Så ska alla kunna få chans att delta
BRÄNNPUNKT | DISKRIMINERING
Källa: Svenska Dagbladet, 3 mars 2014
Att förebygga och motverka diskriminering är
grundläggande i en demokrati.
Erik Ullenhag
Bristande tillgänglighet ska ses som diskriminering. Det
är ett sätt att markera att självklara åtgärder inte ska ses
som en gåva från goda givare utan en rättighet. Därför
föreslår regeringen i dag en ny lag kring detta, skriver
integrationsminister Erik Ullenhag (FP).
Regeringen har nu fattat beslut om en lagrådsremiss
med ett förslag som innebär att bristande tillgänglighet
för personer med funktionsnedsättning ska införas som
ny form av diskriminering i diskrimineringslagen. Det är
ytterligare ett steg mot ett samhälle där alla ses som
individer och där fler kan delta på lika villkor. Att införa
bristande tillgänglighet som en form av diskriminering
handlar om att öka friheten för den enskilde i det dagliga
livet. Genom att lagstifta mot diskriminering på grund av
bristande tillgänglighet får människor med
funktionsnedsättning ett verktyg att agera och
genomdriva sina rättigheter.
I lagförslaget anges att med bristande tillgänglighet ska
avses att en person med en funktionsnedsättning
missgynnas genom att skäliga åtgärder för tillgänglighet
inte har vidtagits för att personen ska komma i en
jämförbar situation med personer utan sådan
funktionsnedsättning. Vad som är skäligt i ett enskilt fall
bör bedömas utifrån krav på tillgänglighet i lag eller
annan författning och med hänsyn till bland annat
ekonomiska och praktiska förutsättningar. Förbudet
föreslås gälla inom alla samhällsområden som omfattas
av diskrimineringslagen, exempelvis utbildning, hälsooch sjukvård samt varor och tjänster.
När det gäller tillhandahållande av varor och tjänster
samt på hälso- och sjukvårdens område föreslås att
förbudet inte ska gälla för privatpersoner eller för företag
med färre än tio anställda.
För att avgöra om en person har diskriminerats i det
enskilda fallet föreslår regeringen att man ska utgå från
gällande regler om tillgänglighet, till exempel i plan- och
bygglagen eller i EU-förordningar. Där det inte finns
tillämpliga regler bör en skälighetsbedömning göras som
kan leda till att enklare åtgärder kan komma ifråga. Det
nya diskrimineringsförbudet kan till exempel komma att
träffa situationer som när trösklar inte har tagits bort i en
restaurang så att en rullstol eller rullator lättare kan
komma in. Eller om en butiksägare inte flyttar varor som
har placerats så att framkomligheten hindras. Andra
exempel är om en person med funktionsnedsättning inte
har fått en turlista uppläst, inte har fått särskild hjälp att
boka en biljett eller blivit ledsagad inom stationsområdet.
Information kan också behöva ges genom särskilt
anpassade format som exempelvis storstil, daisy, lättläst
eller klarspråk.
Att förebygga och motverka diskriminering är
grundläggande i en demokrati. Varje människa ska
bemötas med respekt för sin person och sin särart. För
att uppnå detta måste samhället bygga på en gemensam
förståelse av och respekt för de mänskliga rättigheterna.
Ett samhälle som slår vakt om alla människors lika värde
är ett samhälle som ger alla möjlighet att utvecklas
utifrån sina individuella egenskaper och förutsättningar
och efter sin egen förmåga och sina egna val.
Delaktighet i samhällslivet för personer med
funktionsnedsättning är därför en fråga om mänskliga
rättigheter.
Men personer med funktionsnedsättning står
fortfarande i stor utsträckning utanför samhället.
Delaktigheten bygger inte på den enskilda individens
vilja till att delta utan på om samhället öppnar sina
dörrar. Hälsosituationen för personer med
funktionsnedsättning är sämre än för resten av
befolkningen. Utbildningsnivån och sysselsättningsnivån
är lägre. Personer med psykisk funktionsnedsättning får
sämre vård än andra. Och på område efter område ser
vi hur personer med funktionsnedsättning utestängs från
att fullt ut kunna delta i samhället. Ännu fler riskerar att
utestängas när vi lever allt längre. Vi måste bli bättre på
att ta tillvara alla människors kraft och potential. Det är
viktigt för den enskilde individen, men det är också
utifrån samhällsperspektiv.
I dag är det en självklarhet att funktionshinderspolitiken
bygger på full delaktighet, jämlikhet och alla människors
lika värde. Och under årens lopp har reformer förändrat
och förenklat livet för personer med
funktionsnedsättningar.
Dåvarande socialministern och Folkpartiledaren Bengt
Westerberg drev i början på 1990-talet igenom LSS
(lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade)
och LASS (lagen om assistansersättning). Dessa
frihetsreformer har haft stor betydelse för att personer
med funktionsnedsättning ska kunna skapa sig så bra
livsvillkor som möjligt. Lagarna har gett människor större
makt och ett ökat självbestämmande över vardagen.
Andra viktiga reformer är diskrimineringslagen och
inrättandet av Handikappombudsmannen som senare
gick upp i Diskrimineringsombudsmannen. I dag pågår
arbete inom ramen för regeringens strategi för
funktionshinderspolitiken.
Och nu kan vi lägga ännu en pusselbit då regeringen
föreslår att bristande tillgänglighet ska ses som
diskriminering. Det är ett sätt att markera att självklara
åtgärder för tillgänglighet inte ska ses som en gåva från
goda givare utan en rättighet. Ett tillgängligt samhälle är
centralt för människors självbestämmande och
delaktighet. Tillgängliga verksamheter upplevs också
ofta som bättre av människor som inte har
funktionsnedsättningar. Det handlar om individens frihet,
en frihet som innebär att varje individ i så stor
utsträckning som möjligt har makt att forma sitt eget liv.
ERIK ULLENHAG (FP)
Integrationsminister
Handikappförbunden kommenterar den utvidgade
diskrimineringslagen: "En halv seger"
Pressmeddelande 2014-03-03
I dag presenterade integrationsminister Erik Ullenhag
en lagrådsremiss som innebär att bristande
tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning
införs i diskrimineringslagen.
Enskilda individer kan nu få rätt att driva
diskrimineringsärenden om tillgänglighet i domstol.
- Det är bra att regeringen har mod att lagstifta i frågan.
Lagändringen är en seger för funktionshinderrörelsen,
som har jobbat för detta i 20 år. I grunden handlar det om
mänskliga rättigheter, säger Ingrid Burman, ordförande
för Handikappförbunden, som organiserar 37
medlemsförbund.
Förbudet mot diskriminering ska gälla inom alla
samhällsområden som omfattas av diskrimineringslagen,
exempelvis utbildning, hälso- och sjukvård samt varor
och tjänster. När det gäller tillhandahållande av varor och
tjänster samt på hälso- och sjukvårdens område föreslås
dock att förbudet inte ska gälla för privatpersoner eller för
företag med färre än tio anställda.
- Att alla småföretag med mindre än 10 anställda
undantas när det gäller varor och tjänster samt hälso-och
sjukvård är vi besvikna över. Med det undantaget
kommer stora delar av servicenäringen att vara
undantagen och där tillåter man alltså fortsatt
diskriminering. Vi hoppas nu att riksdagen kan rätta till de
undantag som regeringen gjort, så att förslaget till en
förstärkt diskrimineringslag omvandlas från en halv seger
till en hel seger för mänskliga rättigheter, säger Ingrid
Burman.
Pelle Kölhed, vice ordförande för Handikappförbunden,
tycker inte att det är bra att två grupper ställs mot
varandra: företagare och personer med
funktionsnedsättning.
- Omtanken om småföretagarna verkar väga tyngre än
de mänskliga rättigheterna för människor med
funktionsnedsättning. Men diskriminering är lika illa var
den än äger rum, säger han.
Lagen beräknas träda i kraft den 1 januari 2015.
För kommentarer, var god kontakta:
Ingrid Burman, ordförande, Handikappförbunden,
070-343 95 87
Pelle Kölhed, vice ordförande, Handikappförbunden,
070 - 518 04 97
Bakgrund: Ungefär var femte person i Sverige har
någon form av funktionsnedsättning. Den vardag som de
flesta tar för given är stängd för många av dem.
Otillgänglig kollektivtrafik, otillgängliga byggnader och
otillgänglig information försvårar exempelvis möjligheten
att välja skola och utbildning och att delta i arbets-, fritidsoch kulturlivet. Otillgängligheten leder till kostnader för
samhället, men skapar också ett utanförskap för
individen.
Svenska curlinglandslaget rankat världstvåa inför
Paralympics 2014
Källa: Neuroförbundet, 25 februari, 2014
http://www.neuroforbundet.se/opinion/nyheter/mixad-kvintettcurlar-for-svensk-medalj-i-paralympics-2014/
Den 7 mars startar Paralympics i Sochi och ett av de svenska
medaljhoppen är rullstolscurlinglandslaget, rankade tvåa i
världen efter Kanada. SVT kommer att sända mycket från
tävlingarna och hade två spelare i morgonsoffan i morse.
