STUDIEHANDLEDNING
PSYKOTERAPI I, t3
748A35
Tema 4: Relationell och interpersonell psykoterapi, 12hp
HT2014
Kursansvarig: Erika Viklund
Administratör: Fredrik LaFleur
1
KURSENS INNEHÅLL
Välkommen till tema 4 på kursen Psykoterapi I: Relationell och interpersonell psykoterapi!
Temat syftar till att ge de studerade grundläggande kunskap om relationell och interpersonell
psykoterapi. Behandlingsrelationens betydelse för psykoterapiprocessen och utfallet studeras
särskilt. Under kursen studeras även bedömning och behandling avseende relationell och
interpersonell psykoterapi. Metodernas applicerbarhet på terapeutiskt arbete med barn,
ungdomar och familjer är också föremål för studierna.
Lärandemål
De studerande skall under detta tema:
-
inhämta grundläggande kunskaper om den relationella och interpersonella
teoribildningens historia
orientera sig om de centrala relationella och interpersonella begreppen
utveckla en grundläggande förståelse för betydelsen av samspelet i den terapeutiska
relationen
orientera sig om olika former av bedömningar inom den aktuella traditionen
skaffa sig överblick över hur den relationella och interpersonella terapin låter sig
appliceras på olika problemtyper och/eller klientfall
tillägna sig en överblick över terapimetodernas tillämpning på barn, unga och familjer
Kursplan
Kursplan för hela kursen finns i kursrummet på LISAM.
LISAM
Under kursen används LISAM, som är LiU:s webbaserade lärplattform och fungerar som ett
virtuellt campus. Alla kurser som ges på LiU har ett eget kursrum i LISAM.
Alla studenter som registrerar sig på en kurs läggs automatiskt in i LISAM-systemet så att
studenten kommer åt kursrummen för de kurser han/hon går. När du har registrerat dig på en kurs
tar det ungefär ett dygn innan du kan komma in i kursrummet på LISAM.
På LiU:s hemsida, ingången för studenter, finns en snabblänk till LISAM där du loggar in med
ditt LiU-id och ditt lösenord: http://www.student.liu.se/?l=sv
Första gången du loggar in i LISAM skapar systemet din personliga hemsida, vilket gör att det
kan ta lite längre tid än vanligt. När du i fortsättningen loggar in i LISAM kommer du alltid att
hamna på dig egen personliga hemsida. I vänstermenyn på din sida hittar du dina kurser under
Mina kurser. Under Om Lisam hittar du mer information om Lisam samt manualer.
2
Om du upplever att LISAM går långsamt eller om du har svårigheter att ladda upp sidorna kan du
prova att använda en annan webbläsare (Chrome, Explorer, Firefox, Safari. Det brukar oftast lösa
problemet.
Vid övriga frågor om LISAM kan du få hjälp hos helpdesk@student.liu.se, tel. 013-28 58 98.
INFORMATION OM STUDIEFORMER
Kursen omfattar fyra viktiga moment: föreläsningar, seminarier, basgruppsarbete och
examinationer.
Föreläsningar
Under kursen kommer ni att få ta del av ett antal föreläsningar som behandlar centrala teman
inom området, t ex introduktion till psykodynamisk och interpersonell teori, centrala
relationella och interpersonella begrepp och behandlingsmodeller, relationell terapi med barn
och ungdomar, bedömning, affekter, samt mentalisering och mentaliseringsbaserad terapi.
Seminarier
Under seminarierna kommer vi att dels mer praktiskt öva vissa av de färdigheter som behandlats på
föreläsningarna dels läsa och diskutera texter, som är relevanta för kursen.
Basgruppsarbete
I basgrupperna kommer ni att arbeta med ett antal vinjetter, som aktualiserar olika aspekter av
kunskapsområdet. Observera att basgruppsarbetet är ett obligatoriskt och examinerande moment.
Basgruppens arbete styrs av kursmålen och det gemensamt formulerade basgruppskontraktet.
Basgruppsarbetet är ett obligatoriskt moment och för att bli godkänd på basgruppsarbetet krävs att
studenten är aktivt deltagande. Aktivt deltagande innebär att 1) studenten är närvarande vid alla
basgruppstillfällena (se nedan vad som gäller vid sjukdom) 2) är väl inläst på litteraturen och grundar
sina inlägg i diskussionen på vetenskapliga källor 3) har läst varierande litteratur på en vetenskaplig
nivå 4) är aktivt lyssnande till de övriga gruppdeltagarnas inlägg och ställer följdfrågor 5) fördjupar
diskussionen genom ett reflekterande förhållningssätt 6) driver gruppens arbete framåt och tar ansvar
för att gruppen fungerar som en helhet t ex genom att alla får erfarenhet av de olika roller som finns i
gruppen (t ex ordförande eller sekreterare) 7) varje basgruppstillfälle avslutas med att deltagarnas egna
insatser såväl som gruppens arbete utvärderas.
Studenterna förväntas vara närvarande på plats och aktivt deltagande vid varje basgrupp. Om
studenten inte är närvarande/ej aktivt deltagande vid ett basgruppstillfälle skall en skriftlig
komplettering göras (ca 2 sidor) som lämnas in till basgruppshandledaren och görs tillgänglig för
basgruppsdeltagarna. I kompletteringsuppgiften skall studenten, utifrån basgruppens aktuella
frågeställning, sammanfatta vad han/hon har läst samt de frågor som väckts i samband med läsningen.
Om studenten är frånvarande/ej aktivt deltagande vid fler än 2 basgrupper sker särskild komplettering i
samråd med kursansvarig.
3
Basgruppshandledare:
Basgrupp 1: Örn Kolbeinsson
Basgrupp 2: Linda Ekberg
Basgrupp 3: Jenny Wetter
Basgrupp 4: Hanna Swelén
Basgrupp 5: Anna Maria Brandberg Grage
Basgrupp 6: Josef Ladén
PeerWise
PeerWise är en elektronisk plattform, som kan användas både som ett stöd för inlärning och i
examinerande syfte. I PeerWise kommer ni att få arbeta med att konstruera, besvara och ge
feedback på flervalsfrågor kopplade till kursinnehållet. På kursplatsen i LISAM finns en länk
till PeerWise. Det första ni skall göra när ni kommer in i kursrummet på LISAM är att klicka
på länken till PeeerWise och registrera er, vilket är enkelt och sker i fyra steg:
1. Välj ett username/användarnamn. Användarnamnet är det namn som är synligt för
alla deltagare på kursen. Välj gärna ett anonymt namn.
2. Välj ett password/lösenord och se till att du kommer ihåg det.
3. Ange Course-ID/kursens ID-nummer, som för den här kursen är: 9560
4. Ange din identifier, som på den här kursen är din LiU-adress (t ex
erivi219@student.liu.se). Identifiern gör dels att kursansvarig kan se att alla studenter
har loggat in sig på kursen, dels vilken student som har bidragit med vad.
Tänk på att det kan ta ett par dagar från första registreringen tills ni kan gå in på ert konto och
börja lägga upp frågor, så registrera er direkt när kursen startar.
I PeerWise får man poäng när man konstruerar egna flervalsfrågor, besvarar frågor som andra
har lagt upp eller kommenterar andras frågor på ett konstruktivt sätt för att förbättra dem.
PeerWise ingår i examinationen och för att bli godkänd på momentet krävs att man uppnår en
viss grundpoäng.
Under rubriken ”Examination” nedan finns mer information om hur PeerWise kommer att
användas som en del av examinationen på kursen.
Examination/Obligatoriska moment
Följande moment i kursen är obligatoriska och examinerande:
-
Basgruppsarbete (motsv 1hp) På momentet ges betygen Godkänd (G) eller
Underkänd (U). För betyget Godkänd (G) krävs närvaro och aktivt deltagande enligt
vad som anges under rubriken Basgruppsarbete ovan.
4
-
Examinationsuppgift 1 (motsv 4 hp). Uppgiften består av att på plattformen
PeerWise konstruera tre flervalsfrågor, besvara 50 frågor och kommentera 15 frågor
kopplade till kursens innehåll. Samtliga frågor skall vara konstruerade senast 17
oktober och hela uppgiften (konstruera, besvara och kommentera frågor) skall vara
slutförd senast 24 oktober.
På Examinationsuppgift 1 ges betygen Godkänd eller Underkänd.
-
-
Examinationsuppgift 2 (motsv 7hp). Uppgiften består av en individuell skriftlig
hemtentamen med fyra uppgifter, kopplade till ett fall. Instruktioner till
examinationsuppgiften inklusive bedömningskriterier finns tillgängliga på LISAM fr o
m v 43. Examinationsuppgiften inlämnas anonymt via Urkund senast onsdag 7 januari
2015.
På examinationsuppgift 2 ges betygen Väl Godkänd (VG), Godkänd (G) eller
Underkänd (U).
Reflekterande semniarium (motsv 0hp). Kursen avslutas med ett reflekterande
seminarium 16 januari då ni dels kommer att få presentera en mindre del av er
examinationsuppgift för varandra i smågrupper, dels inventera och diskutera ert
lärande under kursen. Momentet är inte poängsatt men det är obligatoriskt och ingår i
examinationen.
ÅTERKOPPLING
Återkoppling på basgruppsarbetet ges muntligt vid basgruppstillfällena, både av handledare
och de övriga i basgruppen. Återkoppling på examinationsuppgift 1 ges i form av skriftliga
kommentarer i PeerWise från övriga kursdeltagare. Återkoppling på examinationsuppgift 2
sker i form av ifylld återkopplingsmall vid återlämnade av hemtentamen. Även kursbetyget är
en form av återkoppling.
KURSUTVÄRDERING
Utvärdering av kurser på Linköpings universitet sker via KURT. Utvärderingen skickas ut i
anslutning till kursavslutningen och ligger öppen i 14 dagar.
I mitten av varje termin finns en kursdialog schemalagd. Vid kursdialogtillfället träffar en
representant för varje basgrupp kursansvarig för att diskutera synpunkter på kursens upplägg
och innehåll samt eventuella problem och svårigheter. Syftet med kursdialogen är att under
kursens gång snabbt kunna fånga upp sådant som inte fungerar, försöka hitta lösningar som
kan genomföras under tiden kursen pågår samt att få förslag på förändringar och förbättringar.
5
Kursen utvärderas också vid det sista basgruppstillfället med hjälp av basgruppshandledarna.
Där ges möjlighet att diskutera gruppens arbete, men också kursens upplägg, innehåll och
olika moment. Varje basgrupp gör en skriftlig sammanfattning av utvärderingen, som sedan
lämnas till kursansvarig.
PRAKTISK INFORMATION
Kursansvarig:
Erika Viklund, Tel: 013-28 21 62, erika.viklund@liu.se, I:3 431
Administratör:
Fredrik La Fleur, Tel: 013-282104, fredrik.la.fleur@liu.se, I:3 327
Studierektor/ avdelningschef:
Lars Back, Tel: 013-28 22 69, lars.back@liu.se , I:3 333
Tentamensutlämning
Om inget annat är sagt sker tentamensutlämningen av administratörerna.
Lokalen för tentautlämningen ligger i D-huset, intill Studievägledarna.
Öppettider: måndag och onsdag kl 9.30-10.00.
Legitimation samt kurskod för aktuell tenta ska tas med. Studenten kan läsa igenom sin tenta i
rummet om denne så önskar. Vill studenten diskutera tentans bedömning med examinatorn får
studenten en kopia på tentan att ta med sig. Vill studenten ta med sig originalet stämplar
administratören tentan och då ses rätten att diskutera ändrat betyg förverkat.
LITTERATURLISTA/REFERENSLITTERATUR
Litteraturlistan är att betrakta som förslag och utgångspunkter för terminen. I enlighet med
PBL förväntas de studerande därutöver självständigt söka information som styr
kunskapsinhämtningen i riktning mot kursmål och personliga inlärningsmål. Ytterligare
litteraturtips i form av t ex artiklar kan komma att läggas upp på LISAM.
Allmänna länktips
APA Division 12 (Clinical Psychology): Research-Supported Psychological Treatments.
http://www.div12.org/PsychologicalTreatments/index.html
6
APA Division 29 (Psychotherapy): Här finns t ex fria artiklar från tidskriften Psychotherapy,
videointervjuer med ledande psykoterapeuter samt en hel del annat intressant material:
http://www.divisionofpsychotherapy.org/
APA PsychTHERAPY. Databas med alla APA:s psykoterapifilmer i strömmat format. Länk
finns i bibliotekets databaslista: http://www2.bibl.liu.se/soka/databaser/default.aspx Det finns
även en länk samt information om tjänsten på bibliotekets ämnesguide för psykologi och
psykoterapi.
Competence frameworks for the delivery and supervision of psychological therapies:
http://www.ucl.ac.uk/clinical-psychology/CORE/competence_frameworks.htm
Interpersonell terapi i Sverige: http://interpersonellpsykoterapi.se/
Psykodynamisk.nu är en blogg om psykodynamisk terapi och forskning:
http://psykodynamiskt.nu/
Riksföreningen Psykoterapicentrum organiserar legitimerade psykoterapeuter med
psykodynamisk inriktning: http://www.riksforeningenpsykoterapicentrum.se/
Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom:
http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2010/2010-3-4
Svenska föreningen för relationell psykoterapi: http://www.sfrp.se/
Forskning om psykodynamisk terapi
Lambert, M. J. (Ed.) (2013). Bergin and Garfield´s Handbook of Psychotherapy and
Behavior Change. (6th edition). Hoboken, New Jersey: Wiley. Finns som e-bok. Sök på
titeln i LiU-bibliotekets katalog.)
Norcross, J. C. (Ed.) (2011). Psychotherapy relationships that work: Evidence-based
responsiveness. (2nd ed.) New York: Oxford University Press. (Se även APA:s tidskrift
Psychotherapy (2011), vol 48, 1 där bokens olika kapitel finns samlade i artikelform.)
Philips, B., & Holmqvist, R. (Red.) (2008). Vad är verksamt i psykoterapi? Stockholm:
Liber.
Utvecklingspsykologiska aspekter
Broberg, A., Risholm Mothander, P., Granqvist, P., & Ivarsson, T (2008). Anknytning i
praktiken. Tillämpningar av anknytningsteorin. Stockholm: Natur & Kultur.
Damasio, A.R. (2010). Self comes to mind. London, UK: Heinemannn.
Havnesköld, L., & Risholm Mothander, P. (2009). Utvecklingspsykologi (3e uppl.).
Stockholm: Liber.
7
Hart, S., & Schwartz, R. (2010). Från interaktion till relation. Om anknytningsteori.
Stockholm: Liber.
Oatley, K., Keltner, D., & Jenkins, J.M. (2013). Understanding Emotions (3rd edition).
Hoboken, N.J.: John Wiley & Sons.
Wallroth, P. (2010). Mentaliseringsboken. Stockholm: Karneval förlag.
Wennerberg, T. (2010). Vi är våra relationer: om anknytning, trauma och dissociation.
Stockholm: Natur & Kultur.
Wennerberg, T. (2013). Själv och tillsammans: Om anknytning och identitet I relationer.
Stockholm: Natur & Kultur.
Allmänt om psykodynamisk teori och metod samt bedömning
Eels, T. E. (Ed.), (2007). Handbook of Psychotherapy Case Formulation (2nd ed.) New York:
The Guilford Press.
Safran, J. (2012). Psychoanalysis and psychoanalytic therapies (Theories of psychotherapy
series). American Psychological Association.
Howard, S. (2009). Skills in psychodynamic counseling and psychotherapy. London: Sage
publications.
Levy, R. A. & Ablon, R.S. (Eds.)(2008). Handbook of Evidence-Based Psychodynamic
Psychotherapy: Bridging the gap between science and practice. Totowa, N.J.: Humana.
(Finns som elektronisk resurs via LiU:s bibliotek.)
Maroda, K.J. (2010). Psychodynamic techniquies: Working with emotion in the therapeutic
relationship. New York, NY: Guilford.
McWilliams, N. (2011). Psychoanalytic diagnosis: understanding personality structure in the
clinical process (2nd ed.). New York: Guilford.
Philips, B., & Holmqvist, R. (Red.) (2008). Vad är verksamt i psykoterapi? Stockholm:
Liber.
Shedler, J. (2010). That was then, this is now: An introduction to contemporary
psychodynamic psychotherapy. Hämtad från
http://www.psychsystems.net/Publications/Shedler/Shedler%20(2006)%20That%20was%20t
hen,%20this%20is%20now%20R7.pdf
Sumners, R.F., & Barber, J. P. (2010). Psychodynamic Therapy: A Guide to Evidence-Based
Practice. New York: The Guilford Press.
8
Relationell och interpersonell terapi
Gabbard, G.O. (Ed.), (2009). Textbook of Psychotherapeutic Treatments. American
Psychiatric Publishing. (Finns som elektronisk resurs via LiU:s bibliotek.)
Holmqvist, R. (2007). Relationella perspektiv på psykoterapi. Stockholm: Liber.
Holmqvist, R. (2010). Relationell psykoterapi – så här gör man. Stockholm: Liber.
Law, R. (2013). Defeating depression: How to use the people in your life to open the door to
recovery. London: Robinson.
Mufson, L., Pollack Dorta, K., & Moreau, D. (2004). Interpersonal Psychotherapy for
Depressed Adolescents (2nd edition). New York: The Guilford Press.
Safran, J. D., & Muran, J. C. (2000). Negotiating the therapeutic alliance. A relational
treatment guide. New York: The Guilford Press.
Stuart, S. (2006). Interpersonal psychotherapy: A Guide to the Basics. Psychiatric Annals,
36(8), 542-549. Kan hämtas på
http://www.psychiatry.wisc.edu/mridepressionstudy/IPT%20Guide%20to%20Basics.pdf
Weissman, M.M., Markowitz, J.C., & Klerman, G.L. (2007). Clinician’s Quick Guide to
Interpersonal Psychotherapy. New York: Oxford University Press.
Barn, unga och familj
Blake, P. (2011). Child and adolescent psychotherapy. (2nd ed.) London: Karnac Books.
Carlberg, G., Eresund, P., & Boalt Boëthius, S. (2008). Child and Adolescent Psychotherapy
Research.Workshop for Clinicians and Researchers at the Erica Foundation October 2008.
Stockholm: Ericastiftelsen. Kan laddas ner på http://www.ericastiftelsen.se/forskning1.htm
Lanyado, M., & Horne, A. (Eds.)(2009). The Handbook of Child and Adolescent
Psychotherapy. Psychoanalytic Approaches (2nd edition). London: Routledge.
Verheugt-Pleiter, A. J. E., Zelvalkink, J., & Schmeets, M. G. J. (Eds.) (2008). Mentalizing in
Child Therapy: Guidelines for Clinical Practitioners. London: Karnac Books.
Weisz, J.R., & Kazdin, A. E. (Eds.) (2010). Evidence-Based Psychotherapies for Children
and Adolescents (2nd edition). New York: The Guilford Press.
Tips! Ta även en titt i Mellanrummet – tidskrift om barn- och ungdomspsykoterapi.
9
Näraliggande behandlingsmetoder till relationell terapi (mentaliseringsbaserad
terapi, affektfokuserade terapier)
Allen, J.G., Fonagy, P., & Bateman, A.W. (2008). Mentalizing in Clinical Practice.
Arlington, VA: American Psychiatric Publishing.
Bateman, A.W., & Fonagy, P. (Eds.) (2012). Handbook of Mentalizing in Mental Health
Practice. American Psychiatric Publishing.
Fosha, D. (2000). The Transforming Power of Affect. A Model for Accelerated Change. New
York: Basic Books.
Karterud, S., & Bateman, A. (2011). Mentaliseringsbaserad terapi –manual och
bedömningsskala. Stockholm: Liber.
Lemma, A. (2003). Introduction to the practice of psychoanalytic psychotherapy. Chichester:
Wiley.
Lemma, A., Target, M., & Fonagy, P. (2011). Brief dynamic interpersonal therapy: A
clinician’s guide. Oxford: Oxford university press.
McCullough, L., Kuhn, N., Andrews, S., Kaplan, A., Wolf, J., & Lanza Hurley, C. (2003).
Treating Affect-Phobia. A Manual for Short-Term Dynamic Psychotherapy. New York:
The Guilford Press.
Rydén, G., & Wallroth, P. (2008). Mentalisering: Att leka med verkligheten. Stockholm:
Natur & Kultur.
Tidskrifter
Med anknytning till klinisk psykologi, psykisk hälsa, psykopatologi, psykoterapi. T.ex.
Annual Review of Clinical Psychology
Annual Review of Psychology
Acta Psychiatrica Scandinavica
American Journal of Psychiatry
American Journal of Psychotherapy
Clinical Child and Family Psychology Review
Clinical Psychology: Science and Practice
Clinical Psychology and Psychotherapy
Cognitive Behaviour Therapy
10
Cognitive Therapy and Research
Contemporary Family Therapy
Group Analysis
International Journal of Group Psychotherapy
Journal of Clinical Child Psychology
Journal of Clinical Child & Adolescent Psychology
Journal of Clinical Psychology
Journal of Consulting and Clinical Psychology
Journal of Counseling Psychology
Psychotherapy
Psychotherapy Research
11
