karolinska-tiden

Karolinska tiden
1654-1718
Facit
Frågor
Läs s. 118-119
1. Varför kallas den här tiden för den Karolinska tiden?
Svar: Vi hade tre kungar på raken efter varandra som hette Karl.
2. Mellan vilka år varade den Karolinska tiden?
Svar: Den varade mellan 1654-1718
3. Hur var det för vanligt folk under början av den här tiden?
Svar: Det fanns nästan inga unga män kvar så det var kvinnorna och
barnen som slet med jobb för att betala skatterna. Det var dessutom
kalla vintrar vilket gjorde det ännu svårare.
Adeln hade det bättre. Några Adelsfamiljer blev otroligt rika och de
behövde inte betala skatt.
4. Hur förändrade Karl XI, den andra kungen i den här perioden, livet för
adeln?
Svar: Han, tillsammans med riskdagen bestämde att adeln fick lämna
ifrån sig massa rikedom.
5. Hur påverkade den förändringen bönderna?
Svar: De blev rikare och började gillar Karl XI.
6. Karl XI gjorde sig till enväldig. Vad betyder det?
Svar: Det betyder att han bestämmer allt i riket.
Läs s. 120-121
1. Hur var Karl X Gustav släkt med drottning Kristina?
Svar: Han var hennes kusin.
2. Hur länge regerade han? Mellan vilka år var det?
Svar: Han regerade bara i sex år, mellan 1654-1660.
3. Karl X Gustav krigade hela tiden. Berätta om Sveriges krig med
Danmark.
Svar: Sverige angrep Polen och då passade Danmark på att angripa
Sverige. Karl X Gustav vände då hemåt igen och angrep Danmark. Han
vann över de danska trupperna och ville då inta Danmarks huvudstad
som låg på en ö. Då hade svenskarna tur för de hade inga båtar men
vintern blev ovanligt kall. Kungen bestämde då att man skulle prova att
gå över sundet på isen. Innan alla soldater var över anföll danskarna och
hundratals män och hästar föll igenom isen. Till slut segrade svenskarna
ändå.
4. Berätta om freden i Roskilde.
Svar: Svenskarna tågade efter slaget mot Köpenhamn. Danskarna
bestämde sig för att ge upp och fred slöts i Roskilde 1658. Från den
dagen har landskapen Skåne, Blekinge, Halland och Bohuslän tillhört
Sverige.
Läs s. 122-123
1. När kungen dog 1660, var kronprinsen bara fyra år och man var
indragen i sex krig. Hur löste man det?
Svar: Man bestämde att en förmyndarregering fick bestämma över
landet tills kronprinsen blev äldre.
2. Berätta om Karl XI som barn.
Svar: Han var mager, blek och hade lätt att bli sjuk. Han hade också svårt
att läsa och skriva. Han mamma drottningen ville att han skulle vara ute
så mycket som möjligt för att bli friskare. Han var mycket duktig på att
rida, jaga och fäktas.
3. Hur gammal var han när han blev kung?
Svar: Han var sjutton år.
4. Efter alla krig hade Sverige ont om pengar. Hur löste kungen det?
Svar: Kungen och riksdagen bestämde att adel, präster och borgare
skulle lämna tillbaka den mark de fått när Kristina var drottning.
Bönderna fick jobba åt sig själva.
5. Enligt lagen skulle kungen samla riskdagen om viktiga beslut skulle
fattas. Vid mindre beslut regerade han med hjälp av riksråden. Hur
ändrade Karl XI den lagen?
Svar: Karl XI ville inte ta hjälp av riksråden utan bestämma själv och
riksdagen gick med på det. Han blev enväldig.
6. Varför kallades han för Gråkappan?
Svar: När han var ute och reste runt i Sverige så var han enkelt klädd,
gärna i grå kläder.
7. Karl XI var populära. Berätta varför.
Svar: Han kunde resa runt i byarna och uppträda som om han var vem
som helst.
Läs s. 124-125
1. Sverige fick Skåne vid freden i Roskilde. Men skåningarna ville
fortfarande tillhöra Danmark. Berätta om Snapphanarna.
Svar: Snapphanarna var en typ av gerillagrupper som överföll svenska
transporter och soldater som färdades genom Skåne. Den danska kungen
lovade pengar eller mat till de som stred för honom.
2. Varför grundade Karl XI ett universitet i Lund?
Svar: Karl XI ville att befolkningen i Skåne snabbt skulle bli svenska.
Prästerna förbjöds att predika på danska. Alla danska böcker blev
förbjudna och man fick inte ha någon kontakt med Danmark. Prästerna
skulle se till att folket lärde sig svenska och då behövdes det fler präster
som fick utbilda sig på universitet.
Läs s. 126-129
1. Hur förberedde Karl XI Sverige om det skulle bli krig?
Svar: Han anställde soldater och utbildade dem. Bönderna fick hjälpas åt
att försörja soldaterna och slapp då att deras egna sönder behövde gå ut
i krig.
2. Berätta om soldattorp. Vad är det för något?
Svar: Soldattorp är ett torp som bönderna byggde åt en soldat. Det var
tio bönder som tillsammans byggde huset. De gav honom också mat och
kläder. Ofta jobbade soldaten på böndernas åkrar när han inte var på
övning. Så länge soldaten levde fick frun och barnen bo kvar i torpet.
3. Vad är ett soldatnamn?
Svar: Traditionen var att man ärvde sin fars förnamn som efternamn med
det gjorde att det var många som hette samma sak och det blev rörigt.
Därför fick varje soldat ett eget namn. Namnet skulle vara lätt att komma
ihåg och det blev ofta ett namn som förknippades med hur personen var,
t ex Glad, Lustig, Bergman.
4. År 1700 var det dags för ett nytt krig. Vad hände när en soldat dog?
Svar: När en soldat dog blev frun och barnen tvungna att flytt ut från
torpet och bönderna måste skaffa fram en ny soldat.
5. Hur var det att vara barn på 1600-talet? Berätta.
Svar: Barnen skulle vara ärliga, flitiga, lydiga och tro på Gud. För att
uppfostra den så slog man dem. Det var ingen större skillnad på att vara
barn eller vuxen, barnen arbetade med de vuxna och de vuxna lekte med
barnen.
6. Förklara hur man tänkte runt ordspråket ”Den man älskar, agar man”.
Ge exempel på fler ordspråk som säger samma sak.
Svar: Sverige var protestantiskt och man lyssnade mycket på vad Luther
hade sagt. Han hävdade att alla föddes onda och det onda fick man bort
genom att aga, slå. Ex Aga och ris, gör barnen vis.
7. Hur var det att växa upp i en rik familj? Var det någon skillnad?
Svar: Barn i rika familjer agades också. Barnen hade stora krav på sig att
studera, vara duktiga och uppföra sig lämpligt. Pojkarna skulle bli
militärer. Flickor och pojkar fick inte träffas ensamma och man fick inte
gifta sig med vem man ville.
Läs s. 130-133
1. Hur många var det som var adliga på 1600-talet?
Svar: Ca 200 familjer var adliga och de ägde nästan alla jordbruksmark i
Sverige.
2. Berätta om skillnaderna mellan de som var adliga på Gustav Vasas tid
och under början av 1600-talet.
Svar: På Gustav Vasas tid var väldigt få familjer adliga och de levde som
vanliga bönder men hade större gårdar och slapp betala skatt. På 1600talet blev adelsfamiljerna fler och rikare. Eftersom det bara var adliga
personer som fick bli höga militärer och statliga ämbetsmän. Det gjorde
att Gustav II Adolf och Kristina adlade många familjer.
3. Vad hände för adeln när Karl XI regerade?
Det blev sämre tider för adeln. Han bestämde att de fick lämna tillbaka
all mark och alla gårdar som tidigare tillhört staten.
De fick inte heller självklart bra jobb av kungen bara för att de var adliga.
De fick behålla sina släktgods.
4. Vad innebar det att vara adlig?
Man fick vissa rättigheter av kungen som gick i arv, bl a att slippa betala
skatt. Man kan ha en speciell titel, t ex greve, friherre och släkten har en
vapensköld som symbol.
Läs s 134-137
1. Berätta om Agneta Horn? Vem var hon släkt med och vad gjorde hon.
Hon var barnbarn till Axel Oxenstierna och har skrev en bok, ”Beskrivning
över min vandringstid”. Det är en av de få berättelser som finns från den
här tiden.
2. På 1600-talet måste man gifta sig av kärlek, varför då?
Annars skulle äktenskapet räknas som ogiltigt.
3. Om man inte gifte sig, hur såg ens liv ut då?
De som var ogifta fick bo hos någon annan och var tvungen att lyda dem
som de bodde hos.
4. Hur gick det till att när man gifte sig?
Mannen skulle helst ha en gård när han firade till en kvinna. Kvinnan
skulle ha en hemgift klar. Hon hade under många år samlat husgeråd mm
i en brudkista. I den skulle också finnas lakan, handdukar mm.
Läs s. 138-141
1. I slutet av 1600-talet kom en lag att alla skulle lära sig läsa. Hur
förändrades livet för människorna då?
Prästen var den som hade ansvar för undervisningen men oftast var det
klockaren som fick undervisa byborna.
2. Vika var klockarens uppgifter?
Han skötte klockringningen, tog hand om det som fanns inne i kyrkan,
hjälpte prästen i gudstjänsten.
3. Varför var det så bra att man läste ur Bibeln?
Då lärde man sig läsa och man blev också bra protestanter eftersom man
lärde sig vad det stod i Bibeln.
4. Vad är husförhör?
Det var när prästen gick runt i gårdarna för att kontroller att alla kunde
läsa och att de kunde Bibeln.
5. Vilka var de viktigaste ämnena på den här tiden?
Kristendom och latin.
6. Vad är bondepraktikan?
Det var som en almanacka för bönderna. Den gav råd om odling och
hälsovård. Den berättade också vilka dagar som var helgdagar. Framför
allt så handlade den om att kunna förutse vädret.
7. Vad handlade de flesta böcker som kom på den här tiden om?
De flesta böcker handlade om hur unga människor borde uppföra sig.
Läs s. 142-143
1. Vad trodde man att kroppen bestod av under 1600-talet?
Man trodde att kroppen bestod av blod, slem, gul och svart galla.
2. Vem var Olof Rudbeck? Berätta om honom.
Han var läkare i Uppsala. Han dissekerade mycket i döda råttor och andra
djur. Han dissekerade också människor och upptäckte då hur människan
såg ut inuti kroppen. Han blev så småningom professor. Han byggde en
anatomisk teater i Uppsala. Den byggdes med läktare så att studenter
skulle kunna stå och titta på när han obducerad döda kroppar för att lära
sig.
Även allmänheten fick komma och kolla om de ville.
3. Vilka fick man dissekera?
Man fick bara dissekera brottslingar som blivit
avrättade.
Läs s. 144-145
1. På 1600-talet trodde man på älvor och troll mm. Berätta hur man
tänkte om trollen.
Trollen bodde i skogen och de flesta var gräsligt fula. Man kände lättast
igen dem på att de hade svans. De älskade guld, smycken och andra
saker som glänste. Ibland smög sig trollen på människorna för att stjäla
saker av dem men om solen lyste på dem så sprack de. De tyckte inte
heller om järn. Därför satte man järn ovanför dörrarna och fönster så att
skydda sig mot dem.
Det gällde också att inte låta sig luras av trollen. Då kunde man få sitta
instängd i berget resten av sitt liv.
2. Vad var kloka gummor och gubbar?
De kloka hade mycket kunskap om vilka växter som hjälpte mot olika
krämpor och sjukdomar. De kunde också läsa besvärjelser eller göra lika
ritualer för att för att människor skulle bli botade. De kokade också
salvor av alla möjliga konstiga ingredienser.
3. Vad menade man med ”att ont ska med ont fördrivas”?
Det betydde att man skulle bota en sjuk människa på samma sätt, t ec
om det var en människa som var döende så skulle man ta jord från en
grav för att göra den personen frisk.
Läs s 146-149
1. Hur kunde andra människor tro att man var en häxa?
Om säden blev dålig eller liknande kunde det vara en häxa som trollat.
Om en ensam kvinna klarade sig bra när andra led hungersnöd så
berodde det troligen på att hon var häxa och fick hjälp av djävulen. Så
tänkte man.
2. Mellan åren 1666-1677 var häxjakten som värst. Vad hände med en
kvinna som andra trodde var en häxa?
Man hade speciella domstolar som bestod av jurister, präster och läkare
som dömde kvinnorna som det skvallrades om. Många kvinnor dömdes
till döden.
3. Berätta om Elin Andersdotter.
1663 sjönk ett skepp utanför Marstrand och sillen kom aldrig in till
Bohusläns kust. Man trodde att det var Elin Andersdotters fel. Hon var
känd för att hon kunde bota sjuka. Det hade också börjat gå ett rykte om
att hon var häxa. Fler män vittnade mot Elin och berättade om saker som
hänt dem. Elin nekade till alla anklagelser. Då fick hon genomgå
vattenprovet. Bödeln bad ihop hennes händer och fötter och kastade
henne i vattnet. Flöt hon var hon en häxa. Sjönk hon var hon oskyldig.
Hon flöt och fortsatte att neka. Bödeln fortsatte att tortera henne. Hon
satte i fängelse i flera månader. Där torterades hon med tumskruvar eller
att man filade bort huden på fingrarnas insida. Hon fick dessutom sova
alldeles för lite och fick dåligt med mat och dryck. Efter flera månader
avrättades hon genom halshuggning och hennes kropp brändes på bål.
Hon fortsatta att neka ända tills hon dog.
4. Vad är en vakstuga?
Det är en stuga där oroliga föräldrar samlades med sina barn när det gick
häxrykte i området där man bodde. Där höll man barnen vakna. Ryktena
sa nämligen att häxorna bara tog barn som sov.
5. Hur spred sig häxfebern?
Det var vanligt att barn vittnade mot häxor. En del av dem var tiggarbarn
som fick god mat om de pekade ut häxorna. När
rättegångarna var klara gick tiggarbarnen vidare till en
annan trakt och berättade om häxorna.
6. Hur fick man stopp på häxfeber?
När häxfebern härjat i Stockholm ett tag så var det några
barn som sa att de hade ljugit. En präst sa då att han
aldrig mer skulle våga döma någon till döden för trolldom.
Då slutade ryktena.
7. Hur många dog under häxprocessen?
Ca 300 personer avrättades i Sverige som häxor.
OBS! Läs s. 150-151
Läs s. 152-155
1. När dog Karl XI och av vad?
Han dog 1697 av cancer.
2. Varför trodde svenskarna att det skulle bli en hemsk framtid när
kungen dog?
Först dog kungen och sen brann slottet ner.
3. Vad hette Karl XI son? Hur gammal var han när han blev kung och vad
hette han som kung?
Han hette Karl som sin pappa. Han var femton är når han blev kung och
han fick namnet Karl XII.
4. År 1700 anfölls Sverige av flera länder. Vilka och varför?
Danmark, Polen och Ryssland anföll Sverige. Man tänkte att Sverige hade
en unge och oerfaren kung och det hade varit hungersnöd i landet.
5. Varför blev Karl XII känd som en farlig krigarkung?
Hans pappa hade byggt upp en av Europas starkaste krigsmakter som var
välrustad. Arméerna var tränade och de hade moderna vapen. Karl XII
visade sig vara duktig på att leda trupper i fältslag och segrade mot de
Ryssland och Danmark.
6. När Sverige hade vunnit kriget mot Polen ville Karl XII ändå stanna var.
Varför då?
Han ville få polackerna att hjälpa Sverige att besegra Ryssland en gång
för alla. Han fick rådet att låta bli men han var enväldig så det blev som
han ville.
7. Varför blev Karl XII så upprörd när han fick hör talas om S:t Petersburg?
Den var byggd på svensk mark och det kunde inte Karl XII tåla.
8. Berätta hur det gick till när Sverige förlorade mot Ryssland?
Karl XII tåga med sin armé mot Rysslands huvudstad, Moskva. Istället för
att strida mot de svenska trupperna så brände de ryska trupper de ryska
byarna som fanns på vägen för den svenska armén. Det gjorde att de
svenska trupperna inte hittade någon mat och sen kom vintern och
många svenska soldater frös eller svalt ihjäl. Till sommaren var de
svenska soldaterna så svaga att de var lätta att besegra. Ryssarna tog
flera soldater till fånga och Karl XII flydde till Turkiet med några män.
9. Hur påverkades den svenska befolkningen, som inte var ute och
krigade, av alla krig?
Eftersom Sverige krigade utomland så slapp svenskarna få sina hem
skövlade och brända. Men många soldatfamiljer förlorade sina fäder och
varje by behövde då skaffa fram nya soldater, knektar. Till slut var det så
illa att en del bönder behövde sälja sina sista djur för att kunna köpa
kläder och vapen till den nya knekten.
10. Varför kom böldpesten?
Det brukar dyka upp när folk är svaga för att de inte har fått tillräcklig
med mat.
11. Vad hände 1718?
Karl XII förklarade krig mot Danmark genom att gå mot den norska
staden Halden. Kriget hann bara börja så blev kungen skjuten i huvudet
och dog.
De svenska befälen började då förhandla med de ryska och danska
sändebuden om att det skulle bli fred. Det blev äntligen fred efter 18 år
av krig.
12. Varför tror man att Karl XII kan ha blivit mördad istället för dödad?
Eftersom det var många som ville ha fred för att krigen kostat på så
mycket så tror man att det kan ha varit en av kungens egna som sköt
honom.
13. Vilka konsekvenser fick kungens död för Sverige?
I förhandlingen med Danmark och Ryssland så förlorade Sverige stor
landområden. Det gjorde att Sveriges stormaktstid var slut.