AT T S A M V E R K A
T O R D E VA R A E T T V E R B
– EN IDÉSKRIFT
Fredrik Cederblom | Norrtälje kommun
AT T S A M V E R K A
T O R D E VA R A E T T V E R B
– EN IDÉSKRIFT
Fredrik Cederblom | Norrtälje kommun
AT T S A M V E R
T O R D E VA R
– EN IDÉSKR
RKA
A ETT VERB
RIFT
SAMVERKA sammanslutning av personer (t.ex. förening
eller politiskt parti): (för att uppnå ett gemensamt eftersträvat
mål) arbeta eller utöva verksamhet tillsammans eller gemensamt (med en eller flera andra personer eller grupper eller
sammanslutningar); samarbeta; i synnerhet med subj. betecknande två eller flera parter (även dels: samordna eller ha samordnat sin verksamhet. arbeta efter en gemensam plan eller
efter gemensamma grundlinjer) dels närmande sig bet.: stödja
eller hjälpa varandra); med subj. betecknande en bart en av
parterna i ett samarbete även övergående i bet.: medverka; i
p. pr. även i mer eller mindre adjektivisk anv.
VERB ordklass som omfattar beteckningar för handlingar
(måla), händelser (tappa), processer (växa), tillstånd (veta).
Fredrik Cederblom
Att samverka torde vara ett verb – en idéskrift
Norrtälje kommun
Box 800
761 28 Norrtälje
0176-71 000
www.norrtalje.se
Grafisk formgvning
Nisse Hagman
Kreation Reklambyrå
Norra Långgatan 1
329 32 Kalmar
0480-42 60 50
www.kreation.se
Tryck
Kalmar Sund Tryck
Box 844
391 28 Kalmar
0480-45 87 87
www.kstab.se
Typsnitt
Janson Text 10/13
Papper
Omslag: Invercote g, 280 g
Inlaga: G-print, 100 g
© Fredrik Cederblom 2007
isbn 978-91-633-0917-5
INNEHÅLL
Förord ................................................................................................................................ 11
Sammanfattning ......................................................................................................... 12
1 Inledning
1.1
Samverkan – inledning................................................................. 14
1.2
Uppdraget ............................................................................................. 16
1.3.1
Lagstiftningens syn på samverkan ........................................ 16
1.3.2
Definitioner ......................................................................................... 18
1.4
Projektets genomförande ........................................................... 18
1.4.1
Avtal mellan tre stadsdelar i Göteborg
och Psykiatri Sahlgrenska ............................................................ 19
1.5
Det yttersta ansvaret ...................................................................... 19
1.6
Målgrupp och brukarens vilja.................................................. 20
2 Sekretess
2.1
Sekretess inom berörda områden ......................................... 22
2.2
Samtycke till att efterge sekretess: vuxna ........................ 24
2.3
Samtycke till att efterge sekretess: underåriga ............. 25
2.4
Sekretessbrytande lagstöd .......................................................... 27
3 Samverkanspaket
3.1
Inledning ............................................................................................... 30
3.2
Samverkanspaket .............................................................................. 30
3.3
Målöverenskommelse ................................................................... 31
3.4
Samverkansavtal................................................................................ 33
3.4.1
Samverkansavtal rörande brukare över 18 år
med psykiska funktionshinder/psykisk sjukdom
och som är i behov av stöd/insatser från
huvudmännen samtidigt .............................................................. 33
3.4.2
Arbetssätt och startknapp ........................................................... 34
3.4.3
Beslutsinformation och kallelse ............................................. 36
3.4.4
Samverkansavtal rörande brukare under
18 år med psykiska funktionshinder/psykisk
sjukdom och som är i behov av stöd/insatser
från huvudmännen samtidigt ................................................... 36
3.4.5
Samverkansavtal kring personer med psykiskt
funktionshinder/psykisk sjukdom och som är
i behov av hvb-placering ............................................................ 37
3.4.6
Samverkansavtal kring personer med både
psykiskt funktionshinder/psykisk sjukdom
och missbruk ....................................................................................... 39
3.4.7
Samverkansavtal rörande gemensam individuell
planering/vårdplan för brukare med psykiskt
funktionshinder/psykisk sjukdom som inte
omfattas av något annat samverkansavtal ........................ 40
3.4.8
Samverkan kring brukare som inte vill
efterge sekretessen .......................................................................... 41
4 Resursgrupp och koordinator
4.1
Resursgrupp / samverkansgrupp ........................................... 42
4.2
Koordinator eller ckb ................................................................... 43
4.3
ckb enligt samverkansavtal mellan
tre stadsdelar i Göteborg och
Psykiatri Sahlgrenska .................................................................... 44
5 Gemensamma lokaler....................................................................................... 44
6 Lagen om finansiell samordning............................................................. 44
7 Bilagor
Bilaga 1 Exempel på grundförslag till en generell
målöverenskommelse .................................................................... 48
Bilaga 2 Samverkansavtal kring personer över 18 år
med psykiskt funktionshinder/psykisk
sjukdom och som är i behov av stöd/insatser
från ovanstående huvudmän ..................................................... 52
Bilaga 3 Samverkansavtal kring personer under
18 år med psykiskt funktionshinder/
psykisk sjukdom och som är i behov
av stöd/insatser från ovanstående huvudmän ............... 58
Bilaga 4 Samverkansavtal kring personer med
psykiskt funktionshinder/psykisk sjukdom
och som är i behov av hvb-placering.................................. 66
Bilaga 5 Samverkansavtal kring personer med
både psykiskt funktionshinder/psykisk
sjukdom och missbruk .................................................................. 72
Bilaga 6 Samverkansavtal rörande gemensam
individuell planering/vårdplan för
brukare som inte omfattas av något
samverkansavtal................................................................................. 78
Bilaga 7 Förbundsordning för samordningsförbund ................... 84
Bilaga 8 Samverkansavtal mellan stadsdelsförvaltningarna Centrum, Linnéstaden,
Majorna (sdf) och Psykiatri Sahlgrenska (ps)
rörande samverkan kring personer med
psykiskt funktionshinder/psykisk sjukdom
och som är i behov av stöd/insatser från
ovanstående huvudmän................................................................ 90
FÖRORD
D
en här rapporten är en beskrivning av hur samverkan kan ske mellan
olika huvudmän och är primärt avsedd som stöd för landsting och
kommuner som vill skapa samverkansavtal rörande individer med psykiskt
funktionshinder/psykisk sjukdom. Den i rapporten föreslagna samverkansmodellen kan inte garantera en friktionsfri och tvistefri tillvaro mellan de
samverkande parterna. Däremot torde modellen skapa en förutsägbarhet i
huvudmännens beteenden och tvister, vilket i sig spar tid och energi för
såväl personal som brukare.
Jag vill tacka Anneli Ahlgren och Conny Karlsson för arbetet med
utvecklandet av avtalet mellan tre stadsdelar i Göteborg och Psykiatri Sahlgrenska. Ulf Malm för att du så noggrant kommenterade utkastet till den
här rapporten.
Jag vill tacka Lena Sandström för engagemang och stöd i utvecklandet av
tankegångar. Sist vill jag tacka dels Christer Hjert för orden »det kan nog
fungera« i samband med första utkastet till avtalet mellan tre stadsdelar i
Göteborg och Psykiatri Sahlgrenska och dels Staffan Cederblom för redigeringsarbete.
Norrtälje den 22 mars 2007
Fredrik Cederblom
f örord |11
S A M M A N FAT T N I N G
S
amhället har påtagit sig ansvar för sina medborgare bland annat med
vårdinsatser och omsorg för sjuka och funktionshindrade individer.
Ansvaret delas mellan stat, landsting och kommun men gränssnitten dem
emellan är inte alltid helt klar. Därmed uppstår situationer med problematisk
avgränsning mellan olika insatser, bristfälligt omhändertagande och sämre
vård. Likartade är de välkända problem som är följder av vårdens specialisering. Patienter som lider av flera sjukdomar kan behöva hänvisas från en
specialitet till en annan och man förlorar ett samlat ansvarstagande. Med
andra ord försvinner helhetssynen. Sådan splittrad vård kan dessutom medföra förlängda väntetider för patienten och självklart en påtagligt ökad kostnad
för samhället.
På motsvarande sätt uppstår problem för personer med psykiska funktionshinder när ansvar för vård och stöd och kostnader för detta fördelas
olika beroende på huvudmännens ansvarsområden. Det finns starka skäl att
försöka omforma flera traditionella rutiner och att komma fram till rimliga
gemensamma målöverenskommelser och ett smidigare samarbetsklimat. En
svårighet kan visserligen vara att ändra gamla invanda beteendemönster,
men vinsterna kan bli stora om man lyckas förbättra planeringen och tydliggöra regler och gränssnitt.
Huvudmännen kan skapa en ny organisation för samverkan, exempelvis
ett kommunalförbund eller gemensam nämnd. Om huvudmännen bildar
en ny organisation behövs en beskrivning av hur samverkan konkret skall gå
12 | sa mma nfattning
till på individnivå i den nya organisationen. Även om man skapar en ny
organisation och redovisar nya rutiner eller beteenden kvarstår respektive
huvudmannaskap och exempelvis sekretessproblematiken.
Ett annat sätt att skapa förutsättningar för överenskommelserna är att
träffa avtal, där innebörden av samverkan för olika målgrupper definieras
och regleras.
Denna skrift försöker att med huvudsakligen ett juridisk angreppssätt
dels beskriva begreppet samverkan på basnivå kring individen och texten i
samverkansavtal, dels föreslå vissa förändringar i samarbetet mellan huvudmännen för psykiskt funktionshindrade individer med behov av insatser från
båda huvudmännen samtidigt.
För att kunna samordna insatserna krävs en generell målöverenskommelse
samt ett antal därtill kopplade samverkansavtal. I avtalen måste parterna
dels avgränsa en målgrupp, dels förbinda sig till något. Parterna kan exempelvis utfästa sig att utse en eller var sin koordinator och en resurs-/samverkansgrupp 1 för de brukare som ingår i målgruppen. Vidare måste huvudmännen
delta i resurs-/samverkansarbetet samt medverka till vad parterna i övrigt
anser vara av vikt. Avtalet måste även beskriva hur samverkan på individnivå
startas. Parterna skall således förbinda sig till ett förutsägbart beteende och
till förutsägbara reaktioner på beteenden i samband med att någon part initierar samverkan på brukarens önskemål. Enskild personal skall inte kunna
avgöra huruvida samverkan skall ske eller inte i ett enskilt fall. Grunden för
resonemangen i den här skriften är ’empowerment’ för brukaren. Detta innebär att det är brukaren som avgör om samverkan skall ske och som initierar
konkret samverkan.
I denna rapport redovisas ett utkast till ett samverkanspaket. Utkastet har
tre delar:
1. Ett avtal med övergripande och strukturskapande karaktär.
2. Två avtal i syfte att skapa effektiva samverkansformer för personer med
psykiskt funktionshinder/psykisk sjukdom. (Ett avtal rörande personer över,
och ett avtal för personer under 18 år.)
3. Tre avtal rörande ansvar och beteendemönster inom vissa områden. Det gäller
HVB-placeringar, gemensam individuell planering/vårdplan, samt avtal
rörande personer med både psykiskt funktionshinder/psykisk sjukdom och
missbruk.
Utöver det redovisas ett utkast till förbundsordning i samordningsförbund enligt lagen om finansiell samordning. På grund av problemens komplexitet och den korta tid som förfogats för skrivande av denna rapport finns
flera frågor som kan utvecklas ytterligare.
sammanfattning | 13
1
Gruppens beteckning eller namn torde vara betydelselöst så
länge parterna är överens om gruppens beteckning och syfte.
INLEDNING
1.1 Samverkan – inledning
V
ad är samverkan? Var kan samverkan ske? Vad kan parterna träffa avtal
om? Den vård eller de insatser som brukaren är berättigad till styrs av
lagstiftning, såsom till exempel socialtjänstlagen eller hälso- och sjukvårdslagen. Det finns emellertid utrymme för parterna att avtala om ett gemensamt och förbestämt beteendemönster.
Samhället har sedan en lång tid förväntat sig att huvudmännen skall samverka. I proposition 1993/94:218, Psykiskt stördas villkor, sidan 31, anges följande: »Svåra och långvariga psykiska störningar påverkar individens
levnadsförhållanden på många sätt. Den psykiskt störde har ofta ett mycket
sammansatt behov av service, stöd och vård. Stöd och vård från den psykiatriska hälso- och sjukvården är en grundläggande men inte tillräcklig
insats. För att individen skall få sina behov tillgodosedda krävs att helheten
uppmärksammas och att kompletterande insatser görs av en rad andra organ
i samhället. Kommunernas socialtjänst, primärvården, försäkringskassan
samt bostads- och arbetsförmedlingar är exempel på andra organ som individerna ofta behöver stöd och service ifrån. Den enskilde kan således ha
samtidiga kontakter med ett stort antal personer och organ. Det förekommer
att psykiskt störda har kontakt med upp till fem olika personer verksamma
inom olika samhällsorgan. Samordning och samverkan mellan de organ som
ger stöd, service och vård till psykiskt störda är ofta mycket svagt utvecklat.
14 | inledning
I stället för att sträva efter samordning kan det i vissa fall förekomma att
individen definieras bort från det egna ansvarsområdet med hänvisning till
att den psykiska störningen innebär att ansvaret åvilar något annat organ.
Detta medför att den psykiskt störda själv måste ta behövliga kontakter med
ansvariga myndigheter för att kunna tillvarata sina intressen.«
Behovet av samverkande huvudmän har kommit till uttryck i ett flertal
propositioner och utredningsbetänkanden 2. Ett viktigt mål för förnyelsearbetet inom den offentliga sektorn är att överbrygga sektorsgränser som
verkar hämmande på möjligheterna att bedriva en framgångsrik välfärdspolitik. Det krävs bland annat en väl fungerande samverkan mellan verksamheter som bedrivs i offentlig regi. Det gäller till exempel vård och service
till människor med psykiska problem och störningar, rehabilitering av äldre
människor och människor med missbruksproblem samt möjligheterna för
personer med funktionshinder att få sysselsättning. En annan uppgift som
kräver samordning mellan olika myndigheter är det allmänt inriktade och
förebyggande arbetet bland barn och ungdomar. Brister i sådan samverkan
sammanhänger med oklara ansvarsgränser, bristande kunskap, olika synsätt
och otillräcklig tid för samverkan samt en oro för kostnadsövervältringar.
Det är också vanligt att sekretesslagens bestämmelser anses utgöra ett hinder
för samverkan 3. Det råder en stark enighet både på central och lokal nivå om
att en ökad samverkan över sektorsgränserna är nödvändig 4.
Lagstiftaren har i begränsad omfattning ålagt huvudmännen att samverka. Huvudmännen har idag ett ansvar för att upprätta en gemensam
vårdplan i enlighet med lagen (1990:1404) om betalningsansvar för viss
hälso- och sjukvård och Socialstyrelsens föreskrifter (sosfs 2005:27) om
samverkan vid in- och utskrivning av patienter i slutenvård. Lagen gäller
dock endast för en patient som efter att ha skrivits ut från en enhet inom
landstingets slutna hälso- och sjukvård av den behandlande läkaren bedöms
behöva kommunens socialtjänst eller hälso- och sjukvård eller landstingets
primärvård, öppna psykiatriska vård eller annan öppenvård. Detta gör att
endast en mindre grupp av de psykiskt funktionshindrade som har behov av
samverkande huvudmän garanteras en gemensam vårdplan.
En stor del av samverkansproblemen på individuell nivå förefaller vara
bristande samordning mellan huvudmännen, en bristande samlad insikt om
brukarens problem och avsaknad av förutsägbarhet för såväl brukare som
personal. Ett sätt att skapa samordning, insikt och förutsägbarhet är att
träffa tydliga samverkansavtal och där inrätta ett gemensamt organ/forum
för varje brukare som ingår i respektive avtals målgrupp.
Vem avgör om landstinget och kommunen skall samverka? Huvudmännen
kan och bör skapa förutsättningar för samverkan och det är brukaren som
bör besluta att samverkan skall ske kring just honom/henne. I såväl hälsooch sjukvårdslagen, socialtjänstlagen som lagen om stöd och service till vissa
2
Bland annat Prop. 1996/97:63, 1996/97:105, 1996/97:124,
2002/2003:20 samt sou 2006:100, Slutbetänkande av Nationell
psykiatrisamordning.
3
Prop. 1996/97:124 sidan 56.
4
Prop. 1996/97:124 sidan 57.
inlednng | 15
funktionshindrade betonas brukarens självbestämmande, integritet och i
övrigt starka ställning 5. Hälso- och sjukvårdslagen, socialtjänstlagen som
lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade omfattas alla av stränga
sekretessregler som bland annat skapar sekretess myndigheterna emellan. För
att kunna lämna sekretessbelagda uppgifter om en brukare mellan huvudmännen måste brukaren efterge sekretessen. Vill inte brukaren detta kan
samverkan på individnivå inte ske 6. Detta förhållningssätt måste överföras till
de samverkansavtal som parterna träffar.
I Offentlighets- och sekretesskommitténs betänkande, sou 2003:99, Patientdatautredningens betänkande, sou 2006:82 och Nationell Psykiatrisamordnings
betänkande, sou 2006:100, föreslås en undantagsbestämmelse i sekretesslagen
som innebär att sekretessen inte skall hindra att uppgifter lämnas ut mellan
socialtjänst och hälso- och sjukvård om uppgifterna behövs för att den
enskilde skall få nödvändig vård, omsorg, behandling eller annat stöd. Detta
har inte lett till lagstiftning.
För att möjliggöra att samhällets resurser utnyttjas optimalt, för att minska
onödigt lidande och för att kunna utföra åtgärder när de behövs måste man
samordna de olika insatserna för gemensamma brukare.
1.2 Uppdraget
Uppdraget från Nationella psykiatrisamordningen är att utifrån den kunskap
och de erfarenheter som finns kring samverkan mellan olika huvudmän för
psykiskt funktionshindrade på individplan utforma grundförslag till samverkansavtal. Uppdraget innebär också att stödja verksamheter som har påbörjat
eget utvecklingsarbete och att stimulera fler landsting och kommuner att
finna lösningar för samverkan. Efter samråd med Socialstyrelsen utökades
uppdraget till utformning av den här skriften vars målsättning är att fungera
som stöd vid framtagande av samverkansavtal.
1.3.1 Lagstiftningens syn på samverkan
I 3 kap. 5 § socialtjänstlagen (2001:453) anges att socialnämndens insatser för
den enskilde skall utformas och genomföras tillsammans med honom eller
henne och vid behov i samverkan med andra samhällsorgan och med organisationer och andra föreningar.
I 5 kap. 8 § socialtjänstlagen (2001:453) anges att socialnämnden skall
göra sig väl förtrogen med levnadsförhållandena i kommunen för människor
med fysiska och psykiska funktionshinder samt i sin uppsökande verksamhet
upplysa om socialtjänstens verksamhet på dessa områden. Kommunen skall
planera sina insatser för människor med fysiska och psykiska funktionshinder.
I planeringen skall kommunen samverka med landstinget samt andra samhällsorgan och organisationer.
5
Se redovisad lagstiftning i avsnitt 1.3, samt även 1 kapitlet 1 § sol, 2 a § hsl
samt 6 § lss.
16 | inledning
6
I Offentlighets- och sekretesskommitténs betänkande, sou 2003:99, Patientdatautredningens betänkande sou 2006:82 och Nationell Psykiatrisamordnings
betänkande sou 2006:100, föreslås undantagsbestämmelse i sekretesslagen som
innebär att sekretessen inte skall hindra att uppgifter lämnas ut mellan socialtjänst och hälso- och sjukvård om uppgifterna behövs för att den enskilde skall
få nödvändig vård, omsorg, behandling eller annat stöd.
I 2 a § hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) anges att olika insatser för
patienten skall samordnas på ett ändamålsenligt sätt
I 2 f § hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) anges att hälso- och sjukvården på socialnämndens initiativ, i frågor som rör barn som far illa eller
riskerar att fara illa, skall samverka med samhällsorgan, organisationer och
andra som berörs.
Socialnämnden skall även, enligt 5 kapitlet 1 a § socialtjänstlagen
(2001:453), samverka med samhällsorgan, organisationer och andra som
berörs i frågor som rör barn som far illa eller riskerar att fara illa. Nämnden
skall aktivt verka för att samverkan kommer till stånd.
I 6 § lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade,
anges att verksamheten enligt denna lag skall vara av god kvalitet och
bedrivas i samarbete med andra berörda samhällsorgan och myndigheter.
Verksamheten skall vara grundad på respekt för den enskildes självbestämmanderätt och integritet. Den enskilde skall i största möjliga utsträckning
ges inflytande och medbestämmande över insatser som ges.
Nationell psykiatrisamordning föreslår i sitt nyligen avlämnande slutbetänkande att landsting och kommuner ska bli skyldiga att ingå överenskommelser om sitt samarbete kring personer med psykiskt funktionshinder 7.
För att skapa förutsättningar för en helhetssyn och en mindre splittrad
vårdbild för brukaren kan huvudmännen antingen förändra organisationen
för samverkan och/eller träffa samverkansavtal. Gemensam nämnd eller
kommunalförbund kan vara exempel på förändrad organisation för att konkret
underlätta samverkan i individärenden.
Med stöd av lag (2003:192) om gemensam nämnd inom vård- och omsorgsområdet kan huvudmännen skapa en gemensam nämnd. Där kan man
fullgöra landstingets och kommunens uppgifter 8. En av huvudmännen skall
då vara värd för nämnden och det bildas inte någon ny juridisk person.
Huvudmännen kan också bilda ett kommunalförbund vilket i sig innebär
skapande av en ny juridisk person. Där kan huvudmännen bedriva vilken
verksamhet som helst så länge som uppgiften ryms inom någon medlems
kompetens.
Huvudmännen kan även bilda ett förbund enligt lag (2003:1210) om
finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser. Finansiell samordning får
inom ett samordningsområde bedrivas mellan Försäkringskassan, länsarbetsnämnd, kommun och landsting för att uppnå en effektiv resursanvändning.
Ett samordningsområde kan omfatta en eller flera kommuner eller delar av
7
Se angående närmare detaljer i detta förslag sou 2006:100, sidan 557 ff.
8
Landstinget uppgifter: hälso- och sjukvårdslagen (1982:763), tandvårdslagen (1985:125), lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård, lagen
(1991:1129) om rättspsykiatrisk vård, lagen (1993:387) om stöd och
service till vissa funktionshindrade, lagen (1998:1656) om patientnämndsverksamhet m.m., smittskyddslagen (2004:168), eller som i annat fall
enligt lag skall handhas av en sådan nämnd som avses i 10 § hälso- och
sjukvårdslagen, och Kommunens uppgifter: socialtjänstlagen (2001:453),
hälso- och sjukvårdslagen, lagen (1988:870) om vård av missbrukare i
vissa fall, lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga,
lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, lagen om patientnämndsverksamhet m.m., eller som i annat fall enligt lag skall handhas
av socialnämnd.
inledning | 17
kommuner. Insatserna skall då avse individer som är i behov av samordnade
rehabiliteringsinsatser och skall syfta till att uppnå eller förbättra förmågan
att utföra förvärvsarbete.
1.3.2 Definitioner
Med psykiska funktionshinder avses den definition som anges i Nationell
psykiatrisamordnings slutbetänkande 9.
»En person har ett psykiskt funktionshinder om han eller hon har
väsentliga svårigheter med att utföra aktiviteter på viktiga livsområden och
att dessa begränsningar har funnits eller kan antas komma att bestå under
en längre tid. Svårigheterna ska vara en konsekvens av psykisk störning.«
I denna skrift används fortsättningsvis inte beteckningarna patienter,
klienter eller liknande. I stället skrivs genomgående ’brukare’. För detta
begrepp anges följande definition:
»En brukare är en slutmottagare av eller adressat för offentliga åtgärder.
Brukare är särskilt den individ som kommer i åtnjutande av en offentlig
service eller vara (nyttigheter). Brukare är den som mottar offentlig socialtjänst, åldringsvård, barnomsorg, sjukvård eller en offentligt helt eller delvis
betald medicin eller bostad. Men också den som blir utsatt för en offentlig
reglering, en skatt, en avgift eller en informationskampanj kan kallas brukare 10.«
1.4 Projektets genomförande
På många håll i landet pågår konkret samverkan. I en del fall har detta formaliserats i avtal. Under arbetets gång har ett flertal samverkansavtal analyserats. Avtalen har i många fall varit så vagt formulerade att de inte gett någon
information om vad parterna förväntat sig av varandra. Om en kommun eller
ett landsting på motsvarande sätt skulle skriva avtal om exempelvis städning
skulle resultatet otvivelaktigt ha blivit smutsiga lokaler. Ett sådant städavtal
hade nämligen i så fall endast angivit att det skulle städas men inte informerat
om var, när, eller hur det skulle ske. Att samverkansavtalen i viss mån ändå
har fungerat har nog berott på att tjänstemän och övrig personal har agerat
i enlighet med allmänt god sed och gott omdöme.
Idén bakom ett samverkansavtal bör vara att parterna förbinder sig att
bete sig på ett förutsägbart sätt. Idéerna bakom samverkanstankarna i denna
skrift är framförallt:
1. Att skapa förutsägbarhet i huvudmännens beteende.
2. Att skapa förutsättning för huvudmännen att upprätta gemensam vårdplan 11
för brukare som ingår i avtalets målgrupp, och som begär det.
3. Att fastställa och kodifiera hur samverkan i enskilda fall skall gå till, exempelvis
’startnyckel’, forum och koordinator.
9
sou 2006:100, sidan 326.
10
11
18 | inledning
http://www4.o.lst.se/pdf/lekmannarapport.pdf : 2007-01-15.
Med vårdplan avses en planering i likhet med den vårdplan
som skall upprättas enligt lag (1990:1404) om kommunernas
betalningsansvar för viss hälso- och sjukvård, sosfs 2005:27
(Socialstyrelsens föreskrifter om samverkan vid in- och utskrivning av patienter i sluten vård), eller sosfs 2000:12 (Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om psykiatrisk
tvångsvård och rättspsykiatrisk vård)
Att samverka är ett aktivt verb. Det innebär att personalen i de deltagande organisationerna förbinder sig att utföra något på ett överenskommet
sätt. Samverkan förutsätter ofta något förändrade arbetsformer. Den stora
fördelen är möjligheten till en snabbare rehabilitering för brukarna. Samverkan medför inte nödvändigtvis ökade kostnader på sikt eller att det går
åt mer arbetstid för organisationernas personal.
Det torde vara självklart att de insatser som socialtjänsten, med stöd av
socialtjänstlagen och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade,
erbjuder brukare stödjer den evidensbaserade vård ett landsting är skyldig
att utföra. Likaledes är det självklart att landstingets vård i enlighet med
hälso- och sjukvårdslagen har en sådan utformning att den stödjer de kommunala insatserna. Ingen av huvudmännen äger dock besluta om den andra
huvudmannens insatser eller vård.
1.4.1 Avtal mellan tre stadsdelar i Göteborg och Psykiatri Sahlgrenska
I uppdraget har ingått att utgöra ett stöd för organisationer som har
påbörjat eget utvecklingsarbete och som söker lösningar för samverkan. Ett
sådant arbete har varit framtagandet av ett samverkansavtal mellan tre stadsdelar i Göteborg och Psykiatri Sahlgrenska.
Anneli Ahlgren och Conny Karlsson var ansvariga för detta projekt som
gick ut på att skapa samverkansavtal rörande gruppen psykiskt funktionshindrade som har kontakt med både Psykiatri Sahlgrenska och stadsdelsförvaltningarna Centrum, Linnéstaden och Majorna i Göteborg. Under
oktober 2006 startade detta arbete som innebar en hel del ställningstaganden
och de önskade stöd i sitt avtalsskrivande. Målet blev att bygga avtalet kring
att huvudmännen skulle fastställa beteenden, forum och arbetssätt. Huvudmännen önskade även att – på ett tydligt sätt – sätta brukaren i fokus.
Detta avtal redovisas i bilaga 8. Avtalet skiljer sig inte från andra avtal på
annat sätt än att det mer detaljerat redovisar hur samverkansarbetet skall
initieras och gå till i praktiken, och är anpassat till huvudmännens önskemål
och förutsättningar.
1.5 Det yttersta ansvaret
Respektive huvudman ansvarar för sitt område. Socialtjänsten kan dock ha
ett ansvar som går längre än vad som ryms inom den kommunala kompetensen och kan ibland vara ansvarig för insatser som normalt ligger utanför
socialtjänstens område. I förarbetena 12 till ny socialtjänstlag föreslogs dock
att detta ansvar skulle begränsas.
»Den vård och behandling som närmast avses är sådan som ligger inom
socialtjänstens ansvarsområde, det vill säga framför allt behandling för missbruk av alkohol, narkotika och liknande. Men även behandling för spelmissbruk kan i vissa fall vara en insats som ligger inom socialtjänstens
inledning | 19
12
Proposition 2000/01:80 sidan 93.
ansvarsområde. Vård- och behandling av barn och unga är också sådana
insatser som blir föremål för biståndsbedömning. Den skiljelinje som måste
dras är, enligt regeringens uppfattning, mot sådana insatser som är att hänföra
till hälso- och sjukvård och som är sjukvårdshuvudmannens ansvar att tillgodose. Det kan inte vara rimligt att till exempel kostnader för psykoterapi,
alternativ medicinsk behandling eller andra sjukvårdande insatser skall
bekostas av socialtjänsten. Det är viktigt att markera att kommunernas yttersta
ansvar för att de som vistas i kommunen får det stöd och den hjälp som de
behöver inte skall omfatta insatser som åligger annan huvudman. Att
enskilda i vissa fall kan vara missnöjda med att de inte får den behandling
de önskar inom hälso- och sjukvården får inte medföra att kommunerna
tvingas ta över det ansvaret från landstingen. Samtidigt måste vikten av att
socialtjänsten och sjukvården utvecklar samverkan kring personer som har
problem, vilka kräver insatser från båda huvudmännen, betonas.«
Oavsett detta anför Regeringsrätten följande: I avgörandet framgår : »Med
kommunens yttersta ansvar för den som vistas i kommunen följer enligt fast
rättspraxis en skyldighet för kommunen att tillfälligt ge den enskilde vård
med vilken inte kan anstå i avvaktan på att ansvarig huvudman vidtar behövliga insatser (rå84 2:63, rå 1991 ref. 92 och rå 1992 ref. 57). Att motiven till
nu gällande socialtjänstlag kan ge uttryck för en mer restriktiv syn kan inte
föranleda Regeringsrätten att ändra sin praxis eftersom lagen på denna punkt,
som framgått, inte ändrats i sak.« 13
Hur långt det yttersta ansvaret går är vanskligt att säga. I en dom från
kammarrätten 14 fastslogs att en kommun skall tillhandahålla en plats i hem
för vård eller boende (hvb), dels eftersom landstinget fann ett behov av
placering i sluten vård, dels på grund av att det inte fanns plats inom slutenvården. Kommunen har ansökt om prövningstillstånd till Regeringsrätten.
Hur man än vänder på situationen torde det vara uppenbart att huvudmännen bör träffa samverkansavtal för att reglera hur ärenden rörande
bland annat hvb-placeringar kan initieras och skapa forum för samtal kring
kostnadsfördelningen.
1.6 Målgrupp och brukarens vilja
Om parterna avtalar om att samverka i enskilda fall måste avtalets målgrupp
definieras. Definitionen på målgruppen skulle kunna ha flera kriterier som
alla måste vara uppfyllda. Exempel på målgruppsdefinitioner är:
- Personer över 18 år med psykiska funktionshinder och som är i behov av
stöd/insatser från båda huvudmännen samtidigt.
- Personer under 18 år med psykiska funktionshinder och som är i behov av
stöd/insatser från båda huvudmännen samtidigt.
- Personer med psykiska funktionshinder och som är i behov av HVB-placering.
20 | inledning
13
rå 2004 ref. 79.
14
Kammarrätten i Jönköping, nr 2428-06.
15
Om brukaren inte själv kan ta ställning till samverkan och har god man
eller förvaltare torde dessa kunna ta ställning till huruvida samverkan mellan
huvudmännen kring brukaren skall ske. Här råder viss osäkerhet. Se Utredningen om förmyndare, gode män och förvaltare slutbetänkande, sou 2004:112.
En förutsättning för att kunna samverka kring en brukare som visserligen
ingår i målgruppen är att denne själv vill 15 att samverkan sker och att han
eller hon efterger sekretessen till viss del.
inledning | 21
SEKRETESS
2.1 Sekretess inom berörda områden
Innan parterna kan samverka kring enskilda brukare måste sekretess
frågorna lösas. Sekretesslagen 7 kap. 1 c § anger bland annat följande när det
gäller hälso- sjukvårdens sekretess: »Sekretess gäller, om inte annat följer av
7 kap. 2 § sekretesslagen, inom hälso- och sjukvården för uppgift om enskilds
hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden, om det inte står klart att
uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till den enskilde lider men. Detsamma gäller i annan medicinsk verksamhet, såsom
rättsmedicinsk och rättspsykiatrisk undersökning, insemination, befruktning
utanför kroppen, fastställande av könstillhörighet, abort, sterilisering,
kastrering, omskärelse, åtgärder mot smittsamma sjukdomar och ärenden
hos nämnd med uppgift att bedriva patientnämndsverksamhet. Utan hinder
av sekretessen får uppgift lämnas till hälso- och sjukvårdspersonal om uppgiften behövs för vård eller behandling och det är av synnerlig vikt att uppgiften lämnas. Vidare får utan hinder av sekretessen uppgift lämnas till
enskild enligt vad som föreskrivs i lagen (1988:1473) om undersökning
beträffande vissa smittsamma sjukdomar i brottmål, lagen (1991:1129) om
rättspsykiatrisk vård, smittskyddslagen (2004:168) samt 6 och 7 kap. lagen
(2006:351) om genetisk integritet med mera.«
För socialtjänsten och verksamhet enligt lag (1993:387) om stöd och service
till vissa funktionshindrade (lss) regleras sekretessen i 7 kap. 4§ sekretesslagen,
22 | sekr etess
där det bland annat anges följande: »sekretess gäller inom socialtjänsten för
uppgift om enskilds personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon honom eller henne närstående lider men«.
I både hälso- och sjukvårds och socialtjänstsekretessen är huvudregeln
att det råder sekretess för uppgifter om den enskildes hälsotillstånd och
andra personliga förhållanden.
Begreppet enskildas personliga förhållanden skall tolkas mycket vidsträckt och avser i princip alla uppgifter som kan härledas till en identifierbar
person. Uppgifter kan lämnas ut om det står klart att uppgiften kan röjas
utan att den enskilde eller någon närstående till den enskilde lider men. Det
bör framhållas att innebörden av begreppet men skall ses utifrån den
enskildes synpunkt och inte med myndighetens värderingar 16.
Begreppet men i sekretesslagen har en mycket vid innebörd: »I första
hand syftas på det förhållandet att någon blir utsatt för andras ringaktning
om hans personliga förhållanden blir kända. Redan den omständigheten att
vissa personer får kännedom om en för den enskilde ömtålig uppgift kan
alltså vara tillräcklig för att men skall anses föreligga. Utgångspunkten för
bedömningen om men skall anses föreligga skall vara den personens egen
upplevelse. Dock måste vissa korrigeringar göras på grundval av gängse värderingar i samhället. Enbart det förhållandet att en person tycker att det i
största allmänhet är obehagligt att andra vet var han bor kan till exempel
inte anses innebära men i den meningen som avses i sekretesslagen. Däremot kan det utan tvekan i vissa fall anses medföra men för en enskild om
adressuppgift lämnas ut och det av denna framgår att han är intagen på en
vårdanstalt för alkoholmissbrukare, ett psykiatriskt sjukhus, ett särskilt ungdomshem eller någon liknande vårdinrättning.« 17
Sekretesskommittén (sou 2003:99) föreslår i sitt slutbetänkande att
sekretessen inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten inte skall hindra
att uppgifter om enskild som behövs för att denna skall få nödvändig vård,
omsorg, behandling eller annat stöd lämnas från myndighet inom hälsooch sjukvården och socialtjänsten till annan sådan myndighet eller till
enskild vårdgivare eller enskild verksamhet på socialtjänstens område.
Sekretesskommittén föreslår således att uppgifter om enskilda som behöver
vård eller omsorg skall kunna lämnas från en myndighet inom hälso- och
sjukvården eller från en myndighet inom socialtjänsten till annan sådan myndighet om det behövs för att den enskilde skall få nödvändig vård, omsorg,
behandling eller annat stöd. Förslaget innebär att annars sekretessbelagda
uppgifter kommer att kunna utbytas mellan olika sjukhus och kliniker och
socialtjänstmyndigheter när det är direkt påkallat för att kunna bistå en
enskild, oavsett den enskildes inställning. Detta har inte lett till någon lagstiftning ännu.
sekretess | 23
16
17
jo 1983/84 sidan 243.
Sekretess i hälso- och sjukvården, Norström, Sverne, 1992,
sidan 27. Jämför jo 1972 s. 302.
2.2 Samtycke till att efterge sekretess: vuxna
För att samverkan skall kunna ske beträffande enskilda personer måste
sekretessen efterges.
Sekretesslagen 14 kap. 4 § (1980:100) anger följande: »Sekretess till skydd
för enskild gäller inte i förhållande till den enskilde själv och kan i övrigt helt
eller delvis efterges av honom. Vad nu har sagts gäller dock inte om annat
följer av bestämmelse i denna lag. Sekretess för uppgift till skydd för en
underårig gäller även i förhållande till vårdnadshavaren och får inte efterges
av denne, om det kan antas att den underårige lider betydande men om uppgiften röjs för vårdnadshavaren.«
Uppgifter kan lämnas ut om samtycke ges. Det finns inget krav på skriftligt samtycke. För att undvika kritik om att samtycke inte lämnats och för
att skydda dem som arbetar med uppgifterna mot obefogat klagomål, bör
samtycket ges i skriftlig form eller åtminstone antecknas i journal. Journalanteckningen bör ange när, till vem, för vilka uppgifter och för vilken tidsperiod samtycket lämnats 18.
Om samverkansavtalets målgrupp omfattar individer över 18 år skulle
följande avtalstext fungera: »En förutsättning för samverkan är att brukaren
efterger sekretessen för de uppgifter som behövs för antingen arbetet i
resurs-/samverkansgruppen eller i rehabiliterings-/habiliteringsarbetet.
Brukaren måste även medge att dessa uppgifter kan avhandlas mellan
exempelvis behandlande läkare, handläggande socialsekreteraren, ckb 19
eller annan deltagare i resurs- eller samverkansgruppen utan att brukaren är
närvarande. Eftersom brukaren endast delvis efterger sekretessen skall ckb
inför varje resurs- eller samverkansgruppsmöte ha en genomgång med brukaren om vilka uppgifter brukaren önskar delge gruppen. Grundläggande
för all vård och omsorg är att den ska ske i samråd med den enskilde och att
dennes autonomi och integritet respekteras. Om samtycke inte kan erhållas
kan uppgifter inte lämnas ut, annat än när sekretessen hävs av lagstiftning,
till exempel anmälningsskyldighet eller läkarintyg enligt lvm.«
Samtycke kan vara partiellt, dels så att det avser en viss uppgift i en större
informationsmängd, dels så att det gäller endast en eller vissa enskilda adressater. Samtycke kan också ges i förväg inför kommande situationer men får
inte ha så generellt innehåll att den enskilde kan förklara sig avstå från
sekretessen hos en viss myndighet eller tjänsteman. Om en enskild avtvingas
ett mer eller mindre generellt samtycke, kan omständigheterna göra att
samtycket inte bör tillerkännas rättslig giltighet. »Att låta den enskilde
underteckna en handling som ger handläggaren rätt att i föreliggande och
kommande ärenden efter egen bedömning fritt ta ett antal utredningskontakter framstår som olämpligt 20.«
Är det fråga om en person som på grund av bristande mognad eller rubbning saknar all förmåga till bedömning av sekretessfrågan blir det hans
24 | sekr etess
18
jo 1983/84 sidan 245.
19
Brukarens koordinator. Förkortningen ckb, används här som
en beteckning för de funktioner som är gemensamma i rollen
som case manager, kontaktperson eller behandlare.
20
jo 1997/98 sidan 330.
ställföreträdare (god man eller förvaltare) som får avgöra om uppgift kan
lämnas ut 21.
2.3 Samtycke till att efterge sekretess: underåriga
Omfattar samverkansavtalet ungdomar eller barn blir situationen mer komplicerad. Vem skall efterge sekretessen? Skall eller behöver underåriga
efterge sekretessen gentemot sina vårdnadshavare?
Utgångspunkten är att vårdnadshavaren skall ha insyn i sekretesskyddat
material för att kunna fullgöra sina åligganden enligt föräldrabalken. Mot
detta finns en inskränkning för sådana uppgifter som är till skada för barnet
om de lämnas till föräldrarna. Detta framgår i sekretesslagen 14 kap. 4 § andra
stycket och kan vara tillämpligt i exempelvis »vårdnads- eller umgängestvister
eller vid behandling av sådana störningar hos barnet som har sitt ursprung
i familjeförhållandena och i omhändertagande situationer 22.«
»Av 6 kap. 11 § föräldrabalken 1949:381 (fb) följer att vårdnadshavaren
har rätt och skyldighet att bestämma i frågor som rör barnets angelägenheter. För att kunna fullgöra sitt ansvar enligt denna bestämmelse måste
föräldrarna få tillgång till information om sitt barn. Bestämmelsen torde
dock inte innebära att hälso- och sjukvårdspersonal skall vara skyldig att på
eget initiativ informera vårdnadshavare i allt som rör en underårig patient
(se jos ämbetsberättelse 1992/93 sidan 439 f.). Huruvida sådan information
bör lämnas till föräldrarna måste vara beroende av vad saken gäller samt
den unges ålder och personliga mognad. Ofta kan det vara motiverat att en
läkare medverkar vid detta ställningstagande. Om och i vilken utsträckning
information skall ges är ytterst en bedömningsfråga 23.«
Enligt huvudregeln i fb 6 kap. 11 § skall vårdnadshavaren bestämma i
frågor som rör barnet och barnets personliga angelägenheter. »Vårdnadshavaren skall dock enligt stadgandet i takt med barnets stigande ålder och
utveckling ta allt större hänsyn till barnets synpunkter och önskemål. När
det gäller vård och behandling finns i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763)
bestämmelser om att vård och behandling så långt det är möjligt skall
utformas och genomföras i samråd med patienten. När det gäller små barn
skall ett sådant samråd ske med vårdnadshavaren. När det gäller äldre barn
kan det mot bakgrund av föräldrabalkens bestämmelse knappast antas att det
föreligger en ovillkorlig skyldighet för hälso- och sjukvårdspersonalen att
informera vårdnadshavaren i allt som rör den underårige patienten. Detta
beror på vad frågan gäller och barnets mognadsgrad. I vissa frågor får äldre
barn rätt att själva fatta beslut 24.«
»Vård och behandling inom hälso- och sjukvården skall enligt 2 § hälsooch sjukvårdslagen bygga på respekt för patientens självbestämmanderätt
och integritet och så långt det är möjligt utformas och genomföras i samråd
med patienten. En bestämmelse med likartat innehåll finns i 2 § lagen om
21
Sekretess i Socialtjänsten, Norrström, Sverne, 1995, sidan 32.
22
Sekretesslagen, en kommentar, Regner med flera, Nordsteds
Gula Bibliotek, 14:36 f.
23
jo 1998/99 sidan 472.
24
jo 1998/99 sidan 425. Jämför jo 1992/93 sidan 439.
sekretess | 25
åligganden för hälso- och sjukvårdspersonal. För den som är under 18 år
skall samråd ske med vårdnadshavaren och denne skall i princip avgöra hur
uppgifter om den unges sjukdom skall hanteras. Undantag från att underrätta vårdnadshavaren och samråda med denne kan ske med stöd av
bestämmelserna i 14 kap. 4 § andra stycket sekretesslagen. Skäl för att inte
kontakta vårdnadshavaren skall då vara att det kan antas att den underåriga
skulle lida allvarligt men om vårdnadshavaren underrättades. … Om man
finner skäl att anta att den unge skulle åsamkas allvarliga men om vårdnadshavaren underrättas, måste noga övervägas om inte 71 § socialtjänstlagen är
tillämplig. Ju yngre flickan (den unge, min anm.) är desto större anledning
att i en situation som den aktuella göra anmälan till socialförvaltningen 25.«
Att i samverkansavtal föreskriva hur sekretess skall hanteras rörande barn
och ungdomar är svårt eftersom det är vanskligt att formulera en generell
regel för samtliga olika möjligheter. Gäller det barn som uppnått ålder och
mognad att själv ta ställning till frågan om samtycke, skall såväl barnets som
vårdnadshavarens samtycke inhämtas. Det finns i detta sammanhang ingen
fastslagen åldersgräns men man bör, om det gäller barn i tonåren med normal
förståndsutveckling, utgå från att även barnets samtycke skall inhämtas 26.
Vad som ytterligare försvårar sekretessproblemet är att det kan finnas
information hos socialnämnden eller i barnets journal hos landstinget som
gäller vårdnadshavaren. Huvudmannen bör då vara uppmärksam på att inte
lämna ut uppgifter som rör vårdnadshavaren utan dennes samtycke till
resursgruppen eller till barnet om uppgifterna kan bedömas medföra men
för vårdnadshavaren 27.
Ett försök att formulera en generell avtalstext kan vara följande: »En förutsättning för samverkan är att vårdnadshavaren och den underårige efterger
sekretessen för de uppgifter som behövs för resurs- eller samverkansgruppsarbetet eller rehabiliterings/habiliteringsarbetet för den underårige. De
måste även medge att uppgifterna kan avhandlas mellan exempelvis
behandlande läkare, handläggande socialsekreterare, ckb eller annan deltagare i resurs- eller samverkansgruppen utan att vårdnadshavaren eller den
underårige är närvarande. Eftersom vårdnadshavaren och den underårige
endast delvis efterger sekretessen skall ckb inför varje resurs- eller samverkansmöte ha en genomgång med vårdnadshavaren och den underårige om
vilka uppgifter de anser att gruppen kan delges.
Om någon av huvudmännen känner till uppgifter om den underårige
som denne inte önskar delge vårdnadshavaren skall dessa uppgifter inte delges
vårdnadshavaren om den underårige skulle riskera att lida betydande men
om uppgiften röjs för vårdnadshavaren. Oavsett detta kan den underårige
ingå i målgruppen.
Grundläggande för all vård och omsorg är att den ska ske i samråd med den
enskilde och att dennes autonomi och integritet respekteras. Om samtycke
26 | sekr etess
25
jo 1998/99 sidan 422.
26
jo 1983/84 sidan 243.
27
jo 1992/93 sidan 596.
inte kan erhållas kan uppgifter inte lämnas ut, annat än när sekretessen hävs
av annan lagstiftning, till exempel anmälningsskyldighet eller läkarintyg
enligt lvm 28 eller lvu 29.«
I förarbeten till bestämmelsen (prop. 1988/89:67 sidan 35, särskilt sidan
38) betonade föredragande statsråd att det skall kunna antas att barnet tar
allvarlig skada av att en uppgift lämnas till vårdnadshavaren. Att den unge
finner det obehagligt eller tror att vårdnadshavaren kommer att vidta
åtgärder som han motsätter sig men som inte kan anses medföra betydande
men för honom är inte tillräckligt. Sekretessregeln tar sikte på de mest
angelägna fallen där behov kan finnas att skydda barnet mot vårdnadshavaren,
främst på grund av att det är fråga om särskilt integritetskänsliga uppgifter
eller på grund av att även andra uppgifter kan missbrukas av vårdnadshavaren
på ett sätt som allvarligt skadar barnet 30.
I 3 kap. 6 § 3 st., 11 kap. 10 § socialtjänstlagen (2001:453) (sol) och 8 §
lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (lss) anges
dessutom vissa särregleringar beträffande barn som har fyllt 15 år, men ännu
ej uppnått myndighetsåldern.
I 3 kap. 6 § 3 st. sol anges följande beträffande kontaktpersoner: »För barn
som inte har fyllt 15 år får en sådan kontaktperson utses endast om barnets
vårdnadshavare begär eller samtycker till det. Har barnet fyllt 15 år får en
särskilt kvalificerad kontaktperson utses endast om barnet självt begär eller
samtycker till det.« Kontaktperson skall kunna förordnas så snart den enskilde
har behov av att få stöd, råd och hjälp. Det kan gälla ungdom med tonårsproblem.
I 11 kap. 10 § sol anges följande: »Barn som har fyllt 15 år har rätt att
själva föra sin talan i mål och ärenden enligt denna lag«. Har den underårige
fyllt 15 år, men ännu ej uppnått myndighetsåldern, kommer i princip både
vårdnadshavaren och den unge att ha partsställning.
I 8 § lss anges att insatser enligt denna lag skall ges den enskilde endast
om han begär det. Om den enskilde är under 15 år eller uppenbart saknar
förmåga att på egen hand ta ställning i frågan kan vårdnadshavare, god man,
förmyndare eller förvaltare begära insatser för honom.
2.4 Sekretessbrytande lagstöd
Om inte sekretessbrytande lagstöd i form av samtycke kan erhållas finns
dock en ytterligare möjlighet för informationsöverföring huvudmännen
emellan, även om lagstödet inte medger samverkan enligt här i skriften
redovisad modell. I 14 kap. 2 § Sekretesslagen anges följande: Sekretess enligt
7 kap. 1 c § och 4 § första och tredje styckena hindrar inte att uppgift om
enskild, som inte fyllt arton år eller som fortgående missbrukar alkohol,
narkotika eller flyktiga lösningsmedel, eller närstående till denne lämnas
från myndighet inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten till annan
sekretess | 27
28
Lag (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall.
29
Lag (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga.
30
jo 1998/99 sidan 423.
sådan myndighet, om det behövs för att den enskilde skall få nödvändig
vård, behandling eller annat stöd. Detsamma gäller i fråga om lämnande av
uppgift om gravid kvinna eller närstående till henne, om det behövs för en
nödvändig insats till skydd för det väntade barnet.
Därutöver finns möjligheter för informationsöverföring i bestämmelserna om anmälnings- och uppgiftsskyldighet enligt sol och lag (1988:870)
om vård av missbrukare i vissa fall (lvm).
28 | sekr etess
S A M V E R K A N S PA K E T
3.1 Inledning
S
amverkan kan ske på många olika sätt, men det torde vara viktigt att den
sker strukturerat och genomtänkt. Ad hoc-lösningar kan inte erbjuda
den kvalitet och förutsägbarhet på verksamheterna som medborgarna kan
kräva av huvudmännen. Att samverka på ett mer strukturerat sätt förutsätter
att huvudmännen träffar dels en generell målöverenskommelse, dels ett flertal därtill kopplade avtal i ett samverkanspaket.
3.2 Samverkanspaket
Att samverka strukturerat och förutsägbart förutsätter att huvudmännen
träffar ett eller flera avtal eller överenskommelser. Dessa måste ha en förbindelsekaraktär mellan parterna. Avtalen eller överenskommelserna skall
således förplikta huvudmännen att bete sig på ett speciellt sätt i en given
situation för att skapa förutsägbarhet i organisationernas relation och beteendemönster.
Ett förslag till samverkanspaket skulle kunna vara följande:
1. Gemensam generell målöverenskommelse.
2. Samverkansavtal rörande personer över 18 år med psykiska funktionshinder/
psykisk sjukdom och som är i behov av stöd/insatser från huvudmännen
samtidigt.
30 | sa mver ka nspa ket
3. Samverkansavtal rörande personer under 18 år med psykiska funktionshinder/
psykisk sjukdom och som är i behov av stöd/insatser från huvudmännen samtidigt.
4. Samverkansavtal kring personer med psykiskt funktionshinder/psykisk
sjukdom och som är i behov av HVB-placering.
5. Samverkansavtal kring personer med både psykiskt funktionshinder/psykisk
sjukdom och missbruk.
6. Samverkansavtal rörande gemensam individuell planering/vårdplan för
brukare med psykiskt funktionshinder/ psykisk sjukdom som inte omfattas
av något annat samverkansavtal.
7. Inrättande av ett eller flera samordningsförbund enligt lagen om finansiell
samordning.
3.3 Målöverenskommelse
Innehållet i överenskommelsen bör vara av övergripande karaktär. En del
samverkansavtal har ibland karaktären av till intet förpliktande måldokument.
Dessa kan vara av stort värde för det gemensamma arbetet trots att det vore
önskvärt att målöverenskommelsen skulle vara mer konkret. Det kan ibland
skönjas en tendens att blanda enkla och komplicerade frågor av olika karaktär
i samma dokument utan direkt förpliktande ställningstagande.
Målöverenskommelsen anger inriktningen för relationen mellan huvudmännen och bör antas av respektive fullmäktige. Den ligger som grund för
mer detaljerade avtal. Att parterna gemensamt kommer överens om hur
huvudmännen ser på samverkan och om vilka målgrupper parterna skall
samverka skapar dessutom legitimitet för annat avtalsarbete som utförs
inom respektive organisation. Den gemensamma överenskommelsen skall
också i generella drag reglera arbetssättet för att ta fram samverkansavtal
av mer djupgående och konkret innehåll.
Målöverenskommelsen skulle också kunna innehålla inrättande av en
styrgrupp. Den skulle kunna fungera som en av parterna inrättad ’avtalsdomstol’ som dels skall förvalta innehållet i överenskommelsen och övriga
samverkansavtal, dels även ha andra funktioner. När huvudmännen träffar
mer detaljerade samverkansavtal uppstår situationer som kräver principiella ställningstaganden. Om huvudmännen exempelvis träffar ett samverkansavtal rörande placering på hem för vård och boende (hvb) med klara
läkar- eller specialistinsatser, måste parterna i varje enskilt fall komma överens om kostnadsfördelningen. Om huvudmännen på lägre tjänstemannanivå inte kan komma överens om detta torde styrgruppen kunna avgöra
frågan. Om en sådan styrgrupp inrättas initialt i målöverenskommelsen
behöver parterna i samverkansavtalet endast skriva in en hänvisning till styrgruppen. Styrgruppen som sådan torde inte resultera i någon stor arbetsbelastning för kommunerna. Däremot kan arbetsbördan för landstinget
förväntas bli mer belastande som följd av fler motparter.
samverkanspaket | 31
Vidare torde det vara viktigt att samtliga kommuner i ett landsting träffar
likalydande överenskommelser och samverkansavtal så att mönstret inte blir
olika. Beteenden bör inte vara beroende av från vilken kommun brukaren
kommer. Vad som måste eftersträvas är således enhetliga regler för samverkan när sådan krävs. Exempelvis har Stockholms län 26 kommuner. Det
skulle vara orimligt att inom detta samma landsting kunna få 26 olika målöverenskommelser och avtal med samtliga. I varje fall måste innehållet i
avtalen spegla en övergripande samstämmighet. Dokumentet bör dels fastställa en gemensam vision och värdegrund, dels klarlägga vissa av parternas
gränssnitt. Det finns ingen anledning att avtala om lagtext, men det kan nog
finnas pedagogiska skäl att definiera vissa begrepp som brukar bli föremål
för tvist. Om parterna generellt har fastställt gränssnitten i en sådan övergripande målöverenskommelse räcker det att endast hänvisa till den vid varje
tillfälle huvudmännen skall träffa nya eller mer detaljerade avtal. Vidare torde
det vara av vikt att i dokumentet fastställa hur det skall gå till när parterna
skall ta fram ett nytt avtal, samt på vilken nivå dessa avtal träffas.
Tillsammans med Stockholms läns landsting arbetade kommunförbundet
i Stockholms län (ksl) år 1994 fram en ’vision för morgondagens omhändertagande av allvarligt psykiskt störda människor i Stockholms län’ 31. Ett
forum som ksl tillsammans med landstinget skulle kunna vara en naturlig
plattform för att utarbeta förslag till gemensam målöverenskommelse och
samverkansavtal. I synnerhet som det finns vägande skäl för att upprätthålla
likartade beteendemönster inom ett helt landsting.
Om överenskommelsen inte innehåller några kontroversiella ställningstaganden för Försäkringskassan och Arbetsmarknadsverket torde dessa
kunna ansluta sig till målöverenskommelsen och samverkansavtalen. Det
kan exempelvis gälla frågor om värdegrund samt deltagandet i styrgruppen
och andra grupper som skapas i respektive avtal. Här föreligger dock vissa
problemställningar som behöver utredas ytterligare men som inte diskuteras
i denna rapport dels på grund av komplexiteten dels på grund av den korta
tid som förfogats för utarbetandet av denna rapport.
Utan övergripande målöverenskommelse kan försök till samverkan
längre ner i organisationerna få legitimitetsproblem i den egna organisationen. Om huvudmännen vill tillvarata de goda idéerna är det bra att
huvudmännen ger legitimitet till samverkansintentionerna även om alla inte
kommer att realiseras i samverkansavtal.
Det kan även övervägas om parterna skall skapa ett eller flera samordningsförbund enligt lagen om finansiell samordning för att ta tillvara lokala
idéer och engagemang som ett komplement till kommunernas och landstingens övriga samverkan enligt samverkansavtalen. Om och hur detta skall
ske ligger utanför det samverkanspaket som här föreslås.
Utkast till målöverenskommelse redovisas i bilaga 1.
32 | sa mver ka nspa ket
31
»Kommunerna, landstinget och de psykiskt störda i
Stockholms län.«
3.4 Samverkansavtal
Det finns ett flertal möjligheter till konkreta samverkansavtal, även om det
föreligger vissa svårigheter att definiera begreppet. Att samverka innebär
en aktivitet, det vill säga något som parter förbinder sig att göra och det
skall resultera i en förutsägbarhet hos och emellan huvudmännen. Definitionen på avtal är därför i detta sammanhang att två eller flera parter kommer
överens om ett betendemönster och att det också medför vissa förpliktelser.
För att det inte skall skapas olika lösningar eller beteenden i olika kommuner
är det uppenbart att alla kommuner inom ett landsting bör träffa likalydande, eller i varje fall likartade överenskommelser.
Avtalskonceptet eller samverkanskonceptet är här uppbyggt kring dels
brukarens behov av att samtidigt få träffa till exempel behandlande läkare,
handläggande socialsekreterare, boendestödjare och eventuellt andra personer, dels huvudmännens behov av att träffa varandra tillsammans med
brukaren. Om huvudmännen önskar kan de besluta om samverkan som går
längre än som här föreslås. Denna skrift anger endast miniminivå för samverkan på individnivå.
För att möjliggöra sammanträffande måste det skapas en form för hur
sammanträffande skall genomföras. I avtalskonceptet föreslås att dessa personer skall träffas i det som här benämns resursgrupp eller samverkansgrupp. Det föreslås även att det skapas en samordnande funktion som kan
innehas av exempelvis en kontaktperson, behandlare, case manager eller
någon annan form av koordinator och benämns här ckb.
Vidare är det av betydelse att avtalen är så utformade att personalen hos
respektive huvudman vet vilken enhet som vid behov skall kontaktas.
Eftersom landsting och kommuner har ett gemensamt ansvar men olika
sätt att organisera sig kan det vara lämpligt att samverkansavtalen utformas
utifrån detta. Det kan till exempel röra sig om brukare över och under 18 år
med psykiska funktionshinder och som är i behov av insatser från minst två
huvudmän samtidigt, dubbeldiagnoser, och hvb-placeringar.
3.4.1 Samverkansavtal rörande brukare över 18 år med psykiska funktionshinder/psykisk sjukdom och som är i behov av stöd/insatser från
huvudmännen samtidigt.
När huvudmännen skapar samverkansavtal för rubricerat område kan huvudmännen till exempel avgränsa målgruppen till brukare över 18 år och i
behov av insatser från båda huvudmännen samtidigt. Avtalet bör omfatta
såväl specialistpsykiatri som primärvård. Det vore önskvärt att avtalet även
omfattar missbruks- och beroendevård.
Samverkansavtalet skulle kunna innebära att en brukare som ingår i målgruppen skall, förutsatt att brukaren både önskar att parterna samverkar
och efterger sekretessen, erhålla en resurs- eller samverkansgrupp och en
samverkanspaket | 33
koordinator. Huvudmännen avtalar således att annan än avtalsparterna skall
erhålla något om denne så önskar och ingår i målgruppen. Huvudmännen
skall även förbinda sig att deltaga i resurs- eller samverkansgruppen. Indirekt
innebär detta att det är brukaren som beslutar att parterna skall samverka
bland annat genom att efterge sekretessen. Huvudmännen skapar bara förutsättningar för samverkan genom samverkansavtalet.
3.4.2 Arbetssätt och startknapp
Avtalet/en måste även beskriva frågan om arbetssätt och ’startknapp’. Med
startknapp avses en beskrivning av ett förbestämt gemensamt beteende och
förväntade beteenden.
Hur skall en tjänsteman i kommunen bete sig när denne träffar en brukare
som omfattas av avtalets målgrupp. Hur initieras samverkan på brukarens önskemål. Avtalet bör i den situationen beskriva vad det är som orsakar ett beteende/reaktion hos landstinget. Likaledes måste avtalet beskriva hur landstinget
skall göra för att få ett eftersträvat och beskrivet beteende från kommunen.
Det måste med andra ord skapas en förutsägbarhet mellan parterna.
Det vore eftersträvansvärt att i samverkansavtal redovisa hur en egen
vårdbegäran/egenremiss från brukaren hanteras.
Avtalet måste på något sätt innehålla och beskriva de händelser som
initierar konkret samverkan för enskilda individer. Nedan beskrivs ett möjligt
arbetssätt för sådana situationer. I avtalet utkristalliseras att samverkan ska
kunna initieras på fyra likartade sätt beroende på dels vilka insatser brukaren
har, dels var det uppmärksammas att en brukare omfattas av avtalet. Samverkan kring en enskild brukare kan initieras;
A.Om brukaren har pågående insatser hos såväl landsting som kommun,
och detta uppmärksammas hos landstinget.
B. Om brukaren har pågående insatser endast hos landsting.
C. Om brukaren har pågående insatser hos såväl landsting som kommun,
och detta uppmärksammas hos kommunen.
D.Om brukaren har pågående insatser endast hos kommunen.
A. Om brukaren har pågående insatser hos såväl landsting som kommun, och detta
uppmärksammas hos landstinget.
Om landstinget gör den bedömningen att en brukare eventuellt kan ingå i
avtalets målgrupp, och har en kontakt hos någon kommun, skall landstinget 32, efter brukarens godkännande, skriftligen, eller på annat lämpligt
sätt, bjuda in tjänsteman från aktuell kommun till en första sammankomst
för en fördjupad bedömning av brukaren. Om parterna anser att brukaren
ingår i avtalets målgrupp skall landstinget, under förutsättning av brukarens
godkännande, utse en ckb som tillsammans med brukaren utser en resursgrupp/samverkansgrupp där kommunen ingår.
34 | sa mver ka nspa ket
32
Huvudmännen kan här välja huruvida brukaren skall erhålla
en ckb från båda huvudmännen eller från endast en. Här föreslås att ckb utses av landstinget.
B. Om brukaren har pågående insatser hos endast landstinget.
Om landstinget gör den bedömningen att en brukare eventuellt kan ingå
i avtalets målgrupp, och inte har en kontakt hos någon kommun, skall landstinget, efter brukarens godkännande, skriftligen (eller på lämpligt sätt) bjuda
in tjänsteman från aktuell kommun till en första sammankomst för en fördjupad bedömning av brukaren. Om kommunen anser att brukaren ingår
i avtalets målgrupp skall landstinget, under förutsättning av brukarens
godkännande, utse en ckb som tillsammans med brukaren utser en
resursgrupp/samverkansgrupp där kommunen ingår.
C. Om brukaren har pågående insatser hos såväl landsting som kommun, och detta
uppmärksammas hos kommunen.
Om deltagande kommun gör den bedömningen att en brukare eventuellt
kan ingå i avtalets målgrupp och har en sjukvårdskontakt inom [landstingets
… enhet], skall kommunen, efter brukarens godkännande, bjuda in aktuell
personal från landstinget till en första sammankomst för en fördjupad
bedömning av brukaren. Om landstinget anser att brukaren omfattas av
avtalet skall landstinget, under förutsättning av brukarens godkännande, utse
en ckb som tillsammans med brukaren utser en resursgrupp/samverkansgrupp
där kommunen ingår. Om kommunen har det största ansvaret för brukaren
kan ckb utses av kommunen.
D. Om brukaren har pågående insatser hos endast kommunen.
4.1. Om en brukare förefaller ha behov av akut psykiatrisk hälso- och sjukvård skall kommunen hjälpa brukaren att ta kontakt med vårdcentral eller
psykiatrisk jourmottagning.
4.2. Om kommunen gör den bedömningen att en brukare eventuellt kan
ingå i avtalets målgrupp och inte har någon sjukvårdskontakt inom landstinget skall kommunen verka för att brukaren skriftligen ifyller och
undertecknar en egen vårdbegäran/egen remiss samt stöder brukaren i att
begäran skickas till ifrågakommande mottagning. Om landstinget anser att
brukaren omfattas av avtalet skall landstinget, under förutsättning av brukarens godkännande, utse en ckb som tillsammans med brukaren utser en
resursgrupp/samverkansgrupp där kommunen ingår.
4.3 Om deltagande kommun gör den bedömningen att en brukare eventuellt kan ingå i avtalets målgrupp och denne inte har någon sjukvårdskontakt
inom landstinget, äger kommunen, på brukarens begäran, om det är oklart
dels om brukaren ingår i avtalets målgrupp och dels till vilken sektion brukaren tillhör, kalla landstingets mobila team till en första sammankomst
med brukaren. Om det mobila teamet från landstinget tillsammans med
samverkanspaket | 35
deltagande tjänsteman från kommunen anser att brukaren eventuellt kan
omfattas av avtalets målgrupp skall det mobila teamet, under förutsättning
av att brukaren så godkänner, sända en remiss inom landstinget, för en fördjupad bedömning.
3.4.3 Beslutsinformation och kallelse
Avtalet bör även innehålla en beskrivning av hur kommunikationen skall
ske. Här kan parterna vara mer eller mindre detaljerade. Det finns dock skäl
för antagandet att mer distinkta avtal ger mindre risk för kommande konflikter och missförstånd.
Följande formulering för beslutsinformation och kallelse skulle kunna
anges i avtalet:
Om brukaren visserligen ingår i avtalets målgrupp men anser att aktuell
kommun inte skall ingå i resursgruppen 33 omfattas brukaren inte av avtalet.
Om brukaren ingår i avtalets målgrupp, skall landstinget informera och
motivera brukaren till att ha med kommunen i sin grupp. Eftersom gruppens
deltagare kan förändras över tid, omfattas en brukare som har en ckb och
en resursgrupp utan medverkan från någon kommun av avtalet från den tidpunkt som brukaren beslutar att en personal från någon kommun skall delta
i resursgruppen/samverkansgruppen.
Om parterna är överens om att brukaren ingår i målgruppen, skall
beslutet att utse en ckb samt en resursgrupp åt brukaren skriftligen (eller på
lämpligt sätt), meddelas aktuell kommun.
Ansvaret för respektive ckb ligger hos respektive huvudman. ckb ansvarar
för att berörda personer blir kallade till resursgrupps-/samverkansgruppsmöten i samråd med brukaren. Kallelse bör ske i rimlig tid före mötet. Inom
tre månader från det att landstinget beslutat att det skall initieras en ckb för
brukaren bör ett resursgruppsmöte ske.
Om parterna önskar driva sin samverkan längre än vad som anges i denna
skrift bör det vara möjligt att i avtalet försöka kodifiera detta och då
utveckla arbetsbeskrivningarna längre än till en minsta möjliga överenskommelse. Det innebär sannolikt högre initialkostnad, starkare styrning
och förutsätter ett mer uttalat engagemang.
I bilaga 2 redovisas ett utkast till samverkansavtal för rubricerad målgrupp.
3.4.4 Samverkansavtal rörande brukare under 18 år med psykiska
funktionshinder/psykisk sjukdom och som är i behov av stöd/insatser
från huvudmännen samtidigt.
Samverkansavtal kring brukare under 18 år med psykiska funktionshinder
bör i stort likna avtalet rörande brukare över 18 år. Målgruppen för avtalet bör
vara brukare under 18 år med psykiska funktionshinder och som är i behov
av minst två insatser från minst två huvudmän samtidigt.
36 | sa mver ka nspa ket
33
Detta under förutsättning att landstinget arbetar med koordinatorer och resurs- eller samverkansgrupper. Om landstinget
inte gör detta omfattas en brukaren endast av avtalet från den
tidpunkt brukaren beslutar att huvudmännen skall samverka
kring honom/henne.
Komplikationer som tillkommer i denna grupp är dels sekretessproblem,
dels landstingens och kommunernas splittrade verksamhetsområden. En av
de skillnader som föreslås i detta avtal gentemot avtalet rörande individer
över 18 år är att huvudmännen själva utser de personal-/yrkeskategorier
som skall ingå i resurs- eller samverkansgruppen. En annan skillnad är att
vårdnadshavarna representerar den underårige och skall ha en stark insyn i
den verksamhet som huvudmännen bedriver. Rätten till insyn minskar självklart allteftersom den minderåriga mognar och/eller blir äldre. Detta medför,
som redovisas i avsnittet kring sekretess, att även vårdnadshavarna skall efterge
sekretessen för att möjliggöra samverkan kring brukaren.
Detta avtal måste också fastställa ett antal startknappar. På liknande sätt
avses här beteenden och förväntade beteenden hos organisationerna. Startknapparna motsvarar i stort de startknappar som anges i avtalet för brukare
över 18 år. En av skillnaderna är att även vårdnadshavarnas godkännande krävs.
I bilaga 3 redovisas ett utkast till samverkansavtal för rubricerad målgrupp.
3.4.5 Samverkansavtal kring personer med psykiskt funktionshinder/
psykisk sjukdom och som är i behov av HVB-placering
I hem för vård eller boende (hvb) får den enskilde ibland såväl sociala
insatser som hälso- och sjukvård. Kommuner, men även landsting placerar
individer i hvb, även om huvuddelen av alla placeringar sker av kommuner.
En ofta förekommande fråga är hur ansvarsfördelningen skall vara för
insatser när brukaren behöver såväl sociala insatser som hälso- och sjukvård
till exempel i form av psykiatrisk behandling, psykoterapi och dylikt. En
kommun har inte hälso- och sjukvårdsansvaret i ovannämnda hem utan
ansvarar endast för boende och sociala insatser. Om den enskilde efter en
medicinsk bedömning anses vara i behov av hälso- och sjukvårdsinsatser i
hvb är detta landstingets ansvar 34. Kommunen avgör om den enskilde har
behov av insatser enligt socialtjänstlagen och landstinget avgör om den
enskilde har behov av hälso- och sjukvård (inte hälso- och sjukvård enligt
18 § hsl). Huvudmännen bör avtala om hur rutiner och riktlinjer för hur
hvb-placeringen skall arbetas fram (riktlinjerna kan exempelvis redovisa hur
kostnaderna i varje enskilt fall skall hanteras).
Målgruppen för avtalet skulle även här kunna vara brukare med behov av
insatser från minst två huvudmän samtidigt.
Samverkan kring hvb-placeringar förutsätter dels att båda huvudmännen
anser att individen har behov av insatser från båda huvudmännen samtidigt,
dels att dessa insatser skall utföras i hvb. Eftersom parterna inte kan eller
skall besluta om respektive huvudmans insatser eller vård kan parterna
endast avtala om hur parterna skall agera när minst en av huvudmännen
upptäcker en brukare eller patient som eventuellt har behov av en hvbplacering.
samverkanspaket | 37
34
pm av Svenska kommunförbundet och Landstingsförbundet.
»Vuxna och barn och ungdom med psykiska funktionshinder –
ansvarsfördelning mellan kommun och landsting.« (sk dnr
2003/1495, Lf dnr 03/808)
Hur skall det gå till när den ena parten anser att en brukare har behov av
en hvb-placering samtidigt som motparten anser att detta inte behövs? Det
parterna bör enas om torde vara hur dylika frågor skall behandlas. För att
kunna hantera frågan på individnivå krävs antingen att brukaren efterger
sekretessen, eller att huvudmännen överenskommer om en generell lösning
på problemet.
Om huvudmännen träffat avtal innebärande att brukaren erhåller en
resurs- eller samverkansgrupp torde ett första forum för dessa frågor vara
dennes grupp. Om resurs- eller samverkansgruppen kan enas om placering
och kostnadsfördelning kan respektive organisation besluta inom sina givna
ramar i enlighet med resurs- eller samverkansgruppens rekommendation.
Kommunala beslut som går brukaren emot kan denne självklart överklaga.
Parterna bör dock i samverkansavtalet enas om att inrätta en särskild
hvb-grupp för hantering av ärenden där resurs- eller samverkansgruppen
inte kan enas om placering och/eller kostnadsfördelning. När hvb-placeringsgruppen handlägger ärenden som rör myndighetsutövning mot enskild äger endast landstinget och aktuell kommun närvara med bemyndigad
personal. Respektive organisation bör delegera beslutanderätten till sin
representant i detta forum. Om så inte har skett måste frågan återgå till
respektive organisation för nytt ställningstagande efter det att hvb-placeringsgruppen kommit fram till en lösning. hvb-gruppen kan i sin tur hänvisa olösta frågor till den ’avtalsdomstol’ som eventuellt finns med i den
generella målöverenskommelsen. Även om huvudmännen har träffat en
generell målöverenskommelse enligt den modell som anges under punkt
3.3 torde det sålunda vara lämpligt att även inrätta en hvb-placeringsgrupp
i samverkansavtalet.
hvb-gruppen kan även hantera frågor kring brukare som inte har någon
resurs- eller samverkansgrupp. Om en tjänsteman hos kommunen träffar
en brukare som tjänstemannen anser omfattas av avtalet, men som inte har
någon resurs- eller samverkansgrupp, hur skall då tjänstemannen bete sig?
Med andra ord bör där beskrivas hur en av huvudmännen kan initiera ett
ärende som orsakar en motreaktion hos motparten. Det måste således skapas en förutsägbar metod för kommunikation och förväntade beteenden
parterna emellan.
Om någondera parten anser att en brukare kan vara i behov av en hvbplacering och som inte har någon resurs- eller samverkansgrupp skall parten,
under förutsättning av att den enskilde efterger sekretessen, kalla berörd
personal från den andra huvudmannen för ett samrådsförfarande. Huvudmännen förbinder sig att kallad personal deltager i samrådsförfarandet.
Avtalet bör beskriva hur dessa ärenden initieras (startknapp).
Avtalet bör även innehålla ett uppdrag till hvb-placeringsgruppen att ta
fram förslag till rutiner och/eller riktlinjer för arbetet kring hvb-placeringar.
38 | sa mver ka nspa ket
Dessa rutiner och/eller riktlinjer bör fastställas av ansvarig nämnd hos
landstinget respektive kommunen. Dessa rutiner eller riktlinjer kan fungera
som stöd i resurs- eller samverkansgruppernas arbete.
I bilaga 4 redovisas ett utkast till samverkansavtal för rubricerad grupp.
3.4.6 Samverkansavtal kring personer med både psykiskt funktionshinder/psykisk sjukdom och missbruk
I samband med att huvudmännen träffar samverkansavtal kring brukare över
18 år som har behov av insatser från två huvudmän samtidigt torde det
rimliga vara att huvudmännen inkluderar brukare med dubbeldiagnos, det
vill säga psykiska funktionshinder i kombination med missbruksproblem.
Beroendevården och psykiatrienheterna är ibland organiserade på olika
enheter inom landstingen. Det som då krävs är bland annat att personal
från beroendevården inom landstinget och personal från kommunens missbruksenhet ingår i resursgruppen.
Ansvarsfördelningen mellan beroendevården och den psykiatriska vården uppfattas i allmänhet som tydlig. Oklarheter kan uppstå när brukaren
går över från beroendemottagningen till den psykiatriska vården, där en
uppfattning kan vara att brukaren ska vara drogfri innan en psykiatrisk
behandling kan starta. Hur länge brukaren ska ha varit drogfri innan psykiatrin tar vid är oklart. I vissa fall har nämnts ett år. Uppfattningen att en
brukare skall vara drogfri innan denne kan erhålla psykiatrisk behandling är
något som förefaller sakna säkert legalt stöd. Om en missbrukare har psykiska funktionshinder och behov av insatser från landstinget kan denne inte
vägras behandling på grund av att missbrukaren inte varit drogfri i sex eller
tolv månader 35. Missbrukare i kategorin ’dubbeldiagnos’ och som har behov
av insatser från psykiatrin, verkar stundom falla utanför den interna samverkan.
Det är viktigt att organisationerna träffar samverkansavtal kring dessa
brukare och genom avtalet skapar en möjlighet till att initiera samverkan
hos båda enheterna inom landstinget samtidigt. Sålunda måste andra än
huvudmannen kunna uppmärksamma landstinget på ett eventuellt vårdbehov och vice versa.
Men huvudmännen skulle även kunna träffa ett renodlat samverkansavtal
kring dessa brukare, exempelvis mellan psykiatri, beroendevård och socialtjänst rörande personer med dubbeldiagnoser med behov av insatser från
minst två huvudmän samtidigt. En kommun kan dock inte avtala om hur
landstinget skall arbeta internt, det kan endast landstinget själv besluta om
och därefter informera kommunerna.
Om brukare med dubbeldiagnos exkluderas från samverkansavtalet
enligt bilaga 2, kan ett enskilt samverkansavtal rörande dessa individer träffas.
I så fall måste samverkansavtalets målgrupp avgränsas från samverkanssamverkanspaket | 39
35
Statens beredning för medicinsk utvärdering (sbu)
rapport från 2001 nr 156 Behandling av alkohol- och
narkotikaproblem anger att psykosocial behandling
fokuserad på beroendet har effekt.
avtalet i bilaga 2: … personer över 18 år med både psykiska funktionshinder/
psykisk sjukdom och missbruk och som är i behov av insatser från huvudmännen.
Som ett exempel kan nämnas att kommunerna i Stockholms län, genom
Kommunförbundet Stockholms län, landstinget och missbruksvården i
Stockholms läns har arbetat fram en gemensam policy för missbrukarvård
och specialiserad beroendevård 36. Dokumentet är omfattande och skulle
mycket väl kunna fungera som utgångspunkt för processen att skriva ett
samverkansavtal.
Parterna måste i så fall även ta ställning till hur individer med dubbeldiagnoser skall hanteras om en av diagnoserna, exempelvis missbruket upphör. Skall individen flyttas till annat samverkansavtal eller inte?
I bilaga 5 redovisas ett utkast till samverkansavtal för rubricerad grupp.
3.4.7 Samverkansavtal rörande gemensam individuell planering/vårdplan för brukare som inte omfattas av något samverkansavtal
De brukare som inte omfattas av något annat samverkansavtal men som har
behov av en gemensam individuell planering bör också erbjudas en sådan.
Förutsättning för en gemensam individuell planering torde vara att brukaren
önskar det.
Nationell Psykiatrisamordning föreslår i sitt slutbetänkande att det i
hälso- och sjukvårdslagen och socialtjänstlagen ska införas två likalydande
bestämmelser som innebär att landstinget och kommunen ska vara skyldiga
att tillsammans upprätta en individuell plan när det behövs för att den
enskilde ska få sina behov av hälso- och sjukvård och socialtjänst tillgodosedda.
»Syftet är att åstadkomma en struktur för vård- och omsorgsinsatser till
personer med behov av insatser från flera huvudmän, så att de inte ’tappas
bort’ eller ’bollas’ mellan de ansvariga och att både kortsiktiga och långsiktiga
behov av samordning tillgodoses. Bestämmelserna kommer inte vara
avgränsade till personer med psykiskt funktionshinder utan gälla alla fall
där en individuell plan som är gemensam mellan landstinget och kommunen
behövs för att den enskilde ska få sina behov tillgodosedda. Missbrukarvården,
äldreomsorgen och arbete med försörjningsstöd är exempel på verksamheter
inom socialtjänsten där bestämmelsen kan få stor betydelse. Inom hälsooch sjukvården finns stora behov av planering för patienter i den psykiatriska vården och beroendevården. Det måste dock understrykas att ingen
socialtjänst- eller hälso- och sjukvårdsverksamhet är undantagen, utan att
den enhet som möter en patient eller klient som behöver en individuell plan
som är gemensam mellan huvudmännen måste upprätta en sådan. Skyldigheten är inte heller avgränsad till vissa åldersgrupper utan gäller insatser till
både vuxna och barn 37.«
40 | sa mver ka nspa ket
36
Januari 1998.
37
sou 2006:100 sidan 543.
Avtalet skall vara generellt och omfatta brukare som har behov av någon
insats från båda huvudmännen samtidigt. Parterna skall förbinda sig dels
att erbjuda brukaren en gemensam individuell planering samt dels att medverka i arbetet att ta fram en sådan. Om brukaren omfattas av annat samverkansavtal med resurs- eller samverkansgrupper skall den individuella
planeringen ske i gruppen. Om individen inte omfattas av något samverkansavtal skapas en individuell planeringsgrupp bara för att skapa den individuella planeringen för brukaren. Respektive huvudman svarar för
respektive huvudmans deltagande, det vill säga vilka som skall deltaga från
den egna organisationen. När planeringen är klar avslutas gruppen.
I bilaga 6 redovisas ett utkast till samverkansavtal för rubricerad grupp.
3.4.8 Samverkan kring brukare som inte vill efterge sekretessen
Huvudmännen anser sig nog även ha behov av att skapa ett samverkansavtal
för brukare som är i behov av insatser från båda huvudmännen samtidigt,
men som inte efterger sekretessen. Här kan konkret samverkan inte ske på
individnivå 38.
Eftersom det är svårt att avgöra vilka frågor eller kommunikationsvägar
som huvudmännen önskar få klarlagda eller utredda skulle parterna kunna
inrätta ett organ (eventuellt utskott till styrgruppen) för handläggning av
dessa frågor allt eftersom de uppstår. Gruppen kan bland annat arbeta fram
och föreslå rutiner och riktlinjer för hur dessa frågor skulle kunna hanteras
hos respektive huvudman, liksom hur respektive huvudman kan initiera
ärenden hos detta organ.
Huvudmännen skulle även kunna utarbeta riktlinjer som innebär att huvudmännen kan fungera som konsultativt stöd åt varandra. Denna rapport
innehåller inget exempel på samverkansavtal i denna fråga. Uppgiften att
utreda frågor av dylik karaktär kan eventuellt åläggas styrgruppen i den
generella målöverenskommelsen.
samverkanspaket | 41
38
Se i avsnitt 2.1 om sekretesskommitténs förslag till lagändring.
RESURSGRUPP
O C H K O O R D I N AT O R
4.1 Resursgrupp/samverkansgrupp
M
ed resursgrupp avses ett av parterna inrättat organ där huvudmännen
tillsammans med brukaren skapar möjlighet till en gemensam syn på
brukarens behov och skapar ett gemensamt mål för vård och behandling.
Resurs- eller samverkansgruppens uppgift är att stärka, inte ersätta det
befintliga nätverket. Gruppen beslutar inte om vård eller insatser. Det gör
respektive huvudman.
Huvudmännen skulle i ett samverkansavtal kunna fastställa att varje individ
som ingår i målgruppen skall erhålla en resurs- eller samverkansgrupp. I
resursgruppen ingår i minimum brukaren, brukarens behandlande läkare
eller annan personal från landstinget, socialsekreterare eller annan handläggare från kommunen och brukarens ckb 39. Därutöver kan andra personer ingå i brukarens resursgrupp om brukaren så önskar och avtalet tillåter
detta. I resursgruppen får brukaren med sitt informella nätverk möta
representanter från landstinget och kommunen. Om huvudmännen så önskar
ingår endast de samverkande huvudmännen i gruppen. I samverkansavtal är
det möjligt att huvudmännen kan förbinda sig att delta i resurs- eller samverkansgruppmöten för samtliga individer som ingår i målgruppen. Huvudmännen kan således avtala om att inrätta resursgrupper för samtliga
individer som ingår i målgruppen, och även om rutiner för hur detta arbete
skall gå till.
42 | r esur sg r upp
och koor dinator
39
Förkortningen ckb, Case manager, Kontaktperson eller
Behandlare, används här som en beteckning för rollens
gemensamma funktioner, se avsnitt 4.2.
Om huvudmännen så önskar kan brukaren utse, nominera och bjuda in
övriga deltagare som skall ingå i gruppen vars första möte bör hållas senast
inom exempelvis tre månader efter det att ckb haft sin första kontakt med
brukaren. Vid detta möte presenterar brukaren med stöd av sin ckb sina
mål samt förslag till individuell plan. I gruppen fastställs målen och gruppen
fördelar arbetsuppgifter. I resursgruppsmötet skall skapas förutsättningar
för en samsyn kring brukarens behov och om insatser från dels myndigheter,
dels föräldrar, vänner och familj.
Det är alltid brukaren själv som bestämmer sina personliga mål. Gruppen
däremot tar gemensamma beslut om hur man skall göra för att nå dem. Det
kan också vara lämpligt att besluta om delmål för de närmaste tre till sex
månaderna. Delmål kan bestå av allt från att minska ångest till att klara av
hyresskulder eller att träffa vänner oftare och komma upp i tid på morgnarna.
Bland arbetsuppgifterna kan exempelvis läkaren behöva ändra medicineringen och socialsekreteraren hjälpa till med hyresskulder. En anhörig
kanske ska ringa varje morgon och se till att brukaren kommer ur sängen
och en kompis kan få ordna med ett biobesök eller någon annan aktivitet
varje vecka. En del brukare får annan hjälp från kommunen. Vid mötet
beslutar man också hur framstegen skall utvärderas. Gruppen avslutar sammankomsten med att bestämma datum för nästa möte 40.
4.2 Koordinator eller CKB
För samordning av dels resurs- eller samverkansgruppens arbete, dels insatser
i enskilda fall behövs en koordinator 37som genom samverkansavtalet får en
bestämd funktion. I till exempel ’integrerad psykiatri’ används så kallade ’case
managers’, men det är inget som hindrar att huvudmännen i stället använder
kontaktpersoner, behandlare eller annan personal. I denna skrift används
förkortningen ckb för att beskriva funktionen koordinator. I samband med
framtagandet av samverkansavtalet i Göteborg omarbetades och kodifierades
ckb på så sätt att den skulle passa parternas behov i just deras samverkansfrågor 41. En beskrivning av funktionens arbetsuppgifter bör ingå i ett
samverkansavtal.
Eftersom samverkansavtalen endast skall reglera samverkan och beskriva
parternas beteenden är skillnaden mellan enheternas interna arbetsmetoder
utan intresse för avtalen. Däremot bör funktionen beskrivas.
Om huvudmännen överenskommer om att delta genom resurs- eller
samverkansgrupper och att inrätta en ckb för varje brukare kan funktionen
endast ha en koordinerande roll i samverkansfrågan. Om brukaren har en
kontaktpersoner, behandlare eller case manager från landstinget ingår i
funktionen endast koordination och informationsöverföring vid kontakt
med den andra huvudmannen.
resursgrupp | 43
och koordinator
40
Case Management, Ulf Malm 2002 sid. 159.
41
Se bilaga 8.
I ett samverkansavtal förbinder sig huvudmännen att var individ som
ingår i målgruppen skall erhålla en eller flera 42 koordniatorer. I de förslag
som redovisas i bilagorna anges som huvudprincip att ckb skall utses av
landstinget. Om huvudmännen istället önskar att respektive part utser en
ckb eller att denne endast utses av aktuell kommun är följaktligen egalt.
4.3 CKB enligt samverkansavtal mellan tre stadsdelar i Göteborg och
Psykiatri Sahlgrenska
ckb var den term som parterna i Göteborg föreslog i november 2006. Vid
ett arbetsmöte den 15 december 2006, föreslogs att ckb i avtalet skulle ha
bland annat följande arbetsuppgifter:
1. Verka för gemensamt beslutsfattande procedurer.
2. Tillsammans med brukaren definiera dennes sociala nätverk.
3. Tillsammans med brukaren nominera 43, bjuda in och utse personer till
resurs- eller samverkansgrupp.
4. Samla det sociala nätverket samt skicka kallelse till den andra
huvudmannen för ett resurs- eller samverkansgruppmöte.
5. Utföra praktiska mötesförberedelser.
6. Tillsammans med brukaren förbereda resurs- eller samverkansmöte.
7. Tillsammans med brukaren föreslå vem som skall vara mötesordförande.
8. Under mötet skriva protokoll/individuell plan (overhead eller liknande).
9. Verka för att brukarens individuella plan genomförs.
10. Verka för att huvudmännen inte byter deltagare i resurs- eller
samverkansgruppen.
11. Hålla sig informerad och informera resursgruppen om behandlingar och
insatser från andra huvudmän,
12. Tillse att brukare och resurs- eller samverkansgrupp erhåller erforderlig
kunskap som främjar brukarens kortsiktiga och långsiktiga mål.
5. Gemensamma lokaler
Om parterna bedriver verksamhet i gemensamma lokaler ges antagligen
möjligheter till mer lyckad samverkan på individnivå. Enligt underhandskontakter med företrädare för Södertäljemodellen, som bedriver viss samverkan i gemensamma lokaler, anges att detta har varit framgångsrikt. Det ställer
dock krav på högre medvetenhet kring sekretessproblematiken hos personalen. Om all verksamhet bedrivs i gemensamma lokaler kommer de brukare
som inte vill att huvudmännen skall samverka kring honom och som inte vill
efterge sekretessen vara i samma lokaler.
6. Lagen om finansiell samordning
Även om huvudmännen bildare en gemensam organisation och/eller träffar
samverkansavtal och samverkar på individnivå torde det vara av vikt att
44 | r esur sg r upp
och koor dinator
42
I Södertäljemodellen erhåller var brukare som omfattas av
samverkan två samordnare, en från landstinget och en från
kommunen. Det torde vara bra att i vart fall ha en ’backup
koordinator’ för semester och sjukfrånvaro.
43
I exemplet har brukaren tolkningsföreträde att utse sin
resursgrupp.
huvudmännen dessutom bildar förbund enligt lag (2003:1210) om finansiell
samordning av rehabiliteringsinsatser. Dessa förbund kan fånga upp goda
idéer och bedriva insatser som annars skulle vara svåra att genomföra. I
dessa förbund tillvaratas det goda exemplet och möjliggörs lokala lösningar
på svåra problem.
I samband med bildandet av ett förbund är det rimligt att huvudmännen
är överens om begreppet arbetsförmåga. Det stora flertalet av förbundsordningarna anger följande i sin ändamålsparagraf:
»… De samordnande resurserna ska användas för samordnade bedömningar och insatser i syfte att den enskilde ska uppnå eller förbättra sin förmåga att utföra förvärvsarbete.«
Vad innebär ’uppnå eller förbättra sin förmåga att utföra förvärvsarbete’?
Faller en insats som innebär att en individ uppnår en förmåga att kunna
förvärvsarbeta två timmar i veckan inom samtliga huvudmäns intentioner?
En insats som resulterar i att en individ förbättrar sin förmåga att förvärvsarbetat fyra istället för två timmar i veckan, faller den inom samtliga huvudmäns intentioner? Rimligtvis kan de samverkande huvudmännen ha
divergerande åsikter om begreppen ’uppnå’, ’förbättra’ och ’förmåga att
utföra förvärvsarbete’.
Dessutom går det inte att permanenta välfungerande verksamheter som
startas av ett samordningsförbund, på grund av de begränsningar som finns
för Försäkringskassan och Arbetsmarknadsverket. Detta kan ses som en
brist i de möjligheter som lagen medger.
resursgrupp | 45
och koordinator
BILAGOR
Bilagda förslag till samverkansavtal skall
endast ses som en grundkonstruktion och
ett stöd i arbetet att skriva samverkansavtal.
bilaga 1
Exempel på grundförslag till en generell målöverenskommelse
Mellan nn landstinget och samtliga kommuner i landstinget har träffats
följande generella målöverenskommelse om samverkan kring personer med
psykiskt funktionshinder/psykisk sjukdom och som är i behov av stöd/insatser
från minst två huvudmän samtidigt.
1 § Mål, värdegrund och vision
Huvudmålet för samverkan är ett av helhetssyn präglat stöd till social funktion,
psykisk och somatisk hälsa och att insatserna, så långt det är möjligt, ges på
ett sådant sätt och i den miljö som den behövande väljer. Insatserna ska leda
till ett självständigt och värdigt liv och för brukaren ett upplevt välbefinnande
och aktivt deltagande i samhället.
Huvudmännen överenskommer om följande värdegrund: [värdegrund]
Huvudmännen överenskommer om följande vision: [vision]
2 § Organisation och mandat
Respektive part förbinder sig att organisera sig på det sätt att framtida underliggande samverkansavtal är genomförbara. Detta innebär bland annat att
respektive huvudman skall representeras av tjänstemän eller personal med
mandat 44 att fatta beslut vid respektive resurs- eller samverkansmöte, samarbetsgrupp och hvb-placeringsgrupp.
Parterna förbinder sig dessutom att hålla respektive motpart informerad
om den egna organisationens struktur och hur kommunikation parterna
emellan skall ske.
3 § Samverkanspaket
Parterna är överens om att det mellan landstinget och samtliga kommuner
inom landstinget skall påbörjas ett arbete för att tillskapa följande gemensamma samverkansavtal:
1. Samverkansavtal rörande personer över 18 år med psykiska funktionshinder/psykisk sjukdom och som är i behov av stöd/insatser från huvudmännen samtidigt.
2. Samverkansavtal rörande personer under 18 år med psykiska funktions
hinder/psykisk sjukdom och som är i behov av stöd/insatser från huvudmännen samtidigt.
3. Samverkansavtal rörande personer med psykiska funktionshinder/
psykisk sjukdom och som är i behov av HVB-placering.
4. Samverkansavtal kring personer med både psykiskt funktionshinder/
psykisk sjukdom och missbruk.
48 | b ila g a 1
44
För kommunala tjänstemän avses här delegation enligt 6 kap.
33 § kommunallagen (1991:900).
5. Samverkansavtal rörande gemensam individuell planering/vårdplan för
brukare med psykiskt funktionshinder/ psykisk sjukdom som inte
omfattas av något annat samverkansavtal
6. Inrättande av ett eller flera samordningsförbund enligt lagen om
finansiell samordning.
4 § Styrgrupp
Parterna skall inrätta en styrgrupp för att dels leda arbetet med de under
3 § angivna samverkansavtalen, dels förvalta samtliga avtal efter deras ikraftträdande. Styrgruppen äger utse ett eller flera arbetsutskott.
Styrgruppen skall bestå av ansvariga förvaltningschefer från respektive
kommun, samt verksamhetschefer för psykiatri, beroendevård, bup, bvc/
mvc, primärvård, barn- och ungdomsmedicin, habilitering, bup och allmänpsykiatri …45
Styrgruppen har till uppgift att bereda övergripande, strategiska och övriga
gemensamma frågor som berör samverkan, och att avtalets intentioner fullföljs. Vidare skall gruppen svara för frågor som inte kan lösas på enhetschefsnivå. Styrgruppen har även som uppgift att försöka lösa de eventuella
tvister som kan uppstå mellan huvudmännen i en sakfråga som är hänförlig
till något av de i 3 § angivna samverkansavtalen. När detta sker skall endast
de tvistande huvudmännen vara närvarande.
5 § Parter för framtagande av samverkansavtal
Parterna är överens om att förslag till de i 3 § angivna samverkansavtalen
skall arbetas fram av kommunförbundet (eller motsvarande organisation) i
nn landsting och [samverkans-] gruppen för nn landsting.
När förslaget till samverkansavtal är färdigställt skall det antas av ansvarig
nämnd hos landstinget respektive kommunerna. Parterna är överens om att
samtliga samverkansavtal skall antas i oförändrat skick. Om någon part ej kan
anta det upprättade förslaget i oförändrat skick skall ärendet återremitteras till
de förhandlande parterna.
6 § Övergripande mål
Övergripande mål för det gemensamma arbetet är att utveckla samverkansoch samarbetsformer till ett effektivt resursutnyttjande samt att var och en
både själva och tillsammans arbetar för gemensamt uppsatta mål. Vidare
skall syftet med all samverkan vara:
– att genom samverkan placera brukaren i fokus,
– att genom samverkan skapa förutsättningar för effektivare rehabilitering/habilitering,
– att genom samverkan skapa samordningsvinster för huvudmännen,
bilaga 1 | 49
45
Beroende på hur landstingen är organiserade så ingår de
verksamhetschefer som landstingen önskar.
– att genom samverkan skapa förutsägbarhet för brukare och personal,
– att utveckla arbetet med vård, rehabiliteringsplan och informations
överföring samt gemensam uppföljning av avvikelsehantering,
– att årligen genomföra en gemensam psykiatrins dag,
– att utveckla samverkan med Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen,
– att undersöka förutsättningar för att bedriva gemensamt forskningsoch utvecklingsarbete,
– att […].
7 § Informationsplikt
Respektive huvudman ansvarar för att de brukare som man kommer i kontakt
med får information om vilka möjligheter till stöd som respektive huvudman kan erbjuda. Vidare förbinder sig huvudmännen att informera berörda
brukare om möjlighet till samverkan.
8 § Gränssnitt
De gränsdragningar som görs i denna paragraf påverkar inte det ansvar var
och en har enligt gällande lagstiftning. Att gränsdragningen mellan huvudmännens ansvarsområden kan vara svår får inte hindra att den enskilde får
effektivt omhändertagande med adekvata insatser.
I huvudsak ser ansvarsfördelningen ut enligt följande: [gränssnitt]46
9 § Kontakter med brukarrörelserna
Möte med brukarorganisationerna bör ske varje år. Initiativ till möte skall
tas av den i 4 § angivna styrgruppen.
10 § Utvärdering
Parterna är överens om att styrgruppen skall fastställa ett system för utvärdering avseende de samverkansavtal som anges i 3 §.
11 § Särskilda frågor för styrgruppen
Styrgruppen skall även (se exempel nedan)
– Uppvakta Försäkringskassan och arbetsmarknadsmyndigheten,
för samtal kring samverkan.
– Utreda möjligheten till gemensamma lokaler.
– Utreda möjligheten att tillsammans öppna mellanboenden för brukare
som behöver extra stöd men inte inläggning inom psykiatrisk slutenvård.
Brukarens personal från öppenvården sköter den medicinska delen och
kommunens boendestöd det psykosociala stödet och omvårdnaden.
– Utveckla detta avtal i enlighet med överenskommelsen om samverkan
kring barn till föräldrar med psykisk ohälsa/sjukdom utifrån ett barnperspektiv.
50 | b ila g a 1
46
Som exempel, se bilaga 8.
– Utarbeta förslag till hur en gemensam individuell plan/vårdplan skall
utformas.
– Att […].
12 § Implementering
Respektive huvudman ansvarar för att avtalen implementeras i den egna
organisationen.
13 § Avtalstid
Detta avtal gäller från och med […] till och med […] med en uppsägningstid på […] månader. Vid utebliven uppsägning förlängs avtalet automatiskt
med […] år. Om en kommun eller om landstinget säger upp detta avtal upphör [samtliga] avtal [inklusive alla underliggande samverkansavtal] att gälla
från och med att uppsägningstidens utgång.
14 § Fullmäktiges godkännande
Denna överenskommelse skall godkännas av respektive fullmäktige.
bilaga 1 | 51
bilaga 2
Samverkansavtal kring personer över 18 år med psykiskt funktionshinder/psykisk sjukdom och som är i behov av stöd/insatser från ovanstående huvudmän
Mellan nn, nedan kallad landstinget och xx kommun, nedan kallad kommunen, har träffats följande
AV TA L
rörande samverkan kring personer över 18 år med psykiskt funktionshinder/
psykisk sjukdom och som är i behov av stöd/insatser från ovanstående
huvudmän.
1 § Syfte
– Att genom samverkan placera brukaren i fokus.
– Att genom samverkan skapa förutsättningar för effektivare rehabilitering/habilitering.
– Att genom samverkan skapa samordningsvinster för huvudmännen.
– Att genom samverkan skapa förutsägbarhet för brukare och personal.
2 § Målgrupp
Avtalet omfattar personer över 18 år med psykiskt funktionshinder/psykisk
sjukdom och som är i behov av stöd/insatser från båda huvudmännen. En
förutsättning för samverkan är att brukaren skriftligen eller på annat lämpligt
sätt, samtycker till att efterge sekretessen mellan landsting och kommun.
Se 12 § om sekretess.
3 § NN landsting förbinder sig att
1. utse en ckb till de brukare som omfattas av avtalet,
2. den personal inom landstinget som brukaren bjuder in (exempelvis
behandlande läkare eller annan vårdpersonal) kostnadsfritt deltar i
resursgruppen eller samverkansgruppen,
3. kostnadsfritt låta anställda 47, från kommunerna auskultera hos landstinget,
4. öppenvårdsmottagningarna, där så är möjligt, strävar efter att vända
sig till sina geografiska områden,
5. utbilda brukaren och dennes anhöriga om brukarens sjukdom,
6. utbilda personal i funktionen ckb,
7. kostnadsfritt utbilda kommunal personal 48 i evidensbaserad psykiatri.
4 § XX kommun förbinder sig att
1. den personal 49 brukaren bjuder in (exempelvis aktuell socialsekreterare 50
eller boendestödjare) kostnadsfritt deltar i resurs- eller samverkansgruppen,
47
52 | b ila g a 2
Landstinget inbjuder aktuell personal hos en eller flera kommuner.
48
Landstinget inbjuder aktuell personal hos en eller flera kommuner
för utbildning.
49
Brukaren kan endast utse handläggare, boendestödjare eller motsvarande.
50
Brukaren äger dock inte själv byta socialsekreterare/handläggare.
2. kostnadsfritt utbilda personal från landstinget i de kommunala insatserna
för stöd åt psykiskt funktionshindrade 51,
3. kostnadsfritt låta anställda 52 från landstinget auskultera hos
kommunerna,
4. för att underlätta samverkan, där så är möjligt, minimera antalet personal
som har kontakt med de olika geografiska mottagningarna,
5. om brukaren så önskar eller om insatserna är övervägande från
kommunen kan, om kommunen så godkänner, resurs- eller samverkansgruppen utse en ckb från aktuell kommun (överflyttning av ckb-ansvaret).
5 § Parterna förbinder sig att
1. var brukare som omfattas av avtalet skall, under förutsättning av att
brukaren så önskar, erhålla:
– en ckb
– en resursgrupp eller samverkansgrupp,
2. verka för att förutbestämda och regelbundna möten 53 samordnas till en
gemensam dag,
3. verka för rutiner så att gemensamma akuta besök kan göras med kort
varsel,
4. verka för rutiner för arbetet kring tidiga tecken på återinsjuknande,
5. personal från huvudmännen som arbetar tillsammans träffas regelbundet
för att konkretisera det operativa arbetet samt kunskapsöverföring,
6. utbilda varandra om respektive organisationer och arbetssätt,
7. informera ckb om behandlingar och insatser,
8. inrätta en samarbetsgrupp.
6 § Arbetsgång
Under följande punkt beskrivs parternas överenskomna arbetssätt. Samverkan kan initieras 54 på fyra likartade sätt beroende på dels vilka insatser
brukaren har, dels var det uppmärksammas att en brukare eventuellt
omfattas av avtalet.
Samverkan kring en enskild brukare kan initieras om brukaren
1. Har pågående insatser hos både landstinget och kommunen, och detta
uppmärksammas hos landstinget.
2. Har pågående insatser endast hos landstinget.
3. Har pågående insatser hos både landsting och kommun, och detta uppmärksammas hos kommunen.
4. Har pågående insatser endast hos kommunen.
51
Kommunen inbjuder aktuell personal hos landstinget för
utbildning. Bör ske samordnat mellan samtliga parter.
52
Kommunen bjuder in aktuell personal hos landstinget.
53
Parterna kan exempelvis tillse att alla arbetsplatsmöten styrs
mot en speciell veckodag.
54
Ett ärende kan visserligen initieras genom lagstöd (14 kap 1 § sol),
men det initierar inte samverkan. Samverkan kräver att sekretessen
efterges efter det att en anmälan till Socialnämnden gjorts.
bilaga 2 | 53
1. Om brukaren har pågående insatser hos både landstinget och kommunen, och
detta uppmärksammas hos landstinget
Om landstinget gör den bedömningen att en brukare eventuellt kan ingå i
avtalets målgrupp, och har en kontakt hos kommunen, skall landstinget,
efter brukarens godkännande, skriftligen, eller på annat lämpligt sätt, bjuda
in tjänsteman från kommunen till en första sammankomst för en fördjupad
bedömning av brukaren. Om parterna anser att brukaren ingår i avtalets
målgrupp skall landstinget, under förutsättning av brukarens godkännande,
utse en ckb som tillsammans med brukaren utser en resursgrupp/samverkansgrupp där kommunen ingår.
2. Om brukaren har pågående insatser hos endast landstinget
Om landstinget gör den bedömningen att en brukare eventuellt kan ingå i
avtalets målgrupp, och inte har en kontakt hos kommunen, skall landstinget,
efter brukarens godkännande, skriftligen [eller på lämpligt sätt] bjuda in tjänsteman från kommunen till en första sammankomst för en fördjupad bedömning av brukaren. Om kommunen anser att brukaren ingår i avtalets
målgrupp skall landstinget, under förutsättning av brukarens godkännande,
utse en ckb som tillsammans med brukaren utser en resursgrupp/samverkansgrupp där kommunen ingår.
3. Om brukaren har pågående insatser hos både landstinget och kommunen, och
detta uppmärksammas hos kommunen
Om kommunen gör den bedömningen att en brukare eventuellt kan ingå i
avtalets målgrupp och har en sjukvårdskontakt inom [landstingets Psykiatriska enhet], skall kommunen, efter brukarens godkännande, bjuda in
aktuell personal från landstinget till en första sammankomst för en fördjupad
bedömning av brukaren. Om landstinget anser att brukaren omfattas av
avtalet skall landstinget, under förutsättning av brukarens godkännande,
utse en ckb som tillsammans med brukaren utser en resursgrupp där kommunen ingår. Om kommunen har det största ansvaret för brukaren kan ckb
utses av kommunen.
4. Om brukaren har pågående insatser hos endast kommunen
4.1. Om en brukare förefaller ha behov av akut psykiatrisk hälso- och sjukvård skall kommunen hjälpa brukaren att ta kontakt med vårdcentral eller
psykiatrisk jourmorttagning.
4.2. Om kommunen gör den bedömningen att en brukare eventuellt kan
ingå i avtalets målgrupp och inte har någon sjukvårdskontakt inom [landstingets Psykiatriska enhet], skall kommunen verka för att brukaren skriftligen
ifyller och undertecknar en egen vårdbegäran samt stöder brukaren i att
54 | b ila g a 2
begäran skickas till ifrågakommande mottagning. Om landstinget anser att
brukaren omfattas av avtalet skall landstinget, under förutsättning av brukarens godkännande, utse en ckb som tillsammans med brukaren utser en
resursgrupp/samverkansgrupp där kommunen ingår.
4.3 Om deltagande kommun gör den bedömningen att en brukare eventuellt
kan ingå i avtalets målgrupp och inte har någon sjukvårdskontakt inom
landstinget, äger kommunen, på brukarens begäran, om det är oklart dels
om brukaren ingår i avtalets målgrupp och dels till vilken sektion brukaren
tillhör, kalla landstingets ’mobila team’ till en första sammankomst med
brukaren. Om det mobila teamet tillsammans med deltagande tjänsteman
från kommunen anser att brukaren eventuellt kan omfattas av avtalets målgrupp skall det mobila teamet, under förutsättning av brukarens godkännande,
sända en remiss inom landstinget, för en fördjupad bedömning.
7 § Beslutsinformation och kallelse
Om brukaren visserligen ingår i avtalets målgrupp men anser att aktuell
kommun inte skall ingå i resurs- eller samverkansgruppen omfattas brukaren
inte av avtalet. Om brukaren ingår i avtalets målgrupp, så skall landstinget
informera och motivera brukaren till att ha med kommunen i sin resursgrupp. Eftersom resursgruppens deltagare kan förändras över tid, omfattas
en brukare som har en ckb och en resursgrupp utan medverkan från någon
kommun av avtalet från den tidpunkt som brukaren beslutar att en personal
från kommunen skall delta i en resurs- eller samverkansgrupp.
Om parterna är överens om att brukaren ingår i målgruppen, skall
beslutet att utse en ckb samt en resursgrupp åt brukaren skriftligen [eller på
lämpligt sätt], meddelas kommunen.
Ansvaret för respektive ckb ligger hos respektive huvudman. ckb ansvarar
för att berörda personer blir kallade till resursgrupps-/samverkansgruppsmöten i samråd med brukaren. Kallelse bör ske i rimlig tid före mötet. Inom
tre månader från det att landstinget beslutat att det skall initieras en ckb för
brukaren bör ett resursgruppsmöte/samverkansmöte ske.
8 § Uppföljning och utvärdering
Den i den generella målöverenskommelsen inrättade styrgruppen skall under
första kvartalet 20[…] fastställa områden för uppföljning och utvärdering.
9 § Implementering
Respektive part ansvarar för att avtalet implementeras i egen organisation.
10 § Samarbetsgrupp
Landstinget och kommunerna skall inrätta en samarbetsgrupp bestående
bilaga 2 | 55
av enhetschefer från kommunerna samt enhetscheferna från […]. Gruppen
äger utse ett arbetsutskott. Gruppen ansvarar för framtagande av rutiner,
(§ 5 p 3, 4 och 5), en gemensam kompetensutveckling samt för frågor som
inte går att lösa i det dagliga arbetet. Enhetschefen för handläggarna hos
[NN kommun] är sammankallande och ansvarar för sekreterarskapet.
11 § Ekonomisk ersättning
Ingen av parterna skall debitera någon av parterna. Allt deltagande i arbetet
skall ske kostnadsfritt.
12 § Sekretess
14 kapilet 4 § Sekretesslag (1980:100) anger följande: »Sekretess till skydd
för enskild gäller inte i förhållande till den enskilde själv och kan i övrigt helt
eller delvis efterges av honom. Vad nu har sagts gäller dock inte om annat
följer av bestämmelse i denna lag. Sekretess för uppgift till skydd för en
underårig gäller även i förhållande till vårdnadshavaren och får inte efterges
av denne, om det kan antas att den underårige lider betydande men om uppgiften röjs för vårdnadshavaren.«
En förutsättning för samverkan är att brukaren efterger sekretessen för
de uppgifter som behövs för antingen resurs- eller samverkansgruppsarbetet
eller rehabiliterings-/habiliteringsarbetet. Brukaren måste även medge att
dessa uppgifter kan avhandlas mellan exempelvis behandlande läkare, handläggande socialsekreterare, ckb eller annan deltagare i resurs- eller samverkansgruppen utan att brukaren är närvarande. Eftersom brukaren endast
delvis efterger sekretessen skall ckb inför varje resurs- eller samverkansgruppsmöte ha en genomgång med brukaren om vilka uppgifter brukaren
önskar delge gruppen.
Grundläggande för all vård och omsorg är att den ska ske i samråd med
den enskilde och att dennes autonomi och integritet respekteras. Om samtycke inte kan erhållas kan uppgifter inte lämnas ut, annat än när sekretessen
hävs av lagstiftning, till exempel anmälningsskyldighet eller läkarintyg enligt
lvm.
13 § Lokala överenskommelser
[Här kan eventuella lokala överenskommelser införas.]
14 § Särskilda frågor
[Här kan eventuella särskilda frågor som parterna finner nödvändiga införas.]
15 § Avtalstid
Detta avtal gäller från och med […] till och med […] med en uppsägningstid på […] månader. Vid utebliven uppsägning förlängs avtalet automatiskt
56 | b ila g a 2
med […] år. Om en kommun eller landstinget säger upp detta avtal upphör
detta avtal att gälla för samtliga kommuner i och med uppsägningstidens
utgång.
Bilagor
[Här kan eventuella bilagor som parterna finner nödvändiga införas.]
bilaga 2 | 57
bilaga 3
Samverkansavtal kring personer under 18 år med psykiskt funktionshinder/psykisk sjukdom och som är i behov av stöd/insatser från ovanstående huvudmän
Mellan nn, nedan kallad landstinget och xx kommun, nedan kallad kommunen, har träffats följande
AV TA L
rörande samverkan kring personer under 18 år med psykiskt funktionshinder/
psykisk sjukdom och som är i behov av stöd/insatser från ovanstående huvudmän.
1 § Syfte
– Att genom samverkan placera brukaren i fokus.
– Att genom samverkan skapa förutsättningar för effektivare rehabilitering/
habilitering.
– Att genom samverkan skapa samordningsvinster för huvudmännen.
– Att genom samverkan skapa förutsägbarhet för brukare och personal.
2 § Målgrupp
Avtalet omfattar personer under 18 år med psykiskt funktionshinder/psykisk
sjukdom och som är i behov av stöd/insatser från båda huvudmännen. En
förutsättning för samverkan är att brukaren och dess vårdnadshavare 55 skriftligen eller på annat lämpligt sätt, samtycker till att efterge sekretessen mellan
landsting och kommun. Se 12 § om sekretess.
3 § NN landsting förbinder sig att
1. utse en ckb till de brukare som omfattas av avtalet,
2. den personal landstinget anser att resurs- eller samverkansgruppen
har behov av 56 och annan personal 57 eller personer 58 som brukaren
eller vårdnadshavaren bjuder in kostnadsfritt deltar i resursgruppen
eller samverkansgruppen,
55
I 3 kap. 6 § 3 st sol ges bestämmelser om kontaktperson. För barn som inte
har fyllt 15 år får en sådan kontaktperson utses endast om barnets vårdnadshavare
begär eller samtycker till det. Har barnet fyllt 15 år får en särskilt kvalificerad
kontaktperson utses endast om barnet själv begär eller samtycker. I 11 kap. 10 § sol
anges att »barn som har fyllt 15 år har rätt att själva föra sin talan i mål och ärenden
enligt denna lag«. Har den underårige fyllt 15 år, men ännu ej uppnått myndighetsåldern, kommer i princip både vårdnadshavaren och den unge att ha partsställning. I 8 § lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade
anges att insatser enligt denna lag skall ges den enskilde endast om han begär det.
Om den enskilde är under 15 år eller uppenbart saknar förmåga att på egen hand
ta ställning i frågan kan vårdnadshavare, god man, förmyndare eller förvaltare
begära insatser för honom.
56
58 | b ila g a 3
Beroende på vilka behov brukaren har kan det röra sig om att personal från
primärvård, bvc/mvc, barn- och ungdomsmedicin, habilitering, bup, ungdomsmottagningen eller allmänpsykiatri ingår i resurs- eller samverkansgruppen.
57
Landstinget äger avvisa inbjudan om landstinget finner att inbjuden personals
närvaro är obehövlig.
58
Brukaren kan eventuellt inbjuda annan närstående än vårdnadshavare, vän eller
annan liknande.
3. kostnadsfritt låta anställda 59, från kommunen auskultera hos landstinget,
4. öppenvårdsmottagningarna, där så är möjligt, strävar efter att vända
sig till sina geografiska områden,
5. utbilda brukaren och dennes anhöriga om brukarens sjukdom,
6. utbilda personal i funktionen ckb,
7. kostnadsfritt utbilda kommunal personal 60 i evidensbaserad psykiatri.
4 § XX kommun förbinder sig att
1. den personal kommunen anser att resurs- eller samverkansgruppen har
behov av 61 och annan personal 62 som brukaren eller dennes vårdnadshavare bjuder in kostnadsfritt deltar i resurs- eller samverkansgruppen,
2. kostnadsfritt utbilda personal från landstinget i de kommunala insatserna för stöd åt psykiskt funktionshindrade 63,
3. kostnadsfritt låta anställda 64 från landstinget auskultera hos
kommunen/kommunerna,
4. för att underlätta samverkan, där så är möjligt, minimera antalet personal
som har kontakt med de olika geografiska mottagningarna,
5. om brukaren så önskar eller om insatserna är övervägande från
kommunen kan, om kommunen så godkänner, resurs- eller samverkansgruppen utse en ckb från kommunen (överflyttning av ckb ansvaret).
5 § Parterna förbinder sig att
1. var brukare som omfattas av avtalet skall, under förutsättning av att
brukaren och dess vårdnadshavare så önskar, erhålla:
– en ckb
– en resursgrupp eller samverkansgrupp,
2. verka för att förutbestämda och regelbundna möten 65 samordnas till en
gemensam dag,
3. verka för rutiner så att gemensamma akuta besök kan göras med kort
varsel,
4. verka för rutiner för arbetet kring tidiga tecken på återinsjuknande,
5. personal från huvudmännen som arbetar tillsammans träffas regelbundet
för att konkretisera det operativa arbetet samt kunskapsöverföring,
6. inrätta en samarbetsgrupp, se 9 §,
7. utbilda varandra om respektive organisationer och arbetssätt,
8. informera ckb om behandlingar och insatser.
59
Landstinget inbjuder aktuell personal hos kommunerna.
60
Landstinget inbjuder aktuell personal hos kommunerna för utbildning.
61
Det kan röra sig om personal från förskola, skola, elevvård, skolhälsovård,
socialtjänstens förebyggande verksamhet, socialtjänsten (ifo), handikappomsorg,
hvb-hem, och §12 hem eller liknande.
62
Brukaren kan endast utse handläggare eller motsvarande. Kommunen äger
avslå inbjudan om kommunen finner att inbjuden personals närvaro är obehövlig.
63
Kommunen inbjuder aktuell personal hos landstinget för utbildning.
64
Kommunen inbjuder aktuell personal hos landstinget.
65
Parterna kan exempelvis tillse att alla arbetsplatsmöten styrs mot en speciell
veckodag.
bilaga 3 | 59
6 § Arbetsgång
Under följande punkt beskrivs parternas överenskomna arbetssätt. Samverkan kan initieras 66 på fyra likartade sätt beroende på dels vilka insatser
brukaren har, dels var det uppmärksammas att en brukare eventuellt omfattas av avtalet.
Utöver ovan kan samverkan initieras om brukaren
1. Har pågående insatser hos både landstinget och kommunen, och detta
uppmärksammas hos landstinget.
2. Har pågående insatser endast hos landstinget.
3. Har pågående insatser hos både landstinget och kommunen, och detta
uppmärksammas hos kommunen.
4. Har pågående insatser endast hos kommunen.
1. Om brukaren har pågående insatser hos både landstinget och kommunen, och
detta uppmärksammas hos landstinget
Om landstinget gör den bedömningen att en brukare eventuellt kan ingå i
avtalets målgrupp, och har en kontakt hos kommunen, skall landstinget,
efter den underåriges och dess vårdnadshavares godkännande, skriftligen,
eller på annat lämpligt sätt, bjuda in tjänsteman från aktuell kommun till en
första sammankomst för en fördjupad bedömning av brukaren. Om parterna
anser att brukaren ingår i avtalets målgrupp skall landstinget, under förutsättning av den underåriges och dess vårdnadshavares godkännande, utse
en ckb som tillsammans med brukaren utser en resursgrupp/samverkansgrupp där kommunen ingår.
2. Om brukaren har pågående insatser hos endast landstinget
Om landstinget gör den bedömningen att en brukare eventuellt kan ingå i
avtalets målgrupp, och inte har en kontakt hos kommunen, skall landstinget,
efter den underåriges och dess vårdnadshavares godkännande, skriftligen
(eller på lämpligt sätt) bjuda in tjänsteman från aktuell kommun till en första
sammankomst för en fördjupad bedömning av brukaren. Om kommunen
anser att brukaren ingår i avtalets målgrupp skall landstinget, under förutsättning av den underåriges och dess vårdnadshavares godkännande, utse
en ckb som tillsammans med brukaren utser en resursgrupp/samverkansgrupp där kommunen ingår.
3. Om brukaren har pågående insatser hos både landstinget och kommunen, och
detta uppmärksammas hos kommunen
Om kommunen gör den bedömningen att en brukare eventuellt kan ingå i
avtalets målgrupp och har en sjukvårdskontakt inom landstingets […] 67, skall
kommunen, efter den underåriges och dess vårdnadshavares godkännande,
60 | b ila g a 3
66
Ett ärende kan visserligen initieras genom lagstöd (14 kap. 1 § sol),
men det initierar inte samverkan. Samverkan kräver att sekretessen
efterges efter det att en anmälan till Socialnämnden gjorts.
67
Det kan röra sig om primärvård, bvc/mvc, barn- och ungdomsmedicin, habilitering, bup, ungdomsmottagningen, allmänpsykiatri
eller liknande.
bjuda in aktuell personal från landstinget till en första sammankomst för en
fördjupad bedömning av brukaren. Om landstinget anser att brukaren omfattas av avtalet skall landstinget, under förutsättning av den underåriges
och dess vårdnadshavares godkännande, utse en ckb som tillsammans med
brukaren utser en resursgrupp där kommunen ingår. Om kommunen har
det största ansvaret för brukaren kan ckb utses av kommunen.
4. Om brukaren har pågående insatser hos endast kommunen
4.1. Om en brukare förefaller ha behov av akut psykiatrisk hälso- och sjukvård skall kommunen hjälpa brukaren att ta kontakt med vårdcentral eller
psykiatrisk jourmorttagning.
4.2. Om kommunen gör den bedömningen att en brukare eventuellt kan
ingå i avtalets målgrupp och denne inte har någon sjukvårdskontakt inom
landstingets […] skall kommunen verka för att brukaren tillsammans med
vårdnadshavaren skriftligen ifyller och undertecknar en vårdbegäran samt
stöder brukaren och dennes vårdnadshavare i att begäran skickas till ifrågakommande mottagning. Om landstinget, anser att brukaren omfattas av
avtalet skall landstinget, under förutsättning av den underåriges och dess
vårdnadshavares godkännande, utse en ckb som tillsammans med brukaren
utser en resursgrupp/samverkansgrupp där kommunen ingår.
4.3 Om kommunen gör den bedömningen att en brukare eventuellt kan
ingå i avtalets målgrupp och denne inte har någon sjukvårdskontakt inom
landstingets […], äger kommunen, på brukarens och/eller vårdnadshavarnas
begäran, om det är oklart dels om brukaren ingår i avtalets målgrupp och
dels till vilken sektion brukaren tillhör, kalla landstingets mobila team 68 till
en första sammankomst med brukaren och dess vårdnadshavare.
Om det mobila teamet tillsammans med deltagande tjänsteman från
kommun anser att brukaren eventuellt kan omfattas av avtalets målgrupp
skall det mobila teamet, under förutsättning av den underåriges och dess
vårdnadshavares godkännande, sända en remiss inom landstinget, för en
fördjupad bedömning.
7 § Beslutsinformation och kallelse
Om brukaren visserligen ingår i avtalets målgrupp men [tillsammans med
sina vårdnadshavare] anser att aktuell kommun inte skall ingå i resurs- eller
samverkansgruppen omfattas brukaren inte av avtalet. Om brukaren ingår
i avtalets målgrupp, så skall landstinget informera och motivera brukaren till
att ha med kommunen i sin resursgrupp. Eftersom resursgruppens deltagare
kan förändras över tid, omfattas en brukare som har en ckb och en resursgrupp utan medverkan från någon kommun av avtalet från den tidpunkt
bilaga 3 | 61
68
Eller motsvarande för barn.
som brukaren och dennes vårdnadshavare beslutar att en personal från kommunen skall delta i en resurs- eller samverkansgrupp.
Om parterna är överens om att brukaren ingår i målgruppen, skall
beslutet att utse en ckb samt en resursgrupp skriftligen (eller på lämpligt
sätt), meddelas kommun.
Ansvaret för respektive ckb ligger hos respektive huvudman. ckb ansvarar
för att berörda personer blir kallade till resursgrupps-/samverkansgruppsmöten i samråd med brukaren och dess vårdnadshavare. Kallelse till mötet
bör ske i rimlig tid före mötet. Inom tre månader från det att landstinget
beslutat att det skall initieras en ckb för brukaren bör ett resursgruppsmöte/samverkansmöte ske.
8 § Uppföljning och utvärdering
Den i den generella målöverenskommelsen inrättade styrgruppen skall under
första kvartalet 20[…] fastställa områden för uppföljning och utvärdering.
9 § Implementering
Respektive part ansvarar för att avtalet implementeras i egen organisation.
10 § Samarbetsgrupp
Landstinget och kommunen skall inrätta en samarbetsgrupp bestående av
enhetschefer från kommunen samt enhetscheferna från […]. Gruppen
ansvarar för framtagande av rutiner, (5 § p 3, 4 och 5), en gemensam kompetensutvecklingsplan samt för frågor som inte går att lösa i det dagliga
arbetet. Enhetschefen för handläggarna hos [NN kommun] är sammankallande och ansvarar för sekreterarskapet.
11 § Ekonomisk ersättning
Ingen av parterna skall debitera någon av parterna. Allt deltagande i arbetet
skall ske kostnadsfritt.
12 § Sekretess
14 kap. 4 § Sekretesslag (1980:100) anger följande: »Sekretess till skydd för
enskild gäller inte i förhållande till den enskilde själv och kan i övrigt helt
eller delvis efterges av honom. Vad nu har sagts gäller dock inte om annat
följer av bestämmelse i denna lag. Sekretess för uppgift till skydd för en
underårig gäller även i förhållande till vårdnadshavaren och får inte efterges
av denne, om det kan antas att den underårige lider betydande men om uppgiften röjs för vårdnadshavaren.«
En förutsättning för samverkan är att vårdnadshavarna och den underårige efterger sekretessen för de uppgifter som behövs för antingen resurseller samverkansgruppsarbetet eller rehabiliterings/habiliteringsarbetet. De
62 | b ila g a 3
måste även medge att uppgifterna kan avhandlas mellan exempelvis
behandlande läkare, handläggande socialsekreterare, ckb eller annan deltagare i resurs- eller samverkansgruppen utan att vårdnadshavaren eller den
underårige är närvarande. Eftersom vårdnadshavaren eller den underårige
endast delvis efterger sekretessen skall ckb inför varje resurs- eller samverkansmöte ha en genomgång med vårdnadshavaren och den underårige om
vilka uppgifter de anser att gruppen kan delges.
»Även om barnet inte nått en sådan mognad att det fått ett integritetsskydd mot föräldrarna har det nämligen ansetts motiverat att i undantagsfall kunna hemlighålla uppgifter om barnet för föräldrarna. I 14 kap. 4 §
andra stycket sekretesslagen har införts bestämmelser varigenom föräldrarnas rätt att förfoga över sekretesskyddade uppgifter angående den unge
inskränks. Enligt stadgandet gäller sekretess till skydd för en underårig även
i förhållande till vårdnadshavaren, om det kan antas att den underårige lider
betydande men om uppgiften röjs för vårdnadshavaren. I förarbetena till
bestämmelsen (prop. 1988/89:67 s. 35 f.) betonade föredragande statsrådet
att det finns situationer där vårdnadshavare och barn står i motsatsförhållande till varandra och där det i vissa fall, oavsett barnets ålder, skulle vara
till allvarlig skada för barnet att en uppgift lämnas ut till vårdnadshavaren.
För tillämpning av undantagsregeln skulle det däremot inte vara tillräckligt
att den unge fann det obehagligt att föräldrarna fick del av uppgifterna eller
trodde att vårdnadshavaren skulle vidta åtgärder som den unge motsätter sig
men som inte kunde anses medföra betydande men för den unge. Undantagsregeln tar sikte på de mest angelägna fallen där behov kan finnas att
skydda barnet mot vårdnadshavaren, antingen därför att det är fråga om
särskilt integritetskänsliga uppgifter eller därför att uppgifterna kan missbrukas av vårdnadshavaren på ett sätt som allvarligt skadar barnet«. 69
Grundläggande för all vård och omsorg är att den ska ske i samråd med den
enskilde och att dennes autonomi och integritet respekteras. Om samtycke inte
kan erhållas kan uppgifter inte lämnas ut, annat än när sekretessen hävs av annan
lagstiftning, till exempel anmälningsskyldighet eller läkarintyg enligt lvm.
13 § Lokala överenskommelser
[Här kan eventuella lokala överenskommelser införas.]
14 § Särskilda frågor
[Här kan eventuella särskilda frågor som parterna finner nödvändiga införas.]
Socialnämnden skall även, enligt 5 kap. 1 a § sol, i frågor som rör barn som
far illa eller riskerar att fara illa samverka med samhällsorgan, organisationer
och andra som berörs. Nämnden skall aktivt verka för att samverkan kommer
till stånd.
bilaga 3 | 63
69
jo 1998/99 sidan 437.
I 2 f § hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) anges att hälso- och sjukvården på socialnämndens initiativ, i frågor som rör barn som far illa eller
riskerar att fara illa, skall samverka med samhällsorgan, organisationer och
andra som berörs.
15 § Avtalstid
Detta avtal gäller från och med […] till och med […] med en uppsägningstid på […] månader. Vid utebliven uppsägning förlängs avtalet automatiskt
med […] år. Om en kommun eller landstinget säger upp detta avtal upphör
detta avtal att gälla för samtliga kommuner i och med uppsägningstidens
utgång.
Bilagor
[Här kan eventuella bilagor som parterna finner nödvändiga införas.]
64 | b ila g a 3
bilaga 4
Samverkansavtal kring personer med psykiskt funktionshinder/psykisk
sjukdom och som är i behov av HVB-placering
Mellan nn, nedan kallad landstinget och xx kommun, nedan kallad kommunen, har träffats följande
AV TA L
rörande personer med psykiskt funktionshinder/psykisk sjukdom och som
är i behov av hvb-placering.
1 § Syfte
– Att genom samverkan placera brukaren i fokus.
– Att genom samverkan skapa förutsättningar för effektivare rehabilitering/
habilitering.
– Att genom samverkan skapa samordningsvinster för huvudmännen.
– Att genom samverkan skapa förutsägbarhet för brukare och personal.
2 § Målgrupp
Avtalet omfattar personer med psykiskt funktionshinder/psykisk sjukdom
och som är i behov av hvb-placering. En förutsättning för samverkan är att
brukaren och i förekommande fall vårdnadshavaren skriftligen eller på annat
lämpligt sätt, samtycker till att efterge sekretessen mellan landsting och
kommun. Se 12 § om sekretess.
3 § NN landsting förbinder sig att
1. infinna sig vid parternas gemensamma hvb-planeringsmöte 70,
2. om landstinget anser att behov av hvb-placering föreligger initiera
ärendet vid ett hvb-planeringsmöte,
3. om domstol förelägger en kommun att placera en brukare på hvb,
bestrida de kostnader som landstinget ansvarar för,
4. [...].
4 § XX kommun förbinder sig att
1. infinna sig vid parternas gemensamma hvb-planeringsmöte,
2. om kommunen anser att behov av hvb-placering föreligger initiera
ärendet vid ett hvb-planeringsmöte,
3. om domstol förelägger en kommun att placera en brukare på hvb,
bestrida de kostnader som kommunen ansvarar för,
4. […].
66 | b ila g a 4
70
Om huvudmännen träffat avtal innebärande att brukaren erhåller
en resurs- eller samverkansgrupp bör ett första forum för dessa frågor
vara dennes samverkansgrupp.
5 § Parterna förbinder sig att
1. i första hand hantera och samordna 71 ärenden om hvb-placering i
brukarens resurs- eller samverkansgrupp (eventuell placering eller
kostnadsfördelning),
2. inrätta en gemensam hvb-placeringsgrupp för samråd kring eventuella
hvb-placeringar där resurs- eller samverkansgruppen inte kan enas om
eventuell placering eller kostnadsfördelning,
3. när hvb-placeringsgruppen handlägger ärenden som rör myndighetsutövning mot enskild äger endast landstinget och aktuell kommun
närvara med bemyndigad personal. Om hvb-gruppen inte kan enas i
ett ärende äger parterna hänvisa ärendet till den i den generella målöverenskommelsen angivna styrgruppen för ställningstagande,
4. hvb-placeringsgrupp skall bestå av enhetschefer från kommunerna
samt enhetscheferna från […]-landstinget,
5. hvb-placeringsgrupp skall ta fram förslag till rutiner och/eller riktlinjer
för arbetet kring hvb-placeringar. Dessa rutiner och/eller riktlinjer
skall fastställas av ansvarig nämnd hos landstinget respektive kommunerna. Dessa rutiner eller riktlinjer skall fungera som stöd i resurseller samverkansgruppernas arbete,
6. resurs- eller samverkansgrupper eller hvb-placeringsgruppen har inte
mandat att fatta beslut om hvb-placeringar. Respektive huvudman
beslutar i vart enskilt ärende på det sätt som respektive huvudman önskar
(parternas närvarande personal kan med stöd av delegation fatta beslut
om hvb-placering),
7. enhetschefen för [enheten] hos [landstinget] är sammankallande och
ansvarar för sekreterarskapet,
8. hvb-placeringruppen skall, om inget annat överenskommes, sammanträda [första måndagen i varje månad] för att [verka för en gemensam
rekommendation till huvudmännen rörande] hvb-placering,
9. dagordningen på hvb-placeringsmöte skall bland annat innehålla
följande punkter för vart enskilt ärende:
– behovet av placering
– förslag till kostnadsfördelningsnyckel
– förslag till gemensam individuell utvecklingsplan
– förslag till planering av vård och insatser efter avslutad hvb-placering
– fastställande av datum för utvärdering av samt omförhandling av
kostnadsfördelningsnyckeln för pågående hvb-placering,
– fastställande av datum för utvärdering inför avslutande av hvbplacering
– […].
bilaga 4 | 67
71
Med hantera och samordna avses här att parterna skall resonera
kring och förhandla om eventuell hvb-placering i gruppen. Gruppen
beslutar dock inte om placeringen. Det gör respektive organisation.
Utöver detta är parterna överens om att hem för vård och boende (hvb)
inte skall fakturera någon huvudman för kostnader som annan huvudman
skall svara för enligt sitt huvudmannaskap. Dessa kostnader skall faktureras
direkt till rätt huvudman.
6 § Arbetsgång
Under följande punkt beskrivs parternas överenskomna arbetssätt. Huvudprincipen för hvb-placering är att dessa ärenden skall hanteras och samordnas av respektive brukares resurs- eller samverkansgrupp för respektive
brukare (eller av respektive huvudman om huvudmannens personal i resurseller samverkansgruppen saknar mandat eller delegation). Om huvudmännen
inte är överens om eventuell hvb-placering och/eller kostnadsfördelning
skall ärendet hänskjutas till hvb-placeringsgruppen.
Nedan angivna punkter anger hur samverkan kan initieras för brukare
som inte omfattas av något samverkansavtal. Samverkan kan initieras på två
likartade sätt beroende på var behovet av hvb-placering uppmärksammas.
1. Om behovet av hvb-placering uppmärksammas hos kommunen skall
kommunen, om brukaren och i förekommande fall vårdnadshavaren
efterger sekretessen, kalla landstinget till ett hvb-placeringsmöte.
2. Om behovet av hvb-placering uppmärksammas hos landstinget skall
landstinget, om brukaren och i förekommande fall vårdnadshavaren
efterger sekretessen, kalla kommunen till ett hvb-placeringsmöte.
3. Kommunens kallelse till landstinget skall skickas till […].
4. Landstingets kallelse till kommunen skall skickas till […].
7 § Beslutsinformation och kallelse
Om brukaren visserligen ingår i avtalets målgrupp men inte efterger sekretessen skall brukaren inte omfattas av avtalet. Huvudmannen skall då
informera och motivera brukaren till att efterge sekretessen. En brukare
omfattas av avtalet från den tidpunkt som brukaren och/eller dennes vårdnadshavare beslutar att efterge sekretessen, även om brukaren redan är hvbplacerad.
8 § Uppföljning och utvärdering
Den i den generella målöverenskommelsen inrättade styrgruppen skall
under första kvartalet 20[…] fastställa områden för uppföljning och utvärdering.
9 § Implementering
Respektive part ansvarar för att avtalet implementeras i egen organisation.
68 | b ila g a 4
10 § Samarbetsgrupp
Landstinget och kommunerna skall inrätta en hvb-placeringsgrupp.
11 § Ekonomisk ersättning
Ingen av parterna skall debitera någon av parterna. Allt deltagande i arbetet
skall ske kostnadsfritt.
12 § Sekretess
14 kap. 4 § Sekretesslag (1980:100) anger följande: »Sekretess till skydd för
enskild gäller inte i förhållande till den enskilde själv och kan i övrigt helt
eller delvis efterges av honom. Vad nu har sagts gäller dock inte om annat
följer av bestämmelse i denna lag. Sekretess för uppgift till skydd för en underårig gäller även i förhållande till vårdnadshavaren och får inte efterges av
denne, om det kan antas att den underårige lider betydande men om uppgiften röjs för vårdnadshavaren.«
En förutsättning för samverkan är att brukaren och/eller i förekommande
fall vårdnadshavarna efterger sekretessen för de uppgifter som behövs för ett
hvb-placeringsmöte. De måste även medge att uppgifterna kan avhandlas
mellan exempelvis behandlande läkare, handläggande socialsekreterare, ckb
eller annan för rehabiliterings/habiliteringsarbetet nödvändig personal.
Eftersom brukaren och/eller i förekommande fall vårdnadshavarna endast
delvis efterger sekretessen skall ansvarige handläggare/behandlande läkare
vid behov ha en genomgång med brukaren eller i förekommande fall dess
vårdnadshavare om för vilka uppgifter sekretessen skall efterges.
Grundläggande för all vård och omsorg är att den ska ske i samråd med
den enskilde och att dennes autonomi och integritet respekteras. Om samtycke inte kan erhållas kan uppgifter inte lämnas ut, annat än när sekretessen
hävs av annan lagstiftning, till exempel anmälningsskyldighet eller läkarintyg
enligt lvm eller lvu.
13 § Lokala överenskommelser
[Här kan eventuella lokala överenskommelser införas.]
14 § Särskilda frågor
[Här kan eventuella särskilda frågor som parterna finner nödvändiga införas.]
15 § Avtalstid
Detta avtal gäller från och med […] till och med […] med en uppsägningstid
på […] månader. Vid utebliven uppsägning förlängs avtalet automatiskt med
[…] år. Om en kommun eller landstinget säger upp detta avtal upphör detta
avtal att gälla för samtliga kommuner i och med uppsägningstidens utgång.
bilaga 4 | 69
Bilagor
[Här kan eventuella bilagor som parterna finner nödvändiga införas.]
70 | b ila g a 4
bilaga 5
Samverkansavtal kring personer med både psykiskt funktionshinder/
psykisk sjukdom och missbruk
Mellan nn, nedan kallad landstinget och xx kommun, nedan kallad kommunen, har träffats följande
AV TA L
rörande personer med både psykiskt funktionshinder/psykisk sjukdom och
missbruk och som är i behov av insatser från huvudmännen.
1 § Syfte
– Att genom samverkan placera brukaren i fokus.
– Att genom samverkan skapa förutsättningar för effektivare rehabilitering/
habilitering.
– Att genom samverkan skapa samordningsvinster för huvudmännen.
– Att genom samverkan skapa förutsägbarhet för brukare och personal.
2 § Målgrupp
Avtalet omfattar personer över 18 år med både psykiskt funktionshinder/
psykisk sjukdom och missbruk och som är i behov av insatser från huvudmännen. En förutsättning för samverkan är att individen skriftligen eller på
annat lämpligt sätt, samtycker till att efterge sekretessen mellan huvudmännen. Se 12 § om sekretess.
3 § NN Landsting förbinder sig att
1. utse en ckb till de brukare som omfattas av avtalet,
2. den personal som brukaren bjuder in (exempelvis behandlande läkare 72
eller annan vårdpersonal) kostnadsfritt deltar i resursgruppen eller
samverkansgruppen,
3. kostnadsfritt låta anställda 73, från kommunerna auskultera hos landstinget,
4. öppenvårdsmottagningarna, där så är möjligt, strävar efter att vända
sig till sina geografiska områden,
5. utbilda brukaren och dennes anhöriga om brukarens sjukdom,
6. utbilda personal i funktionen ckb,
7. kostnadsfritt utbilda kommunal personal 74 i evidensbaserad psykiatri
och beroendevård.
4 § XX Kommun förbinder sig att
1. den personal 75 brukaren bjuder in (exempelvis aktuell socialsekreterare 76
eller boendestödjare) kostnadsfritt deltar i resursgruppen eller samverkansgruppen,
72
72 | b ila g a 5
Landstinget behöver ta ställning till huruvida läkare från både beroendevården och psykiatriska sektionen skall delta.
73
Landstinget inbjuder aktuell personal hos kommunerna.
74
Landstinget inbjuder aktuell personal hos kommunerna för utbildning.
75
Brukaren kan endast utse handläggare, boendestödjare eller motsvarande.
76
Brukaren äger dock inte själv byta socialsekreterare/handläggare
2. kostnadsfritt utbilda personal från landstinget i de kommunala insatserna
för stöd åt psykiskt funktionshindrade och missbruk 77,
3. kostnadsfritt låta anställda 78 från landstinget auskultera hos
kommunerna,
4. underlätta samverkan genom att, där så är möjligt, minimera antalet
personal som har kontakt med de olika geografiska mottagningarna,
5. om brukaren så önskar eller om insatserna är övervägande från en
kommun, utse en ckb från aktuell kommun (överflyttning av ckb
ansvaret).
5 § Parterna förbinder sig att
1. var brukare som omfattas av avtalet, under förutsättning av att brukaren
så önskar, skall erhålla:
– en ckb
– en resursgrupp eller samverkansgrupp,
2. verka för att förutbestämda och regelbundna möten 79 samordnas till en
gemensam dag,
3. verka för rutiner så att gemensamma akuta besök kan göras med kort
varsel,
4. verka för rutiner för arbetet kring tidiga tecken på återinsjuknande,
5. personal från huvudmännen som arbetar tillsammans träffas regelbundet
för att konkretisera det operativa arbetet samt kunskapsöverföring,
6. inrätta en samarbetsgrupp, se 9 §,
7. utbilda varandra om respektive organisationer och arbetssätt,
8. informera ckb om behandlingar och insatser.
Landstinget skall därutöver 80
1. Behandla individer med psykisk sjukdom/psykiska funktionshinder samt
pågående missbruk av alkohol och andra beroendeframkallande medel.
2. Tillse att [landstinget] genomför tillfredsställande utredningar om
missbrukarens psykiska status och att en ingående bedömning görs i
det särskilda fallet av psykiatrins resp. missbrukarvårdens behandlingsmöjligheter.
3. Tillhandahålla [plats] tillgång av läkarkonsult från beroendemottagningen
[…] timmar per vecka för personalkonsultation och patienter.
Kommunen skall därutöver
1. Arbeta för att förebygga och motverka missbruk av alkohol och andra
beroendeframkallande medel. Socialnämnden skall genom information
till myndigheter, grupper och enskilda och genom uppsökande verk77
Landstinget inbjuder aktuell personal hos kommunen för utbildning.
Landstinget inbjuder aktuell personal hos kommunen.
79
Parterna kan exempelvis tillse att alla arbetsplatsmöten styrs mot en
speciell veckodag.
78
80
Följande exempel på punkter kan möjligen införas i den generella målöverenskommelsen. De i detta avtal uppräknande punkterna är endast en
exemplifiering av vad som skulle kunna förekomma i avtalet. Utifrån lokala/
regionala förhållanden kan vissa av dessa punkter utelämnas och andra
punkter tillkomma.
bilaga 5 | 73
samhet sprida kunskap om skadeverkningar av missbruk och om de
hjälpmöjligheter som finns.
2. Aktivt sörja för att den enskilde missbrukaren får den hjälp och vård
som han eller hon behöver för att komma ifrån missbruket. Nämnden
skall i samförstånd med den enskilde planera hjälpen och vården och
noga bevaka att planen fullföljs.
6 § Arbetsgång
Under följande punkt beskrivs parternas överenskomna arbetssätt. Samverkan kan initieras på fyra likartade sätt beroende på dels vilka insatser brukaren har, dels var det uppmärksammas att en brukare eventuellt omfattas
av avtalet.
Samverkan kring en enskild brukare kan initieras om brukaren
1. Har pågående insatser hos både landstinget och kommunen, och detta
uppmärksammas hos landstinget.
2. Har pågående insatser endast hos landstinget.
3. Har pågående insatser hos både landsting och kommunen, och detta
uppmärksammas hos kommunen.
4. Har pågående insatser endast hos kommunen.
1. Om brukaren har pågående insatser hos både landstinget och kommunen, och
detta uppmärksammas hos landstinget
Om landstinget gör den bedömningen att en brukare eventuellt kan ingå i
avtalets målgrupp, och har en kontakt hos kommunen, skall landstinget 81,
efter brukarens godkännande, skriftligen, eller på annat lämpligt sätt, bjuda
in tjänsteman från kommunen till en första sammankomst för en fördjupad
bedömning av brukaren. Om parterna anser att brukaren ingår i avtalets
målgrupp skall landstinget, under förutsättning av brukarens godkännande,
utse en ckb som tillsammans med brukaren utser en resursgrupp/samverkansgrupp där kommunen ingår.
2. Om brukaren har pågående insatser hos endast landstinget
Om landstinget gör den bedömningen att en brukare eventuellt kan ingå i
avtalets målgrupp, och inte har en kontakt hos kommunen, skall landstinget,
efter brukarens godkännande, skriftligen (eller på lämpligt sätt) bjuda in
tjänsteman från kommunen till en första sammankomst för en fördjupad
bedömning av brukaren. Om kommunen anser att brukaren ingår i avtalets
målgrupp skall landstinget, under förutsättning av brukarens godkännande,
utse en ckb som tillsammans med brukaren utser en resursgrupp/samverkansgrupp där kommunen ingår.
74 | b ila g a 5
81
Förslaget till avtal ser landstinget som en juridisk person. Avtalet som
sådant förutsätter dock att personal från både beroendevården och den
psykiatriskavården deltager.
3. Om brukaren har pågående insatser hos både landstinget och kommunen, och
detta uppmärksammas hos kommunen
Om kommunen gör den bedömningen att en brukare eventuellt kan ingå i
avtalets målgrupp och har en sjukvårdskontakt inom någon av [landstingets
… enhet/er], skall kommunen, efter brukarens godkännande, bjuda in aktuell
personal från landstinget [enhet/er] till en första sammankomst för en fördjupad bedömning av brukaren. Om landstinget anser att brukaren omfattas
av avtalet skall landstinget, under förutsättning av brukarens godkännande,
utse en ckb som tillsammans med brukaren utser en resursgrupp där kommunen ingår. Om kommunen har det största ansvaret för brukaren kan ckb
utses av kommunen.
4. Om brukaren har pågående insatser hos endast kommunen
4.1. Om en brukare förefaller ha behov av akut psykiatrisk hälso- och sjukvård skall kommunen hjälpa brukaren att ta kontakt med vårdcentral eller
psykiatrisk jourmorttagning.
4.2. Om kommunen gör den bedömningen att en brukare eventuellt kan
ingå i avtalets målgrupp och inte har någon sjukvårdskontakt inom [landstingets … enheter], skall kommunen verka för att brukaren skriftligen ifyller
och undertecknar en vårdbegäran samt stöder brukaren i att begäran skickas
till ifrågakommande mottagning. Om landstinget, anser att brukaren omfattas av avtalet skall landstinget, under förutsättning av brukarens godkännande,
utse en ckb som tillsammans med brukaren utser en resursgrupp/samverkansgrupp där kommunen ingår.
4.3. Om deltagande kommun gör den bedömningen att en brukare eventuellt kan ingå i avtalets målgrupp och inte har någon sjukvårdskontakt
inom landstinget, äger kommunen, på brukarens begäran, om det är oklart
dels om brukaren ingår i avtalets målgrupp och dels till vilken sektion brukaren tillhör, kalla landstingets mobila team till en första sammankomst
med brukaren. Om det mobila teamet tillsammans med deltagande tjänsteman från kommun anser att brukaren eventuellt kan omfattas av avtalets
målgrupp skall det mobila teamet, under förutsättning av brukarens godkännande, sända en remiss inom landstinget, för en fördjupad bedömning.
7 § Beslutsinformation och kallelse
Om brukaren visserligen ingår i avtalets målgrupp men anser att aktuell
kommun inte skall ingå i resurs- eller samverkansgruppen omfattas brukaren
inte av avtalet. Om brukaren ingår i avtalets målgrupp, så skall landstinget
informera och motivera brukaren till att ha med kommunen i sin resurs-
bilaga 5 | 75
grupp. Eftersom resursgruppens deltagare kan förändras över tid, omfattas
en brukare som har en ckb och en resursgrupp utan medverkan från någon
kommun av avtalet från den tidpunkt som brukaren beslutar att en personal
från kommunen skall delta i en resurs- eller samverkansgrupp.
Om parterna är överens om att brukaren ingår i målgruppen, skall beslutet
att utse en ckb samt en resursgrupp åt brukaren skriftligen (eller på lämpligt
sätt), meddelas aktuell kommun.
Ansvaret för respektive ckb ligger hos respektive huvudman. ckb ansvarar
för att berörda personer blir kallade till resursgrupps-/samverkansgruppsmöten i samråd med brukaren. Kallelse till mötet bör ske rimlig i tid före
mötet. Inom tre månader från det att landstinget beslutat att det skall initieras en ckb för brukaren bör ett resursgrupps-/samverkansmöte ske.
8 § Uppföljning och utvärdering
Den i den generella målöverenskommelsen inrättade styrgruppen skall under
första kvartalet 20[…] fastställa områden för uppföljning och utvärdering.
9 § Implementering
Respektive part ansvarar för att avtalet implementeras i egen organisation.
10 § Samarbetsgrupp
Landstinget och kommunen skall inrätta en samarbetsgrupp bestående av
enhetschefer från kommunen samt enhetscheferna från […]. Gruppen
ansvarar för frågor som respektive brukares resurs- eller samverkansgrupp
inte kan lösa, och för framtagande av rutiner, (5 § p 3, 4 och 5). Enhetschefen
för handläggarna hos [NN kommun] är sammankallande och ansvarar för
sekreterarskapet.
11 § Ekonomisk ersättning
Ingen av parterna skall debitera någon av parterna. Allt deltagande i arbetet
skall ske kostnadsfritt.
12 § Sekretess
14 kap. 4 § Sekretesslag (1980:100) anger följande: »Sekretess till skydd för
enskild gäller inte i förhållande till den enskilde själv och kan i övrigt helt
eller delvis efterges av honom. Vad nu har sagts gäller dock inte om annat
följer av bestämmelse i denna lag. Sekretess för uppgift till skydd för en underårig gäller även i förhållande till vårdnadshavaren och får inte efterges av
denne, om det kan antas att den underårige lider betydande men om uppgiften röjs för vårdnadshavaren.«
En förutsättning för samverkan är att brukaren efterger sekretessen för
de uppgifter som behövs för antingen resurs- eller samverkansgruppsarbetet
76 | b ila g a 5
eller rehabiliterings-/habiliteringsarbetet. Brukaren måste även medge att
dessa uppgifter kan avhandlas mellan exempelvis behandlande läkare, handläggande socialsekreterare, ckb eller annan deltagare i resurs- eller samverkansgruppen utan att brukaren är närvarande. Eftersom brukaren endast
delvis efterger sekretessen skall ckb inför varje resurs- eller samverkansgruppsmöte ha en genomgång med brukaren om vilka uppgifter brukaren
önskar delge gruppen.
Grundläggande för all vård och omsorg är att den ska ske i samråd med den
enskilde och att dennes autonomi och integritet respekteras. Om samtycke
inte kan erhållas kan uppgifter inte lämnas ut, annat än när sekretessen hävs
av lagstiftning, till exempel anmälningsskyldighet eller läkarintyg enligt lvm.
13 § Lokala överenskommelser
[Här kan eventuella lokala överenskommelser införas.]
14 § Särskilda frågor
[Här kan eventuella särskilda frågor som parterna finner nödvändiga införas, se
nedan på ett exempel.]
Huvudmännen uppdrar till samarbetsgruppen
1. Att utarbeta rutiner och/eller riktlinjer för hur tvistiga frågor rörande
förläggandet av vårdansvaret, där individen har en dubbeldiagnos samt
där det är svårt att avgöra om det är övervägande psykiatriska problem
eller missbruksbesvär.
2. [...].
15 § Avtalstid
Detta avtal gäller från och med […] till och med […] med en uppsägningstid på […] månader. Vid utebliven uppsägning förlängs avtalet automatiskt
med […] år. Om en kommun eller landstinget säger upp detta avtal upphör
detta avtal att gälla för samtliga kommuner i och med uppsägningstidens
utgång.
Bilagor
[Här kan eventuella bilagor som parterna finner nödvändiga införas.]
bilaga 5 | 77
bilaga 6
Samverkansavtal rörande gemensam individuell planering/vårdplan
för brukare med psykiskt funktionshinder/psykisk sjukdom som inte
omfattas av något annat samverkansavtal
Mellan nn, nedan kallad landstinget och xx kommun, nedan kallad kommunen, har träffats följande
AV TA L
rörande samverkan om gemensam individuell planering för personer som är
i behov stöd/insatser från huvudmännen men som inte ingår i eller önskar
ingå i annat samverkansavtal.
1 § Syfte
– Att genom samverkan placera brukaren i fokus.
– Att genom samverkan skapa förutsättningar för effektivare rehabilitering/
habilitering.
– Att genom samverkan skapa samordningsvinster för huvudmännen.
– Att genom samverkan skapa förutsägbarhet för brukare och personal.
2 § Målgrupp
Avtalet omfattar personer med psykiskt funktionshinder/psykisk sjukdom
och som är i behov av stöd/insatser från båda huvudmännen samtidigt. Avtalet omfattar inte de personer som omfattas av annat samverkansavtal i vilket
arbetet i resurs- eller samverkansgrupp renderar i en individuell planering/vårdplan. De brukare som inte omfattas av något samverkansavtal men
som har behov av en, mellan huvudmännen, gemensam individuell planering
skall erhålla en sådan. Förutsättning för en gemensam individuell planering
är att brukaren önskar det. En förutsättning för samverkan är att individen
skriftligen eller på annat lämpligt sätt samtycker till att efterge sekretessen
mellan huvudmännen. Se 11 § om sekretess.
3 § Landstinget förbinder sig att
1. utse en ckb till de brukare som omfattas av avtalet,
2. utse personal som deltager i den individuella planeringsgruppen,
3. kostnadsfritt delta i den individuella planeringsgruppen.
4 § Kommun förbinder sig att
1. utse personal som deltager i den individuell planeringsgruppen,
2. kostnadsfritt delta i den individuella planeringsgruppen.
78 | b ila g a 6
5 § Parterna förbinder sig att
1. var brukare som omfattas av avtalet skall, under förutsättning av att
brukaren så önskar, dels erhålla en ckb och en individuell planeringsgrupp, dels gemensam individuell plan/vårdplan när det behövs för att
den enskilde ska få sina behov av hälso- och sjukvård och socialtjänst
tillgodosedda,
2. [...].
6 § Arbetsgång
Under följande punkt beskrivs parternas överenskomna arbetssätt. Samverkan
kan initieras på fyra likartade sätt beroende på dels vilka insatser brukaren har,
dels var det uppmärksammas att en brukare eventuellt omfattas av avtalet.
Om brukaren
1. Har pågående insatser hos både landstinget och kommunen, och detta
uppmärksammas hos landstinget.
2. Har pågående insatser endast hos landstinget.
3. Har pågående insatser hos både landstinget och kommunen, och detta
uppmärksammas hos kommunen.
4. Har pågående insatser endast hos kommunen.
1. Om brukaren har pågående insatser hos både landstinget och kommunen, och
detta uppmärksammas hos landstinget
Om landstinget gör den bedömningen att en brukare eventuellt kan ingå i
avtalets målgrupp, och har en kontakt hos någon kommun, skall landstinget,
efter brukarens godkännande, skriftligen, eller på annat lämpligt sätt, bjuda
in tjänsteman från aktuell kommun till en första sammankomst för en fördjupad bedömning av brukaren. Om parterna anser att brukaren ingår i
avtalets målgrupp skall landstinget, under förutsättning av brukarens godkännande, utse en ckb som tillsammans med brukaren utser en individuell
planeringsgrupp där kommunen ingår.
2. Om brukaren har pågående insatser hos endast landstinget
Om landstinget gör den bedömningen att en brukare eventuellt kan ingå i
avtalets målgrupp, och inte har en kontakt hos någon kommun, skall landstinget, efter brukarens godkännande, skriftligen (eller på lämpligt sätt) bjuda
in tjänsteman från aktuell kommun till en första sammankomst för en fördjupad bedömning av brukaren. Om parterna anser att brukaren ingår i avtalets
målgrupp skall landstinget, under förutsättning av brukarens godkännande,
utse en ckb som tillsammans med brukaren utser en individuell planeringsgrupp där kommunen ingår.
bilaga 6 | 79
3. Om brukaren har pågående insatser hos både landstinget och kommunen, och
detta uppmärksammas hos kommunen
Om deltagande kommunen gör den bedömningen att en brukare eventuellt
kan ingå i avtalets målgrupp och har en sjukvårdskontakt inom [landstinget
psykiatriska enhet], skall kommunen, efter brukarens godkännande, bjuda in
aktuell personal från landstingtet till en första sammankomst för en fördjupad
bedömning av brukaren. Om parterna anser att brukaren ingår i avtalets målgrupp skall landstinget, under förutsättning av brukarens godkännande, utse
en ckb som tillsammans med brukaren utser en individuell planeringsgrupp
där kommunen ingår. Om kommunen har det största ansvaret för brukaren
kan ckb utses av kommunen.
4. Om brukaren har pågående insatser hos endast kommunen
4.1. Om en brukare förefaller ha behov av akut psykiatrisk hälso- och sjukvård skall kommunen hjälpa brukaren att ta kontakt med vårdcentral eller
psykiatrisk jourmorttagning.
4.2. Om kommunen gör den bedömningen att en brukare eventuellt kan ingå
i avtalets målgrupp och inte har någon sjukvårdskontakt inom [landstingets
psykiatriska enhet] skall kommunen verka för att brukaren skriftligen ifyller
och undertecknar en egen vårdbegäran samt stöder brukaren i att
begäran skickas till ifrågakommande mottagning. Om parterna anser att
brukaren ingår i avtalets målgrupp skall landstinget, under förutsättning av
brukarens godkännande, utse en ckb som tillsammans med brukaren utser
en individuell planeringsgrupp där kommunen ingår.
7 § Beslutsinformation och kallelse
Om brukaren visserligen ingår i avtalets målgrupp men anser att aktuell
kommun/landsting inte skall ingå i dess individuella planeringsgrupp omfattas brukaren inte av avtalet. Om brukaren ingår i avtalets målgrupp, så
skall huvudmannen informera och motivera brukaren till att ha med den
andra huvudmannen i sin individuella planeringsgrupp.
Om parterna är överens om att brukaren ingår i målgruppen, skall
beslutet att utse en ckb samt en individuell planeringsgrupp åt brukaren
skriftligen (eller på lämpligt sätt) meddelas aktuell huvudman.
Ansvaret för respektive ckb ligger hos respektive huvudman. ckb ansvarar
för att berörda personer blir kallade till planeringsgrupp i samråd med brukaren. Kallelse till mötet bör ske i rimlig tid före mötet. Inom tre månader
från det att parterna beslutat att det skall initieras en ckb för brukaren bör
ett individuellt planeringsmöte ske.
80 | b ila g a 6
8 § Uppföljning och utvärdering
Den i den generella målöverenskommelsen inrättade styrgruppen skall under
första kvartalet 20[…] fastställa områden för uppföljning och utvärdering.
9 § Implementering
Respektive part ansvarar för att avtalet implementeras i egen organisation.
10 § Ekonomisk ersättning
Ingen av parterna skall debitera någon av parterna. Allt deltagande i arbetet
skall ske kostnadsfritt.
11 § Sekretess
14 kap. 4 § Sekretesslag (1980:100) anger följande: »Sekretess till skydd för
enskild gäller inte i förhållande till den enskilde själv och kan i övrigt helt
eller delvis efterges av honom. Vad nu har sagts gäller dock inte om annat
följer av bestämmelse i denna lag. Sekretess för uppgift till skydd för en
underårig gäller även i förhållande till vårdnadshavaren och får inte efterges av denne, om det kan antas att den underårige lider betydande men om
uppgiften röjs för vårdnadshavaren.«
En förutsättning för samverkan är att brukaren efterger sekretessen för
de uppgifter som behövs för arbetet i den individuella planeringsgruppen.
Brukaren måste även medge att dessa uppgifter kan avhandlas mellan
exempelvis behandlande läkare, handläggande socialsekreterare, ckb eller
annan deltagare i gruppen utan att brukaren är närvarande. Eftersom brukaren endast delvis efterger sekretessen skall ckb inför varje möte ha en
genomgång med brukaren om vilka uppgifter brukaren önskar delge gruppen.
Grundläggande för all vård och omsorg är att den ska ske i samråd med den
enskilde och att dennes autonomi och integritet respekteras. Om samtycke inte
kan erhållas kan uppgifter inte lämnas ut, annat än när sekretessen hävs av lagstiftning, till exempel anmälningsskyldighet eller läkarintyg enligt lvm.
12 § Lokala överenskommelser
[Här kan eventuella lokala överenskommelser införas.]
13 § Särskilda frågor
[Här kan eventuella särskilda frågor som parterna finner nödvändiga införas.]
14 § Avtalstid
Detta avtal gäller från och med […] till och med […] med en uppsägningstid
på […] månader. Vid utebliven uppsägning förlängs avtalet automatiskt med
[…] år. Om en kommun eller landstinget säger upp detta avtal upphör detta
avtal att gälla för samtliga kommuner i och med uppsägningstidens utgång.
bilaga 6 | 81
Bilagor
[Här kan eventuella bilagor som parterna finner nödvändiga införas.]
82 | b ila g a 6
bilaga 7
Förbundsordning för samordningsförbund
Förbundsordning för Samordningsförbundet nn län. Samordningsförbundet
har inrättats med stöd av lag (2003:1210) om finansiell samordning av
rehabiliteringsinsatser.
1 § Förbundets namn
Förbundets namn är Samordningsförbundet […].
2 § Förbundets säte
Förbundets säte är […] i […]län.
3 § Förbundets medlemmar
Förbundets medlemmar är Landstinget […], Länsarbetsnämnden, Försäkringskassan samt kommunerna […] och […]. Medlemmarna utgör fyra parter
tillsammans, vilka är landsting, försäkringskassa, länsarbetsnämnd samt
kommunerna gemensamt.
4 § Förbundets ändamål
Förbundets ändamål är att inom kommunerna […] och […] geografiska område svara för en finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet mellan
försäkringskassa, länsarbetsnämnd, landsting och kommun i syfte att
underlätta och uppnå en effektiv resursanvändning. Medlemmarna skall
använda förbundets medel till gemensamma behovsbedömningar av samordnade insatser samt genomförande av dessa i syfte att individerna skall
uppnå 82 eller förbättra 83 sin förmåga att utföra förvärvsarbete.
5 § Inträde
Kommun i […] län kan när de så önskar ansöka om att bli medlem i
förbundet. Ansökan om medlemskap från en kommun ställs skriftligt till
förbundets styrelse. Inträde skall ske 1 januari första kalenderåret efter
inträdesansökan. Medlemskap beviljas endast för hela kalenderår. Förbundets
styrelse beslutar om ansökande kommun skall antas som medlem. En förbundsmedlem är skyldig att anta pågående plan för förbundets verksamhet
och ekonomi som är fastställd enligt 16 §.
6 § Utträde
En förbundsmedlem har rätt att efter uppsägning utträda ur förbundet.
Uppsägningstiden är därvid tre år 84 från och med det att skriftlig uppsägning kommit förbundets styrelse tillhanda. Om medlemmarna ej kan enas
82
84 | b ila g a 7
Det är viktigt att parterna är överens om vad begreppet uppnå
innebär.
83
Det är likaledes viktigt att parterna är överens om vad ordet
förbättra innebär.
84
Enligt 27 § lagen (2003:1210) kan uppsägningstiden vara
kortare än tre år.
om förutsättningarna för utträdet, skall samordningsförbundet träda i likvidation och medlemmarnas ekonomiska mellanhavanden regleras i enlighet
med vad som sägs i 18 §.
7 § Styrelsen
Samordningsförbundet skall ledas av en styrelse. Varje medlem utser vardera en styrelseledamot och en personlig ersättare. Landstinget, försäkringskassan, länsarbetsnämnden samt varje enskild kommun utgör vardera
en medlem. Ledamöter och ersättare väljs första gången från och med […]
till och med […]. Härefter väljs ledamöter och ersättare för fyra år räknat
från och med den 1 april året efter det år då val av fullmäktige i landsting
och kommuner har ägt rum.
8 § Uppgifter och beslutanderätt
Styrelsen är beslutför när samtliga medlemmar är representerade i förbundsstyrelsen.
Förbundet har till uppgift att (se exempel nedan):
– Besluta om mål och riktlinjer för den finansiella samordningen.
– Stödja samverkan mellan samverkansparterna på lokal och regional nivå.
– Finansiera samordnade rehabiliteringsinsatser för individer vilka syftar
till att dessa uppnår eller förbättrar sin förmåga att utföra förvärvsarbete
och som ligger inom de samverkande parternas samlade ansvarsområde.
– Besluta på vilket sätt de medel som står till förfogande för finansiell
samordning skall användas.
– Svara för uppföljning och utvärdering av rehabiliteringsinsatserna.
– Upprätta budget och årsredovisning för den finansiella samordningen.
– […]
För att förbundet ska kunna verka över länet krävs en stark lokal samverkan
mellan parterna. Lokala verksamhetsplaner ska upprättas som stöd för hur
förbundets medel ska användas.
Ett samordningsförbund får inte besluta i frågor om förmåner eller rättigheter för enskilda eller vidta åtgärder i övrigt som innefattar myndighetsutövning eller som avser tillhandahållande av tjänster avsedda för enskilda.
9 § Beslutanderätt i särskilda frågor
För beslut om:
– mål och riktlinjer för den finansiella samordningen, samt
– budget och årsredovisning för den finansiella samordningen,
krävs att samtliga ledamöter som tjänstgör i förbundsstyrelsen är eniga.
bilaga 7 | 85
10 § Styrning och insyn
Förbundsstyrelsen skall upprätta kvartalsvisa uppföljningar med helårsprognos
för verksamheten och ekonomin som tillställs medlemmarna. Förbundsstyrelsen skall också årligen till medlemmarna i samband med bokslutet
redovisa verksamhetens utfall. Förbundsstyrelsen kan initiera medlemsmöten.
11 § Personal
Förbundsstyrelsen skall utse en verkställande tjänsteman, som har att leda
arbetet inom förbundet enligt styrelsens anvisningar. Styrelsen kan delegera
till verkställande tjänsteman att på styrelsens vägnar besluta i enskilt ärende.
Styrelsen har därutöver ansvar för kansliets omfattning vad gäller personal
för administrativa uppgifter.
12 § Initiativrätt
Medlem i förbundet har rätt att väcka ett ärende i förbundsstyrelsen enligt
respektive medlems beslutsordning.
13 § Samråd
Styrelsen skall se till att medlemmarna får ta ställning innan sådana beslut
i verksamheten som är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt
fattas, till exempel rörande budget och verksamhetsplan.
14 § Tvister
Tvister mellan förbundet och dess medlemmar skall avgöras enligt svensk
lag vid svensk allmän domstol.
15 § Andelar i tillgångar och skulder samt fördelning av kostnader
Medlemmarna har vid varje tidpunkt andel i förbundets tillgångar och skulder
i förhållande till den andel medlemmen bidragit med i den finansiella samordningen.
Medlemmarna skall täcka de kostnader för förbundets verksamhet som
inte täcks på annat sätt. Fördelningen av kostnaderna mellan medlemmarna
skall därvid vara sådan att försäkringskassan bidrar med hälften av medlen,
landstinget med en fjärdedel samt de kommuner som är medlemmar i
förbundet med en fjärdedel tillsammans. Kommunernas fjärdedel fördelas
procentuellt dem emellan enligt invånarantal den 1 november året före förbundets verksamhetsår. Förbundets ekonomiska överskott i årsbokslut kan
balanseras över till nästkommande budgetår.
16 § Budget
Förbundsstyrelsen skall varje år upprätta en plan för förbundets verksamhet
och ekonomi för de nästföljande tre åren. För det första av de tre åren skall
86 | b ila g a 7
styrelsen upprätta en preciserad årsbudget. Årsbudgeten skall också åtföljas
av mål för verksamheten. Förbundsstyrelsen fastställer budgeten. Förbundsstyrelsen skall dessförinnan samråda med medlemmarna om budgeten.
Årsbudgeten fastställs av förbundsstyrelsen senast den 30 november året
före budgetåret (kalenderår). För ett nybildat samordningsförbund fastställs
budgeten av medlemmarna vid bildandet av förbundet.
17 § Mandattid för revisorer
Förbundets räkenskaper och årsredovisning samt styrelsens förvaltning skall
granskas av en revisor för varje förbundsmedlems räkning. För varje revisor
utses en personlig ersättare. Revisorer och revisorsersättare utses i övrigt i
enligt med bestämmelserna i 25 § i lagen (2003:1210) om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser.
Revisorer och revisorsersättare utses första gången för perioden från och
med [...] till och med [...]. Härefter väljs revisorer och revisorsersättare för
fyra år räknat från och med den 1 april året efter val av fullmäktige i landsting och kommuner har ägt rum.
18 § Likvidation och upplösning
Förbundet kan träda i likvidation om medlemmarna är överens därom eller
om en part utträder och medlemmarna ej kan enas om förutsättningarna
för utträdet. När förbundet trätt i likvidation skall skulderna betalas och
egendomen avyttras. Härefter skall kvarvarande tillgångar fördelas enligt
principerna i 15§. Förbundsstyrelsen beslutar om och svarar för likvidationen.
När styrelsen har fullgjort sitt uppdrag skall den avge en slutredovisning
för sin förvaltning. Detta sker genom framläggandet av en förvaltningsberättelse över likvidationen i sin helhet med redovisning av betalningen
av skulder, försäljning av egendom och skiftet av därefter resterande tillgångar.
Till berättelsen skall fogas redovisningshandlingar för hela likvidationen. När
förvaltningsberättelsen och redovisningshandlingarna delgivits medlemmarna är förbundet upplöst.
19 § Ersättning till ledamöter, personliga ersättare, revisorer och
revisorsersättare
Arvoden och ersättningar till ordförande, ledamöter och personliga ersättare
bekostas av samordningsförbundet och fastställs utifrån Försäkringsdelegationens principer vilka har statlig norm som grund (1992:1299). Närvarande
ersättare som inte tjänstgör arvoderas.
Revisorer och revisorsersättare som medlemmen utser arvoderas utifrån
samma princip som tillämpas i […] i den mån inte annat sägs i 25 § i lagen
(2003:1210) om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser.
bilaga 7 | 87
20 § Kungörelser
Förbundets kungörelser, protokoll och andra tillkännagivanden skall anslås
på förbundets officiella anslagstavla.
21 § Ikraftträdande
Samordningsförbundet är bildat den […] under förutsättning att samtliga
medlemmar då antagit denna förbundsordning. Denna förbundsordning
gäller från samma tidpunkt.
88 | b ila g a 7
bilaga 8
Här redovisas Göteborgsavtalet i sin helhet.
S A M V E R K A N S AV TA L
mellan stadsdelsförvaltningarna: Centrum, Linnéstaden, Majorna (sdf) och
Psykiatri Sahlgrenska (ps) rörande samverkan kring personer med psykiskt
funktionshinder/psykisk sjukdom och som är i behov av stöd/insatser från
ovanstående huvudmän.
INLEDNING
För att ge brukarna den bästa vård, stöd och service är det viktigt att samverkan fungerar väl. Avtalet är avsett att sätta brukaren i fokus. Det innebär
att vi skall se möjligheter och resurser hos dem vi är till för och hos
varandra. »Helheten är större än summan av delarna«. (Aristoteles)
Sedan psykiatrireformen kom år 1995 har det funnits olika idéer om hur
parterna ska samverka bättre. Det är inte ’brukarvänligt’ att vara uppdelade
på flera huvudmän. Socialstyrelsen har pekat på samverkansbrister.
I många fall fungerar samarbetet mellan psykiatriska öppenvårdsmottagningarna och kommunens verksamheter för individer med psykiska funktionshinder bra i dag. Det beror oftast på att man byggt upp en relation
med varandra efter att ha arbetat med målgruppen under lång tid. Många
vet vem de ska ringa till om det uppstår några problem. Det goda samarbetet
kan förstärkas genom ett avtal.
Göteborg stads tre stadsdelsförvaltningar Centrum, Linnéstaden och
Majorna, ansökte tillsammans med Psykiatri Sahlgrenska om Miltonmedel
för att upprätta ett samverkansavtal med brukaren i centrum och eventuellt
samboskap mellan huvudmännen.
Detta är ett avtal för brukare som har kontakt med mer än en myndighet.
Det gäller oftast brukare som har kontakt med psykosmottagningar, men
även brukare som har kontakt med allmänpsykiatriska mottagningar. Vi tror
också att det kan finnas brukare inom primärvården som kan vara
aktuella. Parterna är även överens om att det finns brukare inom Beroendekliniken som kan vara i behov av ett mer strukturerat samarbete.
SAMMANFATTNING
Det saknas idag lokala avtal som reglerar samverkan på basnivå kring individen, vilket bedöms försvåra samarbetet mellan psykiatrin och socialtjänsten.
Parterna har i detta avtal fastställt att varje brukare som ingår i avtalets målgrupp skall, under förutsättning att brukaren så önskar, erhålla en ckb 85, en
resursgrupp/samverkansgrupp, samt erhålla utbildning om sin egen sjukdom.
Respektive huvudman ansvarar för att de brukare som huvudmännen
90 | b ila g a 8
85
Om brukaren tillhör Psykossektionen utses en Case manager.
Tillhör brukaren den Allmänpsykiatriska sektionen utses en
kontaktperson eller behandlare.
kommer i kontakt med, får information om de möjligheter till stöd som
finns. Detta ansvar gäller det samlade utbudet av service och inte enbart
den egna verksamheten, samt att förmedla kontakt med annan myndighet.
1. PARTERNAS ORGANISATION
Västra Götalandsregionen, Sahlgrenska Universitetssjukhus, Psykiatri
Sahlgrenska organisation
vgr:s ingående organisatoriska delar som ingår i detta avtal är verksamhetsområde Psykiatri Sahlgrenskas psykosmottagningar; Team 618, Nå Ut-teamet
och Psykosteamet Järntorget, samt verksamhetsområdets allmänpsykiatriska
mottagningar Centrum Öst, Centrum Väst och Mellanvårdsteamet.
Göteborgs Stad
Från Göteborgs Stads sida träffas följande avtal med stadsdelsförvaltningarna
Centrum, Linnéstaden och Majorna. De är en juridisk person även om det
är skilda stadsdelsnämnder. De kan således inte träffa avtal med varandra,
men skall skriva under detta avtal eftersom de dels träffar avtal med Västra
Götalandsregionen dels förbinder sig att följa innehållet i avtalstexten.
Stadsdelsnämndernas uppgift består av verksamheter som har stor betydelse för människors vardag under olika skeden i livet. De ansvarar för förskola, grundskola, grundsärskola, lokal biblioteksverksamhet, lokal fritidsverksamhet, handikapp- och äldreomsorg samt individ- och familjeomsorg.
Inom vissa områden har en eller flera stadsdelsnämnder ansvar även för
serviceuppgifter som vänder sig till hela eller delar av Göteborg. Dessa uppgifter kallas resursnämndsuppgifter. Stadsdelsnämnderna sorterar direkt
under kommunfullmäktige. Övergripande och strategiska frågor som rör
stadsdelsnämnderna beslutas av kommunstyrelsen.
Med socialtjänst avses verksamhet som bedrivs enligt socialtjänstlagen
(2001:453), lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga,
lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall och lagen (1993:387)
om stöd och service till vissa funktionshindrade.
2. ANSVAR
Västra Götalandsregionen
År 1999 slogs de tre landstingen i Skaraborgs, Älvsborgs och Göteborgs
och Bohus län plus Göteborgs sjukvård samman och bildade Västra Götalandsregionen. När regionen bildades fick den fler uppgifter än vad de
gamla landstingen hade. Regionen har nu inte bara huvudansvaret för hälsooch sjukvården. Den har också tagit över en del av de uppgifter som länsstyrelsen tidigare hade. Det handlar bland annat om att ta fram visioner och
strategier för Västra Götalands utveckling, främja företagande så att fler
jobb kan skapas i regionen och stötta projekt som förbättrar miljön.
bilaga 8 | 91
Hälso- och sjukvårdens ansvar regleras i hälso- och sjukvårdslagen
(1982:763 hsl). I ansvaret ingår att tillhandahålla medicinsk vård, behandling, habilitering och rehabilitering.
Målet för den medicinska rehabiliteringen är att den enskilde skall uppnå
bästa möjliga funktionsförmåga samt fysiskt och psykiskt välbefinnande.
Rehabiliteringen kan också inriktas på att förbättra en funktionsnedsättning
och träna kompenserande funktioner. Dessutom skall hälso- och sjukvården
förmedla underlag till försäkringskassan och andra aktörer för bedömning
av rehabiliteringsbehov och lämpliga åtgärder.
Psykiatrisk specialistsjukvård
Ansvaret för hälso- och sjukvård till människor med psykisk ohälsa skiljer sig
från ansvaret för somatisk vård. Inom psykiatrisk specialistsjukvård ingår
förutom slutenvård även öppenvård.
Med psykiatri menas verksamhet som styrs av bland annat Hälso- och
sjukvårdslagen (1982:763), Lagen om psykiatrisk tvångsvård (1991:1128)
och Lagen om rättspsykiatrisk tvångsvård (1991:1129) samt tvångsingripande i vissa fall i smittskyddsärenden. Den specialiserade psykiatrin har
fem huvuduppgifter:
1. Utreda, diagnostisera, behandla, vårda och rehabilitera patienter med
psykiska störningar som kräver specialistpsykiatrins kompetens och
resurser i öppna och slutna vårdformer.
2. Upprätthålla akutverksamhet för målgruppen.
3. Myndighetsutövning i form av tvångsvård enligt Lagen om psykiatrisk
tvångsvård (1991:1128) och lagen om Rättspsykiatrisk vård (1991:1129).
4. Vara konsult till vårdgrannar såsom primärvård, övrig sjukvård, kommun
och andra myndigheter i enskilda ärenden.
5. Ha ett kunskapsansvar för området psykiska störningar/psykisk ohälsa
och vara resurscentrum för psykiatrisk specialistkunskap gentemot
samverkande myndigheter/vårdgivare och ansvara för utveckling av
vårdprogram inom specialiteten.
Psykiatrin inom ps har inte ensamt ansvar för erforderliga vård- och stödinsatser (se bilaga 1). Ansvaret har genom lagstiftning delats mellan olika
samhällssektorer. Detta innebär att psykiatrin har flera samverkanspartners.
Inom vg är de viktigaste samverkansparterna primärvården och Barn- och
ungdomspsykiatri. Andra samverkanspartner, utanför vg, är bland annat
kommunens individ- och familjeomsorg, kommunens sjukvård, Försäkringskassan, Arbetsmarknadsmyndigheten och kriminalvård.
92 | b ila g a 8
Göteborgs Stad
Stadsdelsnämnderna har huvudansvar för att planera och samordna insatser
för psykiskt funktionshindrade personer enligt gällande lagstiftning:
Ekonomiskt stöd
Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på
annat sätt har rätt till bistånd av socialnämnden för sin försörjning (försörjningsstöd) och för sin livsföring i övrigt. Den enskilde skall genom biståndet
tillförsäkras en skälig levnadsnivå. Biståndet skall utformas så att det stärker
hans eller hennes möjligheter att leva ett självständigt liv. sol 4 kap. 1 §.
Boende
1. Bostad med särskild service sol 4 kap. 1 § och 5 kap. 7 §.
2. Hem för viss annan heldygnsvård sol 4 kap. 1 § och 6 kap. 1 §.
3. Hem för vård och boende sol 4 kap. 1 § och 7 kap. 1 §.
Sysselsättning
1. Dagverksamhet (träffställe) sol 5 kap 7 §.
2. Dagverksamhet (mer strukturerat innehåll med arbetsliknande inslag)
sol 4 kap. 1 § och 5 kap. 7 §.
3. Daglig verksamhet lss 9 § punkt 10.
4. Rehabiliteringsverksamhet (se vidare under rubriken Rehabiliteringsansvar i avtalet).
Socialt stöd
1. Boendestöd sol 4 kap. 1 §.
2. Kontaktperson sol 4 kap. 1 § och lss 9 §, punkt 4.
3. Personligt ombud.
Insatser enligt Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade.
Uppsökande verksamhet
Stadsdelsnämnderna skall göra sig väl förtrogna med levnadsförhållandena
i stadsdelarna för människor med fysiska och psykiska funktionshinder samt
i sin uppsökande verksamhet upplysa om socialtjänstens verksamhet på
dessa områden. Kommunen skall planera sina insatser för människor med
fysiska och psykiska funktionshinder. Till detta ansvar hör även att kommunen ska påtala behov av åtgärder som identifieras i den uppsökande verksamheten. I planeringen skall kommunen samverka med landstinget samt
andra samhällsorgan och organisationer.
bilaga 8 | 93
Hälso- och sjukvård enligt 18 § och 18b § HSL
Den hälso- och sjukvård som kommunerna har ansvar för vid de särskilda
boendeformerna för service och omvårdnad, vid bostäderna med särskild
service och vid de kommunala dagverksamheterna skiljer sig inte från annan
hälso- och sjukvård som meddelas av sjuksköterskor, sjukgymnaster,
arbetsterapeuter och undersköterskor. Kommunernas ansvar är av samma
art som landstingens motsvarande ansvar, med den begränsningen att det
inte omfattar läkarinsatser. Ansvaret är utformat i överensstämmelse med
landstingens ansvar i 3 § hsl. Landstingen har således fortfarande skyldighet att erbjuda den hälso- och sjukvård som lämnas vid vårdcentraler och
andra öppenvårdsmottagningar samt i enskildas hem inom det ordinarie
boendet. Dessutom har landstingen ansvar för alla läkarinsatser även vid de
särskilda boendeformerna, vid bostäderna med särskild service och vid de
kommunala dagverksamheterna.
Enligt 18 b § hsl har kommunerna ansvar för habilitering, rehabilitering
och hjälpmedel för funktionshindrade i den utsträckning de har ett hälsooch sjukvårdsansvar.
3. ANSVAR ENLIGT PRIMÄRVÅRDSAVTALET
Psykiatri Sahlgrenska och Göteborgs Stadsdelförvaltningar Centrum, Linnéstaden och Majorna ansvar för psykiatrisk hälso- och sjukvård regleras i primärvårdsavtalet (se bilaga 2) och omfattar tre vårdnivåer:
– Specialistpsykiatri
– Primärvård
– Kommunal sjukvård upp till och med sjuksköterskenivå
Regionens ansvar är bland annat
– Diagnostisering.
– Bedömning av psykiatriskt vårdbehov.
– Behandlingsinsatser av psykolog och psykoterapeut.
– Uppföljande/uppsökande insatser som kan behövas för att förhindra
inläggning eller utvärdera av ändrad behandling.
– Vid behov kan psykiatrisk verksamhet tas i anspråk av kommunen om det
finns behov av insatser från personalkategorier med specialkunskap i psykiatri om det rör kompetens utöver det som förutsätts inom kommunen.
– Mobila specialistteam.
– Stöd, handlednings- och konsultationsinsatser samt utbildning i individärenden till kommunens personal.
Kommunens ansvar är bland annat
– Hälso- och sjukvårdande insatser av omvårdnadskaraktär.
94 | b ila g a 8
– Understödsbehandling i ordinärt boende, vilket innebär ge ordinerade
läkemedel, stödsamtal, social träning, adl-träning.
– Insatser upp till sjuksköterskenivå på särskilt boende.
– Insatser upp till sjuksköterskenivå på daglig verksamhet.
– Kommunen förutsätts ha den psykiatriska kompetens som krävs.
4. REHABILITERINGSANSVAR
Psykiatrins ansvar för medicinsk rehabilitering regleras enligt hsl och kan
tolkas som följer: Att psykiatrin har ansvar att erbjuda aktiviteter som ger
stöd till personen att förbereda sig inför rehabilitering, att upprätta rehabiliterings mål inom olika levnadsområden, att bedöma och utveckla grundläggande (ex kognitiva) funktioner/färdigheter samt att ge personen
utbildning om sin sjukdom.
Den sociala rehabiliteringen regleras enligt sol och den ansvarar socialtjänsten för. Detta ansvar kan tolkas som följer: Att socialtjänsten har ansvar
att erbjuda aktiviteter som ger individen stöd att upprätta rehabiliteringsmål, att utveckla färdigheter samt att bedöma och utveckla stödresurser
inom olika levnadsområden så som boende, sysselsättning, fritid och/eller
socialt umgänge. Vidare har man också ett ansvar att stödja personer i förberedelse till utbildning och arbete.
Avgränsningen mellan de olika ansvarsområdena är svår. Vid ett försök
att särskilja ansvarsområdena något, så kan man säga att psykiatrin har ett
tydligare ansvar i början av rehabiliteringsprocessen och socialtjänsten har
ett tydligare ansvar längre fram när det gäller bedömning och utveckling
av stödresurser.
5. DEFINITIONER
Definition av avtalets målgrupp:
Avtalet skall omfatta personer med psykiskt funktionshinder/psykisk sjukdom och med en funktionsnedsättning som är i behov av stöd/insatser från
minst två huvudmän.
WHO:s
definition av begreppet funktionshinder
Funktionshinder är ett samlingsbegrepp för funktionsnedsättningar, aktivitetsbegränsningar och delaktighetsinskränkningar. Bakgrunden till funktionshindret kan vara skada eller sjukdom. Hur omfattande funktionshindret blir
är också beroende av faktorer i omgivningen som kan vara underlättande
eller hindrande. Sjukvårdens och socialtjänstens insatser är enligt denna
definition en del av den funktionshindrades omgivning och målet är att
anpassa dessa insatser så att funktionshindret blir så litet som möjligt för
den enskilde.
bilaga 8 | 95
Definition av begreppet psykiskt funktionshinder, SOU 2006:100, s. 326
En person har ett psykiskt funktionshinder om han eller hon har väsentliga
svårigheter med att utföra aktiviteter på viktiga livsområden och dessa
begränsningar har funnits eller kan antas komma att bestå under en längre
tid. Svårigheterna ska vara en konsekvens av psykisk störning.
CKB
Förkortningen ckb, används här som en beteckning för de funktioner som
är gemensamma i rollen som Case manager, Kontaktperson eller Behandlare.
Brukare
Begreppet brukare har i avtalet definierats som en person som nära och
personligt berörs av den kommunala socialtjänsten och regionens psykiatri.
Patient
En person som på grund av sjukdom eller jämförbart tillstånd har kontakt
med hälso- och sjukvården i avsikt att få någon form av råd, behandling
eller omvårdnad.
Klient
Är en person med en relation som kund, patient, rättssökande eller på annat
sätt hjälpberoende, hos till exempel socialtjänsten.
I avtalet används ordet ’brukare’
Utifrån ovanstående definitioner har parterna beslutat att använda sig av ordet
’brukare’ när vi skriver om de personer som avtalet gäller. Dels för att
använda ett ord och för att understryka samverkan av vårt gemensamma arbete.
Samarbete
Arbete som bedrivs av två eller flera tillsammans med gemensamt syfte.
Samverkan
Gemensamt handlande för visst syfte.
Samordning
Att samordna (något) för gemensamt syfte ofta i politiska, administrativa
eller ekonomiska sammanhang.
Varför samverkan?
Samarbetet mellan sjukvård och kommun fungerar ofta bra mellan olika
personer. Det är personer som har arbetat under lång tid och byggt upp ett
kontaktnät med andra personer inom annan huvudman. För att samarbetet
96 | b ila g a 8
inte skall hänga på personliga kontaktnät finns ett behov av att avtala om
samarbetet på organisationsnivå. Vi vill flytta fokus från individnivå till
organisationsnivå, göra samarbete till samverkan. Detta för att brukarens
behov av insatser inte skall styras av enskilda personers nätverk, utan brukaren
skall veta att arbetet fortsätter som vanligt även om någon person slutar på sin
tjänst. Avtalet skapar en form av förutsägbarhet för brukaren. För att få detta
goda samarbete att bli samverkan så bör det läggas på organisationsnivå.
Integrerad Psykiatri
Psykiatri Sahlgrenskas Psykossektion med psykosmottagningarna; Team
618, Nå Ut-teamet, samt Psykosteamet Järntorget arbetar enligt metoden
Integrerad psykiatri 86 (se bilaga 3 och 4).
De allmänpsykiatriska mottagningarna Centrum Öst och Centrum Väst
samt Mellanvårdsteamet, arbetar inte efter modellen Integrerad Psykiatri.
Om brukaren tillhör Psykossektionens målgrupp kommer denne automatiskt att ingå i Integrerad psykiatri, vilket innebär Case Manager (cm),
resursgrupp med mera. Detta oavsett om insatser från kommunen är aktuella
eller inte.
När brukaren aktualiseras vid en psykosmottagning genomförs tillsammans med brukaren, dennes cm och psykiatriläkaren en utredning för att
bedöma och analysera situationen. En viktig del i detta är att kartlägga vilka
personer i brukarens sociala nätverk som kan hjälpa till i arbetet framöver.
Det är brukaren själv som bestämmer vilka som skall tillfrågas. Oftast blir
det familj, vänner och olika yrkesmänniskor.
cm har enskilda möten med de utvalda personerna som en del i utredningen och för att informera dem om arbetsmetoden. De som vill medverka
bildar tillsammans med brukaren, cm och brukarens psykiater en resursgrupp. Det är oftast önskvärt att Försäkringskassan, missbruksverksamheter,
primärvård, psykiatri, och socialtjänst finns representerade i gruppen, förutsatt att insatser från dessa verksamheter är aktuella.
I den inledande utredningen ingår att brukaren formulerar sina personliga mål och ringar in de hinder som finns för att förverkliga dem. Detta
kommer att bli utgångspunkten för det arbete resursgruppen skall utföra.
Ett övergripande mål kan till exempel vara att leva ett självständigt liv som
samhällsmedborgare, slutföra studier eller att träffa en partner.
Funktionerna Case Manager, Kontaktperson, Behandlare – CKB
Funktionen och arbetssättet med cm i modellen Integrerad Psykiatri innehåller vissa moment av terapeutisk behandling. De Allmänpsykiatriska
enheterna inom Psykiatri Sahlgrenska arbetar inte efter modellen Integrerad
Psykiatri, därför arbetar de inte heller med funktionen cm. Eftersom detta
avtal endast skall reglera samverkan och parterna emellan beskrivna beteenden
86
Integrerad Psykiatri i sig främjar ett flexibelt arbetssätt som utgår från
den enskilda patientens aktuella behov och resurser. Behandlings- och
rehabiliteringsinsatser varierar beroende på var man befinner sig i återhämtningsprocessen. Patientens personliga utvecklingsplaner förnyas
varje kvartal. Vårdprogrammet Integrerad Psykiatri är både strukturerat
och fullt ut individualiserat. Därför kan alla patienter delta oberoende
av diagnos, kulturell miljö och välfärdssystem.
bilaga 8 | 97
är skiljaktigheten mellan de psykiatriska enheternas arbetsmetoder utan
intresse för avtalet som sådant. Huruvida ps utser en cm, kontaktperson eller
behandlare åt brukaren förändrar inte samverkansformerna.
Nedan beskrivs funktionerna cm, kontaktperson och behandlare. I avtalet
skrivs endast ckb som förkortning för cm, kontaktperson och behandlare.
Det finns ingen avtalssituation som påverkas av om det är funktionen cm,
kontaktperson eller behandlare som utses till en brukare eller som kallar till
eller sitter på ett resursgruppsmöte, eller samverkansmöte.
skall, bland annat:
1. Verka för att procedurer för gemensamt beslutsfattande tillämpas.
2. Tillsammans med brukaren sammanställa brukarens sociala nätverk.
3. Tillsammans med brukaren nominera 87, bjuda in och utse resurspersoner till resurs- eller samverkansgrupp.
4. Samla det sociala nätverket samt skicka kallelse till den andra huvudmannen till ett resurs eller samverkansgruppmöte.
5. Tillse att de praktiska mötesförberedelserna görs.
6. Tillsammans med brukaren förbereda resurs- eller samverkansmöte.
7. Tillsammans med brukaren föreslå vem som skall vara ordförande för
mötet.
8. Under mötet skriva protokoll/individuell plan på en overheadapparat
eller liknande.
9. Verka för att brukarens individuella plan genomförs.
10. Verka för att huvudmännen inte byter deltagare i resurs- eller
samverkansgruppen.
11. Hålla sig informerad och informera resursgruppen om behandlingar
och insatser från andra huvudmän.
12. Tillse att brukarna och resurs- eller samverkansgruppen erhåller erforderlig kunskap som främjar brukarens kortsiktiga och långsiktiga mål.
CKB
Resursgrupp eller samverkansgrupp
Resurs- eller samverkansgruppens uppgift är att stärka befintligt nätverk,
inte att ersätta det.
I resursgruppen ingår alltid brukaren, brukarens psykiatriläkare och ckb.
Om läkaren inte deltar i resursgruppen kallas resursgruppen för samverkansgrupp.
Brukaren skall tillsammans med ckb nominera 88, bjuda in och utse
resurspersoner till resurs- eller samverkansgrupp. Resurs- eller samverkansgruppens första möte bör hållas senast inom tre månader efter det att ckb
haft sin första kontakt med brukaren. Vid mötet lägger brukaren, uppbackad
av sin ckb, fram sina mål och ett förslag till individuell plan. I gruppen fastställer brukaren sina mål och gruppen fördelar arbetsuppgifter.
98 | b ila g a 8
87
Brukaren har tolkningsföreträde att utse sin resursgrupp.
88
Brukaren har tolkningsföreträde att utse sin resursgrupp.
Det är alltid brukaren själv som bestämmer sina personliga mål. Gruppen
tar gemensamma beslut om hur man skall göra för att nå dem. Mötet
beslutar maximalt tre prioriterade delmål för de närmaste tre till sex månaderna. Delmål kan handla om allt från att minska ångest till att klara av
hyresskulder eller att träffa vänner oftare och komma upp i tid på morgnarna.
Arbetsuppgifterna kan exempelvis vara, att läkaren kan få till uppgift att
ändra medicineringen och socialsekreteraren att hjälpa till med hyresskulder.
En närstående kanske ska ringa varje morgon och se till att brukaren kommer
ur sängen och en kompis kan få ordna med ett biobesök eller någon annan
aktivitet varje vecka. En del brukare har annan hjälp från kommunen. Mötet
beslutar också hur man skall gå tillväga för att utvärdera brukarens framsteg.
Gruppen avslutar sammankomsten med att dels bestämma datum för nästa
sammankomst.
bilaga 8 | 99
Mellan Västra Götalandsregionen, Sahlgrenska Universitet, Psykiatri Sahlgrenska, nedan kallad ps och Göteborgs Stad, stadsdelsförvaltningarna
Centrum, Linnéstaden och Majorna, nedan kallad sdf, har träffats följande
AVTAL
rörande samverkan kring personer med psykiskt funktionshinder/psykisk
sjukdom och som är i behov av stöd/insatser från ovanstående huvudmän.
1 § Syfte
– Att genom samverkan placera brukaren i centrum.
– Att genom samverkan skapa förutsättningar för effektivare rehabilitering/
habilitering.
– Att genom samverkan skapa samordningsvinster för huvudmännen.
– Att genom samverkan skapa förutsägbarhet för brukare och personal.
2 § Målgrupp
Avtalet omfattar personer över 18 år med psykiskt funktionshinder/psykisk
sjukdom och som är i behov av stöd/insatser från båda huvudmännen. En
förutsättning för samverkan är att individen skriftligen eller på annat lämpligt
sätt, samtycker till att efterge sekretessen mellan ps och sdf. Se 12 § om
sekretess.
3 § PS förbinder sig att
1. utse en ckb till de brukare som omfattas av avtalet,
2. den personal inom ps som brukaren bjuder in (exempelvis behandlande läkare 89 eller annan vårdpersonal) kostnadsfritt deltar i resursgruppen eller samverkansgruppen,
3. kostnadsfritt låta anställda 90, från stadsdelsförvaltningarna auskultera
hos ps,
4. öppenvårdsmottagningarna, där så är möjligt, strävar efter att vända
sig till sina geografiska områden,
5. utbilda brukaren och dennes anhöriga om brukarens sjukdom,
6. utbilda personal i funktionen ckb,
7. kostnadsfritt utbilda kommunal personal 91 i evidensbaserad psykiatri.
4 § Stadsdelsförvaltningarna förbinder sig att
1. den personal 92 brukaren bjuder in (exempelvis aktuell socialsekreterare 93
eller boendestödjare) kostnadsfritt deltar i resursgruppen eller samverkansgruppen,
2. kostnadsfritt utbilda personal från ps i de kommunala insatserna för
stöd åt psykiskt funktionshindrade 94,
89
100 | b ila g a 8
ps kan inte garantera att läkare från allmännpsykiatriska sektionen kan delta.
ps inbjuder aktuell personal hos sdf.
91
ps inbjuder aktuell personal hos sdf för utbildning.
92
Brukaren kan endast utse handläggare, boendestödjare eller motsvarande.
93
Brukaren äger dock inte själv byta socialsekreterare/handläggare.
94
sdf inbjuder aktuell personal hos ps för utbildning.
90
3. kostnadsfritt låta anställda 95 från ps auskultera hos stadsdelsförvaltningarna,
4. för att underlätta samverkan, där så är möjligt, minimera antalet
personal som har kontakt med de olika geografiska mottagningarna,
5. Om brukaren så önskar eller om insatserna är övervägande från sdf,
kan, om sdf så godkänner, resurs- eller samverkansgruppen utse en
ckb från aktuell sdf (överflyttning av ckb ansvaret).
5 § Parterna förbinder sig att
1. var brukare som omfattas av avtalet skall, under förutsättning av att
brukaren så önskar, erhålla:
– en ckb
– en resursgrupp eller samverkansgrupp,
2. verka för att förutbestämda och regelbundna möten 96 samordnas till en
gemensam dag,
3. verka för rutiner så att gemensamma akuta besök kan göras med kort
varsel,
4. verka för rutiner för arbetet kring tidiga tecken på återinsjuknande,
5. personal från huvudmännen som arbetar tillsammans träffas regelbundet
för att konkretisera det operativa arbetet samt kunskapsöverföring,
6. inrätta en samarbetsgrupp, se 9 §,
7. inrätta en samrådsgrupp, se 9 §,
8. utbilda varandra om respektive organisationer och arbetssätt,
9. informera ckb om behandlingar och insatser.
6 § Arbetsgång
Under följande punkt beskrivs parternas överenskomna arbetssätt. Samverkan kan initieras på fyra likartade sätt beroende på dels vilka insatser brukaren
har, och dels var det uppmärksammas att en brukare eventuellt omfattas av
avtalet.
Om brukaren:
1. Har pågående insatser hos både ps som sdf, och detta uppmärksammas
hos ps.
2. Har pågående insatser endast hos ps.
3. Har pågående insatser hos både ps som sdf, och detta uppmärksammas
hos sdf.
4. Har pågående insatser endast hos sdf.
6.1 Om brukaren har pågående insatser hos både PS som SDF, och detta uppmärksammas hos PS
Om ps gör den bedömningen att en brukare eventuellt kan ingå i avtalets
målgrupp, och har en kontakt hos någon sdf, skall ps, efter brukarens godkännande, skriftligen, eller på annat lämpligt sätt, bjuda in tjänsteman från
bilaga 8 | 101
95
96
sdf inbjuder aktuell personal hos ps.
Parterna kan exempelvis tillse att alla arbetsplatsmöten styrs
mot en speciell veckodag.
aktuell sdf till en första sammankomst för en fördjupad bedömning av
brukaren. Om parterna anser att brukaren ingår i avtalets målgrupp skall ps,
under förutsättning av brukarens godkännande, utse en ckb som tillsammans med brukaren utser en resursgrupp/samverkansgrupp där sdf ingår.
6.2 Om brukaren har pågående insatser hos endast PS
Om ps gör den bedömningen att en brukare eventuellt kan ingå i avtalets
målgrupp, och inte har en kontakt hos någon sdf, skall ps, efter brukarens
godkännande, skriftligen (eller på lämpligt sätt) bjuda in tjänsteman från
aktuell sdf till en första sammankomst för en fördjupad bedömning av brukaren. Om sdf anser att brukaren ingår i avtalets målgrupp skall ps, under
förutsättning av brukarens godkännande, utse en ckb som tillsammans med
brukaren utser en resursgrupp/samverkansgrupp där sdf ingår.
6.3 Om brukaren har pågående insatser hos både PS som SDF, och detta uppmärksammas hos SDF
Om deltagande sdf gör den bedömningen att en brukare eventuellt kan
ingå i avtalets målgrupp och har en sjukvårdskontakt inom Psykiatri Sahlgrenska, skall sdf, efter individens godkännande, bjuda in aktuell personal
från ps till en första sammankomst för en fördjupad bedömning av brukaren.
Om ps anser att brukaren omfattas av avtalet skall ps, under förutsättning
av brukarens godkännande, utse en ckb som tillsammans med brukaren
utser en resursgrupp/samverkansgrupp där sdf ingår. Om sdf har det största
ansvaret för brukaren kan ckb utses inom sdf.
6.4 Om brukaren har pågående insatser hos endast SDF
6.4.1 Om en brukare förefaller ha behov av akut psykiatrisk hälso- och sjukvård skall sdf hjälpa brukaren att ta kontakt med vårdcentral eller psykiatrisk jourmottagning.
6.4.2 Om sdf gör den bedömningen att en brukare eventuellt kan ingå i
avtalets målgrupp och inte har någon sjukvårdskontakt inom Psykiatri Sahlgrenska skall sdf verka för att brukaren skriftligen ifyller och undertecknar
en egen vårdbegäran samt stöder brukaren i att begäran skickas till ifrågakommande mottagning. Om ps, anser att brukaren omfattas av avtalet skall
ps, under förutsättning av brukarens godkännande, utse en ckb som tillsammans med brukaren utser en resursgrupp/samverkansgrupp där sdf
ingår.
6.4.3 Om deltagande sdf gör den bedömningen att en brukare eventuellt
kan ingå i avtalets målgrupp och inte har någon sjukvårdskontakt inom
Psykiatri Sahlgrenska, äger sdf, på brukarens begäran, om det är oklart dels
102 | b ila g a 8
om brukaren ingår i avtalets målgrupp och dels till vilken sektion brukaren
tillhör, kalla Psykiatri Sahlgrenskas Mobila team till en första sammankomst
med brukaren.
Om det mobila teamet inom Psykiatri Sahlgrenska tillsammans med
deltagande tjänsteman från sdf anser att brukaren eventuellt kan omfattas
av avtalets målgrupp skall det mobila teamet, under förutsättning av att brukaren så godkänner, sända en remiss inom ps, för en fördjupad bedömning.
6.5 Beslutsinformation och kallelse
Om brukaren visserligen ingår i avtalets målgrupp men anser att aktuell sdf
inte skall ingå i resursgruppen omfattas brukaren inte av avtalet. Om
brukaren ingår i avtalets målgrupp, så skall ps informera och motivera brukaren till att ha med sdf i sin resursgrupp/samverkansgrupp. Eftersom
resursgruppens/samverkans deltagare kan förändras över tid, omfattas en
brukare som har en ckb och en resursgrupp/samverkansgrupp utan medverkan från någon sdf av avtalet från den tidpunkt som brukaren beslutar
att en personal från någon sdf skall delta i resursgruppen/samverkansgruppen.
Om parterna är överens om att brukaren ingår i målgruppen, skall
beslutet att utse en ckb samt en resursgrupp/samverkansgrupp åt brukaren
skall skriftligen (eller på lämpligt sätt), meddelas aktuell sdf.
Ansvaret för respektive ckb ligger hos respektive huvudman. ckb ansvarar
för att berörda personer blir kallade till resursgrupps-/samverkansgruppsmöten i samråd med brukaren. Kallelse till mötet bör ske rimlig tid före
mötet. Inom tre månader från det att ps beslutat att det skall initieras en
ckb för brukaren bör ett resursgruppsmöte/samverkansmöte ske.
7 § Uppföljning och utvärdering
Den i avtalet inrättade samrådsgruppen skall under första kvartalet 2007
fastställa områden för uppföljning och utvärdering.
8 § Implementering
Respektive part ansvarar för att avtalet implementeras i egen organisation.
9 § Samrådsgrupp och samarbetsgrupp
Samrådsgrupp
ps och sdf skall inrätta en samrådsgrupp bestående av verksamhetschefer
från sdf och sektionschefer från ps. Denna har till uppgift att svara för övergripande, strategiska och övriga gemensamma frågor som berör samverkan,
och att avtalets intentioner fullföljs. Vidare skall samrådsgruppen svara för
frågor som inte kan lösas på enhetschefsnivå.
bilaga 8 | 103
Samarbetsgrupp
ps och sdf skall inrätta en samarbetsgrupp bestående av enhetschefer från
sdf samt enhetscheferna från Psykiatri Sahlgrenska. Gruppen ansvarar för
framtagande av rutiner, (5 § p 3, 4 och 5), en gemensam kompetensutvecklingsplan samt för frågor som inte går att lösa i det dagliga arbetet.
Enhetschefen för handläggarna hos sdf centrum är sammankallande och
ansvarar för sekreterarskapet.
10 § Kontakter med brukarrörelserna
Möte med brukarorganisationerna bör ske varje år. Initiativ till möte ligger
på samrådsgruppen.
11 § Ekonomisk ersättning
Ingen av parterna skall debitera någon av parterna. Allt deltagande i arbetet
skall ske kostnadsfritt.
12 § Sekretess
14 kap. 4 § Sekretesslag (1980:100) anger följande: »Sekretess till skydd för
enskild gäller inte i förhållande till den enskilde själv och kan i övrigt helt
eller delvis efterges av honom. Vad nu har sagts gäller dock inte om annat
följer av bestämmelse i denna lag. Sekretess för uppgift till skydd för en
underårig gäller även i förhållande till vårdnadshavaren och får inte efterges av denne, om det kan antas att den underårige lider betydande men om
uppgiften röjs för vårdnadshavaren.«.
För att ingå i avtalets målgrupp måste brukaren efterge sekretessen för
de uppgifter som behövs för antingen resurs- eller samverkansgruppsarbetet
eller rehabiliterings/habiliteringsarbetet. Brukaren måste även medge att
dessa uppgifter kan avhandlas mellan exempelvis den behandlande läkaren,
handläggande socialsekreterare, ckb eller annan deltagare i resurs- eller
samverkansgruppen utan att brukaren är närvarande. Eftersom brukaren
endast delvis efterger sekretessen skall ckb inför varje resurs- eller samverkansgruppsmöte ha en genomgång med brukaren om vilka uppgifter
brukaren önskar delge gruppen.
Grundläggande för all vård och omsorg är att den ska ske i samråd med
den enskilde och att dennes autonomi och integritet respekteras. Om samtycke inte kan erhållas kan uppgifter inte lämnas ut, annat än när sekretessen hävs av annan lagstiftning, till exempel anmälningsskyldighet eller
läkarintyg enligt lvm.
104 | b ila g a 8
13 § Lokala överenskommelser
– När det gäller frågan om kommunalt betalningsansvar för viss hälsooch sjukvård och utskrivningsklara patienter så regleras detta genom en:
»Lokal överenskommelse avseende rutiner vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset i samverkan med Primärvården i Göteborg och Primärvården
Södra Bohuslän, Göteborgs kommun samt Mölndal, Partille, Härryda
och Öckerö« (se bilaga 5).
– Samverkan kring barn till psykiskt sjuka föräldrar regleras genom
»Överenskommelse om samverkan kring barn till föräldrar med
psykisk ohälsa/sjukdom utifrån ett barnperspektiv« som gäller mellan
verksamhetsområde Psykiatri Sahlgrenska, Stadsdelsförvaltningarna
Centrum, Linnéstaden och Majorna samt primärvårdsområde centrum
(se bilaga 6).
– Primärvårdsavtalet är under omarbetning och kommer i ny lydelse
under 2007.
14 § Särskilda frågor
Parterna skall:
– Uppdra åt samarbetsgruppen att uppvakta Försäkringskassan, Arbetsmarknadsmyndigheten, Primärvården samt Beroendekliniken för
samtal kring samverkan.
– Uppdra åt samrådsgruppen att utreda möjligheten till gemensamma
lokaler.
– Uppdra åt samrådsgruppen att utreda möjligheten att tillsammans
öppna ett mellanboende. För brukare som behöver extra stöd men inte
inläggning inom psykiatrisk slutenvården. Brukarens personal från
öppenvården sköter den medicinska delen och kommunens boendestöd
det psykosociala stödet och omvårdnaden.
– Uppdra åt samrådsgruppen att utveckla detta avtal i enlighet med
överenskommelsen om samverkan kring barn till föräldrar med psykisk
ohälsa/sjukdom utifrån ett barnperspektiv.
15 § Avtalstid
Detta avtal gäller från och med den … … 2007 till och med den
31 december 2008. Under december 2007 skall samrådsgrupp tillsammans
samarbetsgruppen utvärdera avtalet.
Göteborg 2007-…-…
bilaga 8 | 105
Bilagor
1. Primärvårdsavtalet § 4b.
2. Vårdprogram Psykossektionen, SU/Psykiatri Sahlgrenska.
3. Lokal överenskommelse gällande utskrivningsklara.
4. Överenskommelse om samverkan kring barn till föräldrar med psykisk
ohälsa/sjukdom.
106 | b ila g a 8
anteckningar
................................................................................
................................................................................
................................................................................
................................................................................
................................................................................
................................................................................
................................................................................
................................................................................
................................................................................
................................................................................
................................................................................
................................................................................
................................................................................
................................................................................
................................................................................
................................................................................
................................................................................
................................................................................
................................................................................
................................................................................
108 | a ntec kning a r
anteckningar
................................................................................
................................................................................
................................................................................
................................................................................
................................................................................
................................................................................
................................................................................
................................................................................
................................................................................
................................................................................
................................................................................
................................................................................
................................................................................
................................................................................
................................................................................
................................................................................
................................................................................
................................................................................
................................................................................
................................................................................
anteckningar | 109
anteckningar
................................................................................
................................................................................
................................................................................
................................................................................
................................................................................
................................................................................
................................................................................
................................................................................
................................................................................
................................................................................
................................................................................
................................................................................
................................................................................
................................................................................
................................................................................
................................................................................
................................................................................
................................................................................
................................................................................
................................................................................
110 | a ntec kning a r
anteckningar
................................................................................
................................................................................
................................................................................
................................................................................
................................................................................
................................................................................
................................................................................
................................................................................
................................................................................
................................................................................
................................................................................
................................................................................
................................................................................
................................................................................
................................................................................
................................................................................
................................................................................
................................................................................
................................................................................
................................................................................
anteckningar | 111
anteckningar
................................................................................
................................................................................
................................................................................
................................................................................
................................................................................
................................................................................
................................................................................
................................................................................
................................................................................
................................................................................
................................................................................
................................................................................
................................................................................
................................................................................
................................................................................
................................................................................
................................................................................
................................................................................
................................................................................
................................................................................
112 | a ntec kning a r
AT T S A M V E R K A
T O R D E VA R A E T T V E R B
– EN IDÉSKRIFT
S
amhället har påtagit sig ansvar för vårdinsatser och omsorg för sjuka och
funktionshindrade individer. Ansvaret delas mellan stat, landsting och
kommun. Därmed uppstår behov av att samverka. Men att få en fungerande
samverkan är svårt. En stor del av problemen förefaller bestå i bristande
samordning mellan huvudmännen, bristande samlad insikt om brukarens
problem och avsaknad av förutsägbarhet. Ett sätt att förbättra förutsättningarna för såväl brukare som personal är att träffa tydliga samverkansavtal och där inrätta ett gemensamt organ/forum för varje brukare som
ingår i målgruppen.
Den här skriften redovisar förslag till strukturerad samverkan på individnivå.
Förslaget förutsätter att huvudmännen träffar avtal eller överenskommelser
med förbindelsekaraktär och de skall således förplikta huvudmännen att
bete sig på ett förutsägbart sätt i organisationernas relation och beteendemönster.
Fredrik Cederblom | Norrtälje kommun
