Upplevelser av att leva
med diabetes mellitus typ
2
Lina Forsander och Louise Nilsson
Examensarbete, 15 hp, kandidatuppsats
Omvårdnad
Jönköping, januari 2016
Experiences of living with type 2
diabetes
Lina Forsander och Louise Nilsson
Examination paper, 15 credits, bachelor degree
Nursing science
Jönköping, january 2016
Sammanfattning
Diabetes typ 2 är en kronisk sjukdom som ökar över hela världen. Orsakerna till
diabetes kan relateras till livsstil. En litteraturöversikt gjordes där elva artiklar med
kvalitativ design granskades och analyserades. Syftet var att beskriva upplevelser av
att leva med diabetes mellitus typ 2. I resultatet framkom fyra kategorier: att känna
rädsla inför framtiden, känslomässiga konsekvenser av att leva med diabetes typ 2,
vikten av att ha tillräcklig kunskap och att må bättre genom förändrade kost- och
motionsvanor. I de olika kategorierna beskrevs upplevelser av att diagnostiseras med
diabetes mellitus typ 2 som en kamp mellan liv och död och som att de befann sig på
en väg utan återvändo. När en person diagnostiserats med diabetes måste en rad
livsstilsförändringar ske, bland annat så krävdes ofta förändringar av kost- och
motionsvanor. Personerna upplevde sig ha tvivelaktig och ytlig kunskap om deras
sjukdom, vilket tillsammans med livsstilsförändringarna genererade i en känsla av
ensamhet. Slutsatsen är att om information ges utifrån personens behov skulle
egenvården förbättras och ge en känsla av förståelse och välmående.
Nyckelord: diabetes typ 2, egenvård, information, livsstilsförändringar, upplevelser.
Summary
Type 2 diabetes is a chronic disease that is increasing worldwide. The causes of
diabetes may be related to lifestyle. A literature review was made and eleven articles
with qualitative design were reviewed and analyzed. The aim was to describe the
experiences of living with diabetes mellitus type 2. The result showed four categories:
to feel fear of the future, emotional consequences of living with type 2 diabetes, the
importance of having sufficient knowledge and feel better by changing eating and
exercise habits. The categories described experiences of being diagnosed with type 2
diabetes mellitus as a struggle between life and death, and they found themselves on
a road of no return. When a person is diagnosed with diabetes, a number of lifestyle
changes occur, among other things, changes in diet and exercise habits was required.
They experienced doubtfully and superficial knowledge of their disease, which,
together with lifestyle changes generated a feeling of loneliness. The conclusion is
that if information is based on the person's needs, self-care would improve and give a
sense of understanding and well-being.
Keywords: diabetes type 2, experiences, information, lifestyle changes, self-care.
Innehållsförteckning
Inledning.....................................................................................................................1
Bakgrund.....................................................................................................................1
Kronisksjukdom........................................................................................................................................................1
Diabetesmellitustyp2............................................................................................................................................1
Personcentreradomvårdnad................................................................................................................................2
Egenvård…………………………………………………………………………………………………………………………………….3
Syfte..............................................................................................................................5
Materialochmetod..................................................................................................5
Design............................................................................................................................................................................5
Urvalochdatainsamling.........................................................................................................................................5
Dataanalys....................................................................................................................................................................6
Etiskaöverväganden................................................................................................................................................6
Resultat........................................................................................................................7
Attkännarädslainförframtiden.........................................................................................................................7
Känslomässigakonsekvenseravattlevameddiabetestyp2....................................................................7
Viktenavatthatillräckligkunskap....................................................................................................................8
Attmåbättregenomförändradekost-ochmotionsvanor..........................................................................9
Diskussion...............................................................................................................10
Metoddiskussion......................................................................................................................................................10
Resultatdiskussion..................................................................................................................................................11
Slutsatser.................................................................................................................13
Kliniskaimplikationerochfortsattforskning...............................................................................................13
Referenser..................................................................................................................
Bilagor............................................................................................................................
Bilaga1.Hälsohögskolansgranskningsprotokollförkvalitativaartiklar................................................
Bilaga2.SökningidatabasenCINAHL...................................................................................................................
Bilaga3.SökningidatabasenPubMed..................................................................................................................
Bilaga4.Artikelmatris................................................................................................................................................
Inledning
Diabetes är en sjukdom som ökar mer och mer. År 2030 tros det finnas 366 miljoner
människor med diabetes runt om i världen (Wild, Roglic, Green, Sicree & King,
2004). När en person diagnostiseras med en kronisk sjukdom som diabetes innebär
det förluster i det dagliga livet. Som kroniskt sjuk finns en risk för en mängd
konsekvenser och förändringar i det dagliga livet och det påverkar inte endast
personen med sjukdomen i fråga utan även de närstående (Bartol, 2012). Vid
diabetes mellitus typ 2 anses det viktigt med information och att personen förstår hur
livsstilen påverkade sjukdomen. Genom att öka kunskapen om sjukdomen kan
komplikationerna minska och personerna blev mer delaktiga i sin egenvård (DavisBoyskins, 2014).
Bakgrund
Kronisk sjukdom
Enligt världshälsoorganisationen (WHO) är kronisk sjukdom ett hälsotillstånd som
kräver omsorg under flera år eller årtionden och som har ett långsamt
sjukdomsförlopp med en gradvis försämring (WHO, 2002). Diabetes är en sjukdom
som både WHO klassificerar som en kronisk sjukdom (WHO, 2006). Kroniska
sjukdomar kan leda till en rad utmaningar i vardagen. De kan vara av både psykisk,
fysisk och social art och leda till obalans inte bara hos personen utan även hos familj
och vänner (Wagner et al., 2001). Vid vård av diabetes och andra kroniska sjukdomar
är målet att förhindra och lindra lidande. Vidare eftersträvas gynnsamma
förhållanden trots sjukdom för att uppnå ett välbefinnande. För att öka
välbefinnande krävs det att personen får information och stöd att hantera sin
sjukdom (Lindholm, 2009).
Diabetes mellitus typ 2
Diabetes mellitus typ 2 är en ärftlig och kronisk sjukdom där övervikt, stigande ålder
och avsaknad av fysisk aktivitet är komponenter som ökar risken för att få
sjukdomen. I många fall leder sjukdomen till funktionsnedsättning (Lu, Li & Arthur,
2014). Vid diabetes typ 2 räcker mängden insulin inte till för att mätta kroppens
behov. Det beror framförallt på två olika saker, dels att kroppen inte kan svara med
en ökad insulinproduktion när blodsockerhalten i kroppen ökar, dels att vävnaderna i
kroppen inte kan utnyttja det insulin som redan finns. Det betyder att kroppen
behöver en större mängd insulin för att öppna cellen så att den kan ta emot blodets
socker. Symtom på sjukdomen kan vara: törst, stora urinmängder, synrubbningar
och ibland infektioner. För att diagnosen skall kunna ställas måste personen ha
kroniskt förhöjda blodsockervärden (Lindholm, 2009).
1
Behandling
Diabetes typ 2 kan behandlas genom att förändra kost- och motionsvanor. Med
kostbehandling kan en normalisering av blodsockernivåerna ske och behovet av det
egna insulinet kan minska. Kostbehandlingen leder även till minskad risk för
komplikationer som bland annat blodtrycksförhöjning och rubbningar i
fettmetabolism, koagulation och fibrinolys. Därför är det viktigt att personen får
information om kost och kostbehandling. Det är bra att undvika mat som innehåller
mycket socker (Clark, 2014). Hälsosam mat har visat sig innehålla ämnen som ökar
serotoninhalten i kroppen. Serotonin är ett ämne som ökar välbefinnandet och
minskar risken för bland annat depression (Boylan, 2007).
Vid diabetes typ 2 är regelbunden fysisk aktivitet en viktig komponent eftersom det
ökar upptaget av glukos i musklerna, insulinkänsligheten ökar samt att
insulinresistensen minskar. Det kan leda till att insulinbehandling inte behövs. Fysisk
aktivitet anses även öka välbefinnandet (Clark, 2014). Tillsammans med
sjuksköterskan kan en form av träning och kostprogram som passar personens behov
hittas. Om personen har diagnostiserats i ett tidigt stadie kan fysisk aktivitet leda till
att symptomen minskar och i vissa fall försvinna helt. En kombination av att förändra
både kost och aktivitet är att rekommendera. Om ovanstående livsstilsförändringar
inte skulle ha tillräckligt stor påverkan på personens blodsocker sätts
läkemedelsbehandling i form av perorala antidiabetika och/eller insulin in. Det är
något som förr eller senare händer vid diabetes typ 2 (Gillies et al., 2007).
Komplikationer
Vid långvarig diabetes uppkommer olika kärlkomplikationer. Det leder till negativ
påverkan på ögon, njurar och nervsystemet. Det ger ökad risk för tilltäppning i
hjärtats och hjärnans blodkärl och diabetiska fotsår. Tandlossning och ledbesvär är
även komplikationer som kan tillkomma hos personer med diabetes typ 2 (Fowler,
2008).
Personcentrerad omvårdnad
Personcentrerad omvårdnad handlar om att se bortom sjukdom, åldrande, symtom
och beteende. Det handlar även om att involvera personen och öka delaktigheten. Det
kan i sin tur leda till att vården upplevs mer trygg (Davis-Boyskins, 2014).
I personcentrerad omvårdnad riktas fokus bort från patient-begreppet där personen
ses som en passiv del i vården och istället fokuseras det på person-begreppet där
personen har en aktiv roll i vården och besluten som fattas. Det har visat sig ha
positiva effekter när det kommer till samarbetet mellan patient och vårdpersonal,
behandlingsplaner och hälsoresultat. Det ökar även tillfredsställelsen hos personen.
Begreppet personcentrerad belyser vikten av att känna till personen bakom patienten
med känslor, vilja och behov för att aktivt kunna engagera personen i sin vård.
Personens berättelse blir grunden för vården och beskriver sjukdomen, symtomen
och den påverkan på livet som sjukdomen ger. Enbart inbjudan till att berätta sin
2
historia ger personen ett budskap om att dennes känslor, erfarenheter och tro är
viktig. I vården av kroniskt eller långvarigt sjuka till exempel vid vård av personer
med diabetes ska hänsyn tas till personens livsstil, tro, värden och hälsoproblem
(Ekman et al., 2011).
I personcentrerad omvårdnad ingår det att ge adekvat information om en persons
sjukdom. Informationen ökar kunskapen om den egna hälsan samt förbättrar
kvalitén och säkerheten inom vård och omsorg. Det ökar även tillfredsställelsen och
förbättrar egenvårdsförmågan. Information om sjukdomen ökar automatiskt
personens delaktighet i vården (Davis-Boyskins, 2014). Delaktigheten bygger på
partnerskap och att personens berättelse sparas genom att den dokumenteras väl, det
visar en tillit och öppenhet gentemot personen som berättat den (Ekman et al., 2011).
När personer diagnostiseras med diabetes typ 2 kräver det till en början en del hjälp.
För att de så småningom självständigt ska kunna leva med sin diabetes behöver de
hjälp med att acceptera sin sjukdom. De behöver även kunskap och information från
vårdpersonal, dels om komplikationer samt vad deras sjukdom innebär och dels om
vad de skall äta och hur de ska motionera (Nair, 2007). Genom att informera och
involvera personerna ökar kunskapen om sjukdomen, komplikationer minskar och
personerna blir mer delaktiga i sin egenvård (Davis-Boyskins, 2014).
Egenvård
Egenvård är en hälso- och sjukvårdsåtgärd som en person själv kan utföra eller utför
med hjälp av någon annan (Berne & Sörman, 2009). Syftet med egenvård är att
personen ska leva ett liv som minskar risken för att sjukdom och skada uppstår.
Personen ska ta ett ansvar för sin läkemedelsterapi och behandling. Vid diabetes
innebär det även att sköta sin behandling i det dagliga livet och att vara medveten om
risken med komplikationer (Berne & Sörman, 2009).
Orem (2001) har tagit fram en egenvårdsteori som beskriver hur en person gör för att
upprätthålla sin hälsa. Aktiviteterna är sådana som sker i det dagliga livet och som
personen sällan tänker på. Handlingarna kräver att personen har kunskap om vad
som behövs för att uppnå en god vård vid en kronisk sjukdom. För detta krävs
patientutbildning. Behovet av egenvård varierar beroende på ålder, livserfarenhet och
hälsotillstånd.
Variationen av hur man hanterar sin sjukdom och egenvård vad det gäller personer
med diabetes beror på synen på egenvärde kopplat till hälsa. Det kan påverka kost
och motion, blodsockerkontrollerna och följsamhet till läkemedelsbehandling. En
person med sämre sjukdomshantering bör få hjälp med detta för att kunna utföra en
god egenvård (Collins, Bradley, O’Sullivan & Perry, 2009).
Hur en person väljer att anpassa sig efter sin sjukdom varierar. En del antar en
hälsosam livsstil och anpassar sitt liv efter de nya förutsättningarna. De väljer att inte
se diabetes som en sjukdom utan som ett tillstånd som de måste hantera. Denna
grupp kontrollerar sitt blodsocker, planerar måltiderna och ifrågasätter egenvården
3
(Collins et al., 2009). Orem (2001) definierar detta som egenvårdskapacitet och det
innebär att kunna sköta sin egenvård självständigt eller med hjälp.
Vidare finns det en grupp personer som väljer att vara passiva till sin sjukdom.
Personerna sköter sin egenvård men med hjälp av anhöriga och om en förändring ska
ske möter det motstånd. De föredrar struktur av medicinering och kost (Collins et al.,
2009). Detta är enligt Orem (2001) definitionen av egenvårdsbegränsningar som
består av förmågan att bedöma, att utföra handlingar som ger resultat och att fatta
självständiga beslut.
Den sista gruppen som beskrivs av Collins, Bradley, O’Sullivan & Perry (2009) är
personer som inte antar en hälsosam livsstil. Det saknas brist på planering,
anpassning och bedömning. Motivationen till att förändra sin livsstil finns inte, även
om medvetenheten om att det är nödvändigt finns. Enligt Orem (2001) behövs i
sådana situationer professionell hjälp av vårdpersonal.
4
Syfte
Syftet var att beskriva upplevelser av att leva med diabetes mellitus typ 2.
Material och metod
Design
Metoden för examensarbetet var en litteraturöversikt. Enligt Forsberg och
Wengström (2013) kan syftet med en litteraturöversikt vara att sammanställa,
beskriva och analysera fakta inom ett specifikt område. Både kvalitativa och
kvantitativa artiklar kan användas. Då syftet med denna översikt var att beskriva
upplevelser av att leva med diabetes typ 2 valdes artiklar med en kvantitativ metod
bort eftersom upplevelser inte kan mätas (Forsberg & Wengström, 2013).
Urval och datainsamling
Ett inklusionskriterie inför sökningen av artiklar var att de skulle handla om personer
med diabetes typ 2 och olika aspekter av att leva med sin sjukdom. I sökningen
inkluderades både män och kvinnor. Begränsningarna var att artiklarna skulle vara
på engelska och att de inte fick vara äldre än tio år. Ett exklusionskriterie var att
deltagarna inte fick vara yngre än 18 år. Även de artiklar som ansågs ha en irrelevant
titel för syftet valdes bort. Det sista exklusionskriteriet var att deltagande i studierna
inte fick ha en kognitiv nedsättning. Artiklarnas kvalitet granskades genom ett
protokoll (bilaga 1). Det vanligaste skälet till att artiklar valdes bort var att de inte
svarade mot syftet eller att det förekom dubbletter.
Inför litteraturöversikten har artiklar sökts i databaserna CINAHL och PubMed.
Databasen CINAHL omfattar artiklar inom bland annat omvårdnad, biomedicin och
arbetsterapi och PubMed innehåller artiklar inom olika områden som medicin och
omvårdnad (Forsberg & Wengström, 2013).
Den första sökningen gjordes på CINAHL i augusti (bilaga 2) med sökorden diabetes
type 2 AND life. Sökningen gav 56 artiklar där samtliga titlar och tio abstracts sedan
lästes. Av dessa abstracts granskades och användes tre artiklar. Sökning nummer två
gjordes med orden diabetes type 2 AND lifestyle för att se om ytterligare relevanta
artiklar hittades. Den sökningen gav 43 artiklar där samtliga titlar och 13 abstracts
lästes. Här granskades och användes två artiklar. Vid den tredje sökningen där
sökorden diabetes mellitus type 2 AND experience AND qualitative AND adults
användes hittades 30 artiklar där samtliga titlar lästes. Av de två abstracts som sedan
lästes exkluderades båda dessa artiklar eftersom de inte svarade på studiens syfte. I
den fjärde sökningen användes sökorden diabetes type 2, AND experience AND
qualitative och då hittades 41 artiklar där 41 titlar lästes. Vidare lästes fem artiklar
och en artikel granskades och användes. Den sista sökningen i CINAHL gjordes med
sökorden diabetes type 2 AND self-care AND qualitative. Sökningen gav 64 artiklar
där alla titlar och sedan sju abstracts lästes. Av dessa granskades och användes en
5
artikel. De övriga exkluderades då de inte överensstämde med studiens syfte eller de
inklusions- och exklusionskriterier som fanns.
Den sjätte sökningen gjordes i PubMed (bilaga 3) under september månad. Sökorden
som användes var diabetes type 2, AND experience, AND qualitative och då hittades
92 artiklar där alla titlar lästes. Vidare lästes 20 abstracts och fem av dessa artiklar
granskades, en artikel användes. I den sista sökningen användes sökorden diabetes
type 2, AND experience, AND qualitative, AND life och då hittades 30 artiklar. Trettio
titlar lästes och sedan tio abstracts varav fyra artiklar granskades och tre av dessa
användes. Totalt användes elva kvalitativa artiklar i litteraturöversikten.
Sökord som användes var: adults, diabetes mellitus type 2, diabetes type 2,
experience, life, lifestyle, self-care och qualitative.
Dataanalys
Datamaterialet analyserades utifrån en kvalitativ analysmodell enligt Fribergs
femstegsmodell (2012). Det första steget i modellen var att utvalda artiklar lästes
enskilt ett antal gånger av båda författarna för att få en tydlig och klar uppfattning av
innehållet. För att vara säkra på att innehållet av artiklarna uppfattats på liknande vis
diskuterades och sammanfattades dessa tillsammans. Under granskningen
kontrollerades artiklarnas innehåll mot det tänkta syftet (Forsberg & Wengström,
2013). I det andra steget gjordes individuellt markeringar i artiklarna av meningar
som var relevanta för syftet. Meningarna handlade om upplevelser av att leva med
diabetes typ 2. I det tredje steget sammanställdes resultatet utifrån de markerade
meningarna. I det fjärde steget kortades meningarna ned till enstaka ord så att de
blev mer lätthanterliga. De klistrades sedan in i ett tomt dokument för att få en
klarare översyn. Orden parades ihop och jämfördes för att finna likheter och
skillnader. Slutligen bildades fyra kategorier. I Fribergs femte och sista steg ingår
även att skriva den fullständiga texten som presenteras i resultatet (Friberg, 2012).
Etiska överväganden
När en litteraturöversikt skapas är det viktigt att ha i beaktning att den ska vara etiskt
korrekt. Det innebär att den ska ha undersökt relevanta frågor, genomförts på ett
etiskt vis och att den har en god vetenskaplig kvalité. En etiskt korrekt studie ska
tillfredsställa den enskilda individen, professionen och samhället (Kjellström, 2012).
Om inte artiklarna och resultatet redovisas så kan studien inte klassas som etiskt
korrekt eftersom all data inte finns tillgänglig (Forsberg & Wengström, 2013). Alla
artiklar som användes i litteraturöversikten var granskade och godkända av en etisk
kommitté. Kunskaper och erfarenheter om diabetes typ 2 fanns innan
litteraturöversikten påbörjades genom tidigare yrkeserfarenheter.
6
Resultat
Resultatet bestod av fyra kategorier; “Att känna rädsla inför framtiden”,
“Känslomässiga konsekvenser av att leva med diabetes typ 2”, “Vikten av att ha
tillräcklig kunskap” och “Att må bättre genom förändrade kost- och motionsvanor”.
Att känna rädsla inför framtiden
Diabetes är en sjukdom som i många fall kräver livsstilsförändringar. Personer som
lever med diabetes mellitus typ 2 ville ha ett så normalt liv om möjligt men tvingades
tänka på konsekvenserna av sitt handlande för att undvika komplikationer till följd av
sin sjukdom. Upplevelsen av att diagnostiseras med diabetes beskrevs som att hamna
i en kamp mellan liv och död. Ofta handlade det då om en släkting eller vän som varit
allvarligt drabbad av samma sjukdom och senare avlidit. Personerna insåg att de inte
är odödliga och att en förändring var tvungen att ske (Jutterström, Isaksson,
Sandström & Hörnsten, 2012). Personer med diabetes typ 2 ville inte att någon skulle
veta att de hade diabetes då de trodde att samhället skulle se dem som handikappade
eller rörelseförhindrade. Det ledde till känslor som skam och oro över att bli dömda
(Visram, Bremner, Harrington & Hawthorne, 2008).
Vidare beskrevs upplevelsen av att få sin diagnos som att befinna sig på en väg utan
återvändo och en del av personerna insåg att en förändring var tvunget att ske för att
undvika komplikationer såsom amputation och nedsatt syn. En vändpunkt var när
personen insåg att det är personen själv som måste ta beslutet till en förändrad
livsstil. Vårdpersonalen kunde ge råd, tips och stöd men motivationen måste komma
inifrån (Jutterström et al., 2012).
Känslomässiga konsekvenser av att leva med diabetes typ 2
Personer med diabetes typ 2 beskrev upplevelsen av att leva med sin sjukdom som en
känsla av att bära en betungande mantel som fick dem att känna sig som slavar. De
förklarade det som att de förlorat sin frihet och försökte fly från sin sjukdom. Det
ledde då till att de misskötte sin sjukdom och att de fick en rad olika komplikationer
såsom diabetessår, synrubbningar och tandlossning. Diabetes ledde till en sårbarhet,
ensamhet och skörhet som kunde vara svår att acceptera. Personerna såg sig som en
patient och inte som den person de var innan på grund av att diabetes påverkade hela
livet (Graffigna, Barello, Libreri & Bosio, 2014).
När personerna diagnostiserades med diabetes innebar det en rad förändringar och
hur personen anpassade sig och upplevde sjukdomsbeskedet varierade. Det fanns ett
par förändringar som de flesta gick igenom. Den första förändringen handlade om
svårigheter att acceptera sin sjukdom. Personerna kände sig blockerade och
förnekade sin diagnos, var känslomässigt avtrubbade och upplevde ofta att de var
ensamma i sjukdomen. I den andra förändringsfasen fanns en acceptans till
diagnosen men svårigheter att ta till sig och lära sig strategier för att leva med den.
Även här upplevdes rädsla och ensamhet. Den tredje förändringen handlade om att
inte känslomässigt kunna ta till sig de förändrande levnadsvanorna men att adekvat
7
kunde följa en läkares resonemang. Det var här viktigt att fokusera på små mål för
personerna och de fick adekvat motivation från vårdpersonal (Graffigna et al., 2014).
Vikten av att göra livsstilsförändringar satte press på en del personer och kunde då
leda till svårigheter att motivera sig. En känsla av orättvisa infann sig över att just de
hade diagnostiserats med denna sjukdom. De upplevde ständig press och beskrev det
som att vara fångar. En känsla av tomhet och meningslöshet infann sig också då de
ville njuta av livet utan att behöva tänka till på grund av sin sjukdom (Ahlin &
Billhult, 2012).
En del av personerna upplevde att det sociala nätverket påverkades av sjukdomen
diabetes. De upplevde att familj och vänner var oförstående och vände dem ryggen till
vilket ledde till en känsla av skam. Om vänner och familj var stöttande och förstående
påverkades personernas egenvård positivt. Stödet ledde även till att motivationen till
att ändra sin livsstil ökade (Browne, Ventura, Mosely & Speight, 2013).
Vikten av att ha tillräcklig kunskap
Att ta hand om sig själv vid diabetes typ 2 ansågs vara viktigt. I det inkluderades
bland annat fysisk aktivitet, ta sina mediciner, läsa om sin sjukdom samt ta beslut om
sin egenvård. Det ingick även att ta hand om sig själv för att förebygga vissa
komplikationer, bland annat synrubbningar (Moser, Van der Bruggen &
Widdershoven, 2006). Svårigheter med att kommunicera med sjukvårdspersonalen,
diskriminering, språkskillnader samt respektlös kommunikation påverkade förmågan
att sköta sin egenvård. Det skapade känslor som att personens åsikt och erfarenheter
inte spelade någon roll. Det visade även på upplevelser om att låg kunskap och
utbildning om sjukdomen påverkade egenvården negativt (Wilkinson, Whitehead &
Ritchie, 2013).
Personerna upplevde sig ha tvivelaktig och ytlig kunskap gällande deras sjukdom.
Vårdpersonal gav ofta abstrakta förslag på hur de skulle förändra sina levnadsvanor
men dessa var svåra att implementera i livet. Personerna upplevde även problem att
förstå information från läkaren och detta ledde i sin tur till svårigheter att förändra
sina levnadsvanor (Graffigna et al., 2014). På grund av okunskap beskrev personerna
att de kände sig skyldiga och dömda i samhället då omgivningen ansåg att personen
själv orsakat sin sjukdom genom ohälsosam kosthållning, övervikt och lathet. I vissa
fall trodde personen att samhället skulle se dem som handikappade eller
rörelseförhindrade om de sa att det hade diabetes (Visram et al., 2008). En känsla av
att vara mindre värda ledde till sämre självförtroende vilket gjorde det ännu svårare
att ta till sig sin sjukdom och aktivt leva med den (Browne et al., 2013).
För en optimal förmåga till egenvård krävdes förståelse för sin sjukdom och hur
kroppen påverkades av förändringar i kost och fysisk aktivitet. Effektiv och
respektfull kommunikation mellan person och vårdpersonal gav positiv effekt på
egenvård. Även utbildning och information var viktigt för egenvården. Personerna
8
upplevde att information borde ges ofta samt att den borde individualiseras utifrån
den enskildes behov. Genom att ge information utifrån den enskildes behov kunde en
person lära sig att lösa problem, anpassa sig, hitta balans och en förmåga att kunna
sköta sin diabetes i hemmet (Wilkinson et al., 2013).
Att må bättre genom förändrade kost- och motionsvanor
Till en början upplevdes positiva förändringar vid motion men efter ett tag tog
energin slut. Träningen gav i vissa fall muskelvärk vilket blev en ursäkt till att inte
träna. Det gjorde att personerna till exempel tog hissen i stället för trapporna och
bilen istället för cykeln. Det fanns även en tveksamhet om att utöva fysisk aktivitet då
de upplevde en rädsla för att överanstränga sig eller skada sig. De äldre personerna
ansåg att träning endast var för de yngre. (Visram, Bremner, Harrington, Hawthorne,
2008). En annan upplevelse som framkom var att det hade varit lättare att fortsätta
träna om det gjordes i grupp med andra då det enligt deltagarna hade varit enklare
att hålla uppe motivationen (Oftedal, Karlsen & Bru, 2010).
En del personer upplevde att fysisk aktivitet gav mer energi och samtidigt gav
motivation till att äta nyttigt. De upplevde även att de efter träning kände sig yngre
och mer livfulla. Det blev också en motivation för att personen skulle kunna unna sig
att äta onyttigt då och då. Fysisk aktivitet användes medvetet för att sänka
blodsockernivån (Malpass, Andrews & Turner, 2008).
Efter att ha fått sin diagnos sågs en anledning till att förändra den dåliga kost- och
dryckeshållningen som förekom hos en del av personerna. Tidigare har motivation till
detta saknats (Yamakawa & Makimoto, 2008). En bra kost bestående av till exempel
sallad gav en känsla av välmående och påverkade kroppen positivt. Kosten minskade
även svullnad av händer och ben och det gav en allmänt bättre känsla i kroppen. Den
positiva förändringen gav motivation till att fortsätta äta nyttigt (Oftedal et al., 2010).
I kontrast till ovanstående ansåg en del att det var svårt att äta nyttigt. Kärleken till
bland annat choklad var så stor så att de inte kunde motstå att äta det trots vetskapen
om att det inte var bra för blodsockret. Motivationen till att äta nyttigt var svår att
upprätthålla (Oftedal et al., 2010). Bristfällig kosthållning kunde vara anledningen till
att personerna diagnostiserats med diabetes typ 2. Det visade sig även att det fanns
en önskan om djupare information om kost och vad som borde och inte borde ätas
(Nes et al., 2012).
Något som motiverade personerna att förändra sina levnadsvanor har visat sig vara
önskan att kunna fortsätta arbeta. De kände rädsla över att förlora jobbet om de i
framtiden skulle få komplikationer av sjukdomen. Även önskan om att få träffa
barnbarn, slippa ytterligare mediciner så som insulin och att slippa långsiktiga
komplikationer gav personerna motivation till att göra livsstilsförändringar (Oftedal
et al., 2010).
9
Diskussion
Metoddiskussion
Målet med en litteraturöversikt är att sammanställa forskning inom ett visst område.
Det valda området var att leva med en diabetessjukdom och eftersom syftet med
översikten var att beskriva upplevelsen av att leva med diabetes typ 2 användes
artiklar med en kvalitativ ansats. Till en början var tanken att översikten skulle
handla om upplevelser av livskvalitet vid diabetes. Efter handledning ändrades syftet
till upplevelser av att leva med diabetes då livskvalitet endast kan mätas med
instrument. Hade det första syftet valts hade upplevelser inte varit i fokus, vilket var
tanken med översikten. En kvalitativ ansats fokuserar på att tolka och skapa
förståelse i människans upplevelse. Det kan vara negativt att endast använda
kvalitativa studier då det ger en smalare synvinkel på ämnet. Om istället både
kvalitativa och kvantitativa studier används, det vill säga en mixad metod, har en
bredare bild skapats vilket ger en ökad överförbarhet (Forsberg & Wengström, 2013).
Databaserna som användes var CINAHL och PubMed då de innehåller artiklar inom
bland annat ämnena omvårdnad, medicin och biomedicin. Genom att använda flera
databasen kan flera träffar fås samtidigt som risken för att missa relevanta artiklar
ökar (Forsberg & Wengström, 2013). När vetenskapliga artiklar läses är det viktigt att
bedöma studiens trovärdighet. För att veta om studien är sanningsenlig bör lämplig
metod motsvara syftet. När flera författare kommer fram till likande slutsatser ökar
trovärdigheten (Goodenough, 2004). Innan sökningen efter artiklar påbörjades
bestämdes inklusions- och exklusionskriterier. Inklusionskriterierna leder till att
vissa artiklar exkluderas och det ökar också trovärdigheten. Något annat som ökar
tillförlitligheten är att två parter läser artiklarna (Forsberg & Wengström, 2013).
Även att artiklarna granskades i ett protokoll (bilaga 1) ökar tillförlitligheten.
Då diabetes är ett välbeforskat ämne fanns inga svårigheter att hitta artiklar trots
kriterierna. Risken för diabetes typ 2 ökar med åldern (Lindholm, 2009) vilket gör att
kriteriet med att vara över 18 år inte minskar antalet artiklar nämnvärt. De allra flesta
artiklar som är gjorda på personer med diabetes typ 2 är vuxna. Artiklarna som
valdes föll inom ett tidsspann på tio år, äldre artiklar ansågs inte tillföra relevant
forskning. I sökningen exkluderades personer med kognitiv nedsättning, detta på
grund av att slutresultatet kunde påverkas då personens subjektiva upplevelser kan
skilja sig från verkligheten. I artikelsökningen användes AND med syfte att få fram
artiklar med två eller flera ämnen. Trunkeringar exkluderades då sökningens bredd
ansågs tillräckligt stor.
Alla artiklar som lästes var skrivna på engelska vilket kan påverka resultatet då
feltolkningar kan ske. Det uppstår svårigheter att direkt översätta vissa ord och
därmed få fram betydelsen av upplevelsen. De artiklar som hittades var även från
olika länder till exempel från Sverige, England, Japan, Australien och Nya Zeeland.
Det kan vara positivt då fler etniciteter, kulturer och förutsättningar ses och kan
överföras på ett bredare plan. En negativ aspekt av att använda studier från olika
10
länder är att förutsättningar till sjukvård varierar beroende på vart individerna
befinner sig. Det upplevdes i slutet av sökningsperioden som att samma artiklar dök
upp trots varierade sökord och det tolkades som att sökningen var väl genomförd
(Forsberg & Wengström, 2013).
Sedan tidigare finns yrkesmässiga erfarenheter av diabetes typ 2 och det kan
omedvetet påverka sökningarna som görs genom att vissa infallsvinklar används.
Som ett exempel lades i början av sökningen fokus på kost och motion istället för på
upplevelser av att leva med diabetes typ 2. Det kan bero på att kost och motion är två
omtalade begrepp inom diabetes. När de artiklar som hittades jämfördes mot syftet
fanns en tveksamhet till om de var relevanta. Då lades mer fokus på att hitta artiklar
som svarade på syftet hur personer upplever att leva med diabetes mellitus typ 2.
När denna infallsvinkel användes blev sökningen bredare. Syftena i de olika
artiklarna som hittades hade stor variation vilket kan ses som både en för- och
nackdel. Nackdelen är att sökningen blir för bred och att det blir svårt att se en helhet
i resultatet. Att sökningen är bred kan även vara en fördel då många aspekter och
upplevelser kan redovisas.
Resultatdiskussion
Resultatet visar på en rad olika upplevelser hos personer med diabetes typ 2, såväl
positiva som negativa. När en person diagnostiseras med en kronisk sjukdom kräver
det livsstilsförändringar som leder till olika känslor. Ett framträdande fynd var att
personerna beskrev sjukdomen som en kamp mellan liv och död samt en väg utan
återvändo. Några personer upplevde sjukdomen som en förlust av frihet och som att
de bär på en tung mantel. Detta fynd har beskrivits av Bartol (2012) som visat att en
kronisk sjukdom kan leda till förluster i det dagliga livet, förändrade sociala roller och
en minskad kontroll över framtiden (Bartol, 2012). Vidare visar resultatet att
personen vill leva som innan sjukdomen debuterade. Då diabetes är en osynlig
sjukdom kan det bli svårt att motivera sig till förändringarna och pressen ökar.
Vårdpersonal kan ge råd och stöd men motivationen måste komma inifrån.
Diabetes leder till en känsla av att vara sårbar och skör och personerna ser sig själva
som sjuka och inte som de människor de är bakom sjukdomen. Det blir då ännu
viktigare för vårdpersonalen att arbeta med ett personcentrerat förhållningssätt. Det
innebär att personens intressen och önskemål står i centrum och att personen är
involverad i sin egenvård. Egenvård handlar om att kunna ta hand om sig själv för att
undvika komplikationer, det vill säga att sköta sin behandling och medicinering. Det
är av stor vikt att personen förstår vilka risker som finns och hur livsstilen påverkar
dessa. Kommunikationssvårigheter med personal, diskriminering, språkskillnader
och en respektlös kommunikation påverkar detta negativt. Orem (2001) beskriver
detta i sin omvårdnadsteori där hon betonar vikten av kommunikation och samspel
mellan den vårdsökande personen och sjuksköterskan.
11
Personerna med diabetes upplevde att vänskap kan påverkas negativt om vänner är
oförstående. När vänner eller familjemedlemmar vänder ryggen till ses deras
beteende som dömande och sårande. Om istället anhöriga är stöttande och delaktiga i
processen påverkar det personens egenvård positivt då det till exempel blir lättare att
äta en nyttig och varierad kost. Det visar sig att personer med ett gott socialt stöd
lättare kan motivera sig till livsstilsförändringar. Enligt Venkatesh och Weatherspoon
(2013) har ett bra socialt stöd och en god egenvård ett starkt samband.
En positiv upplevelse ses vid fysisk aktivitet då det bland annat ökar motivationen till
att äta hälsosamt. Det ger även personerna mer energi samt att de känner sig mer
livfulla efter ett träningspass. Det styrks av Clark (2014) som menar på att fysisk
aktivitet ökar välbefinnandet. I kontrast till ovanstående ses även att fysisk aktivitet
lika väl kan leda till ökad smärta i kroppen samt att träning leder till att de inte längre
har någon ork till att göra annat. I vissa fall kan fysisk aktivitet leda till negativa
tankar om sig själv och en låg självkänsla vilket gör att det är viktigt att personen
tillsammans med sjuksköterskan hjälps åt att hitta en träningsform som passar och
inte leder till de negativa konsekvenserna (Bartol 2012). Eftersom fysisk aktivitet
ökar upptaget glukos i musklerna samt ökar insulinkänsligheten och minskar
insulinresistensen är det en viktig del av vardagen. Fysisk aktivitet kan därmed leda
till att medicinsk behandling inte behövs.
En hälsosam kost visar sig ha en positiv påverkan genom att det ger personerna en
känsla av välmående samt att bland annat svullnad av händer och fötter minskar.
Boylan (2007) menar på att en hälsosam kost ökar serotoninhalten i kroppen som
påverkar välbefinnandet positivt, vilket styrker resultatet. Den positiva förändringen
hos personerna med diabetes ger motivation till att fortsätta med en hälsosam kost.
En annan aspekt är att personen upplever att det är svårt att hålla sig motiverade en
längre tid och det slutar med att de äter onyttigt trots vetskapen om att det påverkar
blodsockret negativt.
Det framkommer att utbildning och information kring sjukdomen är låg. Personerna
med diabetes upplever att det är svårt att förstå och ta till sig informationen som
läkaren delger vilket leder till svårigheter att förändra sina levnadsvanor. De önskar
att de får mer information om kost, vad som påverkar blodsockret och vad som är
tillåtet att äta. Information om träning behövs också eftersom personerna är rädda
för att träna. De tror att de ska överanstränga sig samt att det ska vara smärtsamt.
Det visar sig bero på att de har liten kunskap om sin sjukdom samt om hur aktivitet
faktiskt kan påverka dem. Genom att ge information utifrån personens behov samt
att upprepa information om kostvanor och fysisk aktivitet underlättas egenvården.
Det stryks av He och Wharrad (2007) som menar att bra utbildning om diabetes typ 2
samt information om kost och motion leder till förbättrad egenvård.
Låg kunskap och utbildning om sjukdomen gör att egenvården påverkas negativt. När
information ges utifrån personens behov kan det leda till att problem löses, att det
blir lättare att anpassa sig till sjukdomen och slutligen en förmåga att sköta sin
12
diabetes i hemmet. Detta styrks av Nair (2007) och Davis-Boyskins (2014) som båda
menar på att adekvat information om en persons sjukdom ökar delaktigheten i
vården och därmed förbättras egenvårdsförmågan. Personcentrerad omvårdnad och
en god egenvård är sammankopplat och Orem (2001) beskriver att egenvård är de
handlingar en människa gör för att uppnå en god hälsa. Dessa handlingar kräver
kunskap, utbildning och upprepande information om vad som behövs för att uppnå
en god vård vid en kronisk sjukdom.
Slutsatser
Diabetes är en osynlig sjukdom som kräver livsstilsförändringar. Personens
upplevelse av att bli sjuk beskrivs som en känsla av att befinna sig på en väg utan
återvändo. Personerna upplever en rädsla inför framtiden och inser att en förändrad
livsstil är nödvändig för att förhindra komplikationer. Att leva med diabetes typ 2
innebär en rad känslor, bland annat upplevs ensamhet, sårbarhet och skörhet.
Personerna beskriver även en svårighet att acceptera sin sjukdom och motivationen
sviktar. En önskan om att slippa ytterligare mediciner och komplikationer ses som en
motivation till en förändrad livsstil. Kost och motion är två viktiga faktorer som
påverkar personen och dess egenvård. Personerna upplever att den information som
ges är bristfällig och svårtolkad vilket leder till svårigheter att sköta sin egenvård.
Kliniska implikationer och fortsatt forskning
Om information ges utifrån personens behov samt regelbundet skulle egenvården
förbättras och komplikationer skulle kunna undvikas. Det skulle inte bara leda till ett
allmänt bättre välmående hos personer med diabetes typ 2 utan det skulle även
minska samhällskostnaderna avsevärt. Därför är egenvård och patientutbildning
viktigt för både personen och samhället.
Eftersom fler personer insjuknar i diabetes typ 2 kommer behovet av god vård öka.
Det innebär att det behövs utbildas mer personal. Ett annat sätt att få resurserna att
räcka till är att utbilda nyinsjuknande personer genom gruppträning. På så sätt går
det åt mindre personal till att utbilda samtidigt som personerna med diabetes får
möjlighet att träffa människor i liknande situationer. Det kan även ses som en
motivationshöjande faktor.
Fortsatt forskning skulle kunna göras inom detta ämne. Det finns mycket forskning
på både kvinnor och män men det skulle vara intressant att se om det finns någon
skillnad på upplevelser könen i mellan. Forskning kring skillnaden mellan diabetes
typ 1 och typ 2 kan också vara av intresse.
13
Referenser
Ahlin, K. & Billhult, A. (2012). Lifestyle changes - a continuous, inner struggle for
women with type 2 diabetes: A qualitative study. Scand Journal of Primary Health
Care, 30(1), 41-47. doi: 10.3109/02813432
Bartol, T. (2012). Improving the treatment experience for patients with type 2
diabetes: Role of the nurse practitioner. Journal of the American Academy of Nurse
Practitioners, 24, 270-276. doi: http://dx.doi.org.bibl.proxy.hj.se/10.1111/j.17457599.2012.00722.x
Berne, C., & Sörman, E. (2009). Egenvård. I C-D. Agardh & C. Berne (Red.), Diabetes
(s. 210-220) Stockholm: Liber AB.
Boylan, M. (2007). Dietary and lifestyle factors in the management of type 2 diabetes
mellitus. Journal of the Australian Traditional-Medicine society, 13(1), 15-17.
Browne, J., Ventura, A., Mosely, K., & Speight, J. (2013). “I call it the blame and
shame disease”: a qualitative study about perceptions of social stigma surrounding
type 2 diabetes. BMJ Open, 3(11), 1-10. doi: 10.1136/bmjopen
Clark, J. (2014). Lifestyle recommendation for people at increased risk of type 2
diabetes. Nursing Prescribing, 12(3), 143-146. doi:
http://dx.doi.org/1012968/npre.2014.12.3.143
Collins, M., Bradley, M., O’Sullivan, O-P., & Perry, I-J. (2009). Self-care coping
strategies in people with diabetes: a qualitative exploratory study. BMC Endocrine
Disorders 2009, 9(1), 1-9. doi: 10.1186/1472-6823-9-6
Davis-Boyskins, A. (2014). Core communication competencies in patient-centered
care. The ABNF journal, 25(2), 40-45.
Ekman, I., Swedberg, K., Taft, C., Lindseth, A., Norberg, A., Brink, E., & Stibrant
Sunnerhagen, K. (2011). Person-centered care - ready for prime time. European
Journal of Cardiovascular Nursing, 10(4), 248-251. doi:
10.1016/j.ejcnurse2011.06.008
Forsberg, C., & Wengström, Y. (2013). Att göra systematiska litteraturstudier:
värdering, analys och presentation av omvårdnadsforskning. Stockholm: Natur och
kultur.
Fowler, M-J. (2008). Microvascular and Macrovascular Complications of Diabetes.
Clinical Diabetes, 26, 77-82. doi: 10.2337/diaclin.26.2.77
Friberg, F. (2013). Att göra en litteraturöversikt. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats
(s. 133-142). Lund: Studentlitteratur AB.
Gillies, C., Abrams, K., Lambert, P., Cooper, N., Sutton, A., Hsu, R., & Khunti, K.
(2007). Pharmacological and lifestyle interventions to prevent or delay type 2
diabetes in people with impaired glucose tolerance: systematic review and metaanalysis. BMJ, 334(7588), 299-307. doi:
http://dx.doi.org/10.1136/bmj.39063.689375.55
Goodenough, W. (2004). Culture, language and society. I E.T. Stringer & W. Genat
(Red.). Action Research in Health (s. 21). New Jersey: J. Pearson education.
Graffigna, G., Barello, S., Libreri, C., & Bosio, C. (2014). How to engage type-2
diabetic patients in their own health management: implications for clinical practice.
BMC Public health, 14(1), 1698-1721. doi: 10.1186/1471-2458-14-648
He, X., & Wharrad, H-J. (2007). Diabetes knowledge and glycemic control among
Chinese people with type 2 diabetes. International Nursing Review, 54(3), 280– 287.
doi: 10.1111/j.1466-7657.2007.00570.x
Jutterström, L., Isaksson, U., Sandström, H., & Hörnsten, Å. (2012). Turning points
in self-management of type 2 diabetes. European Diabetes Nursing, 9(2), 46-50b.
doi: 10.1002/edn.205
Kjellström, S. (2012). Forskningsetik. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och
metod: Från idé till examination inom omvårdnad (s. 70-92). Studentlitteratur AB.
Lindholm, E. (2009). Definition, diagnostik och klassificering. I C-D. Agardh & C.
Berne (Red.), Diabetes (s. 17-29) Stockholm: Liber AB.
Lu, Y., Li, Z., & Arthur D. (2014). Mapping publication status and exploring hotspots
in a research field: chronic disease self-management. Journal of Advanced Nursing,
70(8), 1837-1844. doi: 10.1111/jan.12344
Malpass, A., Andrews, R., & Turner, K-M. (2008). Patients with type 2 diabetes
experiences of making multiple lifestyle changes: A qualitative study. Patient
Education and Counseling, 74(2), 258-263. doi:
http://dx.doi.org.bibl.proxy.hj.se/10.1016/j.pec.2008.08.018
Moser, A., Van der Bruggen, H., & Widdershoven, G. (2005). Competency in shaping
one´s life: Autonomy of people with type 2 diabetes mellitus in a nurse-led, sharedcare setting; a qualitative study. International Journal of Nursing Studies, 43(4),
417-427. doi: 10.1016/j.ijnurstu.2005.06.003
Nair, M. (2007). Diabetes management. Nursing management of the person with
diabetes mellitus. Part 2. British Journal of Nursing, 16(4), 232-235.
Nes, A., Dulmen, S., Eide, E., Finset, A., Kristjandottir, O., Steen, I., & Eide, H.
(2012). The development and feasibility of a web-based intervention with diaries and
situational feedback via smartphone to support self-management in patients with
diabetes type 2. Diabetes Research and Clinical Practice, 97(3), 385-393. doi:
http://dx.doi.org.bibl.proxy.hj.se/10.1016/j.diabres.2012.04.019
Oftedal, B., Karlsen, B., & Bru, E. (2010). Life values and self-regulation behaviours
among adults with type 2 diabetes. Journal of Clinical Nursing, 19(17-18), 25482556. doi: 10.1111/j.1365-2702.2010.03243.x
Orem, D. E. (2001). The human condition and nursing requirements of induviduals.
Orem, D. E. (Red.) Nursing: concepts of practice. (s.42-67). St. Louis, Mo: Mosby.
Venkatesh, S., & Weatherspoon L. (2013). Social and Health Care Provider Support in
Diabetes Self-Management. American Journal of Health Behaviour, 37(1), 112-121.
doi: http://dx.doi.org/10.5993/AJHB.37.1.13
Visram, S., Bremner, A-S., Harrington, B-E., & Hawthorne, G. (2008). Factors
affecting uptake of an education and physical activity programme for newly
diagnosed type 2 diabetes. European Diabetes Nursing, 5(1), 17-22. doi:
10.1002/edn.97
Wagner, E., Austin, B., Davis, C., Hindmarsh, M., Schaefer, J. & Bonomi, A (2001).
Improving chronic illnes care: translating evidence into action. Health Affairs, 20(6),
64-78. doi: 10.1377/hlthaff.20.6.64
WHO. (2002). Innovative care for chronic conditions: building blocks for action.
Hämtad 7 oktober, 2015, från
http://www.who.int/chp/knowledge/publications/icccreport/en/
WHO. (2006). Definition and diagnosis of diabetes mellitus and intermediate
hyperglycemia. Hämtad 16 November, 2015, från
www.who.int/diabetes/publications/Definition and diagnosis of diabetes_new.pdf
Wild, S., Roglic, G., Green, A., Sicree, R., & King, H. (2004). Global prevalence of
diabetes: estimates for the year 2000 and projections for 2030: response to Rathman
and Giani. Diabetes Care, 27(10), 1047-1053. doi:10.2337/diacare.27.5.1047
Wilkinson, A., Whitehead, L., & Ritchie, L. (2013). Factors influencing the ability to
self-manage diabetes for adults living with type 1 or 2 diabetes. International Journal
of Nursing Studies, 51(1), 111-122. doi:
http://dx.doi.org.bibl.proxy.hj.se/10.1016/j.ijnurstu.2013.01.006
Yamakawa, M., & Makimoto, K. (2008). Positive experiences of type 2 diabetes in
Japanese patients: An exploratory qualitative study. International Journal of
Nursing Studies, 45(7), 1032-1041. doi: 10.1016/j.ijnurstu.2007.05.003
Bilagor
Bilaga 1. Hälsohögskolans granskningsprotokoll för kvalitativa artiklar
Protokoll för basala kvalitetskriterier för studier med
kvalitativ metod
Del I.
Beskrivning av studien
Beskrivs problemet i bakgrund/inledning?
Kunskapsläget inom det aktuella området är
beskrivet?
Är syftet relevant till ert examensarbete?
Är urvalet beskrivet?
Ja
Ja
Nej
Nej
Ja
Ja
Nej
Nej
Samtliga frågor ska besvaras med ja för att artikeln ska granskas med hjälp av
frågorna i Del II. Vid Nej på någon av frågorna ovan exkluderas artikeln.
Del II
Kvalitetsfrågor
Beskrivs vald kvalitativ metod?
Ja
Nej
Hänger metod och syfte ihop?
(Kvalitativt syfte – kvalitativ metod)
Ja
Nej
Beskrivs datainsamlingen?
Ja
Nej
Beskrivs dataanalysen?
Ja
Nej
Beskrivs etiskt tillstånd/förhållningssätt/
Ja
Nej
ställningstagande?
Diskuteras metoden mot kvalitetssäkringsbegrepp (t ex tillförlitlighet och
trovärdighet) i diskussionen?
Ja
Nej
Diskuteras huvudfynd i
resultatdiskussionen?
Ja
Nej
Sker återkoppling, från bakgrunden gällande, teori, begrepp eller förhållningssätt i
diskussionen?
Ja
Nej
Är resultatet relevant för ert syfte?
Om ja, beskriv:
Om nej, motivera kort varför och exkludera artikeln:
Forskningsmetod/-design (t ex fenomenologi, grounded theory)
Deltagarkarakteristiska
Antal
Ålder
Man/Kvinna
Granskare signera:
Framtaget vid Avdelningen för omvårdnad, Hälsohögskolan i Jönköping
Bilaga 2. Sökning i databasen CINAHL
Databas
Sökord
Limits
Antal
träffar
Lästa
titlar
Lästa
abstract
Granskade
artiklar
Använda
artiklar
CINAHL
Diabetes type 2
AND life
Full text,
abstract
available, year
2005 -2014
56
56
10
3
3
CINAHL
Diabetes type 2
AND lifestyle
Full text,
abstract
available, year
2005 - 2014
43
43
13
3
2
CINAHL
Diabetes mellitus
type 2 AND
experience AND
qualitative AND
adults
Full text,
abstract
available, year
2005 -2014
30
30
2
0
0
CINAHL
Diabetes type 2,
AND experience
AND qualitative
Full text,
abstract
available, year
2005 -2014
41
41
5
1
1
CINAHL
Diabetes type 2
AND self-care
AND qualitative
Full text,
abstract
available, year
2005 - 2014
64
64
7
1
1
Bilaga 3. Sökning i databasen PubMed
Databas
Sökord
Limits
Antal
träffar
Lästa
titlar
Lästa
abstract
Granskade
artiklar
Använda
artiklar
PubMed
Diabetes type 2,
AND experience,
AND qualitative
Full text,
abstract
available, year
2005 - 2014
92
92
20
5
1
PubMed
Diabetes type 2,
AND experience,
AND qualitative,
AND life
Full text,
abstract
available, year
2005 - 2014
30
30
10
4
3
Bilaga 4. Artikelmatris
Författare
Titel
Ahlin. K &
Billhult. A. Lifestyle
changes - a
continuos,
inner
struggle for
women with
type 2
diabetes: A
qualitative
study. Browne. J,
Ventura. A,
Mosely. K &
Speight. J.
I call it the
blame and
shame
disease - A
qualitative
study about
perceptions
of social
stigma
surrounding
type 2
diabetes. Graffigna. G,
Barello. S,
Libreri. C och
Bosio. A C. How to
engage type
2 diabetic
patients in
their own
health
management:
implications
for clinical
practice.
Tidskrift,
år och
land
Scandinavian
Journal of
Primary
Health
Care,
2012.
Sweden
Syfte
Design och
urval
Resultat
Kvalitetsgranskning
Att beskriva
hur kvinnor
hanterade
nödvändiga
livsstilsförändringar
som kom i
samband
med en
kronisk
sjukdom, i
detta fall
diabetes. Detta var
en intervjustudie där
10 kvinnor
bosatta i
Sverige
deltog. Det är viktigt
att behandla
kvinnor som
har drabbats
av diabetes
typ 2 med
förståelse
och respekt.
Medvetenhet
om den kamp
de går
igenom kan
motivera och
förändra
attityden till
den nya
livsstilen.
Det finns en
stigmatisering
bland de som
lever med
diabetes typ
2i
Australien.
Del I: 4 ja.
Del II: 8
ja.
För att kunna
hantera sin
diabetes i det
dagliga livet
krävdes en
rad
subjektiva
dimensioner
så som
tankar,
beteende och
känslor.
Del I: 4 ja.
Del II: 8
ja.
BMJ
Att
Open,
undersöka
2013,
sociala
Australien
erfarenheter hos
vuxna med
diabetes typ
2 med
inriktning
på stigMatisering.
BMC
Att belysa
Public
och
Health,
identifiera
2014.
vad som
Italien. främjade
eller
hindrade
patientens
engagemang.
Detta var
en
kvalitativ
studie
genom
semistrukturerade
intervjuer
som
spelades in. Detta var
en
kvalitativ
design med
29
deltagare
som alla var
diagnostiserade med
diabetes typ
2. Del I: 4 ja
Del II: 8 ja
Författare
Titel
Jutterström.L., Turning
Isaksson. U.,
points in
Sandström. H., self& Hörnsten. Å. management of type
2 diabetes
Malpass, A.,
Andrews, R., &
Turner, K.
Moser, A., Van
Der Bruggen,
H., &
Widdershoven,
G. Nes, A.,
Dulmen, S.,
Eide, E.,
Finset, A.,
Kristjandottir, O.,
Steen, I., &
Eide, H.
Patients with
type 2
diabetes
experiences
of making
multiple
lifestyle
changes: A
qualitative
study.
Competency
in shaping
one´s life:
autonomy of
people with
type 2
diabetes
mellitus in a
nurse led,
shared-care
setting: a
qualitative
study.
The
developement and
feasibility of
a web-based
intervention
with diaries
and
situational
feedback via
smartphone
to support
self-management in
patients with
diabetes type
2. Tidskrift,
år, land
EDN
summer
2012,
Sverige
Syfte
Metod
Resultat
Att belysa
vändpunkter
som
människor
med
diabetes
typ 2
upplevde. Designen
var en
kvalitativt
beskrivande
studie. 8
kvinnor och
10 män
deltog.
Patient
education
and counseling,
2009,
Irland.
Att
undersöka
upplevelser
av livsstilsförändringar hos
personer
med
diabetes
typ 2.
Att
undersöka
diabetespatienters
autonomi. Detta var
en
kvalitativ
studie med
30 stycken
individuella
intervjuer. Att vara i en
kamp mellan
liv eller död,
befinna sig
på en väg
utan
återvändo
samt vara
den som kan
påverka
utgången. Information
om kost och
fysisk
aktivitet gav
patienterna
motivation
till att
förändra sitt
dagliga liv.
Metoden
var
kvalitativ
där man
intervjuade
15 stycken
personer
med
diabetes typ
2.
Olika
kategorier
framkom.
Exempel är:
egenvård,
relation och
identifiering. Del I: 4 ja.
Del II: 8 ja.
Att
undersöka
om
feedback
kunde
förbättra
egenvården
hos
personer
med
diabetes
typ 2.
En
kvalitativ
metod med
bland annat
intervjuer
efter 3
månader
med webbaserad
feedback. Feed-back
angående
personers
egenvård vid
diabetes
ansågs vara
positiv,
stödjande
och
meningsfull.
De flesta
rapporterade
positiva
livsstilsförändringar
Del I: 4 ja.
Del II: 7 ja. International
journal of
nursing
studies,
2006,
Nederländerna.
Diabetes
research
and
clinical
practice,
2012,
Norden.
Kvalitetsgranskning
Del I: 4 ja.
Del II: 6 ja.
Del I: 4 ja.
Del II: 8 ja.
Författare
Titel
Tidskrift,
år, land
Journal of
clinical
nursing,
2010,
Norge. Syfte
Metod
Resultat
Att
identifiera
livsvärderingar
hos
patienter
med
diabetes typ
2 och hur
dessa
värderingar
kan påverka
deras
egenvård.
Att
undersöka
vad som
påverkar
följsamheten av ett
kost-och
aktivitetsprogram.
En
kvalitativ
studie där
19 personer
med
diabetes typ
2 har
intervjuats.
Teman som
framkom var
att behålla
hälsa, att
kunna jobba
samt en
känsla av
välmående. En
kvalitativ
metod där
man
intervjuade
11 personer
med
diabetes typ
2.
De personer
som var med
i kost- och
aktivitetsProgrammet
ansåg sig
friskare samt
att de ansåg
sig mindre
rädda för
fysiskt
aktivitet efter
programmets
start.
Det som
påverkade de
vuxnas
egenvård var
kommunikation,
utbildning,
personliga
faktorer och
stöd. Många
olika saker
påverkade
egenvården.
Alla
deltagare
beskrev
positiva
upplevelser
av att leva
med diabetes
typ 2.
Oftedal, B.,
Karlsen, B.,
& Bru, E.
Life values
and selfregulation
behaviours
among
adults with
type 2
diabetes. Visram, S.,
Bremner,
AS.,
Harrington,
BE., &
Hawthorne,
G.
Factors
affecting
uptake of an
education
and
physical
activity
programme
for newly
diagnosed
type 2
diabetes.
Diabetes
nursing,
2008,
England.
Wilkinson,
A.,
Whitehead,
L., &
Ritchie, L.
Factors
influencing
the ability
to selfmanage
diabetes for
adults living
with type 1
or type 2
diabetes
International
journal of
nursing
studies,
2014, Nya
Zeeland
Att
identifiera
vuxnas
problem
med att
sköta
egenvård
vid
diabetes.
Det var en
kvalitativ
studie med
25 deltagare
som alla var
diagnostiserade
med
diabetes
Yamakawa,
M.,
Makimoto,
K.
Positive
experiences
of type 2
diabetes in
Japanese
patients: An
exploratory
qualitative
study.
International
journal of
nursing
studies,
2008,
Japan.
Att förklara
positiva
tankar och
känslor av
att leva med
diabetes typ
2.
Kvalitativ
design med
17
deltagare.
Kvalitetsgranskning
Del I: 4 ja.
Del II: 8 ja.
Del I: 4 ja.
Del II: 7 ja.
Del I: 4 ja.
Del II: 7 ja.
Del I: 4 ja.
Del II: 7 ja.
