Organisationsbarometern 2014
SOSTE
rekommenderar
Organisationernas verksamhet i svårigheter –
de allmännyttiga serviceproducenternas
ställning måste tryggas
En del av de riksomfattande social- och hälsvårdsorganisationerna och lokalföreningarna producerar tjänster. De är dessutom utvecklare och innovatörer för nya tjänster. Över en femtedel av de
tjänsteproducerande organisationerna har påbörjat eller planerar att påbörja en ny serviceform.
Detta avslöjar att organisationerna är lyhörda för nya behov i samhället och för att svara på dem
genom nya tjänster.
Färre nya tjänster har dock tillkommit än år 2012. Organisationerna som har upphört med
någon av sina tjänster är lika många som de som har lagt till nya tjänster. Genom ändringar i
verksamheten försöker organisationerna anpassa sig till förändringar i omvärlden och den allt
stramare kommunalekonomins villkor.
Nästan en tredjedel av de tjänsteproducerande organisationernas ledare bedömer att någon av
den egna organisationens serviceformer befinner sig i särskilt stora svårigheter år 2014. Jämfört
med året innan förutspår nästan lika många organisationer svårigheter. Tjänster som befinner sig
i särskilda svårigheter är bland annat olika rehabiliteringstjänster så som missbrukarrehabilitering, anpassnings-träningskurser, krävande rehabilitering inom barnskyddet och rehabilitering
på inrättning. Minskningar i serviceverksamheten görs år 2014 något oftare än året innan.
Social- och hälsvårdsorganisationerna har dessutom en mycket stor betydelse som producent av
sociala tjänster men deras betydelse i samhället i denna roll är inte längre tillräckligt känd. Det
finns inte längre ens fullständig statistik om den. Institutet för välfärd och hälsa har inte publicerat
officiell statistik om privata socialtjänster sedan 2011. I den nu tillgängliga statistiken från Valvira
saknas information om tjänsteproducenten är en organisation eller ett företag. Bedömningen av
olika tjänsteproducenters betydelse försvåras även av att statistiken inte ger någon uppfattning om
hur mycket kunder organisationernas och företagens tjänster har.
Trots bristerna i statistiken kan man se att ökningen av privata socialtjänster har varit kraftig
sedan 2011. I fråga om sociala tjänster har ökningen av den privata produktionen av tjänster framför allt utgjorts av ökad företagsverksamhet.
Tjänster med organisationsbakgrund är arbets- och aktivitetscenter, missbrukarrehabilitering,
dag- och servicecenter för äldre personer och rehabiliteringsklienter inom mentalvården samt ett
flertal boendetjänster. Även mödra- och skyddshemmen är nästan helt organisationsbaserade.
De riksomfattande organisationerna bedömer att de största ekonomiska riskerna med deras
verksamhet gäller hotbilder mot serviceverksamheten, till exempel i tjänster som FPA och kommunerna köper och konkurrensutsätter. Även tillämpningen av upphandlingslagen och skattemyndig-
Källa: Järjestöbarometri 2014. Ajankohtaiskuva sosiaali- ja terveysjärjestöistä.
SOSTE Finlands social och hälsa rf.
www.soste.fi
Organisationsbarometern 2014
SOSTE
rekommenderar
hetens tolkningar ger upphov till osäkerhet. Det administrativa arbetet i samband med upphandlingslagen är en stor eller mycket stor belastning för knappt en tredjedel av organisationerna. Att
ordna konkurrensutsättningar och att delta i dem kräver mycket tid och utomstående experttjänster
måste köpas, vilket tar resurser från den egentliga verksamheten.
För en del lokalföreningar som producerar tjänster utgör utvecklingen av antalet kunder samt
kommunernas minskningar av köpta tjänster och konkurrensutsättningen av tjänster ett hot mot
verksamheten och tjänsteproduktionens kontinuitet. För att kunna möta hotbilderna i tjänste­
produktionen behöver föreningarna större hänsyn till kvaliteten på tjänsterna i konkurrensutsättningar samt stöd för att visa effekterna av sin verksamhet. Större hänsyn borde även tas till tjänsternas icke vinstdrivande karaktär. Närmare samarbete med kommunerna kan minska hotbilderna
i föreningarnas produktion av köpta tjänster.
SOSTE rekommenderar
1. Möjligheterna för organisationerna att verka som allmännyttiga tjänsteleverantörer ska tryggas även i
framtiden.
2. När upphandlingslagen revideras ska alla möjligheter som direktivet ger utnyttjas för att ta hänsyn till
social- och hälsovårdstjänsternas speciella karaktär. Jämlika möjligheter och jämlikt bemötande för
organisationer och små vårdföretag ska tryggas i upphandlingslagen.
3. Kommunernas upphandlingskunskaper ska förbättras och innovativa upphandlingar ska utnyttjas i
högre grad.
4. Organisationerna ska bli bättre på att bedöma effektiviteten i sin egen serviceverksamhet och på att visa
beslutsfattarna dess betydelse för samhället.
5. Organisationerna ska förbättra sitt inbördes samarbete och samarbetet med serviceföretag för att
bygga upp servicekonsortier.
6. Statistikrutinerna för privata social- och hälsovårdstjänster ska förbättras så att officiell statistik ger
information om hur produktionen av privata tjänster fördelar sig mellan organisationer och företag.
7. Förändrade förhållanden mellan kommunerna, organisationerna och företagen i produktionen av
tjänster kan medföra att en del av klienterna blir utan tjänster och att det uppstår luckor i servicen.
Genom separat statistik över antalet kunder till tjänster som produceras av kommuner, organisationer
och företag kan denna utveckling bedömas.
8. I företagen går vinsten i regel till ägaren. I företag som ägs av allmännyttiga aktörer återgår den till
utveckling av verksamheten och nytta för klienterna. I statistiken är det viktigt att skilja åt företagen enligt
vem som äger dem.
Källa: Järjestöbarometri 2014. Ajankohtaiskuva sosiaali- ja terveysjärjestöistä.
SOSTE Finlands social och hälsa rf.
www.soste.fi
