Läkemedelsrester i naturen
En studie om hur mikrobiell aktivitet, växter och nedbrytning påverkas
Projektarbete 2011
Elin Tunander och Sofia Thorén
Handledare: Ola Nordqvist, Doktorander: Tobias Porsbring och Martin Eriksson
Sammanfattning
Projektarbetet har en ekotoxikologisk inriktning och dess laborativa del har utförts på Göteborgs Universitets institution för växt- och miljövetenskaper. Där har vi med hjälp av doktoranderna Tobias Porsbring och Martin Eriksson undersökt hur läkemedelsrester i avloppsslam
kan tänkas påverka växtligheten för två vanliga grödor, vete (Triticum aestivum) och solros
(Helianthus annuus) samt hur den mikrobiella aktiviteten i jorden påverkas.
Genom att tillsätta läkemedel i olika halter till odlingar av vete och solros har vi försökt simulera slamgödsling på ett odlat vete eller solrosfält. Utöver det satte vi 14 kontroller, som inte
innehöll några läkemedel. Under en månads period gjordes regelbundna mätningar och observationer. Vid försökets slut tog vi även jordprover för att undersöka hur den mikrobiella aktiviteten påverkats vid tillsättningen av läkemedel.
Fysiologiskt kunde vi inte se några skillnader mellan odlingarna i kontrollerna och odlingarna
som blivit gödslade med läkemedel. Däremot kunde vi se att den mikrobiella aktiviteten i jorden påverkats avsevärt.
Sofia och Elin
Sidan 1
2011-03-07
Innehållsförteckning
1. Inledning......................................................................................................................................... 3
2. Teori................................................................................................................................................ 4
2.1 Vete ........................................................................................................................................................... 4
2.2 Solros ........................................................................................................................................................ 4
2.3 Svampar .................................................................................................................................................... 4
2.4 Bakterier.................................................................................................................................................... 5
2.5 Antibiotika ................................................................................................................................................ 5
2.5.1 Ciprofloxacin.................................................................................................................................... 5
2.5.2 Tetracyklin ....................................................................................................................................... 5
2.6 Ketokonazol .............................................................................................................................................. 6
2.7 Läkemedlens väg till slammet................................................................................................................... 6
2.8 Funktionell redundans............................................................................................................................... 7
2.9 Nedbrytbara plastpåsar.............................................................................................................................. 7
2.10 Blomjord ................................................................................................................................................. 7
2.11 Pipettering ............................................................................................................................................... 8
2.12 Centrifugering ......................................................................................................................................... 8
2.13 Sonicator ................................................................................................................................................. 8
2.14 Ecoplates ................................................................................................................................................. 9
2.15 Spektrofotometer..................................................................................................................................... 9
2.15 Spektrofotometer................................................................................................................................... 10
2.16 MDS-analys av ecoplates ...................................................................................................................... 10
3 Material och metoder ................................................................................................................... 11
4 Resultat .......................................................................................................................................... 14
4.1 Diagram över mikrobiell aktivitet i förhållande till nivå av läkemedel................................................... 14
4.2 MDS-analys ............................................................................................................................................ 16
4.3 Ecoplates ................................................................................................................................................. 18
4.4 Vägning och mätning av vete och solros................................................................................................. 19
4.5 Nedbrytning av plastpåse ........................................................................................................................ 19
5 Diskussion...................................................................................................................................... 20
6 Slutsatser ....................................................................................................................................... 23
6 Källförteckning ............................................................................................................................. 24
6.1 Textkällor ................................................................................................................................................ 24
6.2 Bildkällor ................................................................................................................................................ 25
7 Bilagor............................................................................................................................................ 27
7.1 Resultat från samtliga ecoplates.............................................................................................................. 27
7.2 Resultat från samtliga mätvärden av vete och solros .............................................................................. 28
7.3 Resultat från samtliga mätvärden av nedbrytning av plastpåse............................................................... 35
Sofia och Elin
Sidan 2
2011-03-07
1. Inledning
Varje år skrivs 400 antibiotikarecept per 1 000 invånare ut i Sverige. Men allt läkemedel som
konsumeras tas inte upp av kroppen utan ometaboliserade rester utsöndras från kroppen och
förs via avloppssystemet till närmsta reningsverk. Dessutom slängs mängder med oanvända
läkemedel i toaletten som även de tillslut hamnar på reningsverket. En restprodukt från reningen är mycket bördigt, men också läkemedelshaltigt avloppsslam. Detta avloppsslam är
tänkt att användas som gödsel för våra åkermarker. Detta för att slammet som sagt är mycket
bördigt och för att det är ett relativt billigt gödningsmedel. Som det ser ut idag förekommer
slamgödsling i begränsad utsträckning då det kan bidra till negativa effekter på hälsan och
miljön. Vid odling av spannmålsprodukter används slam som gödningsmedel. Däremot får
inte slamgödsling brukas på mark där det odlas bär, potatis, rotfrukter eller grönsaker enligt
svensk lag.
Användning av slamgödsel kan ses som mycket riskfyllt då det är väldigt svårt att från början
veta konsekvenserna av gödslingen. Ett enskilt läkemedel kan vara ofarligt i sig men om läkemedlet blandas med ett annat kan det få stora och oanade effekter. Läkemedel är en unik
grupp av substanser eftersom de är designade för att vara biologiskt aktiva i små mängder.
Detta innebär att läkemedel kan utgöra ett potentiellt miljöhot även i mycket låga koncentrationer.
Eftersom vi idag i begränsad utsträckning återanvänder slammet som gödslingsmedel på
åkermarker tyckte vi att det skulle vara mycket intressant att försöka se effekterna av denna
typ av gödsling ur ett miljöperspektiv. Är effekterna och riskerna tillräckligt stora för att sluta
gödsla på detta sätt?
I framtiden hade det vart mycket intressant att undersöka hur mycket läkemedel växterna tar
upp i rotsystemet och hur mycket läkemedel vi får i oss genom att äta dessa grödor. På så sätt
hade man kunnat reflektera huruvida slamgödsling bidrar till uppkomst av multiresistenta
bakterier.
Vi vill passa på att säga tack till alla som vart delaktiga i vårt projektarbete. Tack till Tobias
Porsbring och Martin Eriksson, doktorander vid Göteborgs Universitets institution för växtoch miljövetenskaper för att ni hjälpt oss och försett oss med det material vi behövt för att
fullfölja projektet. Tack också till Ola Nordqvist, lärare vid Polhemsgymnasiet för att du tagit
dig tid att hjälpa oss framförallt med rapportskrivningen.
Sofia och Elin
Sidan 3
2011-03-07
2. Teori
2.1 Vete
Vete (Triticum aestivum) är en art i vetesläktet som hör till familjen
gräs. Det är en av den viktigaste vetearten som odlas idag. Det finns
ett stort antal sorter anpassade för olika odlingsförhållanden. Vete är
ettårig och odlas över hela världen. Det går både snabbt och enkelt att
odla vete. Sannolikheten för att fröna gror är relativt stor. Fröna har
flera användningsområden, framför allt som mat, men också som
djurfoder och bränsle.
Det odlas främst på norra halvklotet, i Asien, Europa och Nordamerika. I Sverige odlas vete huvudsakligen i de södra landskapen. Det
finns både vår- och höstvete. Det som skiljer dem åt är när på året det
sås. Plantan bildar först en lös tuva av långsmala enfärgat gräsgröna
blad. Efter några månaders tillväxt bildas de mycket högre och blombä- Figur 1. Vete [1]
rande skotten. Fröna är nötter, som sitter omgivna av högblad, så kallade agnar. De är samlade i 3-5 småax, som är samlade i större ax.
[1,2,3,28]
2.2 Solros
Solros (Helianthus annuus) är en vanligen mycket storväxt, ettårig ört
och är en art inom familjen korgblommiga växter. Den är gul till färgen
och kan bli upp till 3 meter hög. Blomkorgarna är stora, gula och bruna.
Solros blommar i augusti-september. Den kommer ursprungligen från
Mexiko. I Sverige odlas arten för att användas som prydnadsväxt samt för
fröna, vilka används bl.a. i bröd och ur vilka solrosoljor utvinns. Solrosor
är liksom vete enkelt att odla och det går snabbt. Dessutom är chansen att
fröna gror stor. [4,5,6,28]
Figur 2. Solros [2]
2.3 Svampar
Nedbrytare är en organismgrupp som bryter ned död organisk substans. Nedbrytare är bl.a. de
flesta bakterier och svampar och många mindre djur. Svampcellers cellväggar består oftast av
kitin, en kedja av sockermolekyler som innehåller kväveatomer. Ibland kan cellulosa förekomma också hos svampar, och ibland kan cellväggen saknas hos dem. Omkring 80 procent
av alla växter gynnas i sin tillväxt genom närvaron av svampar i marken. Denna symbios mellan svamp och växt där svamptrådar omger växtens rötter kallas mykorrhiza. Växten avger
kolhydrater till svampen, som livnär sig på dessa och svampen ger växten vatten och mineralämnen (svamptrådarna finns över en stor yta). [7,8,31]
Sofia och Elin
Sidan 4
2011-03-07
2.4 Bakterier
Bakterier är liksom svampar nedbrytare. De är encelliga
mikroorganismer och till skillnad från växt och djurceller är
bakterier utan cellkärna och andra organeller. Bakterier har
ofta en cellvägg. Cellväggen ger stadga åt cellen och skyddar
den mot yttre påfrestningar eller kemisk nedbrytning. Man
skiljer med avseende på bakteriernas form mellan kulformiga
(kocker), stavformiga (stavar, baciller) och spiralformade
bakterier (spiriller). Bakterieceller har förmågan att föröka sig
mycket snabbt genom celldelning. De finns i alla miljöer på
jorden som har en temperatur mellan -15°C till +113°C,
vatten och en lämplig energikälla. Även om bakterier för
människan ofta förknippas med infektioner så är långt Figur 3. En bakteriekultur odlad på en
agarplatta med näringsmedium har stått i
ifrån alla bakterier sjukdomsalstrande. I människokroppen ett trapphus i tio min. [6]
finns naturligt flera miljarder bakterier som har livsviktiga
funktioner. De hjälper bl.a. till med matsmältningen och
håller andra sjukdomsalstrande bakterier borta. Även växter är beroende av bakterier, som
frigör mineralämnen åt dem. [9,10,26,27,37]
2.5 Antibiotika
Antibiotika är ett samlingsbegrepp för de läkemedel som används för att behandla infektioner
som beror på bakterier. Man kan också drabbas av infektioner som beror på andra mikroorganismer, som virus eller svampar, men då används inte antibiotika.
Antibiotika skadar bakterieceller men inte mänskliga celler. För att kunna göra detta måste
antibiotika verka på de funktioner som skiljer bakteriers och människors celler åt. Den största
och mest använda gruppen av antibiotika hindrar bakteriens uppbyggnad av cellvägg. Bakterier utan cellvägg går sönder och dör. Andra vanliga angreppsmål är bakteriens förmåga att
tillverka olika proteiner. Varje år skrivs 400 antibiotikarecept per 1 000 invånare ut i Sverige.
[11,33]
2.5.1 Ciprofloxacin
Ciprofloxacin är ett antibiotikum tillhörande gruppen kinoloner. Kinoloner är en grupp antibiotika med bakteriedödande effekt. De verkar genom att hämma bakteriernas DNA-syntes.
Medlet är ett så kallat bredspektrumantibiotikum, vilket innebär att det verkar mot många
olika sorters bakterier. Det används huvudsakligen vid svårare urinvägsinfektioner. [12,13]
2.5.2 Tetracyklin
Tetracykliner är antibiotika som vissa aktinobakterier (grupp bakterier med varierande utseende, morfologi) producerar för att hämma tillväxten av konkurrerande bakterier. Detta gör de
genom att påverka bakteriernas proteinsyntes. Sedan 1945 har man utvunnit flera olika tetra-
Sofia och Elin
Sidan 5
2011-03-07
cykliner som kan användas som läkemedel vid bakterieinfektioner. Man har också utvecklat
syntetiska tetracykliner. Ca 60 % av given dos av Tetracyklin utsöndras i aktiv form i urinen
inom 24 timmar. [14,15,32]
2.6 Ketokonazol
Ketokonazol är ett svamphämmande läkemedel och används därmed som ett läkemedel för att
bekämpa svampinfektioner. Det verkar på svampcellens cellvägg och förstör cellväggen så att
cellens innehåll läcker ut och cellen dör. [16]
2.7 Läkemedlens väg till slammet
Figur 4. En översiktlig och förenklad bild av läkemedelssubstansers flöde i samhället. [7]
Som synes på bilden ovan tas inte allt läkemedel som konsumeras upp av kroppen utan ometaboliserade rester utsöndras från kroppen och förs via avloppssystemet till närmsta reningsverk. Dessutom slängs mängder med oanvända läkemedel i toaletten som även de tillslut
hamnar på reningsverket.
Sofia och Elin
Sidan 6
2011-03-07
På reningsverket går avloppsvattnet igenom tre olika reningssteg. Vid det första steget, den
mekaniska reningen avlägsnas större partiklar som t.ex. sand genom att partiklarna fångas upp
av ett filter eller sjunker till botten. Det andra steget kallas kemisk rening och då tillsätts kemikalier som fångar upp fosfater ur avloppsvattnet. Klumpar bildas av bl.a. fosfater och dessa
sjunker till botten och blir en del av slammet. I det sista steget, biologisk rening bryter mikroorganismer ner de organiska ämnena.
Efter att vattnet renats börjar en process att ta hand om det överblivna slammet. Slammet förtjockas för att sedan rötas i en rötkammare. Då bryts illaluktande ämnen ner och metangas
bildas. Efter rötningen avvattnas slammet och kan därefter spridas ut på vissa åkrar. Slammet
är mycket bördigt och ett relativt billigt gödslingsmedel. Användning av slamgödsel kan ses
som mycket riskfyllt då det är väldigt svårt att från början veta konsekvenserna av det läkemedelshaltiga gödslingsmedlet. Det är blandningen av många olika läkemedel som finns i
slammet som gör att slamgödsling är så oförutsägbart. Ett läkemedel kan förstärka effekten av
ett annat. Även läkemedel i mycket små mängder kan utgöra ett miljöhot då läkemedel är designade för att vara biologiskt aktiva i små mängder. Som det ser ut idag förekommer slamgödsling i begränsad utsträckning. Vid odling av spannmålsprodukter används slam som gödselmedel. Däremot får inte slamgödsling brukas på mark där det odlas bär, potatis, rotfrukter
eller grönsaker enligt svensk lag. [29,30,33,34]
2.8 Funktionell redundans
Funktionell redundans innebär att om mikroorganismer av en viss anledning slås ut kan dessa
ersättas av en annan grupp organismer som inte är lika känsliga för den sortens ”angrepp”.
[28]
2.9 Nedbrytbara plastpåsar
Nedbrytbara plastpåsar är påsar gjorda av nedbrytbar plast, dvs. plast som vid nedbrytning
endast blir biomaterial, vatten och koldioxid/metan. Nedbrytningen sker under vissa förutsättningar av temperatur, fuktighet, sol mm. Det tar naturen ca 10-20 år att bryta ner en sådan
påse, en vanlig plastpåse tar ca 400 år. Nedbrytbara plastpåsar förväxlas ofta med komposterbara påsar, vars nedbrytning tar ca 14 dagar. [35,36]
2.10 Blomjord
Blomjord används att plantera rumsväxter i. Det är viktigt att jorden innehåller ett allsidigt
näringsinnehåll. Blomjord innehåller oftast lera, sand, torvmull, kompostjord och lövjord i
olika proportioner. [25]
Sofia och Elin
Sidan 7
2011-03-07
2.11 Pipettering
En pipett är ett mycket viktigt laborationsredskap, med vars
hjälp man kan mäta upp och transportera en liten mängd vätska. Pipetten kan se ut på olika sätt, men något som de flesta
pipetter har gemensamt är att de fungerar genom att ett undertryck skapas i pipetten, vilket gör att vätska tränger upp för att
utjämna tryckskillnaden. Vätskan släpps ut genom att öka
trycket i pipetten. Pipetterna kan vara enkla redskap i form av
en glaspipett med gummipropp men kan också vara betydligt
mer komplicerade. Som t.ex. en automatpipett där den volym
som skall tas upp ställs in på pipetten. [24]
Figur 5. Multipipett
Figur 6. Olika automatpipetter
Figur 7. Glaspipetter med ”proppar” [3]
2.12 Centrifugering
Centrifugering (av centrifug) är en mekanisk metod för att med centrifugalkraftens hjälp separera icke blandbara vätskor från varandra eller fasta ämnen från en vätska eller gas.
För centrifugering kan roterande utrustning användas. Dessa kallas då för centrifuger. Vätskefyllda behållare, t.ex. eppendorfrör fästs till en roterbar skiva. Skivan börjar en rotation runt
sin egen axel som ger upphov till en centrifugalkraft. De tyngre partiklarna sedimenterar, dvs
sjunker till behållarens botten medan de lättare partiklarna fortfarande finns kvar i vätskan.
Bakterierna har för liten massa för att åka ner till bottnen. Centrifugen kan ställas in på olika
rotationshastigheter (varv/min). Desto snabbare rotation desto större centrifugalkraft och desto lättare partiklar sjunker till botten. [19,20,21]
2.13 Sonicator
Sonicator är en maskin som omvandlar en elektrisk signal till högfrekventa ljudvågor, oftast
ultraljud. Inom labbindustrin används den i flera olika syften, men vanligtvis för att bryta isär
Sofia och Elin
Sidan 8
2011-03-07
föreningar eller celler. Sonicatorn fylls med vatten och ett ämne, i en sluten behållare sänks
ner i vattenbadet. Ljudvågor sänds ut och träffar ämnet, vilket gör att biologiskt material släpper från ämnet och istället löses upp i vattnet som finns i den slutna behållaren. [18]
2.14 Ecoplates
Ecoplates är ett redskap som används för att undersöka den mikrobiella aktiviteten. Det görs genom
att tillsätta ett vattenprov till plattans 96 hål, eller
brunnar som var och en innehåller en kolkälla.
Totalt innehåller plattan 31 olika kolkällor, som
repeteras tre gånger. Dessutom tre brunnar vatten
som fungerar som kontroller. Anledningen till
varför kolkällorna repeteras är att tre olika replikat
skall kunna granskas. Beroende på vad för
organismer som tillsätts till brunnarna kommer
plattan att få ett karakteristiskt utseende. Desto mer
mikrobiell aktivitet desto starkare blir färgutveckling i
brunnen. Den mikrobiella aktiviteten beror på antalet
mikroorganismer samt hur aktiva de är. En analys av
plattans utseende säger därför väldigt mycket om
organismerna. Beroende på vilken typ av
mikroorganism som provet innehåller kommer de att
äta mer av vissa kolkällor, vilket resulterar i att vissa
brunnar har starkare färgutveckling än andra. Därför
kan man genom att analysera färgmönstret i vissa fall
uppskatta vilka typer av mikroorganismer som provet
innehåller. [17]
Figur 8. Bild på en ecoplate som
till höger är fylld med destillerat
vatten. Ingen aktivitet kan därför
observeras i dessa brunnar. De
högra brunnarna har mest färgutveckling och har därför även den
största mikrobiella aktiviteten.
Figur 9. Beskriver vilka kolkällor som finns i vilka brunnar på en ecoplate. [4]
Sofia och Elin
Sidan 9
2011-03-07
2.15 Spektrofotometer
Kolkällorna i en ecoplate får olika färg beroende på den mikrobiella aktiviteten. Man kan bestämma koncentration av vätskans färg genom att mäta hur mycket ljus vätskan absorberar.
En apparat som mäter hur mycket ljus ett prov absorberas kallas fotometer. Om man dessutom systematiskt kan variera våglängden, så att man kan få ett spektrum från provet, kallas
apparaten en spektrofotometer. En spektrofotometer är ett optiskt mätinstrument och mäter
hur mycket ljus som absorberas av ett ämne. Ju mer färg kolkällan har (högre koncentration),
desto mer ljus absorberas. [22,23]
Figur 11. En ecoplate sätts in i en spektrofotometer [9]
Figur 10. Variant av en spektrofotometer [8]
2.16 MDS-analys av ecoplates
MDS står för Multidimensional scaling. Analysen
används för att jämföra likheter och olikheter i data. I
en MDS-analys av ecoplates jämförs de olika mönstren som uppstått på plattorna av färgutvecklingen i
de olika brunnarna. Sedan plottas de olika behandlingarna utifrån hur lika de är varandra i sitt mönster.
Behandlingar som är lika varandra i sitt mönster
hamnar nära varandra på kartan och mer olika mönster längre från varandra. Trianglar som överlappar
varandra på den kartan hör alltså till behandlingar
som är ganska lika varandra i sitt mönster (eller "metaboliska profiler" utifrån hur de olika kolkällorna på
plattorna utnyttjats). [28]
Sofia och Elin
Sidan 10
Figur 12. Här har tre stycken replikat använts. Trianglarna har helt enkelt gjorts
genom att rita en linje mellan de tre olika
replikaten i varje behandling, därav trianglarna. Använder man istället fyra replikat
skulle fyrhörningar ha bildats.
2011-03-07
3 Material och metoder
Baserad på en tidigare undersökning om läkemedelsrester i Stockholms vattenmiljö valdes de
tre läkemedel som hittats i högst halter i slammet. Dessa valdes eftersom vi ville ha en så stor
effekt som möjligt och antog att de läkemedlen som var i högre halter hade en större påverkan
på växterna. Som diagrammet nedan visar har Ciprofloxacin hittats i allra högst halt, därefter
tetracyklin och ketokonazol. Vi valde att utgå från läkemedel i de halter som upphittats i Henriksdal (alltså den gröna stapeln nedan).
Figur 13. Diagram som beskriver den mängd av de läkemedel som hittats i avloppsslam från reningsverken i
Henriksdal och Bromma. De aktuella läkemedlen för vårt projekt har markerats med blått (de tre första). Vi har
utgått från de läkemedelsmängder som hittats i Henriksdals reningsverk (alltså de gröna staplarna). [7]
Från början erhölls läkemedlen i en blandning där läkemedelskoncentrationen inte överensstämde med de koncentrationer som upphittats i avloppsslammet från Henriksdals reningsverk. Koncentrationerna såg ut som följer:
Stam
Ciprofloxacin stam 1300 mg/l
Ketokonazol 420 mg/l
Tetracyklin 1280 mg/l
Med hjälp av formeln V1C1= V2C2 räknades den volym läkemedellösning ut som behövdes för
att få koncentrationer som överrensstämde med koncentrationen i våra olika nivåer. Den första nivån har samma läkemedelskoncentration som upphittats på Henriksdals reningsverk.
Den andra nivån har 10 ggr högre koncentration än den första och den tredje har 100 ggr högre än den första. Så
Sofia och Elin
Sidan 11
2011-03-07
Nivå 1
Ciprofloxacin 3,5 mg/l
Ketokonazol 1,4 mg/l
Tetracyklin 2,7 mg/l
Nivå 2
Ciprofloxacin 35 mg/l
Ketokonazol 14 mg/l
Tetracyklin 27 mg/l
Nivå 3
Ciprofloxacin 350 mg/l
Ketokonazol 140 mg/l
Tetracyklin 270 mg/l
Eftersom ketokonazol är svårlösligt i vatten tillsattes 238,6 µl metanol.
Fyrtio små burkar fylldes med ca 5 g blomjord vardera. För varje nivå gjordes tre likadana av
varje läkemedel. Detta för att det finns en sannolikhet att inte alla frön skulle växa. Fyra burkar blev kontroller och innehöll inga läkemedel. Burkarna märktes för att beskriva innehållet,
alltså vilket läkemedel burken innehöll samt vilken nivå och vilket replikat. Ett vetefrö samt
ett solrosfrö tillsattes till var och en av burkarna. Fröet trycktes ner ca 1 cm ner i jorden. Med
hjälp av en pincett lades en liten plastbit, som innan hade vägts, i varje burk.
Nivå 1
Nivå 2
Nivå 3
Ciprofloxacin
N1C1
N1C2
N1C3
N2C1
N2C2
N2C3
N3C1
N3C2
N3C3
Ketokonazol
N1K1
N1K2
N1K3
N2K1
N2K2
N2K3
N3K1
N3K2
N3K3
Tetracyklin
N1T1
N1T2
N1T3
N2T1
N2T2
N2T3
N3T1
N3T2
N3T3
Blandning
N1B1
N1B2
N1B3
N1B1
N1B2
N1B3
N1B1
N1B2
N1B3
Kontroller 1
2
3
4
Figur 14. Ett diagram över alla de
burkar som har odlats. 40 burkar allt
som allt.
Sofia och Elin
Sidan 12
2011-03-07
Figur 16. Burkarna stod under ljus i 12 h och i
ett svalt rum.
Figur 15. Burkarna försågs med
parafilm med små lufthål i.
Med hjälp av en automatpipett tillsattes läkemedlen ner i burkarna. Parafilm sattes över burkarna och små lufthål gjordes. Burkarna sattes in i ett rum med temperaturen 16° C under en
lampa som var tänd i 12 h för att simulera verkligheten utomhus. När växterna växts upp till
parafilmen togs denna bort.
Fyra mätningar gjordes med ca 1 veckas mellanrum mellan varje mätning. En linjal användes
för att mäta längden på vetet och solrosorna. Växterna vattnades ca 2 gånger i veckan.
Solrosorna mättes från jorden till dit bladen hade växt fram. Vetet mättes från jorden till toppen av det högsta strået.
Tio kontroller sattes med innehållande jord, vatten och metanol.
Växterna klipptes av vid jordytan och vägdes. Rötterna var kvar i jorden. Alla plastbitar togs upp ur jorden med hjälp av en pincett. Plastbitarna tvättades, torkades noggrant och vägdes därefter.
Med en pipett hälldes 15 ml vatten ner i varje burk med jord. Burkarna ställdes ner i en näthållare och sänktes ner i sonicatorn. Vattnet i
burkarna hälldes ner i provrör med så lite jord med så möjligt. En
centrifug användes. Centrifugen körde 3600 varv i min och använFigur 17. Burkarna sattes ner
des i 5 min. Med hjälp av en glaspipett överfördes vätskan som i Sonicatorn för att bakteriersamlats överst i provrören till petriskålar. Ett provrör till varje pet- na skulle frigöras från jorden
riskål.
till vätskan.
En multipipett användes för att föra över vätskan till ecoplates.
En platta för varje nivå av läkemedel. Plattavläsare som var
kopplad till en dator användes för att se resultatet av bakteriernas aktivitet.
Figur 18. Centrifug som användes. I bakgrunden ser man provrören som
skulle centrifugeras.
Sofia och Elin
Sidan 13
2011-03-07
4 Resultat
4.1 Diagram över mikrobiell aktivitet i förhållande till nivå av läkemedel
I de första 4 diagrammen har färgutvecklingen plottats ut mot koncentrationen av de olika
behandlingarna från resultatet av plattorna med kolkällor. Färgutvecklingen är proportionell
mot den mikrobiella aktiviteten, alltså desto mer färg desto mer mikrobiell aktivitet. De ifyllda svarta prickarna i diagrammet är kontroller och de tre olika prickarna för varje koncentration är våra tre replikat för varje nivå.
Figur 19.(14) Mikrobiell aktivitet i förhållande till den relativa halten av blandningen
Figur 20.(15) Mikrobiell aktivitet i förhållande till den relativa halten ciprofloxacin
Sofia och Elin
Sidan 14
2011-03-07
Figur 21.(16) Mikrobiell aktivitet i förhållande till den relativa halten ketokonazol
Figur 22.(17) Mikrobiell aktivitet i förhållande till den relativa halten tetracyklin
Sofia och Elin
Sidan 15
2011-03-07
4.2 MDS-analys
Figur 23.(18) MDS-analys av läkemedlena i nivå 1 och kontroller
Figur 24.(19) MDS-analys av läkemedlena i nivå 2 och kontroller
Sofia och Elin
Sidan 16
2011-03-07
Figur 25.(20) MDS-analys av läkemedlen i nivå 3 och kontroller
Figur 26.(21) MDS-analys av tetracyklin i de tre nivåerna och kontroller
Sofia och Elin
Sidan 17
2011-03-07
4.3 Ecoplates
Figur 27. De fyra första kontrollerna.
Figur 28.Ciprofloxacin nivå 1
Figur 29. Ciprofloxacin nivå 3
Figur 30. Tetracyklin nivå 1
Figur 31. Tetracyklin nivå 3
Sofia och Elin
Sidan 18
2011-03-07
Figur 32.(27) Ketokonazol nivå
1
Figur 33.(28) Ketokonazol nivå
3
Figur 34.(29) Blandning nivå 1
Figur 35.(30) Blandning nivå 3
För att se samtliga resultat; se bilagor 7.1
4.4 Vägning och mätning av vete och solros
Vetet och solrosorna har ibland växt och ibland inte. I de 4 första kontrollerna växte det upp
vete och solrosor i hälften av dem. Bland de 10 kontroller som sattes växte det upp vete och
solrosor i de flesta.
För att se samtliga resultat; se bilagor 7.2
4.5 Nedbrytning av plastpåse
Den slutliga vikten hos plastbitarna är väldigt olika. Vissa plastbitars vikt har gått upp, medan
andra har fått sänkt. Andra plastbitar ligger kvar på samma vikt som när projektet började.
För att se samtliga resultat; se bilagor 7.3
Sofia och Elin
Sidan 19
2011-03-07
5 Diskussion
Aktiviteten av blandningen tycks vara sänkt redan vid de halter som fanns i slammet, vilket
man ser i figur 19. Därefter minskar aktiviteten med stigande halter av de olika läkemedlen.
Om man jämför detta resultat med resultatet för hur blandningens mikrobiella aktivitet såg ut i
plattorna (ecoplates) stämmer detta bra överens. Nivå 3 (figur 35) visar tydligt en svagare färg
än nivå 1 (figur 34). Det visar alltså även här att det har blivit en sänkning av aktiviteten.
För ciprofloxacin (figur 20) har vi bara en tydlig sänkning av aktiviteten i den allra högsta
behandlingen (100 ggr mer än vad som hittats i slammet), vilket stämmer bra överens med
figur 29. Här har nästan all färg försvunnit. I figur 29 ser man även att det skett en minskning
av den mikrobiella aktiviteten hos bakterierna eftersom plattan (figur 28) inte har lika mycket
färg som kontrollerna (figur 27).
För ketokonazol har vi en ökning av aktiviteten, vilket visas tydligast i den allra högsta behandlingen (figur 19). Då ketokonazol är ett svamphämmande läkemedel kan svamparna ha
slagits ut. Detta lämnar fältet öppet för bakterierna. Dessutom kan bakterierna eventuellt fått
död svamp att äta på. Eftersom svampar lever i symbios med växter får svamparnas död en
negativ påverkan för växterna.
I figur 19 ser man en tydlig sänkt aktivitet redan vid den lägsta halten av tetracyklin, men sen
går det tillbaka till kontrollnivå. Resultatet från ecoplates visar även detta. Nivå 1 (figur 30)
visar mindre färg än nivå 3 (figur 31). Detta kan tolkas som något som kallas för "funktionell
redundans”, vilket innebär att det finns okänsliga bakteriestammar där som kan kompensera
för ett bortfall av känsliga bakterier vid låga tetracyklinhalter.
Redan i nivå 1 påverkas bakterierna av läkemedlen. Detta är den nivå av läkemedel som förekommer idag i slammet från Henriksdals reningsverk. Alltså är detta ett problem som finns
just nu och inte är i någon avlägsen framtid. Eftersom Sverige i en viss mån sprider ut slammet från reningsverket tas gifterna upp av växter och djur. Dessa växter och djur äter vi människor sedan och får därmed också i oss dessa ämnen. Antibiotika är utformat att inte förstöra
mänskliga celler, men om vi får i oss en blandning av flera olika läkemedel kan man inte veta
vad som påverkas i kroppen. Kroppens egna celler och bakterier kan påverkas negativt.
I figur 23, alltså där halterna av de olika läkemedlen överensstämmer med vad som hittats i
reningsverksslammet, kan man se att ciprofloxacin - och ketokonazol -behandlingarna överlappar med kontrollerna. Alltså tycks inte de läkemedlen påverkat bakterierna nämnvärt här
(se figurerna 20 och 21). Det som skiljer ut sig är de jordprover som fått tetracyklin och
blandningen, vilket också stämmer överens med att det är en generellt sett lägre total aktivitet
här. (se figurerna 19 och 22)
I figur 24 (10 ggr halterna i slammet) skiljer också ciprofloxacin ut sig från kontrollerna och
det tycks även som om ketokonazol är på väg bortåt. Figurerna 20 och 21 isar även att den
mikrobiella aktiviteten börjar skilja sig mer från kontrollerna. Ciprofloxacin sänker aktiviteten, medan ketokonazol börjar dra mer åt andra hållet (ökar aktiviteten).
Slutligen vid nivå 3 (figur 25) ligger kontrollerna kvar för sig själv skilt från de andra trianglarna. Här är det en ganska stor skillnad mellan framförallt de enskilda replikaten av cipro-
Sofia och Elin
Sidan 20
2011-03-07
floxacin, vilket visar sig genom att triangeln är ganska stor. Detta får i sin tur de andra trianglarna från de andra läkemedlen att framstå som ganska små.
För tetracyklin, som gav en sänkning av aktivitet endast i den lägsta halten, så har en särskild
analys gjorts av de olika nivåerna. Här har skillnader i mönster mellan de olika plattorna jämförts och studerats, och effekter på graden av generell färgutveckling (som varit med som en
faktor i graferna innan) ignorerats. Vad man kan se är att samtliga behandlingar skiljer ut sig
från kontrollerna. Det verkar alltså som att tetracyklin haft en påverkan, men den påverkan
verkar inte öka när vi ökar halten av tetracyklin. (se figur 22) Vad det beror på kan som har
nämnts innan, ha att göra med att okänsliga bakterier tagit över. Det kan antagligen också
bero på hur mycket tetracyklin som de faktiskt utsatts för. Det är möjligt att en hel del läkemedel varit uppbundet till jorden och inte direkt varit tillgänglig för bakterierna. Det skulle
innebära att även fast mer gift tillsatts har inte allt detta nått hela vägen fram.
Vad gäller blandningen så blir det svårt att försöka, utifrån effekterna av de enskilda läkemedlen, beskriva effekten. Detta eftersom ketokonazol verkar ha givit en stimuleringseffekt vilket
våra koncept för blandningsberäkningar inte kan hantera. Utifrån MDS-analyserna verkar det
som att blandningseffekten inte har "drivits" av ett enda av läkemedlen. Detta eftersom trianglarna för blandningen ofta ligger enskilt, åtminstone på nivå 1 och 3 (figurer 23 och 25). Skulle det vara ett enda läkemedel som hade varit verksamt skulle blandningstrianglarna ha överlappat med just det läkemedlet. Då blandningen inte tycks styras av något direkt specifikt läkemedel gör det väldigt svårt att göra riskbedömningar för hur olika blandningar kan påverka
naturen. Vi har använt oss av tre olika läkemedel. Redan där är det svårt att förutspå hur påverkan kan bli. Tänk då hur svår en bedömning av en blandning bestående av ett 20- tal olika
läkemedel blir.
Det är svårt att se något direkt mönster i hur vetet och solrosorna grodde och växte. Det är
antagligen slumpen som har avgjort vilka som växte och inte. För att kunna räkna ut ifall det
är slumpen eller läkemedlen som avgöra ifall vetet eller solrosorna växer behövs fler replikat.
I början av projektet gjorde vi fyra kontroller. Det var bara i hälften av dessa som vete och
solros grodde i. Det skulle alltså betyda att sannolikheten för att gro, både för vete och solros,
är 50 %. För att göra detta resultat mer ”pålitligt” gjorde vi 10 kontroller till.
För små burkar kan ha bidragit till att inte växterna inte fått tillräckligt med utrymme för att
växa och må bra på. Jorden med alla näringsämnen har kanske inte räckt till. Detta kan ha
påverkat växternas grobarhet.
Hur mycket och på vilket sätt växterna påverkats av läkemedlen är beroende av hur mycket
läkemedel som faktiskt tagits upp av rotsystemet. I vårt försök undersökte vi inte denna faktor. Vill man ha ett mer noggrant resultat borde man ha tagit hänsyn till detta i undersökningen.
Det är inte bara växterna som påverkas av hur mycket läkemedel som tas upp, utan bakteriernas aktivitet får också konsekvenser av detta. Tas mer läkemedel upp av växterna blir det
mindre kvar i jorden vilket påverkar bakterierna. Alltså kan det vara svårt att jämföra burkar
där det har växt olika mycket. I burkar där det har växt upp grödor har växterna tagit upp läkemedel i rotsystemet, (antar vi) medan i burkar där det inte har växt något har all läkemedelsubstanser blivit kvar i jorden och i sin tur påverkat bakterierna.
Sofia och Elin
Sidan 21
2011-03-07
Varför vi inte tog med rötterna vid vägningen gjorde vi av både praktiska skäl och för att få
ett mer rätt resultat i slutet. Dels för att det är jobbigt att få bort all jord från rötterna, vilket vi
måste få innan vägning. Det andra är att det kan vara svårt att skilja på solrosrötter och veterötter då rötterna är i en enda röra i in princip hela burken.
Rötterna kan stimulera bakteriernas aktivitet då rötter kan vara mat för bakterierna. Rötterna
kan även ge ifrån sig restämnen, såsom socker vilket i sin tur kan påverkar bakteriernas aktivitet så att den höjs.
Vi kan inte vara helt 100 % säkra på att blomjorden vi använde för att odla med var helt läkemedelsfri från början. Om man gör om detta i en framtida undersökning borde detta undersökas innan man börjar. I våra första diagram jämförde vi burkar med läkemedel med kontrollerna. Men eftersom kontrollerna hade fått samma blomjord i sig kan de också då vara felaktiga. Det måste inte bara varit läkemedel från början utan det kan ha funnits andra ämnen som
kan ha påverkat resultatet.
Eftersom behållarna inte varit helt tillslutna under hela projektet har antagligen bakterier tillkommit från luften, vilket kan leda till ett felaktigt resultat. Självklart har vi försökt använda
en så bra sterilteknik som möjligt men det är svårt att få det helt sterilt hela tiden.
Vi har inte kunnat bevisa att nedbrytningen av plastpåsen försämrades vid tillsättning av läkemedel eftersom plastbitarnas vikt var i stort sätt oförändrade vid försökets slut. En del av
plastbitarna vägde till och med mer efter än innan försöket. Det tyder på att vi inte lyckats
rengöra plastbitarnas ordentligt utan att en del jord fortfarande fanns kvar efter tvättningen.
Det kan hända att en liten del av plastbitarna brutits ner men att vi inte kunnat se detta eftersom den kvarvarande jordens vikt bidragit till ett felaktigt resultat. Det är därför svårt att se
någon konkret skillnad mellan nedbrytningen i kontrollerna och de olika nivåerna. Genom att
jämföra plastbitarna i kontrollerna med plastbitarna i nivå tre av läkemedelsblandningen verkar det som att det inte är någon skillnad alls vilket troligtvis innebär att ingen nedbrytning
skett.
Sofia och Elin
Sidan 22
2011-03-07
6 Slutsatser
Alla läkemedel för sig och blandningen påverkade den mikrobiella aktiviteten i alla nivåer,
men på olika sätt. Vissa läkemedel höjde aktiviteten, medan andra sänkte den. Det här gör att
det svårt att förutspå effekterna av en läkemedelsblandning.
Vårt resultat kunde inte påvisa att nedbrytningen av plastpåsen har påverkats av läkemedelssubstanserna.
Med stor sannolikhet har inte vetet och solrosfrönas växtlighet påverkats av läkemedlen.
Växtligheten verkar istället vara slumpartad.
Sofia och Elin
Sidan 23
2011-03-07
6 Källförteckning
6.1 Textkällor
[1] http://sv.wikipedia.org/wiki/Vete 2011-02-07
[2] http://linnaeus.nrm.se/flora/mono/poa/triti/tritaes.html 2011-02-07
[3] http://www.ne.se/lang/veten 2011-02-07
[4] http://sv.wikipedia.org/wiki/Solros 2011-02-07
[5] http://www.ne.se/kort/solros 2011-02-07
[6] http://linnaeus.nrm.se/flora/di/astera/helia/heliann.html 2011-02-07
[7] http://www.ne.se/enkel/cellv%C3%A4gg?i_h_word=svampcell 2011-02-04
[8] http://www.ne.se/kort/destruent?i_h_word=svampar+nedbrytare 2011-02-04
[9]
http://www.naturvetenskap.org/index.php?option=com_content&view=article&id=293&Itemi
d=298 2011-02-08
[10] http://sv.wikipedia.org/wiki/Cellv%C3%A4gg 2011-02-08
[11] http://www.1177.se/Fakta-och-rad/Rad-om-lakemedel/Antibiotika/#section-4 2011-0203
[12] http://sv.wikipedia.org/wiki/Ciprofloxacin 2011-02-03
[13] http://www.ne.se/school/kinoloner?i_h_word=ciprofloxacin 2011-02-03
[14] http://sv.wikipedia.org/wiki/Tetracyklin 2011-02-03
[15] http://www.srga.org/ABSPEC/2010/Tetracyklin%20100820.pdf 2011-02-03
[16] http://www.lakemedelsverket.se/malgrupp/Allmanhet/Lakemedel/Vad-ar-ettlakemedel/Lakemedelssubstanser/Ketokonazol-/ 2011-02-03
[17] http://www.biolog.com/pdf/eco_microplate_sell_sheet.pdf 2011-01-29
[18] http://www.ehow.com/how-does_5171302_sonication-work_.html 2011-02-07
[19] http://en.wikipedia.org/wiki/Centrifuge 2011-02-06
[20] http://en.wikipedia.org/wiki/Centrifugation 2011-02-06
Sofia och Elin
Sidan 24
2011-03-07
[21] http://www.ne.se/school/lang/centrifugering 2011-02-07
[22] http://www.ne.se/ljusabsorptionsspektrometri 2011-02-08
[23] http://www.solunetti.fi/se/solubiologia/spektrofotometria/ 2011-02-08
[24] http://www.scribd.com/doc/16871068/Laboratory-Equipments 2011-02-07
[25] http://www.ne.se/school/lang/blomjord 2011-02-09
[26] Mikrobiologi 3 ht10 ppt.- Ola Nordqvist & Bosse Widerberg, Polhemsgymnasiet 201102-09
[27] http://www.ne.se/bakterier 2011-02-09
[28] Porsbring, T. Muntligen (september 2010- januari 2011) Doktorand vid Göteborgs Universitets institution för växt och miljövetenskaper.
[29] Henriksson, A(1995). Gleerups NO Biologi. Malmö: Gleerups förlag. 2011-02-05
[30]
http://www.fass.se/LIF/produktfakta/artikel_produkt.jsp?NplID=19730831000068&DocType
ID=3&UserTypeID=0# 2011-02-03
[31] http://sv.wikipedia.org/wiki/Svampar#Ekologi 2011-02-10
[32] http://mesh.kib.ki.se/swemesh/show.swemeshtree.cfm?Mesh_No=B03.510.024 2011-0210
[33] http://www.gp.se/nyheter/goteborg/1.492623-antalet-resistenta-bakterier-okar 2011-0210
[34] http://www.dpes.gu.se/personal/larare_forskare/sara_brosche/ (september 2010-februari
2011)
[35] http://ladygreen.blogg.se/category/miljo-5.html 2011-02-11
[36] http://ekolivsmedel.blogspot.com/2010/09/450-ar-for-att-bryta-ner-plast.html 2011-0211
[37] http://www.lakemedelsvarlden.se/zino.aspx?articleID=601 2011-02-11
6.2 Bildkällor
[1] http://alt.tech.idealist.nu/2007/07/vete-vapen-och-virus/ 2011-02-08
[2] http://www.xn--trdgrdsvxter-hcbgk.com/blommor/solrosor.php 2011-02-08
[3] http://www.rofra.de/produkte/glaspipetten.htm 2011-02-05
Sofia och Elin
Sidan 25
2011-03-07
[4] http://www.biolog.com/pdf/eco_microplate_sell_sheet.pdf 2011-01-29
[5] Power point Mikrobiologi 3 - Ola Nordqvist & Bosse Widerberg lärare, Polhemsgymnasiet 2011-02-09
[6] Mikrobiologi 3 ht10 ppt.- Ola Nordqvist & Bosse Widerberg, Polhemsgymnasiet 201102-09
[7]http://www.stockholmvatten.se/commondata/rapporter/avlopp/Processer/lakemedelsrappor
t_slutrapport.pdf (september 2010-januari 2011)
[8] http://labins.wordpress.com/2007/08/23/hallow-dunia/ 2011-02-10
[9] http://i.ytimg.com/vi/zpsVFfkKdFM/0.jpg 2011-02-10
Om ingen referens anges är bilderna tagna av författarna själva
Sofia och Elin
Sidan 26
2011-03-07
7 Bilagor
7.1 Resultat från samtliga ecoplates
Figur 31 De fyra första kontrollerna
Figur 32 Ketokonazol nivå 1
Figur 33 Ketokonazol nivå 2
Figur 34 Ketokonazol nivå 3
Figur 35 Blandning nivå 1
Figur 36 Blandning nivå 2
Figur 37 Blandning nivå 3
Figur 38 Tetracyklin nivå 1
Figur 39 Tetracyklin nivå 2
Figur 40 Tetracyklin nivå 3
Figur 41 Ciprofloxacin nivå 1
Figur 42 Ciprofloxacin nivå 2
Figur 43 Ciprofloxacin nivå 3
Sofia och Elin
Sidan 27
2011-03-07
7.2 Resultat från samtliga mätvärden av vete och solros
Figur 44. Plantornas höjd i cm
Mätning 1
Ciprofloxacin
Nivå 1
1
2
3
solros
0.0
0.0
0.0
vete
0.0
0.0
3.0
cm
cm
cm
1
2
3
solros
0.0
2.0
2.5
vete
0.0
0.0
0.0
cm
cm
cm
1
2
3
solros
0.7
1.5
2.0
vete
0.0
0.0
0.0
cm
cm
cm
1
2
3
solros
0.0
3.0
0.0
vete
2.0
2.0
0.0
cm
cm
cm
1
2
3
solros
0.0
1.5
0.0
vete
0.0
0.0
3.0
cm
cm
cm
1
2
3
solros
0.0
0.0
1.5
vete
0.0
0.0
0.0
cm
cm
cm
1
2
3
solros
2.5
0.0
0.3
vete
0.0
0.0
2.0
cm
cm
cm
1
2
3
solros
0.1
0.0
0.5
vete
0.0
0.0
0.0
cm
cm
cm
1
solros
1.0
vete
0.0
cm
Nivå 2
Nivå 3
Ketokonazol
Nivå 1
Nivå 2
Nivå 3
Tetracyklin
Nivå 1
Nivå 2
Nivå 3
Sofia och Elin
Sidan 28
2011-03-07
2
3
0.0
1.0
0.0
0.0
cm
cm
1
2
3
solros
0.5
2.5
0.0
vete
0.0
0.0
0.0
cm
cm
cm
1
2
3
solros
0.2
2.0
0.4
vete
0.0
0.0
2.3
cm
cm
cm
1
2
3
solros
2.5
0.5
2.0
vete
0.0
0.0
0.0
cm
cm
cm
1
2
3
4
solros
1.0
0.1
0.0
0.0
vete
0.0
1.7
0.0
0.0
cm
cm
cm
cm
1
2
3
solros
0.0
0.0
0.0
vete
0.0
0.0
15.0
cm
cm
cm
1
2
3
solros
0.0
7.5
8.0
vete
0.0
1.0
4.5
cm
cm
cm
1
2
3
solros
6.0
7.0
9.0
vete
1.0
0.0
0.0
cm
cm
cm
1
2
3
solros
0.5
7.0
0.0
vete
15.0
9.5
0.0
cm
cm
cm
solros
vete
Blandning
Nivå 1
Nivå 2
Nivå 3
Kontroll
Mätning 2 27/10
Ciprofloxacin
Nivå 1
Nivå 2
Nivå 3
Ketokonazol
Nivå 1
Nivå 2
Sofia och Elin
Sidan 29
2011-03-07
1
2
3
0.0
5.5
0.0
0.0
10.0
17.5
cm
cm
cm
1
2
3
solros
0.0
0.0
6.0
vete
0.0
8.0
6.0
cm
cm
cm
1
2
3
solros
8.5
4.5
5.0
vete
10.0
8.5
14.5
cm
cm
cm
1
2
3
solros
5.5
0.0
6.0
vete
0.0
0.0
13.0
cm
cm
cm
1
2
3
solros
7.5
0.0
7.0
vete
0.0
10.0
0.0
cm
cm
cm
1
2
3
solros
10.5
10.0
5.5
vete
13.5
0.0
0.0
cm
cm
cm
1
2
3
solros
7.0
7.0
4.5
vete
0.0
3.0
13.0
cm
cm
cm
1
2
3
solros
7.5
7.0
7.5
vete
0.0
0.0
0.0
cm
cm
cm
1
2
3
4
solros
6.5
5.5
0.0
0.0
vete
0.0
14.0
0.0
0.0
cm
cm
cm
cm
Nivå 3
Tetracyklin
Nivå 1
Nivå 2
Nivå 3
Blandning
Nivå 1
Nivå 2
Nivå 3
Kontroll
Sofia och Elin
Sidan 30
2011-03-07
Mätning 3
Ciprofloxacin
Nivå 1
solros
Nivå 2
Nivå 3
vete
0
7
7,5
0 cm
8,5 cm
12 cm
solros
1
2
3
Ketokonazol
Nivå 1
vete
7
8
9
12,5 cm
0 cm
0 cm
solros
Nivå 2
vete
4
7
0
1
2
3
25 cm
14,5 cm
0 cm
solros
1
2
3
Nivå 3
vete
0
3,5
3
0 cm
13 cm
25,5 cm
solros
1
2
3
Tetracyklin
Nivå 1
vete
0
0
6
0 cm
19 cm
13,5 cm
solros
1
2
3
Nivå 2
vete
10
5,5
5
18 cm
17,5 cm
18 cm
solros
vete
1
2
3
7
0
6,5
vete
1
2
3
solros
8,5
0
7,5
solros
vete
Nivå 3
Sofia och Elin
0 cm
0 cm
25,5 cm
solros
1
2
3
Blandning
Nivå 1
vete
0
0
0
1
2
3
0 cm
0 cm
19 cm
0 cm
29 cm
0 cm
Sidan 31
2011-03-07
1
2
3
10,5
11,5
7,5
solros
7,5
7
4
vete
1
2
3
solros
vete
Nivå 2
Nivå 3
0 cm
13,5 cm
21 cm
1
2
3
9
8,5
8,5
solros
8,5
6
0
0
vete
1
2
3
4
1
2
3
solros
0.0
0.0
0.0
vete
0.0
0.0
25.0
cm
cm
cm
1
2
3
solros
0.0
8.0
7.5
vete
0.0
9.5
18.0
cm
cm
cm
1
2
3
solros
7.5
8.5
9.5
vete
14.8
0.0
0.0
cm
cm
cm
1
2
3
solros
5.0
7.5
0.0
vete
24.0
17.0
0.0
cm
cm
cm
1
2
3
solros
0.0
4.0
4.0
vete
0.0
16.5
25.0
cm
cm
cm
1
2
solros
0.0
0.0
vete
0.0
23.0
cm
cm
Kontroll
Mätning 4 15/11
Ciprofloxacin
Nivå 1
Nivå 2
Nivå 3
Ketokonazol
Nivå 1
Nivå 2
Nivå 3
Sofia och Elin
20,5 cm
0 cm
0 cm
0 cm
0 cm
0 cm
0
0
20,5
0
Sidan 32
cm
cm
cm
cm
2011-03-07
3
6.0
15.5
cm
1
2
3
solros
10.5
6.0
5.0
vete
19.0
18.5
20.0
cm
cm
cm
1
2
3
solros
8.0
0.0
6.5
vete
0.0
0.0
21.0
cm
cm
cm
1
2
3
solros
8.0
0.0
7.5
vete
0.0
30.0
0.0
cm
cm
cm
1
2
3
solros
11.0
12.0
7.5
vete
22.0
0.0
0.0
cm
cm
cm
1
2
3
solros
8.0
7.5
4.5
vete
0.0
16.0
21.5
cm
cm
cm
1
2
3
solros
9.0
9.0
8.5
vete
0.0
0.0
0.0
cm
cm
cm
1
2
3
4
solros
8.0
6.0
0.0
0.0
vete
0.0
21.0
0.0
0.0
cm
cm
cm
cm
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
solros
0.5
0.0
0.1
0.0
0.0
0.5
0.0
0.0
0.1
0.0
vete
0.0
0.0
0.0
1.0
0.0
0.0
0.0
0.0
0.0
0.5
cm
cm
cm
cm
cm
cm
cm
cm
cm
cm
Tetracyklin
Nivå 1
Nivå 2
Nivå 3
Blandning
Nivå 1
Nivå 2
Nivå 3
Kontroll
Kontroll (efter 1 v)
Sofia och Elin
Sidan 33
2011-03-07
Figur 45 Plantornas slutgiltiga vikt i gram
Ciprofloxacin
nivå 1
1
2
3
solros
0.0
0.0
0.0
nivå 2
solros
vete
0.0
0.0
0.1849
g
g
g
vete
1
2
3
0.5795
0.8002
0.0338
0.0923
0 g
g
g
1
2
3
solros
0.3095
0.7575
0.7461
vete
0.0760
0.0
0.0
g
g
g
Ketokonazol
nivå 1
1
2
3
solros
0.2861
0.4379
0.0
vete
0.1857
0.0758
0.0
g
g
g
1
2
3
solros
0.0
0.1985
0.1760
vete
0.0
0.1104
0.1970
g
g
g
1
2
3
solros
0.0
0.0
0.5476
vete
0.0
0.2010
0.0748
g
g
g
1
2
3
solros
0.5082
0.4925
0.3375
vete
0.0936
0.1113
0.1276
g
g
g
1
2
3
solros
0.6158
0.0
0.4494
vete
0.0
0.0
0.1127
g
g
g
1
2
3
solros
0.6545
0.0
0.6372
vete
0.0
0.2102
0.0
g
g
g
1
2
3
solros
0.3686
0.7024
0.4961
vete
0.1348
0.0
0.0
g
g
g
nivå 3
nivå 2
nivå 3
Tetracyklin
nivå 1
nivå 2
nivå 3
Blandning
nivå 1
Sofia och Elin
0
Sidan 34
2011-03-07
nivå 2
1
2
3
solros
0.3780
0.5400
0.1863
vete
0.0
0.0699
0.1372
g
g
g
1
2
3
solros
0.5598
0.5202
0.5973
vete
0.0
0.0
0.0
g
g
g
1
2
3
4
solros
0.7235
0.2891
0.0
0.0
vete
0.0
0.1437
0.0
0.0
g
g
g
g
nivå 3
Kontroll
7.3 Resultat från samtliga mätvärden av nedbrytning av plastpåse
Figur 46 Plastbitarnas vikt i mg före och efter projektet
Ciprofloxacin
Nivå 1
Nivå 2
Nivå 3
prov 1
8.4
7.5
7.6
prov 2
7.1
7.9
7.1
prov 3
9.4
7.6
9.6
mg
mg
mg
Ketokonazol
Nivå 1
Nivå 2
Nivå 3
prov 1
8.1
7.7
8.5
prov 2
8.1
8.3
8.8
prov 3
7.4
8.8
7.6
mg
mg
mg
Tetracyklin
Nivå 1
Nivå 2
Nivå 3
prov 1
7.7
7.5
8.5
prov 2
8.1
8.2
9.6
prov 3
7.4
8.2
7.4
mg
mg
mg
Blandning
Nivå 1
Nivå 2
Nivå 3
prov 1
8.1
7.1
7.1
prov 2
7.4
6.9
7.9
prov 3
8.2
7.2
8.4
mg
mg
mg
8.4
7.3
7.4
8.0
mg
mg
mg
mg
prov 1
6.6
7.3
prov 2
6.8
8.2
prov 3
9.4
7.7
mg
mg
Kontroll
1
2
3
4
Ciprofloxacin
Nivå 1
Nivå 2
Sofia och Elin
Sidan 35
2011-03-07
Nivå 3
7.6
7.2
9.8
mg
Ketokonazol
Nivå 1
Nivå 2
Nivå 3
prov 1
7.9
7.7
8.8
prov 2
9.0
8.4
10.1
prov 3
7.3
8.9
7.7
mg
mg
mg
Tetracyklin
Nivå 1
Nivå 2
Nivå 3
prov 1
8.0
7.2
8.7
prov 2
8.1
8.4
9.4
prov 3
7.6
8.7
7.6
mg
mg
mg
Blandning
Nivå 1
Nivå 2
Nivå 3
prov 1
8.6
7.1
7.1
prov 2
8.4
6.9
7.9
prov 3
8.3
7.6
8.0
mg
mg
mg
8.0
8.5
7.5
8.3
mg
mg
mg
mg
Kontroll
1
2
3
4
Sofia och Elin
Sidan 36
2011-03-07
