biologiska formationer, där berg, eller bankar av sand, grus eller
block sticker upp ur den omgivande botten. Här finns ofta en zonering av flora och fauna och reven
kan ha stor betydelse för fiskpopulationer.
Områden för fiskars reproduktion
Områden utpekade av länsstyrelse eller Fiskeriverket som viktiga för fiskars reproduktion m.m.
Grunda hårdbottnar med vegetationsbälten
Grunda hårdbottnar är ofta beväxta med brun-, röd och grönalger som kan bilda bälten på olika djup,
med blåstångsbälten som karaktäristisk art för Östersjöns hårda bottnar. Algerna i allmänhet och
blåstången i synnerhet bilder en struktur som fungerar som gömställe, källa för mat, livs- och
rekryteringsmiljö för olika andra organismer. De är de mest artrika miljöerna i kusten och mycket
viktiga för fiskar som lekplats och uppväxtmiljö.
Blåstångsbälte med påväxtalger utanför Fjärdlång
15
Grunda mjuka bottnar med vegetation
Detta är artrika miljöer som är ganska vanligt förekommande i kommunen, framförallt i inner- och
mellanskärgården. De är mycket produktive, artrika och har mycket stor betydelse för fiskars lek, men
också som uppväxtmiljöer för fiskarter som leker i andra miljöer.
Musselbankar
Blåmusslan filtrerar, och därmed tar upp, stora mängder näringsämnen. Den lever i huvudsak på hårda
bottnar ned till ca 20 m djup och förekommer lokalt i mycket stora mängder. Musselbankar utgör
nödvändiga lokaler för mat för sjöfåglar som dyker ned och äter musslor. Musslor utgör också viktigt
källa till mat för flera fiskarter. Musselbankar kan vara rev beväxta med musslor över en viss
täckningsgrad.
Landmiljöer
Naturligt öppna stränder
Naturligt öppna stränder till följd av isrivning eller isskjutning eller vattenståndsfluktuationer, öppna
naturmarksstränder med låg eller ingen betesintensitet.
Hävdade, öppna strandängar och sjöstränder
Oftast mycket flacka och friska (fuktiga) stränder med vegetation av kortväxt gräs eller halvgräs, till
exempel intensivt betad mark med gräsvegetation kortsnaggad ned till vattnet.
Havsstrandängar
Vegetationen på havsstrandängarna är ofta artrik. På grund av en varierande översvämningpåverkan
delas ängarna upp i olika zoner med olika miljö där allt från att vass och sävarter till starr och storvuxna
örter kan hittas. I de grunda vattnet trivs bl.a. många insektsarter som i sin tur blir föda åt de fåglar som
använder havsstrandängarna som häckningsplats. Hit räknas tex. vadare, måsar och tärnor. Hävdade
strandängar ger också goda lekmöjligheter för bl.a. brushanar.
Betande kor på en strandäng, Ålö
Sandstränder
Floran på sandstränder är ofta specialiserad för att klara av den hårda miljön. Arterna som finns här är
ovanliga och förekommer annars enbart på sandmark i inlandet. Miljön på sandstränder är ofta väldigt
saltpåverkad. Detta gör att de växter som finns här måste vara anpassade till den uttorkande effekten
som den höga salthalten har. Man ser ofta att växterna har tjocka blad och stjälkar eller vaxartad yta på
bladen för att minska vattenförlusten. En del växter har även förmågan att utsöndra överskott av salt.
16
Sandstränderna är också hem för många grävande organismer. Speciellt värdefulla är sandstränder längs
meandrande vattendrag, där stor variation av olika lutningar, fraktioner och exponeringsgrader finns
representerade inom korta strandavsnitt.
Minerogena stränder vid sjöar och vattendrag med naturliga vattenståndsfluktuationer
Biotopen utgörs relativt snabbt eroderande stränder (där jordarten består av berg- och mineralpartiklar)
där vattenståndsfluktuationerna orsakar relativ snabb erosion. De kan utgöras av bankar längs
vattendrag eller revlar i bakvattenpartier. Livsmiljön förekommer också i stora sjöars bränningszon eller
i anslutning till grustag och grusgropar.
De är en viktig livsmiljö för många hotade insektsarter som delvis lever nedgrävda och hotade mossor
är knutna till denna livsmiljö
Strandbrinkar
Strandbrinkar, erosionszoner längs sjöar och vattendrag med blottade branter utgör livsmiljö för t.ex.
fågelarter som strömstare.
Ravinskogar
Pga sitt svåravverkade läge är dessa skogar ofta opåverkade av avverkning. Skogarna har också ofta
stort inslag av död ved. Detta gör att de fungerar som refuger för arter som är beroende av skogar med
lång kontinuitet och död ved.
Strandskogar
Strandskogar är ofta artrika med avseende på många organismgrupper. Flertalet lövträdsarter trivs i de
fuktiga skogarna vilket i sin tur gör att man kan hitta många vedlevande svampar här. Strandskogarna
innehåller ofta en hög andel död ved. Detta är inte enbart till gagn för svampar, utan även för fåglar
som lever av insekterna i den döda veden. Antalet arter av lever- och bladmossor är ofta högre här än i
omgivande skogar.
Våtmarker i anslutning till sjöar och vattendrag
Våtmarker fungerar som ett reningsverk där näringsämnen som fosfor och kväve binds. Dessa skulle
annars ha förts direkt ut i sjöar och hav och bidragit till övergödning och algblomning. Våtmarkerna
förhindrar även att sediment förs ut i vattnet där det annars skulle haft en negativ inverkan på alger och
andra organismer. Förutom detta är våtmarkerna viktiga häckningsområden för flertalet fågelarter bl. a.,
kornknarr och brushane.
Sjöar och vattendrag
Områden som är särskilt viktiga för fågellivet eller fiskförekomsten
Vitsån och Husbyån och deras tillflöden utgör två vattensystem där öring leker. Vitsån anses som den
viktigaste lokalen för öringen i Stockholms Län.
Områden som till minst 50 procent består av obebyggt strandskyddsområde
Områden som utgörs av obebyggda öar, uddar och näs som till mer än 50 procent består av obebyggt
strandskyddsområde
Naturliga, oreglerade hela vattendrag och stränder
Forsar och vattenfall
Forsar och vattenfall är viktiga områden för bl.a. syrekrävande arter av ryggradslösa djur, för
födosökande fåglar och däggdjur och som vinteruppehållsplats. Många växtarter som kräver mycket
fukt trivs i närheten av forsar och vattenfall. I kommunen finns exempel på forsar i Vitsåns nedre lopp
vid Berga i den sk. Bergaravinen.
17
Vattendrag som ansluter till åsar
Rullstensåsar är viktiga för vår dricksvattenförsörjning eftersom de håller goda grundvattentillgångar.
För att förhindra föroreningar eller en lägre vattentillförsel bör därför vattendrag som ansluter till åsar
skyddas.
Klarvattensjöar med kransalger
Klarvattensjöar är näringsfattiga sjöar med låg produktion och utan större mängder humusämnen. Den
låga produktionen leder i sin tur till en låg nedbrytning och en god syretillgång. Detta gör att solljuset
kan ta sig långt ner i sjön och fotosyntesen kan därför ske på relativt stora djup.
Kransalger har höga krav på livsmiljöer och flera är rödlistade.
Fisktomma sjöar och vattensamlingar
Naturligt fisktomma sjöar är framförallt mindre sjöar och/eller högt belägna. Sådana sjöar, men också
mindre vattensamlingar utan fisk har stor betydelse för grod- och kräldjur, men också för vattenlevande
insekter då fisk ofta utgör predatorer för dessa arter.
Naturligt näringsrika sjöar
Naturligt näringsrika sjöar är känsliga för förändringar av vattennivån. En sänkning av vattennivån kan
leda till att den naturliga processen som leder till igenväxt går snabbare. Sjöarna är dessutom känsliga
för en förändring i de naturliga variationerna av vattenståndet som sker under året. Förändras dessa kan
t ex vassbältet sprida ut sig.
Naturlig sandstrand på södra Nåttarö
18
HANINGE KOMMUNS VÄGLEDNING FÖR
STRANDSKYDDS BEDÖMNING
Naturvårdsverket och Boverket har i en handbok (2009:4 utgåva 2) gjort en vägledning till hur
strandskyddspliktiga åtgärder ska hanteras och hur olika begrepp ska tolkas, nedan benämnt
Naturvårdsverkets vägledning.
Nedan följer en uppställning över de två huvudsyftena, de särskilda skälen och vanligt förekommande
åtgärder inom strandskyddat område i Haninge kommun. I de fall Naturvårdsverket har angivit
riktlinjer för åtgärdernas hantering redovisas dessa i förkortad text. För full text hänvisas till
www.naturvardsverket.se.
Haninge kommun vill förtydliga och ytterligare fördjupa vägledningen i strandskyddsärenden varför
kommunens ställningstagande och vägledning redovisas. Naturvårdsverkets och kommunens tolkningar
av bestämmelserna rörande strandskyddet är till skillnad från lagar, förordningar, och föreskrifter inte
juridiskt bindande, utan just vägledande. (sid 7 Naturvårdsverket) Det är kommunens vägledning som
utgör riktlinjer för nämnd och förvaltnings behandling av strandskyddsärenden.
I de fall Haninge kommun vill förtydliga eller ytterligare fördjupa Naturvårdsverkets riktlinjer eller där
sådana saknas redovisas även Haninge kommuns kompletterande vägledning.
De två huvudsyftena
Huvudsyften
Naturvårdsverkets vägledning
Haninges förtydligande
långsiktigt trygga
förutsättningarna
för allemansrättslig
tillgång till
strandområden
Inte bara den fysiska tillgången till
strandområdet utan även allmänhetens
rätt eller upplevelse att vistas i
strandområdet eller deras uppfattning av
möjligheterna att vistas i strandområdet
(sid 73 Naturvårdsverket) Om allmänhetens tillgång till strandområdet påverkas
på ett oacceptabelt sätt får man inte ge
dispens. Områden som idag inte har några
speciella värden kan med tiden utveckla
höga värden. (sid 73 Naturvårdsverket)
Lika Naturvårdsverkets riktlinjer.
långsiktigt bevara
goda livsvillkor för
djur- och växtlivet
på land och i vatten
Om de biologiska värdena påverkas på ett
oacceptabelt sätt får man inte ge dispens.
Områden som idag inte har några speciella
värden kan med tiden utveckla höga
värden. (sid 73 Naturvårdsverket)
Man bör normalt aldrig ge dispens i och
vid följande områden och naturtyper:
• områden som omfattas av
områdesskydd eller som är särskilt
utpekade enligt lag (nationalpark,
naturreservat, naturminnen,
biotopskyddsområden, växt- och
djurskyddsområden, Natura 2000områden riksintressen för natur och
friluftsliv)
• Områden i nära anslutning till skyddad
natur
• Områden som har redovisats i ängsoch betesmarksinventeringen och
våtmarksinventeringen eller
andranationella bevarandeplaner
Lika Naturvårdsverket riktlinjer, därutöver med
ledning av kommunens översiktsplan samt att i
avvägning mellan muddring och längre bryggor
ska muddring undvikas.
19
Huvudsyfte
Naturvårdsverkets vägledning
Haninges förtydligande
Fortsättning från
föregående sida.
• Nyckelbiotoper och naturvärdesobjekt
enligt skogsvårdsstyrelsens inventering
Sjöar och sjösystem
• områden som är särskilt viktiga för
fågellivet elle fiskförekomsten
• områden som utgörs av obebyggda öar,
uddar och näs som till mer än 50
procent består av obebyggt
strandskyddsområde
• områden som till minst 50 procent
består av obebyggt strandskyddsområde
långsiktigt bevara
goda livsvillkor för
djur- och växtlivet på
land och i vatten
• naturliga, oreglerade hela vattendrag
och stränder (sid 84 Naturvårdsverket)
• vattendrag som ansluter till åsar –
källpåverkan
• klarvattensjöar med kransalger
• fisktomma sjöar
• naturligt näringsrika sjöar och
näringsrika stränder
Strandområden
• naturligt öppna stränder
• hävdade, öppna strandängar och
sjöstränder
• havsstrandängar
• sandstränder
• minerogena stränder vid sjöar och
vattendrag med naturliga
vattenståndsfluktuationer
• sanddynsområden
• flacka landhöjningsstränder
• strandbrinkar
Våtmarker och skogar
• ravinskogar
• strandskogar
• våtmarker i anslutning till sjöar och
vattendrag
Havsområden
• mynningar, deltan och estuarier
• laguner och flador
• grunda skyddade havsvikar
• grunda mjuka bottnar med vegetation
• grunda bottnar med vegetationsbälten
• musselbankar
(sid 85 Naturvårdsverket)
20
Lika Naturvårdsverkets riktlinjer.
Restriktiv bedömning.
Särskilda skäl
Särskilt skäl
Naturvårdsverkets vägledning
Haninges förtydligande
1. redan har tagits i
anspråk på ett
sätt som gör att
det saknar
betydelse för
strandskyddets
syften
Komplementbyggnader kan vara skäl för
dispens om de utförs inom befintlig
tomtplats eller etablerad hemfridszon och
saknar betydelse för strandskyddets syften
(sid 50 Naturvårdsverket)
Åtgärden ska ha tillkommit på laglig väg.
(sid 52 Naturvårdsverket)
Lika Naturvårdsverkets riktlinjer.
2. den aktuella
platsen är
genom en väg,
järnväg, bebyggelse, verksamhet
eller annan
exploatering är
väl avskilt från
området närmast
strandlinjen,
Den avskiljande effekten ska bero på att
människor har exploaterat mark (ej
kalhygge eller liknande). Med avskiljande
exploatering avses t.ex. inte mindre
trafikerade vägar, järnvägar, gång- eller
cykelvägar, parkeringsplatser, bryggor,
pirar, fotbollsplaner eller golfbanor.
(sid 52 Naturvårdsverket)
Lika Naturvårdsverkets riktlinjer.
3. behövs för en
anläggning som
för sin funktion
måste ligga vid
vattnet och
behovet inte kan
tillgodoses utanför området,
Exempel på anläggningar som måste ligga
vid vattnet är brygga som behövs för
näringsverksamhet. Prövning av brygga
för enskilt ändamål ska vägas mot
möjligheterna till gemensam brygga.
(sid 55 Naturvårdsverket)
Lika Naturvårdsverkets riktlinjer.
4. behövs för att
utvidga en
pågående
verksamhet och
utvidgningen
inte kan genomföras utanför
området,
Verksamheter ska i första hand alltid
utvidgas utanför strandskyddat område.
Exempel på verksamheter är industrier
och hamnområden. Bostadsbyggnader,
fritidshus, uthyrningsstugor och
campingstugor är exempel som inte
omfattas av detta skäl.
(sid 56 Naturvårdsverket)
Lika Naturvårdsverkets riktlinjer.
5. behöver tas i
anspråk för att
tillgodose ett
angeläget
allmänt intresse
som inte kan
tillgodoses
utanför området,
Avser åtgärder som tillgodoser
kommunens behov av tätortsutveckling,
olika typer av infrastrukturanläggningar,
anpassning av miljön för bättre
tillgänglighet för funktionshindrade eller
åtgärder som betingas av frilufts-,
naturvårds-, miljö-, eller kulturhistoriska
intressen. Åtgärden ska ge långsiktiga
fördelar för samhället. Förutsättningen är
att annan placering är omöjlig eller
orimlig. (sid 57 Naturvårdsverket)
Lika Naturvårdsverkets riktlinjer.
Angeläget allmänt intresse ska främjas. T ex kan
båtavloppstömning, toaletter och
sop-/avfallsanordning samt därtill hörande
bryggor m m vara ett angeläget allmänt
ändamål.
21
Särskilt skäl
Naturvårdsverkets vägledning
Haninges förtydligande
6. behöver tas i
anspråk för att
tillgodose ett
annat mycket
angeläget
intresse
Detta innebär mycket speciella
omständigheter som är unika till sin
karaktär. Möjlighet att nyttja detta är litet
då strandskyddet är ett allmänt intresse
som är så starkt att det i normalfallet har
företräde framför andra allmänna eller
enskilda intressen.
(sid 58 Naturvårdsverket)
Lika Naturvårdsverkets riktlinjer.
Särskilda skäl för
dispens i
landsbygdsutvecklingsområden
Kommuner kan inte peka ut områden i
kust- och kustskärgårdsområdet bl a från
gränsen mot Norge till Forsmark
(sid 13 och sid 58, Naturvårdsverket)
Lika Naturvårdsverkets riktlinjer.
I Haninge kommun finns inte möjlighet att peka
ut områden för landsbygdsutveckling, LIS, i
strandnära områden
Vanligt förekommande åtgärder inom strandskyddat område
Åtgärder
Naturvårdsverkets vägledning
Haninges förtydligande
Anläggningar för
allmänhetens
friluftsliv: raststugor, vindskydd,
eldstäder, tältplatser, toaletter,
sopanordningar,
badplatser,
badbryggor m m
Anläggning inom strandskyddat område
behöver inte alltid ligga vid vattnet
(sid 133 Naturvårdsverket)
Lika Naturvårdsverkets riktlinjer.
Om befintliga anläggningar finns skall
kompletteringar av dessa placeras i de befintliga
anläggningarnas omedelbara närhet.
Anläggningar för
uthyrning av
kanoter, paddelbåtar mm
Placeras ej på platser som är attraktiva för
friluftslivet, till exempel utflyktsplatser,
naturliga badstränder, uddar, näs och
liknande. Serviceanläggningar placeras
utanför strandskyddsområdet.
(sid 138 Naturvårdsverket)
Placeras ej på platser som är attraktiva för
friluftslivet, t ex utflyktsplatser, naturliga
badstränder, uddar, näs och liknande.
Areella näringar
Näringen får inte vara av marginell
betydelse utan ska ge ett tillskott av
betydelse för att undantag från prövning
ska gälla.(sid 47 Naturvårdsverket)
Lika Naturvårdsverkets riktlinjer.
Klassning som skogs- eller jordbruksfastighet
medför inte automatiskt att areell näring går att
hävda.
Areell näring ska vara pågående.
Näringens omfattning kan styrkas med utdrag
från deklaration eller likvärdigt, alternativt
intyg/bidragsbesked från länsstyrelsen.
Avlopp. Schaktning
för avloppsanordningar och andra
förberedelser
Förberedelsearbeten till bebyggelse som
till exempel schaktning, grävning eller
trädfällning får inte påbörjas utan att
strandskyddsdispens för ”huvudåtgärden”
meddelats. (sid 42 och 44 ff
Naturvårdsverket).
Frågan prövas av SMOHF. (sid 42
Naturvårdsverket)
Bastu
Återhållsam placering utanför befintlig
tomtplats. Får inte privatisera området.
Bastu behöver ej ligga i anslutning till
vattnet. (sid 139 Naturvårdsverket)
Lika Naturvårdsverkets riktlinjer.
Ska utgöra en del av sjöbods totala yta om sådan
finns vid placering i strandnära läge.
22
Åtgärder
Naturvårdsverkets vägledning
Haninges förtydligande
Befintlig husgrund
Husgrund är inte skäl för dispens
(sid 134 Naturvårdsverket)
Lika Naturvårdsverkets riktlinjer.
Belysning
Belysning får ej utföras så den dominerar över
omgivningen eller så att den utökar befintlig
tomtplats/hemfridszon.
Bojar vid tomt
En eller flera bojar kan vara en
prövningspliktig åtgärd. Dispens är inte
nödvändig vid etablerad tomtplats som når
ner till stranden.
(sid 138 Naturvårdsverket)
Ett mindre antal bojar per fastighet kan tillåtas
utan dispens om tomtplatsen/hemfridszonen
går ner till strand.
Brunnen byggnad
Ersättning av brunnen byggnad ska ske
med ändamål och i huvudsak lika stor och
med liknande placering på tomten.
Ansökan ska inkomma inom 1 år från
branden. Den privata zonen får inte
utvidgas. Är placeringen olämplig med
hänsyn till friluftslivet eller om området
har biologiska värden bör byggnaden
placeras på ett lämpligare ställe.
(sid 133 Naturvårdsverket)
Lika Naturvårdsverkets riktlinjer.
Placering ska ske inom tomtplats/hermfridszon
i första hand, men bedöms från fall till fall.
Bryggor allmänt
Prövning av brygga för enskilt ändamål
ska vägas mot möjligheterna till
gemensam brygga. (sid 55 Naturvårdsv.)
Lika Naturvårdsverkets riktlinjer.
Båtplatser bör samlokaliseras, dock ska hänsyn
till tillgänglighet tas. Enskild brygga utanför
tomtplats prövas restriktivt, får ej privatiseras
området.
Bryggor enskilda
Enskild brygga utanför tomtplats prövas
restriktivt, får ej privatisera området.
Bryggor ska i möjligaste mån
samlokaliseras.
(sid 138 Naturvårdsverket)
Bryggans storlek anpassas till behovet av
båtplats, inte behov av soldäck.
(sid 55 Naturvårdsverket)
I normalfall bör inte fler än 1 brygga för båtar
anordnas per tomtplats/hemfridszon. Bryggans
storlek anpassas till behovet av båtplats, inte
andra ändamål. Det ska vara möjligt att byta
plats där en ny brygga på en ny plats tillåts
ersätta en befintlig brygga.
Bryggor raserade
Förfallen byggnad skall likställas med
uppförande av ny byggnad om den är i
sådant skick att arbetena som avses utföras
kan jämställas med nybyggnad. Ersättande
av sådan byggnad är inte särskilt skäl för
dispens. (sid 134 Naturvårdsverket)
Lika Naturvårdsverkets riktlinjer.
Förfallen eller övergiven brygga bedöms i
enlighet med förfallen och övergiven byggnad,
eller befintlig husgrund.
23
Åtgärder
Naturvårdsverkets vägledning
Haninges förtydligande
Båthus
Återhållsam placering utanför bef
tomtplats. Får inte privatisera området.
Båthus bör samlokaliseras.
(sid 139 Naturvårdsverket)
Lika Naturvårdsverkets riktlinjer.
Båthus får ej innehålla andra utrymmen än
förvaring av båt och sjöredskap.
Ytor för förvaring av sjöredskap jämförs med
ytor för sjöbod. Ljusinsläpp ska vara så små
som möjligt för ändamålet. (MÖD 2005:3)
Om befintligt båthus med förvaringsutrymmen
finns bör inte sjöbod uppföras. Båthus
samlokaliseras med bef. bryggor.
Båtslip, båtupphängningsplats,
jollebrygga
Samlokaliseras med bryggor.
Campinganläggningar
Redovisas i ÖP. Bör prövas i detaljplan.
(sid 135 Naturvårdsverket)
Lika Naturvårdsverkets riktlinjer.
Prövas i detaljplan.
Friggebod
Komplementbyggnader inom
hemfridszonen eller tidigare beslutad
tomtplats eller en ersättningsbyggnad för
samma ändamål som en befintlig eller
nyligen avlägsnad byggnad kan vara skäl
för dispens (sid 49 Naturvårdsverket)
Lika Naturvårdsverkets riktlinjer.
Friggebodar placeras i omedelbar närhet av
huvudbyggnad (Boverket). Tolkning av i
omedelbar närhet av huvudbyggnad är inom
tomtplats/hemfridszon. Observera att
bygglovfria åtgärder kräver dispens från
strandskyddet
Förfallen och
övergiven byggnad
Förfallen byggnad skall likställas med
uppförande av ny byggnad om den är i
sådant skick att arbetena som avses utföras
kan jämställas med nybyggnad. Ersättande
av sådan byggnad är inte särskilt skäl för
dispens.
(sid 134 Naturvårdsverket)
Lika Naturvårdsverkets riktlinjer.
Förhandsbesked
nybyggnad av
enbostadshus/
avstyckning av tomt
Utanför ett område som någon har tagit i
anspråk bör inga byggnader placeras. För
att marken ska kunna räknas som
ianspråktagen gäller givetvis att den har
tagits i anspråk lagligt.
(sid 52 Naturvårdsverket)
Beskrivs i kommunens översiktsplan.
Golfbanor
Redovisas i ÖP. Bör prövas i detaljplan.
Bör ej placeras inom strandskyddat
område. (sid 135 Naturvårdsverket)
Lika Naturvårdsverkets riktlinjer.
Prövas i detaljplan.
Grundläggning ska anpassas efter befintlig
topografi och vegetation.
Sprängning/spräckning av berg bör som regel ej
tillåtas. Irreversibla lösningar som platta på
mark bör undvikas.
Grundläggning av
byggnad
24
Åtgärder
Naturvårdsverkets vägledning
Haninges förtydligande
Hamn- och
varvsanläggningar
En båthamn ska som regel prövas i en
detaljplan. (sid 137 Naturvårdsverket)
Lika Naturvårdsverkets riktlinjer.
Prövas i detaljplan vid nyanläggning.
Husvagnar,
husbåtar
För längre tid än under en normal
semesterperiod bör dispens sökas
(sid 136 Naturvårdsverket)
Lika Naturvårdsverkets riktlinjer.
Normal semesterperiod bedöms vara högst 7
veckor. Dvs dispens bör sökas för tid längre än
7 veckor.
Huvudbyggnad
Ersättningsbyggnad för samma ändamål
som en befintlig eller nyligen avlägsnad
byggnad kan vara skäl för dispens (sid 49
Naturvårdsverket)
Ersättning av byggnad ska ske med
ändamål och i huvudsak lika stor och med
liknande placering på tomten. Den privata
zonen får inte utvidgas. Är placeringen
olämplig med hänsyn till friluftslivet eller
om området har biologiska värden bör
byggnaden placeras på ett lämpligare ställe.
(sid 133 Naturvårdsverket)
Lika Naturvårdsverkets riktlinjer samt vid
nybyggnad får byggnad ej dominera över
omgivning på ett olämpligt sätt. Dvs på mindre
öar ska ytor, volymer och höjd hållas nere.
Siluettverkan ska undvikas. Exponering mot
sjösida ska begränsas med hjälp av vegetation
och topografi. Byggnad får ej uppföras på
höjder, näs och uddar. Hus får ej ha en
avhållande effekt för de som vistas i strand eller
vattenområdet. Se även utformning.
Idrottsanläggningar
som tennisbanor,
boulebanor,
minigolfbanor o
liknande
Bör som regel inte tillåtas inom det
generella strandskyddet.
(sid 136 Naturvårdsverket)
Lika Naturvårdsverkets riktlinjer.
Kan prövas inom befintlig anläggning.
Jakt- o fiskestugor
Samma synsätt i dispensfrågan som gäller
för fritidshus (sid 136 Naturvårdsverket)
Lika Naturvårdsverkets riktlinjer.
Prövas lika ny huvudbyggnad.
Klubbhus
Klubbhus för verksamhet som bedrivs i
eller intill vattnet inte särskilt skäl. Ett
särskilt skäl kan vara om allmänheten
garanteras tillträde.
(sid 136 Naturvårdsverket)
Lika Naturvårdsverkets riktlinjer.
Komplementbyggnad /gäststuga
Komplementbyggnader inom
hemfridszonen eller tidigare beslutad
tomtplats eller en ersättningsbyggnad för
samma ändamål som en befintlig eller
nyligen avlägsnad byggnad kan vara skäl
för dispens (sid 50 Naturvårdsverket)
Lika Naturvårdsverkets riktlinjer.
Antal, storlek, placering och utformning m m
styrs bl a av översiktsplan och prövning sker
enligt PBL.
Lucktomter
Om en ansökan om dispens avser en så
kallad lucktomt kan inte detta åberopas
som ett särskilt skäl.(sid 51 Naturvårdsverket) Utanför ett område som
någon har tagit i anspråk bör inga
byggnader placeras. För att marken ska
kunna räknas som ianspråktagen gäller
givetvis att den har tagits i anspråk lagligt.
(sid 52 Naturvårdsverket)
Lika Naturvårdsverkets riktlinjer.
25
Åtgärder
Naturvårdsverkets vägledning
Haninges förtydligande
Markplanering
Massor på land ska inte placeras så att de
hindrar allmänhetens tillgång till stranden
eller skadar goda livsvillkor för växt- och
djurlivet. (sid 132 Naturvårdsverket)
Lika Naturvårdsverkets riktlinjer och
markplanering.
Markplanering får normalt endast ske inom
tomtplats/hemfridszon. Åtgärderna ska
anpassas till befintlig topografi/vegetation.
T.ex. skall befintliga hällmarker ej förses med
massor för gräsmatteplantering eller liknande.
Muddring och
uppläggning av
muddermassor
Massor på land ska inte placeras så att de
hindrar allmänhetens tillgång till stranden
eller skadar goda livsvillkor för växt- och
djurlivet. (sid 132 Naturvårdsverket)
Lika Naturvårdsverkets riktlinjer och
markplanering.
Muddringsyta vid brygga får ej vara större än
vad som krävs för att en normalstor båt ska
kunna lägga till. Samt att i avvägningen mellan
muddring och längre bryggor ska
muddringundvikas.
Murar, plank
Parkeringsplatser
Mycket restriktiv bedömning utanför
tomtplats/hemfridszon.
Bör som regel placeras utanför strandskyddsområde. P-platser som tillhör en
anläggning placerad inom strandskyddsområde bör inte placeras inom 100metersgränsen. (sid 136 Naturvårdsverket)
Lika Naturvårdsverkets riktlinjer.
P-platser bör planeras inom
tomtplats/hemfridszon.
Partytält för
kommersiell
verksamhet
Tidsbegränsade dispenser. Hanteras lika
uppförande av ny byggnad.
Partytält, mindre för
enskilt bruk
Definition av mindre partytält är max 15 kvm
(jämför friggebod). Placeras inom
tomtplats/hemfridszon. Dispens behöver ej
sökas vid tid kortare än normal semesterperiod.
Normal semesterperiod bedöms vara högst 7
veckor. Dvs dispens bör sökas för tid längre än
7 veckor.
Passage
Fri passage bör aldrig vara mindre än
några tiotal meter i bredd från strandlinjen.
Den fria passagen bör anpassas till djurliv
Vid flacka landskap skall passage ha en
bredd av minimum 30 meter. I branta
landskap anpassas bredden efter de
topografiska förutsättningarna.
Fri passage markeras med staket eller
annan gränsmarkering vid enstaka tomter
omgivna av allemansrättlig tillgänglig
mark. Fri passage räknas från
komplementbyggnad utan bostadsfunktion
om denna ligger närmare stranden, ej från
huvudbyggnad.
(sid 88-91 Naturvårdsverket)
26
Lika Naturvårdsverkets riktlinjer.
Åtgärder
Naturvårdsverkets vägledning
Haninges förtydligande
Pirar
Kan innebära en väsentlig förändring och
följaktligen ett hot mot djur- och växtlivet
eller allmänhetens tillgång till
strandområden så att det påverkas på ett
oacceptabelt sätt (sid 45 Naturvårdsverket)
Även mindre pirar påverkar vattenområdets bottnar (sid 136 Naturvårdsverket)
Lika Naturvårdsverkets riktlinjer.
Placering av
byggnader
Komplementbyggnader placeras i
anslutning till huvudbyggnaden eller andra
befintliga byggnader inom tomtplatsen, får
ej ge grund för ny fastighetsbildning.
Placering på uddar och näs ska undvikas
(sid 134 Naturvårdsverket)
Lika Naturvårdsverkets riktlinjer.
Rivning
Ersättning av riven byggnad behandlas lika
brunnen byggnad.
(sid 134 Naturvårdsverket)
Lika Naturvårdsverkets riktlinjer.
Dispensansökan för återuppbyggnad ska
inlämnas innan rivning av byggnad sker.
Sjöbod
Återhållsam placering utanför befintlig
tomtplats. Får inte privatisera området.
(sid 139 Naturvårdsverket)
Lika Naturvårdsverkets riktlinjer.
Sjöbod ska vara mindre enligt ÖP. Definition av
mindre är cirka 15 kvm.
1 mindre sjöbod/bastu i strandnära läge kan
prövas per strandtomt (ÖP). Ljusinsläpp ska
vara så små som möjligt för ändamålet. (MÖD
2005:3). Får ej innehålla bostadsfunktioner.
Sjöbod behöver inte placeras i omedelbar
anslutning till sjön.
Om sjöbod kan placeras vid sjön ska detta ske i
närheten av befintlig brygga med stöd av
vegetation och topografi.
Skidbackar
Andra friluftsaktiviteter får ej förhindras,
samlokalisering med vandringsleder,
motionsspår m.m. (sid 136 Naturvårdsverket)
Lika Naturvårdsverkets riktlinjer.
Småbåtshamn
Enskilda bryggor utanför tomtplats prövas
restriktivt (sid 137f Naturvårdsverket)
Lika Naturvårdsverkets riktlinjer.
Småbåtshamnar bör i första hand prövas i
detaljplan.
Soldäck
Bryggans storlek anpassas till behovet av
båtplats, inte behov av soldäck.
(sid 55f Naturvårdsverket)
Lika Naturvårdsverkets riktlinjer.
Soldäck prövas restriktivt, endast inom
hemfridszon och där visuellt avhållande verkan
ej föreligger.
27
Åtgärder
Naturvårdsverkets vägledning
Haninges förtydligande
Stolpar, ledningsdragning och
liknade arbeten
Kan innebära en väsentlig förändring och
följaktligen ett hot mot djur- och växtlivet
eller allmänhetens tillgång till
strandområden så att det påverkas på ett
oacceptabelt sätt (sid 45 Naturvårdsverket)
Lika Naturvårdsverkets riktlinjer.
Kräver i normalfallet strandskyddsdispens.
Inom tomtplats bedöms åtgärden från fall till
fall.
Strandskoningar
Kan innebära en väsentlig förändring och
följaktligen ett hot mot djur- och växtlivet
eller allmänhetens tillgång till
strandområden så att det påverkas på ett
oacceptabelt sätt (sid 45 Naturvårdsverket)
Strandskoningar prövas lika bryggor, som regel
enbart där rasrisk föreligger.
Tillbyggnad av
byggnad
Utvändiga ändringar som påverkar
allmänhetens rätt eller vilja att vistas nära
byggnaden kan vara utbyggnader,
tillbyggnader, verandor eller yttre
utformning som ger intryck av ett
bostadshus. (sid 44ff Naturvårdsverket)
Lika Naturvårdsverkets riktlinjer.
Tomtplatsbestämning
Tomtplatser i skärgården och vid kust max
1500 kvm, i övriga fall max 2000 kvm.
Topografi och vegetation avgörande.
Tomtplatsavgränsning bör i första hand
utgå från hemfridszonen. För sjöbodar
och båthus avgränsas en yta på marken.
(sid 139 Naturvårdsverket)
Lika Naturvårdsverkets riktlinjer.
Bryggor och andra icke privatiserande
anläggningar, ex. transformatorstationer,
tomtplatsavgränsas ej, får tas i bruk för avsett
ändamål.
Trädfällning
Förbudet gäller fällning av enstaka träd
utom tomtplats. Inom tomtplats för mer
än ett fåtal träd. (sid 44 Naturvårdsverket)
Lika Naturvårdsverkets riktlinjer.
Bedöms från fall till fall. Inom tomtplats/
hemfridszon menas med ett fåtal träd 1-5 st.
Tunnlar, bergschakt
Utformning av
byggnader
Mycket restriktiv bedömning.
Tillåts ej i normalfallet.
Utvändiga ändringar som påverkar
allmänhetens rätt eller vilja att vistas nära
byggnaden kan vara utbyggnader,
tillbyggnader, verandor eller yttre
utformning som ger intryck av ett
bostadshus. (sid 43 Naturvårdsverket)
Det är viktigt för kulturmiljön att
ersättningsbyggnader i strandnära
kulturmiljöer anpassas till befintlig
bebyggelse för att bevara
byggnadstraditionen och helhetsmiljöns
karaktär. (sid 51-52 Naturvårdsverket)
28
Lika Naturvårdsverkets riktlinjer.
Byggnader ska anpassas till befintlig vegetation
och topografi.
Utformning, material och kulörer som verkar
avhållande för allmänheten, både på land och i
vatten, ska undvikas.
I ytterskärgården är det speciellt viktigt att
byggnader utformas och färgsätts så att de inte
framträder på håll och att de inte får
siluettverkan.
Åtgärder
Naturvårdsverkets vägledning
Haninges förtydligande
Uthus
Komplementbyggnader inom
hemfridszonen eller tidigare beslutad
tomtplats eller en ersättningsbyggnad för
samma ändamål som en befintlig eller
nyligen avlägsnad byggnad kan vara skäl
för dispens (S 44 Naturvårdsverket)
Får ej placeras så att de kan ligga till grund
för ny fastighetsbildning.
(sid 134 Naturvårdsverket)
Lika Naturvårdsverkets riktlinjer.
Uthyrningsstugor,
stugbyar
Betraktas inte som anläggningar för
friluftslivet. (sid 136 Naturvårdsverket)
Lika Naturvårdsverkets riktlinjer.
Stugbyar prövas i detaljplan.
Vattenbruk,
fiskodlingar
Placeras ej i natthamnar, skyddade vikar,
ankringsplatser för båtlivet eller i båtleder.
Miljökonsekvensbeskrivning bör göras.
(sid 132 Naturvårdsverket)
Lika Naturvårdsverkets riktlinjer.
29
Referenser och litteraturhänvisningar
• Strandskydd – en vägledning för planering och prövande, HANDBOK 2009:4 utgåva 2 utgiven
•
februari 2012, Naturvårdsverket och Boverket www.naturvardsverket.se
Miljöbalk (1998:808), 7 kapitlet. Skydd av områden. www.riksdagen.se
Bilagor
•
•
•
•
•
•
Bilaga 1. Begreppsförklaringar, informationsblad Haninge kommun, dat 2010-05-17
Bilaga 2. Länsstyrelsens beslut om undantag för vissa komplementbyggnader, dat 1995-10-31
Bilaga 3. Länsstyrelsens beslut om strandskydd i äldre detaljplaner före 1975, dat 1980-02-28
Bilaga 4. Länsstyrelsens checklista för dispensbeslut, dat 2009-04-17 reviderad 2010-05-02
Bilaga 5. Länsstyrelsens checklista för hantering av strandskydd i detaljplaner, dat 2009-04-17
Bilaga 6. Riksintressen för kulturmiljövården, informationsblad Haninge kommun, dat
2010-01-15
Ökstockar på Björnholmen
30
