Likabehandlingsplan

Likabehandlingsplan
Njupkärrs skola
Likabehandlingsplan
Från 2006-04-01 gäller lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling
av barn och elever (SFS 2006:67). Den nya lagens syfte är att förtydliga skolans ansvar när
det gäller att garantera alla barns och elevers trygghet i skolan. Det innebär att diskriminering
på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion, sexuell läggning och funktionshinder förbjuds i
förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, grundskola, särskola och gymnasieskola samt
vuxenutbildning.
Diskrimineringen är förbjuden oberoende av diskriminerande avsikt och oberoende av om det
är fråga om direkt eller indirekt diskriminering. Lagen innebär också att barn och elever får ett
lagligt skydd mot annan kränkande behandling. Skadestånd kan utdömas om inte
förskolan/skolan kan påvisa att den fullgjort sitt uppdrag.
Vad säger styrdokumenten:
Barnkonventionens grundläggande principer
”Inget barn får diskrimineras på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion, sexuell läggning,
funktionshinder eller andra liknande skäl. Barnets bästa ska vara vägledande vid allt
beslutsfattande och vid alla åtgärder som rör barn och unga. Barn och unga ska tillåtas att
utvecklas i sin egen takt och utifrån sina egna förutsättningar. Barn och unga ska ges
möjlighet att framföra och få respekt för sina åsikter i frågor som berör dem.” (artikel 2,3
6,12)
Skollagen (1 kap 2§)
”Verksamheten i skolan skall utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska
värderingar. Var och en som verkar inom skolan skall främja aktning för varje människas
egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö. Särskilt skall den som verkar inom skolan
1)främja jämställdhet mellan könen 2) aktivt motverka alla former av kränkande behandling
såsom mobbning och rasistiska beteenden”
Lpo 94
”Skolan skall främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse. Ingen i skolan
skall utsättas för mobbning. Tendenser till trakasserier skall aktivt bekämpas.
Främlingsfientlighet och intolerans måste bemötas med kunskap, öppen diskussion och aktiva
insatser.”
Lpfö 98
”Förskolan skall uppmuntra och stärka barnens medkänsla och inlevelse i andra människors
situation. Verksamheten skall präglas av omsorg om individen och syfta till att barnens
förmåga till empati och omtanke om andra utvecklas, liksom öppenhet och respekt för
skillnader i människors uppfattningar och levnadssätt.”
Likabehandlingsplanen gäller för Njupkärrs enhets skolor och förskolor.
2
Mål:
 Att alla barn, elever och personal går till vår skola och våra förskolor utan rädsla
för att bli utsatta för kränkande behandling, diskriminering eller mobbning.
 Att alla barn, elever, föräldrar och personal känner till att vi har en
likabehandlingsplan.
 Att all personal arbetar aktivt med förebyggandet av mobbning, diskriminering
och annan kränkande behandling och vidtar direkt åtgärder enligt våra
handlingsplaner.
Definitioner:
Vad är mobbning?
”En person är mobbad när han eller hon, upprepade gånger och under viss tid, blir utsatt för
negativa handlingar från en eller flera personer. Enstaka trakasserier är inte mobbning.” (Dan
Olweus)
”Att mobba är att plåga och att förstöra glädjemöjligheter för en annan människa.” (C Olsson)
Direkt mobbning kan vara sparkar, knuffar, slag, fasthållning, svordomar, fula ord, könsord,
förolämpningar, hot.
Indirekt mobbning kan vara utfrysning, blickar, miner, suckar, gester, skratt, fniss, klotter,
anonyma brev-sms.
Vad är diskriminering och annan kränkande behandling?
- Direkt diskriminering är då ett barn eller vuxen missgynnas genom särbehandling på grund
av någon av de fem diskrimineringsgrunder som lagen omfattar, det vill säga kön, etnisk
tillhörlighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning och funktionshinder.
- Indirekt diskriminering är då ett barn eller vuxen missgynnas genom att ordningsregler m.m.
tillämpas så att det får en i praktiken diskriminerande effekt.
Kränkningar är ett uttryck för makt och förtryck. Gemensamt för all kränkande behandling är
att någon eller några kränker principen om alla människors lika värde.
Kränkningar kan riktas mot en eller flera personer. En kränkning kan äga rum vid enstaka
tillfällen eller vara återkommande. Kränkningen kan vara fysisk, verbal, psykosocial eller text
och bildburen. Det är ytterst de som utsätts för handlingen som värderar om den är negativ
eller inte.
3
Handlingsplaner
Njupkärrs skola har två olika handlingsplaner. En som används vid mobbingfall och en som
används vid diskriminering och annan kränkande behandling. Skillnaderna ligger i vilka
åtgärder som sätts in.
Handlingsplan mot mobbing
På Njupkärrs skola arbetar vi aktivt med att förebygga och stoppa mobbing. Personal på
skolan bildar ett särskilt antimobbingteam, kallad hjälpgruppen, som arbetar med detta. Målet
är en mobbingfri skola.
Handlingsplanen ska utvärderas och uppdateras en gång per läsår. Alla föräldrar ska
informeras om skolans handlingsplan mot mobbing varje ny termin.
Blir ditt barn mobbat?
Följande tecken kan tyda på att ditt barn blir mobbat:
-
Ovilja att gå till skolan.
Ont i magen.
Huvudvärk.
Barnet vill inte berätta om hur det är i skolan.
Barnet har inga kamrater.
Barnet kommer hem med smutsiga och sönderrivna kläder.
Barnet har blåmärken.
Barnet verkar nedstämt eller ledset.
Dessa tecken kan även bero på andra saker, men det motiverar att du tar kontakt med skolan
för att få hjälp.
Du kan också göra en del själv för att hjälpa ditt barn:
-
Lär barnet att säga ifrån på rätt sätt, klart och tydligt och betona att det inte är ditt barn
det är fel på. Det är de andra som har uppfört sig illa.
Försök få barnet att ta kontakt med andra barn i klassen eller i någon annan klass.
Det är viktigt att vuxna hjälper till med detta, annars ger barnet lätt upp. Lyckas barnet
få en vän har det en oerhörd betydelse.
Ofta är det barn som mobbas att få prova en ny miljö. Där kan barnet kanske lättare få
kontakt med andra barn. Försök hitta en ny fritidsaktivitet eller liknande åt ditt barn.
Mobbar ditt barn andra?
Det är svårt att ta till sig att ens eget barn mobbar andra. Men om det är så, måste du göra
någonting åt det. Det är viktigt både för det utsatta barnet och ditt eget. Forskning visar att
barn som mobbar andra ofta får problem senare i livet om de inte ändra sitt negativa sätt.
4
Det finns många orsaker till att barn mobbar andra, men oavsett orsaken måste du göra
någonting åt det. Vi föreslår följande:
-
Gör helt klart för barnet att du inte acceptera mobbing och att du ser mycket allvarigt
på ett sådant beteende.
Ta kontakt med skolan för att få hjälp med problemet.
Hur kan vuxna hjälpa till?
Elever och personal kan göra mycket men det är nödvändigt att även hemmen hjälper till.
Barn berättar inte alltid om mobbing som de känner till eftersom de kan tror att det är
skvaller. De kan också vara rädda för hämnd. Allt barnen berättar kan vara till stor hjälp för
att förhindra mobbing. Prata med ditt barn om mobbing. Är någon i klassen utsatt? Är någon
ensam eller utfryst?
Ta kontakt med skolans personal eller oss i hjälpgruppen om ditt barn berättar om mobbing.
Vi kan alla hjälpas åt att skapa en skola där alla trivs och har det bra.
Åtgärder vid mobbing
1. Hjälpgruppen har samtal med inblandade elever samt uppföljning av dessa. Berörda
föräldrar informeras.
2. Om steg 1 inte ger positiva resultat kopplas rektor in.
3. Polisanmälan
Arbetsplan mot diskriminering och annan kränkande behandling
Åtgärder vid diskriminering och annan kränkande behandling mellan barn

Vi ingriper när vi ser eller hör elever som bråkar eller utsätter någon annan för
kränkande behandling. Ansvaret ligger hos den vuxne som är på plats. Samtal sker
mellan de inblandade. Den vuxne informerar sedan vidare till
klassföreståndare/barngruppansvarig.

Vid upprepade konflikter kontaktar klassföreståndare/barngruppansvarig föräldrarna.

Upprepas den kränkande behandlingen och kan upplevas som mobbing kopplas
hjälpgruppen in.
Åtgärder när en vuxen diskriminerar eller kränker ett barn
Samtal med berörd vuxen genomförs när elev, förälder eller personal anser att kränkning har
ägt rum. Den som har kontaktas ansvarar för att rektor kopplas in.
Rektorn ansvarar för att åtgärder och resultat dokumenteras samt att uppföljning sker.
5
Åtgärder när ett barn diskriminerar, kränker eller mobbar en vuxen

Samtal sker samma dag med båda parter. Rektorn ansvarar för att samtalet genomförs.

Rektorn ansvarar för att åtgärder och resultat dokumenteras samt att uppföljning sker.
Åtgärder vid diskriminering, kränkande behandling eller mobbing mellan vuxna
Beroende på vilka som är berörda kontaktas följande:
-
Sker det mellan kollegor kontaktas rektor.
-
Sker det mellan chef och anställd kontaktas fackombud, skyddsombud eller
kommunens personalkonsulent.
Förebyggande arbete
Vårt förebryggande arbete kan beskrivas i följande punkter:













Skolan arbetar med fadderverksamhet där grupper F-5 blandas. Syftet är att lära känna
fler barn och vuxna på skolan.
Gruppstärkande övningar eller arbetssätt såsom Charlie (moralträning), kompissamtal,
vänskapsövningar, samarbetsövningar eller massage är schemalagda lektioner.
Rastverksamhet samt schemalagda rastvakter.
All personal har ansvar att stanna upp och ingripa när man ser eller hör elever som
bråkar eller utsätter någon annan för kränkande behandling
Skolan har elev- och klassråd där eleverna får vara med och påverka.
Hjälpgruppen arbetar med ansvarsklasser. Tanken är att hjälpgruppen tillsammans
med klasslärarna ska kunna kartlägga hur stämningen är i de olika grupperna för att
ligga steget före eventuell mobbing.
Skolan har utarbetade trivselregler som utvärderas tillsammans med eleverna.
Enkätundersökningar om mobbing, trivsel- och trygghetsfrågor.
Vuxennärvaro i omklädningsrummen före och efter idrottslektionerna.
Rektor besöker alla elevgrupper under den första skolveckan, samt alla klassers
föräldrarmöte, för att tala om vad vår gemensamma värdegrund innebär i praktiken.
Medarbetarna är förtrogna med likabehandlingsplanen. De går igenom med eleverna
vad planen innebär.
Alla föräldrar får likabehandlingsplanen vid skolstart.
Hjälpgruppen presenterar sig vid varje skolstart och berättar om sitt uppdrag.
6
Hjälpgruppens nuvarande medlemmar läsår 10/11:
Lottie Hansen
Krister Lundgren
Per Lagerbäck
Lillian Modig
Eva Jerreman
Sten Holmberg
Al 2 + 5 Tel.
Al 2 + 5
Al 1 + 4
Al F + 3
Al 2 + 5
Vaktmästare
070-1698138
070-1698135
070-1698136
070-4889426
7