Testa dig själv 7.1 Grundbok
FÖRKLARA BEGREPPEN
• nervimpuls
Nervimpulser är svaga elektriska signaler som sänds mellan nervceller
och som innehåller information.
• synaps
Synapser är kopplingar mellan olika nervceller där nervsignalerna
överförs.
• centrala och perifera nervsystemet
Det centrala nervsystemet består av hjärnan och ryggmärgen. Kroppens
alla övriga nerver, som går till och
från hjärna och ryggmärg, bildar det perifera nervsystemet.
• självständiga nervsystemet
Det självständiga nervsystemet är de delar av nervsystemet som vi inte
kan påverka med vår vilja och som
bland annat styr hjärtats slag och muskler i tarmar och blodkärl.
• storhjärna
Storhjärnan består av två halvor, höger och vänster hjärnhalva. I den
yttre delen av storhjärnan finns hjärnbarken,
och den inre delen består mest av nervtrådar och kallas märg.
• hjärnhinnor
Hjärnhinnorna omger och skyddar hjärnan.
• hjärnbark
Hjärnbarken är storhjärnans yttre del, som vi tänker med och som
innehåller hela vårt medvetande. Den är
2-4 mm tjock och innehåller alla nervcellskroppar.
• hjärnbalk
Hjärnbalken består av cirka 500 miljoner nervtrådar som förbinder
vänster och höger hjärnhalva.
• hjärnstam
Hjärnstammen är den nedre delen av hjärnan som styr många
automatiska funktioner som andning,
kroppstemperatur och blodcirkulation.
• lillhjärna
Lillhjärnan finns i hjärnans bakre del. Den kontrollerar vår balans och
samordnar våra muskelrörelser.
• reflex
Reflexer utnyttjar ”snabbkopplingar” i ryggmärgen som gör att
nervimpulserna tar en genväg till musklerna
utan att först passera hjärnan.
1. En nervcell består av en nervcellkropp, inåtledande och utåtledande
nervtrådar
som runt sig kan ha ett skyddande fettlager, myelin. I nervcellernas
ändar finns
synapser, där nervimpulserna överförs till andra celler. Se figur s. 274.
2. En nervimpuls är en svag elektrisk signal som överför meddelanden
från en
nervcell
till en annan nervcell eller till exempelvis en muskelcell.
3. När en nervimpuls når nervcellens ände, synapsen, frigörs ett
signalämne som gör
att en ny nervimpuls startar i den andra nervcellen.
4. Det självständiga nervsystemet styr bland annat hjärtats slag och
muskler i blodkärl och tarmar.
5. Hjärnan skyddas av skallbenet, hjärnhinnor och av hjärn- och
ryggmärgsvätskan
som fungerar som stötdämpare.
6. Hjärnan består av storhjärnan, mellanhjärnan, hjärnstammen och
lillhjärnan.
7. En reflex innebär att en nervimpuls in till ryggmärgen direkt kopplas
om till nerver som
går ut till musklerna. Impulsen tar alltså en genväg utan att först passera
hjärnan.
8. Smärtreflexen och sugreflexen är exempel på medfödda reflexer. När
vi till
exempel
går eller cyklar använder vi våra inlärda reflexer.
Testa dig själv 7.2 Grundbok
FÖRKLARA BEGREPPEN
• hjärncentra
Ett hjärncentrum är ett område i hjärnan som är specialiserat på vissa
uppgifter.
• sensorisk och motorisk nerv
Sensoriska nerver leder nervimpulser in till hjärnan. Motoriska nerver
leder impulser ut från hjärnan.
• korttids- och långtidsminne
Korttidsminne, som också kallas arbetsminne, är när vi till exempel
lägger ett telefonnummer på minnet
i några sekunder. Långtidsminnen är de minnen som lagras i hjärnan
under en längre tid.
• hippocampus
Hippocampus är en del av hjärnan som är viktig för att minnen ska kunna
lagras in i hjärnan.
• savant
Savanter är människor som har hjärnor som kan minnas i princip hur
mycket som helst.
1. Det är framför allt vår avancerade hjärnbark (särskilt i den främre
delen av hjärnan)
som skiljer oss från våra apliknande förfäder.
2. Hjärnans tillväxt och utveckling hos foster och små barn är otroligt
snabb. Från tre
månaders ålder bildas varje minut ett par hundra tusen nervceller i
fostrets hjärna.
Efter födseln bildas enorma mängder synapser som kopplar ihop
hjärnbarkens
nervceller. Fram till femårsåldern bildas ungefär en miljon nya synapser i
hjärnan
varje sekund.
3. De nervbanor och synapser som inte används tidigt i livet
tillbakabildas. Japanska
småbarn får aldrig höra r-ljud, och när de blir större har de därför inga
synapser
som kan “uttala” r-ljudet. Det är orsaken till att de inte heller i vuxen ålder
kan
skilja på r- och l-ljudet.
4. Myelin är ett fettrikt ämne som under barn- och ungdomsåren bildas
runt allt fler
viktiga nervbanor i hjärnan. Det gör att nervimpulserna i nervtrådarna går
snabbare,
och då blir det lättare att lösa problem och tänka igenom olika alternativ.
5. Det är den främre delen av hjärnbarken som sist blir färdigutvecklad,
den har inte
mognat färdigt förrän i tjugofemårsåldern.
6. Rörelsecentrum, känselcentrum, syncentrum, hörselcentrum och
talcentrum är
exempel på olika hjärncentra.
7. Ju mer komplicerad en rörelse är, desto fler nervceller behövs för att
utföra den.
Därför tar olika rörelser olika stor plats i hjärnbarkens rörelsecentrum.
8. Ett minne skapas genom att vissa synapser förändras på ett speciellt
sätt. När
korttidsminnen skapas förändras synapserna mindre än när
långtidsminnen
skapas
Testa dig själv 7.3 Grundbok
FÖRKLARA BEGREPPEN
• luktsinnescell
Luktsinnesceller är specialiserade på att reagera på ett eller några få
doftämnen.
• grundsmaker
Grundsmaker är de smaker som våra smaksinnesceller kan uppfatta.
• smaklök
De tusentals smaklökarna som finns på tungan innehåller
smaksinnescellerna.
• känselkropp
De olika känselkroppar som finns i huden kan känna av värme, kyla,
beröring, tryck och smärta.
1. Att lukt och smak kallas för kemiska sinnen beror på att lukt- och
smaksinnescellerna
reagerar på olika molekyler i luften, i vätskor och i maten.
2. Luktsinnescellerna finns i näshålans övre del.
3. Vi kan uppfatta grundsmakerna sött, salt, surt, beskt och umami.
4. Luktsinnet har stor betydelse för smaksinnet. När vi är förkylda är
nässlemhinnan
svullen, och då kan inte luktcellerna nås av lika många doftämnen. Det
är därför
maten smakar mindre när vi är förkylda.
5. Känselkropparna reagerar när förhållandena i omgivningen ändrar sig.
Om man till
exempel går ut i kyla reagerar känselkropparna för kyla så att man
fryser, och om
man går in i värme aktiveras känselkropparna för värme.
6. Vi har mest känselkroppar för beröring på fingertopparna, läpparna,
händernas
insidor,
fotsulorna och på könsorganen. Det beror på att fingertopparna och
läpparna
är viktiga när vi ska undersöka omvärlden, till exempel när småbarn
testar
vad de kan och vill äta. God känsel i handflatorna och fotsulorna är bland
annat
viktigt när vi ska greppa olika föremål och när vi går barfota på olika
underlag.
Orsaken
till att könsorganen har många känselkroppar är att det ska vara skönt
och
lustfullt att föröka sig, vilket ökar både individens och artens chanser att
överleva.
Testa dig själv 7.4 Grundbok
FÖRKLARA BEGREPPEN
• synsinnescell
Synsinnescellerna, tappar och stavar, är de celler i näthinnan som
reagerar på och omvandlar ljus till
nervimpulser.
• synnerv
Synnerven leder nervimpulserna från synsinnescellerna till syncentrum i
bakre delen av hjärnan.
• syncentrum
Syncentrum är den del av hjärnan som tolkar nervimpulserna så att vi blir
medvetna om vad vi ser.
• hornhinna
Hornhinnan är ögats yttersta hinna. Här bryts ljusstrålarna.
• pupill
Pupillen är den öppning i ögat som ljuset passerar in igenom.
• lins
Linsen finns framtill i ögat, alldeles bakom pupillen. Linsen kan ändra
form och därmed bryta ljusstrålarna
olika mycket för att bilden ska bli skarp.
• ackommodation
Ackommodation är när linsen blir tjockare och ställs om till närseende,
det vill säga när vi ska se skarpt på
nära håll.
• glaskropp
Glaskroppen är en klar, geléaktig vätska som fyller ut ögonhålan.
Ljusstrålarna passerar genom
glaskroppen
innan de når näthinnan.
• näthinna
Näthinnan innehåller cirka 130 miljoner synsinnesceller, som kan
omvandla ljusstrålarna till nervimpulser.
1. Pupillen släpper in ljus i ögat. Med hjälp av en muskel regleras
pupillens storlek och
därmed hur mycket ljus som släpps in. När ljuset är starkt blir pupillen
liten så att vi
inte ska bländas, och när det är mörkt blir pupillen stor så att den kan
släppa in så
mycket ljus som möjligt.
2. På sin väg genom ögat bryts ljuset både i hornhinnan och i linsen.
3. Tappar och stavar är ögats sinnesceller. När ljuset är tillräckligt starkt
ser vi med
tapparna som kan registrera färger. Stavarna är många fler än tapparna
men mycket
mer ljuskänsliga. Stavarna kan dock bara skilja mellan ljus och mörker
och med
dem kan vi därför bara se svartvitt.
4. När det är mörkt är det bara stavarna som kan uppfatta det svaga
ljuset, och därför
ser vi det mesta som svartvitt på natten.
5. Gula fläcken är den del av näthinnan som innehåller allra flest tappar,
och det är
med den vi ser skarpast när vi fokuserar blicken. Blinda fläcken är den
del av näthinnan
där synnerven går in till hjärnan. Där finns inga sinnesceller alls.
6. Närsynthet beror på att ögat är för långt så att ljusstrålarna bryts
samman framför
näthinnan. Det kan avhjälpas med en spridningslins. Översynthet beror
på att ögat
är kortare än normalt så att ljusstrålarna bryts samman bakom
näthinnan. Det kan
korrigeras med en samlingslins.’
Testa dig själv 7.5 Grundbok
FÖRKLARA BEGREPPEN
• trumhinna
Trumhinnan är ett runt membran som börjar vibrera när det träffas av
ljudvågor.
• hörselben
Hörselbenen finns innanför trumhinnan och sätts i rörelse när trumhinnan
börjar vibrera.
• hörselsnäcka
Hörselsnäckan är en spiralformad, vätskefylld snäcka som innehåller
våra hörselsinnesceller.
• hörselnerv
Hörselnerven leder nervimpulserna från hörselsinnescellerna in till
hjärnans hörselcentrum.
• hörselcentrum
Hörselcentrum är den del av hjärnan som tolkar nervimpulserna så att vi
uppfattar olika ljud.
• tinnitus
Tinnitus, som bland annat kan orsakas av buller, innebär att det så gott
som ständigt susar i öronen på ett
besvärande sätt.
• båggångar
Båggångarna är tre vätskefyllda kanaler som innehåller sinnesceller och
ingår i vårt balansorgan.
1. Hörselbenen (hammaren, städet och stigbygeln) börjar röra sig när
trumhinnan
vibrerar. Trumhinnan sitter fast vid hammaren, som slår på städet, vars
rörelser
överförs till stigbygeln. Stigbygeln trycker i sin tur på ett membran till
hörselsnäckan.
Det gör att vätskan i snäckan sätts i rörelse och påverkar
hörselsinnescellerna.
2. Hörselsinnescellerna finns i hörselsnäckan. När vätskan i snäckan
sätts i rörelse
påverkar
den hörselsinnescellerna på olika sätt. Det ger upphov till massor av
nervimpulser som leds vidare till hjärnans hörselcentrum, där de tolkas
till
meningsfulla
ljud.
3. Hörselsinnescellerna är ömtåliga och kan bland annat skadas av
buller, som alltför
hög ljudvolym på en konsert eller på musik i hörlurar.
4. Örontrumpetens uppgift är att utjämna trycket på båda sidor om
trumhinnan.
5. De tre båggångarna innehåller balanssinnesceller som känner av
huvudets läge
och skickar information om detta till hjärnan. I och med att båggångarna
är vinkelräta
mot varandra kan sinnescellerna reagera på rörelser i alla riktningar.
6. Balansorganet består av tre vätskefyllda båggångar, som innehåller
sinnesceller
som känner av vätskans rörelser. Under båggångarna finns två kamrar
med kalkkristaller
och sinnesceller. När huvudets läge ändras rör sig vätskan i
båggångarna
och kristallerna i kamrarna. Då reagerar sinnescellerna och skickar
nervimpulser via
balansnerven till hjärnan.
Yrsel beror ofta på att hjärnan får motstridande information från
sinnescellerna i
ögon, balansorgan, hud, leder och muskler. När man till exempel åker
karusell blir
det många synintryck och häftiga rörelser i balansorganet. Då har
hjärnan svårt att
tolka och samordna alla impulser, och man kan bli yr och må illa.
Testa dig själv 7.6 Grundbok
FÖRKLARA BEGREPPEN
• vävnadshormon
Vävnadshormoner (lokala hormoner) bildas av celler i den vävnad där de
har sin effekt.
• klassiska hormon
Klassiska hormoner bildas i körtlar. De transporteras med blodet och kan
nå och påverka alla organ i
kroppen.
• receptor
Receptorer är mottagare som finns på cellernas yta. Receptorerna kan ta
emot budskap från och reagera
på olika hormoner.
• hypotalamus
Hypotalamus finns i nedre delen av hjärnan. Den kontrollerar livsviktiga
funktioner som hunger, törst och
vätskebalans och styr också hormonsystemet.
• hypofysen
Hypofysen är en liten körtel på hjärnans undersida som bland annat
tillverkar tillväxthormon. Hypofysen
reglerar också hur mycket hormoner som andra körtlar ska tillverka.
1. Hormoners huvudsakliga uppgift är att överföra budskap, information,
till olika
celler och organ.
2. Hjärndelen hypotalamus styr via nervbanor hypofysen, som finns på
hjärnans undersida.
Hypofysen tillverkar många hormoner som reglerar hur mycket hormoner
som ska bildas av andra körtlar, som sköldkörteln, binjurarna,
äggstockarna och
testiklarna.
3. Ett hormon som transporteras med blodet kan nå så gott som alla
celler i kroppen.
Men olika sorters celler har olika receptorer för hormoner, och ett visst
hormon
passar bara till en viss receptor. Därför kan bara de celler som har
receptorer för
hormonet reagera på det, medan celler som saknar sådana mottagare
inte alls
påverkas.
4. Exempel på körtlar som tillverkar hormoner är hypofysen, sköldkörteln,
binjurarna,
bukspottkörteln och könskörtlarna (äggstockar och testiklar).
5. Adrenalin och kortisol ökar pulsen och höjer blodtrycket, och de brukar
därför kallas
stresshormoner.
6. Insulin och glukagon är två exempel på hormoner som bildas i
bukspottkörteln.
7. De kvinnliga könshormonerna östrogen och progesteron gör bland
annat att flickor
i puberteten får större bröst, rundare höfter och könshår. De styr också
sexualdriften,
menstruationen och ägglossningen
FACIT FINALEN GRUNDBOK
1. 1 – E Hjärnbarken är den del av hjärnan som innehåller alla
nervcellkroppar.
2 – A Reflexer förmedlas via ”snabbkopplingar” i ryggmärgen.
3 – H Ett hjärncentrum är ett område i hjärnan som är specialiserat på
vissa
uppgifter.
4 – C Hippocampus är en del av hjärnan som är viktig för minnet.
5 – F Nervceller leder elektriska impulser och förmedlar budskap mellan
celler.
6 – G Hjärnbalken är en förbindelse mellan höger och vänster
hjärnhalva.
7 – D Synapser är kopplingar som överför information mellan nervceller.
8 – B Lillhjärnan kontrollerar balans och muskelrörelser.
2. Alternativ A, C och D är korrekta.
Alternativ B är felaktigt. Att vi bara skulle använda ungefär en tiondel av
vår
hjärnas kapacitet är en ganska vanlig missuppfattning. Det finns inga
”onödiga”
delar i hjärnan som inte används, men alla delar av hjärnan är förstås
inte aktiva
samtidigt.
3. Under de första barnaåren bildas en otrolig mängd synapser
(kopplingar mellan
nervceller) i hjärnan. Särskilt många synapser bildas i hjärnbarkens
språkcentra,
och det är detta som ligger bakom den snabba språkutvecklingen hos
små barn.
4. a) Vårt medvetande, vår personlighet och alla våra tankar och känslor
finns i hjärnan.
Hjärtat är bara en muskel och rymmer inga känslor. Däremot kan hjärtat
reagera
på nervsignaler från hjärnan och på olika hormoner. När vi till exempel
blir rädda,
arga eller förälskade slår hjärtat snabbare än normalt, men det beror
alltså på de
känslor som hjärnan upplever och på de signaler som hjärnan då sänder
till hjärtat
och hormonsystemet.
b) Eftersom hjärtat reagerar och slår snabbare när vi upplever olika
känslor är det
inte så konstigt att många tror att känslorna finns i hjärtat. Genom
historien har
känslor och kärlek förknippats med hjärtat. Vårt språk är fullt av uttryck
som ”hjärta
och smärta”, ”hon har ett gott hjärta” och ”mitt hjärta är ditt, och ditt hjärta
är
mitt”. Vi säger att någon är ”godhjärtad” när vi egentligen borde säga
”godhjärnad”.
Men att säga ”mitt älskade hjärta” till den man älskar låter kanske mer
romantiskt
än att säga ”min älskade hjärna”
5. Alternativ A och C är korrekta.
Alternativ B och D är felaktiga. Huvudskydd minskar visserligen
skaderisken, men
upprepade hårda slag mot huvudet kan ändå ge bestående hjärnskador.
Det hjälper
inte heller att hjärnan skyddas av skallbenet och hjärn- och
ryggmärgsvätskan. Det
beror bland annat på att hjärnan vid kraftiga slag kastas åt olika håll i
denna vätska
så att hjärnan utsätts för påfrestande dragningar och ömtåliga delar av
hjärnan
sträcks. Enstaka hårda slag eller sparkar kan också leda till att blodkärl i
hjärnans
hinnor brister och orsakar livshotande blödningar.
6. 1 – F Brist på insulin orsakar diabetes.
2 – D Testosteron är ett manligt könshormon som bildas i testiklarna.
3 – H Östrogen och progesteron är kvinnliga könshormoner som bildas i
äggstockarna.
4 – G Adrenalin är ett stresshormon som bildas i binjurarna.
5 – C Brist på sköldkörtelhormon gör att man blir frusen och trött.
6 – B Glukagon bildas i bukspottkörteln och höjer blodsockret.
7 – E Dopamin och serotonin stimulerar hjärnans belöningssystem.
8 – A Tillväxthormon bildas av hypofysen och behövs för att du ska växa
normalt.
7. a) De två horisontella linjerna till vänster är exakt lika långa, trots att
den övre ser
längre ut. Hjärnan luras av ”pilarna” i linjernas ändar. De ”inåtriktade
pilarna” gör att
den övre linjen ser längre ut än den nedre, som har ”utåtriktade pilar”.
De två horisontella linjerna till höger är också exakt lika långa, trots att
den övre
ser längre ut. Här är det perspektivet, de uppåtriktade linjerna som
närmar sig varandra,
som lurar vår hjärna. De gör att den övre linjen ser ut att ligga längre bort
än den nedre, och då uppfattar hjärnan det som om den linjen är längre.
Jämför när
man tittar på de tvärgående träbalkar, syllar, på ett järnvägsspår som
försvinner i
fjärran.
b) Hjärnan lär sig hela tiden av alla dina erfarenheter. Varje nytt
sinnesintryck
jämförs med sådant som du tidigare har upplevt. När hjärnan får ny men
liknande
information från våra sinnesorgan kan den, för att skapa ett meningsfullt
sammanhang,
ibland feltolka intrycken. Ett exempel är när man först tycker sig känna
igen
en person men sedan märker att det faktiskt inte var den man trodde
utan i själva
verket en helt främmande person. Hjärnan har då först gjort en snabb
men lite
”slarvig” tolkning som stämmer med tidigare upplevelser. Men när mer
information
strömmar in till hjärnan märker den att den första tolkningen var felaktig.
Vår hjärna är alltså ganska ”fördomsfull” och kan fylla i information som
inte finns
i verkligheten för att göra en begriplig tolkning. Det här gör att vi inte alltid
kan
lita på våra sinnen och vår hjärna. Det har till exempel betydelse i
samband med
brottsutredningar. Även om vittnen är ärliga är det inte säkert att de har
uppfattat
situationen rätt, och det har hänt att vittnen ”tvärsäkert” pekat ut
gärningsmän
som sedan visat sig vara helt oskyldiga.
c) Hjärnans ”förmåga” att feltolka information och att den ibland ser och
hör sånt
som inte finns i verkligheten är bidragande orsaker till att en del
människor tror på
vidskepelse, till exempel att de tror sig se spöken eller har andra
”övernaturliga”
upplevelser. De flesta ”syner” och ”övernaturliga fenomen” upplevs när vi
är trötta
och nära att somna, samt när vi plötsligt vaknar upp ur sömnen.
Forskarna tror att
det bland annat beror på att hjärnan har en tendens att ”uppfinna” bilder
då den
håller på att somna in eller vakna (jämför våra drömmar, som ju kan vara
hur märkliga
som helst).
Men det finns förstås en mängd andra naturliga förklaringar till fenomen
som en
del människor ibland uppfattar som övernaturliga (läs till exempel artikeln
”Osynliga
vågor får oss att se spöken” i Illustrerad Vetenskap nr 16/2013, s. 28-31).
