Utbildningens uppläggning och innehåll
2010-05-17
Utbildningsplan, ämneslärarexamen gymnasieämnen –
Beteendevetenskapliga ämnen och Medie- och kommunikationsämnen
Utbildningen omfattar tre olika men sinsemellan relaterade områden, vilka kan bestå av
kurser på såväl grundnivå som avancerad nivå: utbildningsvetenskaplig kärna (UK) om 60 hp,
ämnesstudier (ÄS) om mellan 180 och 240 hp beroende på inriktning och ämne, samt
verksamhetsförlagd utbildning (VFU) om 30 hp varav 15 hp genomförs i anslutning till ÄS
och 15 hp i anslutning till UK. I utbildningen ska alltid ingå ett eller flera examensarbeten om
minst 30 hp tillsammans inom ramen för ÄS, varav ett examensarbete om minst 15 hp skrivs
inom huvudämnet för examen under någon av utbildningens tre sista terminer.
Ämneslärarexamen i dessa ämnen är inriktad mot arbete i gymnasieskolan. För respektive
inriktning finns ett begränsat antal fasta ämneskombinationer vilka beslutats av UFL (?) i
enlighet med examensordningen (?) och med hänsyn till de studerandes anställningsbarhet
efter avslutade studier.
För inriktning mot gymnasieskolan omfattar utbildningen 300 eller 330 hp, varav 60 hp UK,
15 hp VFU i anslutning till UK, 15 hp ämnesrelaterad VFU, 7,5 hp inom varje
ämne/inriktning och 210 eller 240 hp ÄS. Som huvudprincip fördelas ÄS på två ämnen med
120 hp i huvudämnet och 90 hp i biämnet, men samhällskunskap och svenska omfattar alltid
120 hp vardera varför ÄS totalt uppgår till 240 hp när dessa ämnen kombineras.
Samhällskunskap eller svenska utgör alltid huvudämne i övriga ämneskombinationer där
något av dessa ämnen ingår.
Ämneslärarprogrammet är en akademisk professionsutbildning där den studerande utvecklar
kunskaper om villkor för lärande och undervisning, undervisningens ämnesinnehåll och
skicklighet i läraryrkets utövande. Genom ett antal fasta studiegångar med inriktning på olika
skolformer och ämnen skapas en tydlig struktur i utbildningen som ger goda möjligheter för
akademisk och professionsmässig progression samt integration mellan olika moment såsom
utbildningsvetenskaplig kärna, ämnesteori, ämnesdidaktik och verksamhetsförlagd utbildning.
Lärarutbildningen syftar till att lägga grunden för både en professionsidentitet som lärare och
en ämnesidentitet knuten till det eller de ämnen den studerande kommer att undervisa i. Inom
ämneslärarprogrammet har denna ämnesidentitet särskild betydelse då utbildningen ska ge
specialiserade och fördjupade kunskaper inom ett begränsat antal ämnen med vetenskaplig
förankring och tydlig forskningsanknytning. Härvidlag blir de starka och kompletta
akademiska miljöer som är väl etablerade vid Göteborgs universitet en viktig resurs för
lärarutbildningen, vilken betraktas som hela universitetets angelägenhet.
Liksom all lärarutbildning ska ämneslärarprogrammet i sin helhet genomsyras av fyra
återkommande perspektiv: vetenskapligt och kritiskt förhållningssätt, historiskt perspektiv,
internationellt perspektiv och informations- och kommunikationsteknik (IKT) som
utbildningsresurs.
Det vetenskapliga och kritiska förhållningssättet är centralt inom all akademisk utbildning och
har för blivande ämneslärare särskild betydelse både för att de ska känna till och kunna
värdera olika pedagogiska metoder och teorier (professionsaspekten), och för att de ska kunna
följa och förhålla sig till den vetenskapliga kunskapsutvecklingen inom sina respektive ämnen
(ämnesaspekten). Genom historiska och internationella perspektiv breddas de studerandes
kunskaper i tid och rum. IKT är väsentligt både som kulturellt perspektiv och pedagogiskt
redskap och ett viktigt inslag i utbildningen av blivande lärare. Sådana inslag ska därför ingå i
alla delar av utbildningen men särskilt i ämnesdidaktiska och verksamhetsförlagda moment.
3.1 Den utbildningsvetenskapliga kärnan
Den utbildningsvetenskapliga kärnan omfattar 60 hp och behandlar kunskapsområden som är
viktiga för alla lärare oavsett inriktning och ämne. Delar av UK är professionsgemensamma
och läses av samtliga lärarstudenter medan andra delar i högre grad är utformade för den
aktuella professionsidentiteten. I anslutning till UK genomförs även 15 hp
verksamhetsförlagd utbildning.
4. Inriktningar (och ämnen?)
Inom ämneslärarprogrammet finns ett antal inriktningar i fasta kombinationer enligt
examensordningen. NO-ämnen, SO-ämnen, språkämnen… Därutöver ges ämneslärarexamen
för gymnasieämnena Pedagogik, Pedagogiskt arbete och Specialpedagogik (120 hp) i
kombination med Sociologi och Socialt arbete (90 hp). Dessutom ges ämneslärarexamen för
Samhällskunskap (120 hp) i kombination med gymnasieämnena Mediekommunikation,
Medier, samhälle och kommunikation, Medieproduktion och Visuell kommunikation (90 hp).
5. Verksamhetsförlagd utbildning
Ämneslärarprogrammet innefattar verksamhetsförlagd utbildning (VFU) om 30 hp varav 15
hp inom UK och 7,5 hp inom respektive ämne/inriktning.
6. Examensarbete
I ämneslärarprogrammet ingår två examensarbeten om vardera 15 hp inom respektive
ämne/inriktning varav ett skrivs inom huvudämnet för examen under någon av utbildningens
tre sista terminer.
7. Kompletterande lärarutbildning (KPU)
Utöver den sammanhållna ämneslärarutbildningen om 270–330 hp är det också möjligt att
erhålla ämneslärarexamen genom att slutföra en kompletterande pedagogisk utbildning (KPU)
om 90 hp, varav 60 hp UK och 30 hp VFU. Mål och innehåll i UK och VFU inom KPU är
desamma som i den sammanhållna lärarutbildningen, med undantag av att det ska ges
utrymme för ämnesdidaktik inom ramen för UK då sådan inte har ingått i ämnesstudierna.
För tillträde till KPU krävs slutförda ämnesstudier i ett undervisningsämne om minst 120 hp
för inriktning mot gymnasieskolan. När fler än ett undervisningsämne ska ingå i examen
krävs för behörighet slutförda studier om minst 90 hp i respektive biämne för inriktning mot
gymnasiet, utom samhällskunskap och svenska som alltid kräver minst 120 hp vardera.
Tillträde till KPU kan också nås genom yrkeserfarenhet i kombination med relevant
högskoleutbildning och med ämnesstudier inom inriktningarna Pedagogik, Pedagogiskt arbete
och Specialpedagogik (120 hp), Sociologi och Socialt arbete (90 hp) samt
Mediekommunikation, Medier, samhälle och kommunikation, Medieproduktion och Visuell
kommunikation (90 hp). (texten skrivs klar med utgångspunkt i resultatet av Regeringens
uppdrag till HSV U2010/2877/UH)
Marie Wrethander, IPD och Annika Bergström, JMG för gruppen ”Ämneslärarexamen
för gymnasieämnen”
