Facit biologi kap 13 TESTA DIG SJÄLV 13.1 1 Kolhydrater, fett och

Facit biologi kap 13
TESTA DIG SJÄLV
13.1
1 Kolhydrater, fett och proteiner är de viktigaste näringsämnena i maten. Viktiga är också vitaminer
och mineralämnen.
2 Matspjälkning innebär att maten sönderdelas till mindre delar som cellerna kan använda.
3 Enzymer klipper itu stora molekyler till mindre.
4 Näringsämnena från maten sugs upp av tunntarmens tarmludd.
5 Magsaften innehåller saltsyra som dödar bakterier och enzymet pepsin som sönderdelar proteiner.
6 Bukspott innehåller enzymer som sönderdelar kolhydrater, proteiner och fetter. I bukspott finns
också ämnen som gör saften från magen mindre sur. Gallan sönderdelar fett i mindre bitar.
7 Det mesta vattnet sugs upp i tjocktarmen.
8 Maten tuggas i munnen och sväljs ned genom matstrupen till magsäcken. Sedan fortsätter den
genom tolvfingertarmen till tunntarmen. Tunntarmen övergår sedan till tjocktarmen som avslutas
med ändtarmen och anus.
9 Tunntarmens yta är veckad och försedd med tarmludd. Det gör att ytan som kan suga upp näring
blir stor.
10 Kolhydrater bryts ner i bland annat munnen och tolvfingertarmen. I tunntarmen sönderdelas de
slutligen till druvsocker. Proteiner sönderdelas i mindre delar i magsäcken och i tolvfingertarmen
och vidare till aminosyror i tunntarmen. Fetter sönderdelas till glycerol och fettsyror i
tolvfingertarmen.
TESTA DIG SJÄLV
13.2
1 Druvsocker kan lagras som glykogen i levern och musklerna.
2 Fetter är energirika och kan användas som bränsle i cellerna. Fett kan också lagras under huden
och runt inre organ och skyddar därmed mot kyla och stötar. Dessutom behövs fetter för att cellen
ska kunna tillverka vissa ämnen som kroppen behöver och för att exempelvis nerverna ska
fungera normalt. De behövs även för hjärnans uppbyggnad.
3 Proteiner har många olika uppgifter. En del används som byggmaterial i cellerna, andra
transporterar olika ämnen i kroppen. Många proteiner är enzymer som behövs för att kemiska
reaktioner ska fungerar normalt. Muskelceller innehåller ett speciellt protein som kan dra ihop sig.
4 A-, B-, C-, D-, E-, och K-vitaminer är viktiga vitaminer. Järn, zink, koppar, mangan, krom och
selen är exempel på mineralämnen.
5 Man skiljer mellan mättat, omättat och fleromättat fett. Mättat fett anses vara skadligt för
blodkärlen och bidra till inlagring av fett och på lång sikt åderförkalkning. Fleromättat fett anses
nyttigare för hjärtat och blodkärlen, men man tror att omättat fett är allra bäst för hälsan. Omättat
fett finns bland annat i olivolja och rapsolja och anses motverka åderförkalkning och därmed
hjärt- och kärlsjukdomar.
6 Med tomma kalorier menas sötsaker som ger mycket energi, men som inte innehåller just några
andra näringsämnen än socker och fett. Godis, chips, choklad, glass, läsk och bakelser är exempel
på sådana ”tomma kalorier”.
7 Långsamma kolhydrater finns i t ex bröd, potatis och pasta och sönderdelas långsamt, steg för
steg, till druvsocker. Snabba kolhydrater finns i t ex godis och russin och omvandlas snabbt till
druvsocker. Långsamma kolhydrater är nyttigare för kroppen än snabba eftersom de kan lagras i
kroppen och ger en jämnare tillförsel av druvsocker till blodet. De livsmedel som är rika på
långsamma kolhydrater innehåller dessutom som regel många andra värdefulla näringsämnen,
medan de som ger snabba kolhydrater nästan enbart innehåller socker. Idrottare kan utnyttja detta
beroende på vilken träning de ska göra.
TESTA DIG SJÄLV
13.3
1 Hål i tänderna kan motverkas med tandborstning, fluorsköljning och om vi undviker att äta
sötsaker mellan måltiderna.
2 Halsbränna är smärtor som beror på att det läcker upp sur magsaft i matstrupen.
3
4
5
6

Behandling med penicillin och andra antibiotika gör att även nyttiga tarmbakterier slås ut. Då
förändras balansen mellan olika bakterier i tarmen så att man kan få diarré.
Magont och illamående kan bero på att man ätit något olämpligt som magen vill bli av med. Olika
virus och bakterier kan orsaka magsjuka. Ibland beror magont på att man är orolig eller stressad,
och på att magsäckens slemhinna är irriterad, till exempel av tobaksrökning eller alkohol. Hos
vuxna kan sjukdomar som magsår orsaka magont.
När vi reser utomlands kommer vi i kontakt med nya bakterier som vi inte är vana vid. Då kan
magen och tarmarna råka i obalans så att vi får diarré.
De som drabbas av anorexia, självsvält, blir sjukligt fixerade vid kroppsvikten och upplever sig
som tjocka trots att de är smala och väger onormalt lite. Bulimia, hetsätning, innebär bland annat
att den sjuke periodvis vräker i sig stora mängder mat och sedan kräks upp den.
Vid blindtarmsinflammation brukar det först göra ont mitt i magen. Sedan flyttar sig smärtan ofta
ner till höger i buken. Gallstenar kan bidas av salter i gallblåsan och kan orsaka smärta. Tarmvred
orsakas av stopp av matens passage genom tarmen och kan ha olika orsaker.
TESTA DIG SJÄLV
13.4
1 Näshålan, luftstrupen, luftrören och lungorna är våra andningsorgan.
2 Den stora muskel vi andas med kallas mellangärdet, diafragma.
3 I lungblåsorna sker utbytet av syre och koldioxid. Syre från den inandade luften tas upp av blodet
från lungblåsorna. Koldioxid från det syrefattiga blodet förs till lungblåsorna och andas sedan ut.
4 Vårt tal uppstår i struphuvudet där stämbanden sitter. När stämbanden spänns och luft strömmar
förbi börjar de vibrera och ljud bildas.
5 När mellangärdet (diafragman) dras ihop och rör sig nedåt utvidgas lungorna och luft sugs in. Vi
andas in. När vi andas ut slappnar musklerna i mellangärdet av. Då höjs mellangärdet och luft
pressas ut ur lungorna.
6 Encelliga organismer tar upp syre direkt genom sitt cellmembran. Maskar andas direkt genom
huden. Insekter har särskilda andningsrör i bakkroppen. Fiskar andas med gälar. Fåglars
andningsorgan består bland annat av lungor och luftsäckar. Delfiner har lungor och tar in luften
genom ett andningshål på huvudet.
 Om man har stor lungvolym kan man bli en bra långdistanslöpare eller skidåkare. Lungvolymen
kan mätas med en spirometer eller med en vattenfylld, litermärkt plastdunk nedsänkt i vatten som
man blåser in luft i genom en slang,
TESTA DIG SJÄLV
13.5
1 Näsans slemhinna renar den luft vi andas in från olika partiklar. Blodkärl i näsan värmer upp
luften och slemkörtlar fuktar den.
2 Flimmerhåren rengör luftrören genom att transportera upp slem, partiklar och föroreningar till
svalget.
3 Struplocket ska förhindra att mat hamnar i luftstrupen. När vi sväljer fälls struplocket ner och
täpper till luftstrupen. När vi andas är det öppet.
4 Förkylningar orsakas oftast av olika virus.
5 Rökning skadar luftrören och lungorna på många sätt. Tobaksröken förlamar flimmerhåren så att
rengöringen av luftrören blir mindre effektiv. Då får man lättare hosta och infektioner. Röken
innehåller också många cancerframkallande ämnen som bland annat kan leda till lungcancer.
Dessutom kan tobaksrökning orsaka flera andra lungsjukdomar.
6 Bihåleinflammation är en infektion i ansiktsskelettets luftfyllda hålrum, bihålorna.
7 Astma orsakar kramp och inflammation i de små luftrören. Slemhinnan svullnar och det bildas
mer slem än normalt i luftrören. Allt detta gör att det blir svårt att andas.
 Genom information.