Hur läxan följs upp

Malmö högskola
Lärarutbildningen
Natur, miljö, samhälle
Examensarbete
15 högskolepoäng
Hur läxan följs upp
- Stämmer lärarens uppföljning av läxan med elevernas syn på
vad läxor är?
How the homework is followed up
- Does the teacher’s follow-up of homework coincide with students' views on what
homework is?
Isabell Bengtsson Naumovski
Examinator: Claes Malmberg
Lärarexamen 270hp
Geografi, miljö och lärande
Höstterminen 2008
Handledare: Johan Nelson
1
2
Sammanfattning
Genom detta arbete ville jag ta reda på varför lärare ger läxor, och hur dessa läxor följs upp.
Syftet var sedan att se hur lärarnas uppföljning av läxor stämmer överens med elevernas syn
på vad läxor är. För att finna svar på syftet genomfördes kvalitativa intervjuer bland sex lärare
som undervisar i de samhällsorienterade ämnena i årskurs sex till nio samt 17 elever ur dessa
årskurser. I resultatet går det att urskönja att läxorna övervägande följs upp genom antingen
muntliga eller skriftliga förhör. Genom intervjuerna framkom det att både lärare och elever
anser att läxor relativt konsekvent följs upp under lektioner, något som båda grupperna menar
är viktigt för att eleverna ska kunna befästa kunskaper.
Nyckelord: Förhör, kunskap, läxor, uppföljning.
3
4
Innehållsförteckning
1 Inledning................................................................................................................. 7
1.2 Syfte .......................................................................................................... 7
1.3 Frågeställning............................................................................................ 7
2 Teorier och begreppsförklaringar........................................................................... 8
2.1 Läroplanen om läxor ................................................................................. 8
2.2 Vad är en läxa?.......................................................................................... 8
2.3 Teorier kring läxor .................................................................................... 9
2.3.1 Hur lärare och elever ser på läxor .................................................. 9
2.3.2 TIMSS-undersökning ..................................................................... 10
2.4 Syftet med läxor........................................................................................ 11
2.4.1 Fördelar med läxor ......................................................................... 11
2.4.2 Nackdelar med läxor ...................................................................... 12
2.5 Hur elever lär sig....................................................................................... 13
2.5.1 Yttre metod..................................................................................... 14
2.6 Uppföljning av läxor ................................................................................. 15
3 Metod….. ............................................................................................................... 16
3.1 Urval ......................................................................................................... 16
3.2 Intervjufrågor ............................................................................................ 18
3.3 Genomförande........................................................................................... 19
3.4 Etiska överväganden ................................................................................. 20
3.5 Efterarbete av intervjuerna........................................................................ 20
4 Resultat…............................................................................................................... 22
4.1 Vad är lärarnas syfte med läxan? .............................................................. 22
4.2 Vad tror eleverna att lärarna har för ändamål med läxan?........................ 24
4.3 Hur följer lärarna upp den läxa som har delats ut till eleverna? ............... 25
4.3.1 Vad tycker eleverna om läxans uppföljning? ................................. 26
4.4 Vad vill eleverna få ut av läxan?............................................................... 27
5 Diskussion .............................................................................................................. 29
5.1 Lärare och elevers syfte med läxan........................................................... 30
5.2 Lärare och elevers syn på uppföljningen av läxan.................................... 31
5.3 Slutsats ...................................................................................................... 33
6 Litteraturförteckning .............................................................................................. 35
Bilagor…………....................................................................................................... 37
5
6
1 Inledning
I början av hösten 2008 genomförde jag en miniundersökning på en skola i sydvästra Skåne.
Efter samtal med eleverna framkom det att de tyckte att det fanns en brist i hur deras lärare
följde upp de läxor som gavs. Många av eleverna menade att vetskapen om att deras lärare
ändå inte skulle följa upp läxan ledde till att de avstod från att göra den. Detta fick mig att
fundera på varför elever egentligen gör sina läxor.
Läxan ses i många fall som en självklar del av dagens skola, och kanske just därför så har
ämnet aldrig behandlats och diskuterats under min tid på lärarutbildningen. Istället antas det
att vi som blivande lärare ska ha en klar uppfattning om hur vi vill arbeta med läxorna i
skolan. Men stämmer vår syn på läxor, som blivande lärare, egentligen överens med elevernas
syn på varför de får läxor?
1.2 Syfte
Syftet med detta arbete är att få svar på varför lärare i årskurs sex till nio ger läxor, och hur
dessa läxor följs upp. Jag vill även ta reda på hur lärarnas uppföljning av läxorna stämmer
överens med elevernas uppfattning om vad läxor är.
1.3 Frågeställning
De frågor som jag kommer att arbeta efter är;
•
Vad är lärarnas syfte med läxan?
•
Vad tror eleverna att lärarna har för ändamål med läxan?
•
Hur följer lärarna upp den läxa som har delats ut till eleverna?
•
Vad vill eleverna få ut av läxan?
7
2 Teorier och begreppsförklaringar
Trots att läxor tar upp en stor del av vår skoltid är det fortfarande ett ämne där forskningen är
väldigt begränsad. Detta då det nästan uteslutande endast går att finna fakta kring läxans vara
eller inte vara i skolan. I detta kapitel kommer jag att redovisa en del av det forskare har
kommit fram till om läxor som jag anser vara relevant för studien. Slutligen kommer även
barns lärande att behandlas då detta är något som lärare behöver ha i beaktning, även när de
ger läxor.
2.1 Läroplanen om läxor
I den läroplan som dagens skola arbetar efter, Läroplan för det obligatoriska skolväsendet,
förskoleklassen och fritidshemmet Lpo 94 (Skolverket, 2006), går det inte att finna några
bestämmelser om att läxor ska finnas i skolan. Dock kan man läsa att det ska ske ett
samarbete mellan skolan och hemmet där syftet är att främja elevernas väg mot att bli
ansvarstagande personer. Läroplanen skriver även att skolan, i fråga om eleverna, ska
”utveckla deras förmåga att ta ett personligt ansvar” (Skolverket, 2006:5).
2.2 Vad är en läxa?
Att definiera vad en läxa är, är svårare än vad man tror att det ska vara (Hellsten, 2000).
Cooper (2007) menar att läxan är något som eleverna har blivit tilldelade, av sina lärare, att
göra utanför skoltiden. Enligt Kidwell (2004) så är alla aktiviteter eller arbete som eleverna
ombeds att göra, ensamma eller tillsammans med föräldrar, på annan tid än skolans, en läxa.
Hellsten (2000) börjar med att definiera läxan som ”ett arbete som inte sker på lektionstid”
(Hellsten, 2000:120) men övergår sedan till att dela in läxan i antingen tragedins läxa eller
romansens läxa. Tragedins läxa anses vara en konkret men avgränsad uppgift som eleverna
kan ha föreskrivet sig själva eller något som deras lärare har ålagt dem. Romansens läxa ses
däremot som ett utvecklingsprojekt vars utopi är en strålande framtid.
En läxa omfattar, enligt Hellsten (2000) fyra olika steg; Att läraren delar ut den som en
uppgift till eleverna som accepterar denna. Det sker en tolkning av läxan från elevernas sida
som sedermera arbetar med denna. Läxan används sedan vid ett förhör, eller så går eleverna
eller läraren igenom den på något annat vis. Dock kan ordningsföljden variera då exempelvis
en bearbetning av läxan, från elevens sida, kan ske först vid förhöret.
8
I detta arbete kommer läxan i fortsättningen att vara definierad enligt Kidwells (2004), se
ovan, syn på vad en läxa är.
2.3 Teorier kring läxor
Läxor är ett fenomen som finns i stort sett runt om i hela världen (Kohn, 2006). Trots att
varken läxor eller hemuppgifter behandlas i den gällande läroplanen, Lpo 94 (Skolverket,
2006), så ses läxor, i Sverige, som en självklar del av dagens skola. Läxans förekomst
betraktas vara ett så givet inslag i undervisningen, att lärare som inte anses ta denna på allvar
kritiseras (Hellsten, 2000). I början av 1900-talet så ansågs läxan vara ett viktigt bidrag för att
disciplinera elevernas intellekt. Intellektet jämfördes med en muskel och det troddes bli tränat
genom memorering, så som till exempel vid inlärning av multiplikationstabellen eller namn.
Läxan blev därför en del av skolans inlärningsmetod då memorering var något som lätt kunde
utföras i hemmet (Cooper, 2007). Steinberg (2006) menar att det är viktigt med läxor då dessa
främjar elevernas studievanor, och att studietekniken är något som ska tränas in då eleverna
börjar skolan. Således menar Steinberg (2006) att läxor är något som eleverna ska ha redan
när de börjar skolan.
Enligt Hellström (2000) går läxan ut på att man ska lära sig fakta, fakta som läraren har valt
ut. Det finns fakta som anses vara korrekt och det finns fakta som anses vara felaktig. Viktig
fakta är den som finns med i läroböckerna. Som lärare är det ens uppgift att presentera de
fakta som bedöms vara korrekta för sina elever i olika genomgångar. Sedan ska de fakta som
läraren presenterat återigen visas genom ett läxförhör, fast denna gång är det eleverna som
presenterar dem. De elever som visar på felaktiga fakta blir nästan alltid omedelbart
korrigerade. Att bli korrigerad inför sina kamrater är något som kan leda till osäkerhet bland
eleverna, även om eleverna egentligen vet de rätta svaren så är de rädda för att misslyckas
offentligt (Hellsten, 2000).
2.3.1 Hur lärare och elever ser på läxor
När Hellsten (2000) frågar eleverna som deltog i hans undersökning om hur de kunde veta
vad som var viktigt att läsa på inför ett prov så fick Hellsten till svar att eleverna först och
främst försökte komma på vad lärarna tyckte var viktigt. Detta kunde man som elev lista ut
genom att lyssna på vad läraren går igenom under lektionerna eller vad hon brukar fråga på.
Enligt Hellstens (2000) tolkning av vad eleverna har för syn på vad lärande är så menar han
att eleverna tycker att de har lärt sig något när de kan svara på en fråga. Hellsten (2000) menar
9
även att eleverna tolkar sina läxor olika. Ett exempel på detta kan vara att när man som lärare
ger ut en läsläxa så kan lärarens syfte vara att eleverna endast ska läsa igenom texten. Men när
eleverna får en läsläxa så kan de tyda det som om de måste lära sig allt som står på de angivna
sidorna. Således arbetar eleverna på olika sätt med sina läxor.
Den läxa som vanligast ges till eleverna är att lärarna delar ut ett textmaterial ur läroboken
som ska läsas hemma till nästkommande lektion. Det förekommer ytterst sällan att lärarna
förklarar för eleverna varför de ger dem läxan. Utan istället är läxan något som lärarna ofta
hastigt delar ut i slutet av sina lektioner utan att det finns någon riktig tid för eleverna att ställa
frågor kring den (Hellsten, 2000).
Då Hellsten (2000) samlade ihop material under sin forskning så intervjuade han elever
angående deras syn på varför läxan fanns. Eleverna menade att läxan var till för att de skulle
hinna med mer och flertalet av dem menade att lärarna satte betyg utefter hur de skött sina
läxor. Läxan var något som gjordes för att det hörde till skolan. Eleverna menade att lärarna
blev arga om läxorna inte blev gjorda. Under en av intervjuerna fick Hellsten till svar att
läxorna lästes för förhörens skull. Av undersökningen så framkom det att både eleverna och
lärarna ansåg att läxorna var en del av skolan, men lärarna markerade även andra saker än de
som eleverna nämnde. Lärarna ansåg att tidsaspekten var en viktig orsak till varför de gav
läxor då de menade att befästande av kunskap tar tid. Dock menade lärarna att kunskap är
något som man ska förstå och befästa på sitt eget sätt och detta ansågs göras bäst i en lugn
hemmiljö. Lärare anser inte att det finns något bra alternativ till läxor om syftet är att eleverna
ska befästa sina kunskaper (Hellsten, 2000).
En studie (Xu, 2005) visade att lärare och föräldrar hade en liknande syn på vad meningen
med läxor är. Det vill säga att läxor är ett sätt att förstärka det som lärs ut i skolan samt att
läxorna lär eleverna att ta ansvar. Eleverna i studien menade att läxan var ett sätt för dem att
bli bättre inom olika arbetsområden (Xu, 2005).
2.3.2 TIMSS-undersökning
Enligt en undersökning som gjordes för TIMSS, Third International Mathematics and Sience
Stydy, bland 488 lärare så visade det sig att det var vanligast att lärarna gav sina klasser läxa
en till två gånger i veckan. Lärarna uppskattade även att varje läxa tog eleverna ungefär 30 till
60 minuter att göra. Endast två procent av lärarna svarade att de inte gav sina elever några
10
läxor. I undersökningen framkom det att 85 procent av lärarna hade elevernas resultat på
proven i baktanke då bedömning skedde. 69 procent av lärarna menade på att de hänvisade till
hur bra elever lyckats med sina hemläxor vid bedömningstillfället. Hur eleverna svarar på
lektionerna påverkar bedömningen enligt 92 procent av lärarna (Olofsson, 1997).
2.4 Syftet med läxor
Cooper (2007) menar på att man kan dela in läxor i två olika grupper utefter vilka syften de
har när de ges. Antingen ges läxor i rent undervisningssyfte eller kan de ges med andra
intentioner, i ickeundervisningssyfte.
När det kommer till de läxor som ges i undervisningssyfte så är den vanligaste anledningen att
läxorna ska verka som en repetition av det som har bearbetats under lektionen. När lärarna ger
en läxa med repetition som syfte vill de att eleverna ska öva upp sin skicklighet inom ämnet
då de tränar på den hemma (Cooper, 2007), en möjlighet för eleverna att befästa kunskaper
(Hellsten, 2000). En läxa kan även ges i förberedande syfte inför kommande lektion. Genom
att ge en läxa innan en lektion vill läraren att eleven ska ha kött på benen när ämnet sedan
behandlas under lektionen. På det här sättet har eleverna skapat en förförståelse för ämnet som
kan främja lärandet. Syftet med en läxa kan även vara att se den som en korsning mellan
tidigare förmågor och nya erfarenheter. Ett exempel på detta är att elever som har läst om den
franska revolutionen ska koppla det de vet till andra revolutioner (Cooper, 2007). Enligt
Cooper (2007) kallas detta för att man arbetar med läxor som en förlängning.
Läxor som i ickeundervisande syfte kan ha som mål att stärka banden mellan föräldrarna och
skolan. En läxa kan även ges för att straffa eleverna (Cooper, 2007) något som Kidwell (2004)
menar på förebygger målet om att eleverna ska skapa sig en positiv inställning till läxan.
2.4.1 Fördelar med läxor
I en undersökning (enl. Cooper, 2007) som gjordes bland 17-åriga ungdomar i USA framkom
det att de som gjorde läxan presterade bättre i skolan än de som inte läste läxan. I en annan
undersökning så framkom det att de elever som gjorde sina läxor presterade bättre på 73
procent av proven än de som inte gjorde några läxor (Cooper, 2007). Även om det finns
undersökningar som endast har påvisat att läxan har en minimal inverkan på elevernas
prestationer, så visar normen alltid på en positiv effekt (Cool och Keith, 1991). Marzano,
Pickering och Pollock (enl. Cooper, 2007) menar på att läxan ger eleverna möjlighet att skapa
11
ett djup i deras förståelse av det som har behandlats i skolan. Detta då man genom läxan
skapar ett sätt att förlänga lärandet även efter skoldagen.
Enligt Cooper (2007) kan de fördelar som läxläsning ger delas in i olika kategorier. De som
har omedelbar effekt på lärandet, de som har långsiktig effekt på lärandet samt effekter av
ickeakademiskt slag. Till de positiva effekter av läxan som har en omedelbar påföljd hör,
enligt Cooper (2007) och Kidwell (2004), att elever skapar ett bättre kritiskt tänkande. Elever
som läser läxan har även visat sig bibehålla faktakunskaper bättre än sina icke läxläsande
kamrater samtidigt som de har en ökad förståelse i kärnämnena (Cooper, 2007). De fördelar
med läxan som delas in under kategorin långsiktiga effekter, är de som bidrar till att
underlätta elevens lärande (Cooper, 2007). Läxor har bland annat visat sig uppmuntra elever
att vilja lära sig saker under sin fritid samt förbättrar deras syn på skolan. Effekter av de
ickeakademiska slagen kan vara saker som att eleven tränas i att ta ansvar samt skapar
studievanor som denna kan ha nytta av genom hela livet (Steinberg, 2006). Men även att
elevens förmåga till kritiskt tänkande ökar. Andra positiva effekter som finns till följd av
läxor är att föräldrarna får en möjlighet att engagera sig i sitt barns lärande (Hellsten, 2000).
2.4.2 Nackdelar med läxor
Generellt så ses läxan som ett bra inslag i skolan, men det finns dock de som hävdar det
motsatta. Alfie Khon (2006) har i sin bok ”The Homework Myth – Why our kids gets to much
of a bad thing” presenterat bevis för varför läxor inte främjar elevers lärande, så som till
exempel Cooper (2007) hävdar. Cooper (enl. Khon 2006) genomförde 1998 en undersökning
bland elever i åldrarna åtta till 18 år där han hävdade att man kunde urskilja positiva effekter i
elevernas prestationer då elever läser läxor. I undersökningen testade man påföljderna av hur
mycket läxa eleverna blev tilldelade samt hur mycket läxa som eleverna gjorde i förhållande
till betyg eller prov. Khon (2006) menar dock att dessa test inte stämde då påföljden bara
visade sig vara positiv i frågan om vilka betyg eleverna i de högra åldrarna fick. I de övriga
grupperna som testades kunde man inte urskilja något signifikant samband.
Khon (2006) menar att läxan kan få elever att känna sig dumma om de misslyckas, och läxan
kan även skapa en press på eleverna då dessa känner att de alltid måste ge bra resultat ifrån
sig (Kidwell, 2004). Vidare anser Khon (2006), tillskillnad från dem som menar på att läxan
lär eleverna disciplin, att läxan kan lära elever att förbättra sina förmågor att fuska till
exempel på prov. Hellsten (2000) menar på att man genom läxan styrs in på ren
12
faktainlärning (Hellsten, 2000), något som går ifrån den svenska skolans syn på lärande där
man vill arbeta efter förståelse (Steinberg, 2006).
Läxorna ses som en stor arbetsbelastning för eleverna och enligt en undersökning (enl.
Hellsten, 2000) bland 15-åringar har det framkommit att cirka 80 procent av eleverna i ägnar
7,5 timmar i veckan åt läxläsning. Hellsten (2000) skriver även om en undersökning där det
påvisades att ungefär 14 procent av eleverna i årskurs åtta läser läxan i mer än åtta timmar per
vecka. En arbetsbelastning som denna går ofta ut över elevernas fritidsintressen och kan ge en
negativ effekt på elevernas intresse för studier (Kidwell, 2004).
2.5 Hur elever lär sig
Då läxan ses som en möjlighet för eleverna att befästa sina kunskaper (Hallsten, 2000)
kommer följande kapitel beröra olika aspekter kring hur elever lär sig. De yttre metoderna
finns med för att exemplifiera hur läxor kan varieras.
Alla elever visar inte lika stort intresse för att lära sig nya saker och de bakomliggande
anledningarna till detta kan vara många. Bristen på entusiasm för lärandet kan till exempel
komma ifrån att eleverna aldrig har getts tillfällen att experimentera, eller att de känner att de
ändå aldrig får svar på sina frågor. En annan anledning kan vara ett bristande självförtroende
hos eleverna, att de helt enkelt inte tror att de kan lära sig (Pramling Samuelsson och Mårdsjö,
1997). Som lärare måste man vara medveten om vilken ens syn på kunskap är då eleverna
ständigt kodar av vad de tror att lärarna vill ha för svar. Detta gör eleverna genom att granska
lärarnas kroppsspråk, ordval, frågor och så vidare (Dimenäs och Sträng Haraldsson, 1996).
Dimenäs och Sträng Haraldsson (1996) menar följaktligen att om man vill lära elever måste
man som lärare vara konsekvent i sitt förhållningssätt i frågor samt dialoger.
Vygotskij menar att det är barnen själva som bygger upp sin kunskap genom att lärandet hela
tiden fungerar som en aktiv process (Evenshaug och Hallen, 2001). Enligt Vygotskij så var
dialogen en viktig ingrediens i lärandeprocessen. Vygotskij menade att lärandet inte är någon
solitärprestation utan både den som lär och han som undervisar agerar som aktiva förmedlare i
ett socialt samarbete. Undervisning anses vara en miljö med stor tillgång till konversationer
där de begrepp som eleverna bär med sig sedan tidigare möter vetenskapliga begrepp.
Meningen är att eleverna via diskussioner ska ta vara på de vardagliga perspektiven, knyta an
dessa till det mer vetenskapliga och sedan tillgodogöra sig dessa fakta. Samarbetet är en vital
13
del i Vygotskijs utgångspunkter om lärande där en lärare eller kamrat kan öppna vägen till
nya insikter. Med andra ord, eleven tillskriver sig ny kunskap genom att om- och bearbeta de
olika tolkningar som sedan tidigare finns (Dysthe, 2003).
2.5.1 Yttre metod
Dimenäs och Sträng Haraldsson (1996) talar om begreppet yttre metod som syftar till
användandet av de metoder som läraren nyttjar för att uppmuntra elever i deras lärande. Den
yttre metoden är vidare indelad i olika tillvägagångssätt som används i lärandeprocessen.
Dessa ska skapa engagemang hos eleverna genom att dra kopplingar till deras egna
erfarenheter samt intressen. Nedan följer en sammanfattning av de olika metoderna;
Monologen: Monologen bygger på en envägskommunikation med eleverna, det vill säga att
läraren till exempel håller ett föredrag framme vid tavlan. Monologen som metod kan på olika
sätt engagera eleverna genom att på olika vis knyta an till deras vardagsföreställningar.
Dialogen: Dialogen är ett samtal mellan antingen lärarna och eleverna eller elever emellan.
Dialogen kan utveckla eleverna genom att läraren lyssnar på vad eleverna har att säga samt
kommer med påståenden för att på så sätt skapa ett djup i innehållet.
Frågandet: Denna metod anses vara en av de vanligast i dagens undervisning och syftet är att
utmana elevernas tänkande. Frågandet innefattar fyra olika perspektiv. Den kontrollerande
frågan som används för att kontrollera elevernas kunskap inom ett ämne. Den handledande
frågan vars syfte är att leda eleverna vidare i arbetet. Ibland vill läraren ta del av elevernas
tankar och då ställs det en utforskande fråga. Slutligen finns det den problematiserande frågan
vars mål är att väcka nyfikenheten till att söka förklaringar.
Undersökandet: Undersökning kan ske via intervjuer eller litteraturläsning och bygger på att
eleverna söker kunskap om något utifrån olika frågeställningar.
Läsandet: Eleven har genom läsandet möjlighet att fördjupa sig i texters innehåll samt på eget
vis bearbeta det som annars kan vara svårt att förstå.
Skrivandet: Skrivandet är en tankeprocess som ger eleverna möjlighet att reflektera över sina
egna tankar då de måste strukturera upp sina funderingar.
14
Bildskapandet: Bildskapandet tillför ytterligare en aspekt till elevernas kunskapsutveckling
genom att eleverna får möjlighet att reflektera över sina tankar då de måste tydliggöra dessa
på bild så att andra förstår vad de menar.
Rollspelet: Denna metod används för att låta eleverna sätta sig in i andra människors
levnadsförhållande samt att göra eleverna medvetna om olika värderingar samt attityder som
finns i dagens samhälle.
2.6 Uppföljning av läxor
Som lärare är det väsentligt att markera för eleverna att läxan är viktig (Kidwell, 2004).
Studier har (enl. Cooper, 2007) visat att elever vars läxor inte följs upp har en tendens till att
inte ta den tilldelade uppgiften på allvar, om de ens gör den. Formen på den respons som
lärarna ger då eleverna lämnar in läxan kan enligt Cooper (2007) se ut på fyra olika vis. Ett
sätt är att läraren instruerar eleverna i hur de ska gå tillväga för att uppgiften ska bli korrekt
utförd. Det andra sättet innebär att läraren delar ut betyg i samband med att eleverna får
tillbaka läxan. En lärare kan även ge respons genom att antingen skriftligt eller muntligt
berömma eller kritisera elevernas uppgift med syfte att belysa det som anses vara korrekt eller
felaktigt i uppgiften. Det fjärde sättet anses vara när läraren sporrar eleverna då de utfört en
uppgift på ett bra sätt. Formen av responsen tycks dock spela mindre roll för elevernas
prestationer, under förutsättningen att de får något gensvar alls (Cooper, 2007). Att ge beröm
är ett grundläggande element vid läxläsning (Steinberg, 2006) då detta uppmuntrar eleverna
att göra sina läxor (Kidwell, 2004).
15
3 Metod
För att kunna besvara rapportens syfte, varför lärare ger läxor och hur dessa läxor följs upp,
samt att se hur detta stämmer med elevernas syn på vad läxor är, så genomfördes en rad
kvalitativa intervjuer bland lärare och elever. Det vill säga, en metod som avser att mynna ut i
antingen muntliga eller skriftliga formuleringar (Backman, 1998). Att valet hamnade vid
kvalitativa intervjuer grundade sig i, precis som Johansson och Svedner (2006) menar, att det
är den metoden som anses ge kunskaper som går att koppla direkt till läraryrket. Genom att
använda mig av kvalitativa intervjuer så finns, till skillnad från vid en enkätundersökning,
möjligheten att få ett djup i svaren.
3.1 Urval
För att söka svar på arbetets syfte så kontaktades en skola i en av de större kommunerna i
sydvästra Skåne. På skolan går det ungefär 550 elever i årskurs sex till nio, av dessa beräknas
ungefär 10 procent vara elever med utländsk bakgrund. Skolans upptagningsområde tillhör
det mer välbärgade i området. Att jag valde att utföra undersökningen på just den här skolan
berodde på att jag sedan tidigare har kontakter på skolan.
För att svara på frågeställningarna om hur lärare går igenom den läxa som delas ut till
eleverna samt vad deras syfte är med läxan, så intervjuades sex lärare på skolan. Orsaken till
att just de sex lärarna valdes ut berodde på att det är dessa lärare som undervisar i de fyra
samhällsorienterade ämnena, vilket innefattar geografi, på skolan. Då mitt huvudämne är
geografi kändes det som ett naturligt val att göra undersökningen på lärare som undervisar i
detta ämne och på så sätt förstärka kopplingen mellan studien och mitt huvudämne. Två av
lärarna som intervjuades är män och resterande fyra är kvinnor. Dock var det en lärare på
skolan som inte hade möjlighet att medverka i undersökningen. Tabellen nedan visar vilka
lärare som deltog i studien, vilken ålder de har samt hur länge de har arbetat som lärare.
16
Tabell 1: Översikt över de lärare som deltog i studien.
Lärare A
Kvinna
31
Antal år som
arbetande lärare
5
Lärare B
Kvinna
27
2
Lärare C
Man
43
Ca 20
Lärare D
Kvinna
52
Ca 25
Lärare E
Man
37
11
Lärare F
Kvinna
36
10
Kön
Ålder
För att få svar på de två återstående frågeställningarna, vad eleverna tror att lärarna har för
ändamål med läxan samt vad eleverna vill få ut av läxan, så intervjuades sammanlagt 17
elever på skolan. Det var 9 flickor och 8 pojkar som deltog. Av dessa så gick tre elever i
årskurs sex, fem i årskurs sju, tre i årskurs åtta och de återstående sex i årskurs nio. Totalt är
hälften av skolans klasser representerade.
Diagram 1: Översikt över vilka elever som deltog
Innan intervjuerna så hade jag inte bestämt mig för hur många elever som skulle intervjuas,
utan jag hade endast som mål att det minst skulle vara tio elever som deltog. Detta på grund
av att jag trodde att det skulle vara svårt att få tag på elever som ville eller hade tid till att
delta i undersökningen. Dock visade det sig vara tvärtom då det kändes som om alla elever
ville vara med, och istället intervjuade jag så många elever som jag hann med under deras
respektive idrottslektion. Jag valde att göra intervjuerna under elevernas idrottslektion. Detta
berodde på att jag visste att möjligheten att hålla intervjuerna ifred fanns lättillgängligt genom
17
tillgång till idrottslärarnas arbetsrum. Urvalet kring vilka elever som skulle intervjuas skedde
slumpvist. I årskurs åtta var det de elever som av olika anledningar inte var med på lektionen
som tillfrågades. I övriga klasser plockades ett par elever ut under lektionen utifrån vem som
råkade befinna sig närmast mig vid det tillfället jag gick ut i idrottssalen.
3.2 Intervjufrågor
Vid intervjuerna utgick jag ifrån en rad frågor som finns sammanställda i Bilaga 1a samt
Bilaga 1b. Detta var frågor som jag ville få besvarade under intervjuerna. Dock varierades
ordningen på frågorna utefter hur samtalet flöt på, allt för att få en så naturlig situation som
möjligt samt för att hämma möjligheterna till nervositet från den intervjuades sida.
Johansson och Svedner (2006) menar att den som intervjuar ska låta deltagaren berätta om
sina egna erfarenheter kring frågan. Detta var något som jag tog fasta på under intervjuerna
för att minska möjligheterna till att den som blev intervjuad skulle vinkla sina svar utefter vad
denna trodde att jag ville höra. Under intervjun försökte jag att tänka på att använda mig av
tekniken spegling. Denna går ut på att den som intervjuar uppmuntrar den som blir intervjuad
att stanna kvar vid ämnen genom att kort återge vad som precis sagts (Johansson och Svedner,
2006).
För att få svar på frågeställningen angående vad lärarnas syfte med läxorna var blev lärarna
ombedda att svara på varför de gav läxor. Dock framkom svaret på frågeställningen även
genom många av de andra svaren som gavs. För att söka svaret på nästa frågeställning i
arbetet, om hur lärare följer upp sina läxor, bad jag lärarna berätta om hur deras senaste läxa
såg ut, samt hur denna följdes upp. Jag bad även eleverna svara hur deras lärare hade följt upp
den senaste läxan som de hade blivit tilldelade. Eleverna ombads även att svara på varför de
trodde att de fick läxor samt vad de trodde att lärarnas avsikt med läxorna var. Dessa frågor
ställdes med syfte att få svar på frågeställningen om vad elever tror om vad lärarnas ändamål
med läxor är. Den sista frågeställningen, vad eleverna vill få ut av läxan, besvarades genom
att eleverna fick svara på vad de ansåg vara en bra respektive dålig läxa. Men även genom
svaret på frågan vad en läxa är för dem.
Ett par av frågorna som ställdes till eleverna kan tyckas irrelevanta för undersökningen, men
dessa finns med då jag inte ville att varken lärarna eller eleverna skulle kunna urskilja min
mening med intervjun.
18
3.3 Genomförande
Efter det att jag valt ut den skola som jag ville göra undersökningen på, begav jag mig dit.
Syftet med det första besöket var att ta reda på hur många lärare de hade som undervisade i de
samhällsorienterade ämnena samt att undersöka om det fanns tid och intresse, från både
lärarnas samt elevernas sida, att delta i studien. Jag anser att det främjade min studie att åka ut
till skolan personligen för att presentera mig och mina intentioner med undersökningen. Detta
då det troligtvis hade blivit ett större bortfall bland lärarna än nu när det endast var en lärare
som tackade nej till att delta. Då intervjuerna bokades in med lärarna så talade jag om för dem
att arbetet skulle handla om läxor. Dock avstod jag att berätta själva syftet och
frågeställningarna för att jag inte ville att lärarnas svar skulle påverkas utifrån vad de trodde
att jag ville få för svar. Intervjuerna hölls, både de med lärarna och de med eleverna, i mitten
av december månad år 2008.
Jag valde att arbeta med kvalitativa intervjuer för att få svar på mina frågeställningar om att ta
reda på hur lärarna följer upp sina läxor, men även för att få reda på hur detta ställer sig till
elevernas syn på vad läxor är. Att valet hamnade vid just denna metod berodde på att en
enkätundersökning inte anses vara ett bra val när syftet med arbetet är att ta reda på hur någon
ser och förhåller sig till olika frågor (Johansson och Svedner, 2006).
Det som utmärker den kvalitativa intervjun är att frågorna inte är bestämda i förväg utan
endast frågeområdena. Det vill säga att beroende på hur den som intervjuas svarar så varierar
de frågor som ställs. Meningen med detta är att få så utförliga svar som möjligt (Johansson
och Svedner, 2006). För att underlätta för mig själv vid intervjuerna användes en diktafon.
Genom diktafonens användning skulle jag undvika de pauser som troligtvis dykt upp om jag
istället hade behövt anteckna ner allt som sades. Nu kunde istället samtalen flyta på som en
dialog utan att liknas vid en muntligt genomförd enkät.
Precis som Repstad (1999) talar för så genomfördes intervjuerna i avskiljda rum för att
minimera möjligheterna att bli avbrutna. Samtalen med lärarna genomfördes i skolans
konferensrum och elevernas intervjuer hölls i det arbetsrum som ligger i anslutning till
idrottssalen. Jag hade som krav att rummen skulle vara insynsskyddade, detta för att de som
intervjuades inte skulle känna någon stress från dem som kunde tänkas befinna sig utanför
rummet.
19
3.4 Etiska överväganden
De som deltar i en intervju ska alltid visas hänsyn och respekt. Ur forskningsetiskt perspektiv
innebär detta att deltagaren har rätt att ta del av undersökningens syfte. Den intervjuade ska
även ha gett sin tillåtelse till att medverka, om hon inte skulle vara myndig måste målsman
informeras samt tillfrågas om barnets deltagande. Då arbetet är klart så ska det inte finnas
någon möjligt till att identifiera deltagaren, i detta fall lärarna samt eleverna (Johansson och
Svedner, 2006).
I samband med att lärarna tillfrågades om de ville delta i undersökningen informerades de om
vad arbetet skulle handla om. Innan intervjuerna genomfördes frågade jag om deras tillåtelse
att spela in intervjun samt att de upplystes om hur materialet skulle hanteras då intervjun var
klar. Då intervjun slutförts påmindes deltagaren om hur denna skulle kunna komma i kontakt
med mig om några frågor skulle uppstå.
Innan eleverna blev tillfrågade om de ville vara med i undersökningen bad jag om rektorns
tillåtelse att genomföra intervjuerna. I samband med att varje idrottslektion började skedde en
presentation av mig och mitt examensarbete så att eleverna skulle vara medvetna om
undersökningens syfte innan de blev tillfrågade att delta. Syftet med detta var att ge eleverna
en möjlighet att tacka nej till att bli intervjuade redan då en förfrågan om deltagandet skulle
ske. Innan intervjun påbörjades frågade jag, precis som vid lärarintervjuerna, om deras
tillåtelse att spela in intervjun samt förklarade hur materialet skulle bearbetas. På grund av att
arbetet skrevs under tidspress fick eleverna med sig ett brev hem till sina föräldrar, se Bilaga
2, efter det att intervjuerna hade genomförts. I brevet ombads föräldrarna att kontakta mig om
de inte samtyckte till att deras barns svar fanns med i detta arbete.
3.5 Efterarbete av intervjuerna
Efter det att intervjuerna med lärarna och eleverna genomförts blev dessa helt transkriberade.
För att ha så stort minne som möjligt av det som hänt så skedde transkriberingen i direkt
anslutning till intervjuerna, det vill säga att jag satta mig ner och transkriberade så fort jag
kom hem. Efter att detta hade skett läste jag igenom alla intervjuer och strök under de delar
som jag ansåg var intressanta. Därefter jämfördes de olika intervjuerna, elevernas för sig och
lärarna för sig. För att slutligen se hur elevernas svar överrensstämde eller skiljde sig från
lärarnas och därmed söka svar på undersökningens syfte samt frågeställningar.
20
I resultatet finns det med citat från intervjuerna. Dessa har återgetts direkt så som elever samt
lärarna svarade. Detta har i några fall inneburit att det svenska språket inte är korrekt i citaten.
21
4 Resultat
Av de sex lärarna som jag intervjuade var det en, Lärare B, som ger läxor i ett långsiktigt
perspektiv, resterande fem väljer att arbeta med läxor från vecka till vecka. Den läxa som
nästan uteslutande delas ut till eleverna är en läsläxa, det vill säga att eleverna till nästa
lektion ska ha läst ett visst antal sidor i läroboken. Lärare F väljer att arbeta med läxan i
förberedande syfte medan de andra oftast använder sig av läxan som en repetition av det som
har gåtts igenom under lektionen.
4.1 Vad är lärarnas syfte med läxan?
De lärare som deltog i studien har överlag lika intentioner med vad läxorna ska ge eleverna.
Dock är det två av lärarna, Lärare B och Lärare C, som har en kluven inställning till att elever
får läxor. Båda hade gärna undvikit läxan i sin undervisning, men använder sig dock av den
på ett eller annat sätt för att ”läxan trots allt hjälper eleverna med sina studier”. Lärare B
använder sig, trots sina tvivel, av långsiktiga läxor, det vill säga att redan i början av ett nytt
arbetsområde så presenteras det som ska behandlas samt vilka sidor i läroboken detta
arbetsområde innefattar. Varje arbetsområde avslutas i sin tur med ett prov. Lärare B anser
sedan att det är elevernas eget ansvar att planera in sina läxor inför kommande prov.
Anledningen till att Lärare B använder sig av långsiktiga läxor, som sträcker sig över hela
arbetsområden, grundas även på uppfattningen att det finns skillnader i elevernas hemmiljöer
som påverkar deras studiemöjligheter. Något som Lärare B inte anser rättvist. Lärare B
använder sig endast av läsläxor. Detta beror på att Lärare B anser att det inte går att bedöma
skriftliga hemuppgifter på ett rättvist sätt. Detta då flera av de skrivuppgifter som kommer in
från eleverna många gånger håller en mycket högre nivå än motsvarande uppgift som gjorts
under en lektion. Något som tyder på att eleverna har fått hjälp från någon annan med att göra
uppgiften. Lärare B har nedanstående funderingar kring bedömningen av skriftliga
hemuppgifter;
”…så då kändes det att jag inte kunde ge dem skriftliga uppgifter till exempel
som jag ska bedöma, för då vet jag inte vem det är som har skrivit den sen. Och
jag kan inte ifrågasätta och ibland, man får bara en känsla och så och då blir det
liksom lite fel ur bedömningssynpunkt.”
Lärare C anser att läxor behövs i de fall där kunskap behöver nötas in, något som är
ineffektivt att göra under lektionstid. De gångerna eleverna får läxa av Lärare C är avsikten att
22
skapa en förförståelse för att under nästkommande lektion öka möjligheten till diskussion
samt reflektion kring texten.
Lärare A, Lärare D samt Lärare E ser läxan som ett ”ypperligt” repetitionstillfälle för eleverna
att befästa kunskap. Lärare D menar dessutom att ”läsa läxor är träning för hjärnan”. Lärarna
menar att många elever, av olika anledningar, inte följer med på det som behandlas under
lektionerna. Istället blir läxan en möjlighet för dem att ta igen det som sagts. Läxan blir även
en möjlig åtgärd för svagare elever att ta sig till nya kunskaper i sin egen takt. Samtliga lärare
i studien anser att syftet med läxan är att ge eleverna en möjlighet att nå en gemensam
plattform att utgå ifrån inför kommande lektion eller framtida arbetsområden. De menar på att
avsaknaden från repetitioner i form av läxor kan leda till att fler elever blir underkända då
eleverna inte uppfattar syftet med varför de ska ta till sig de kunskaper som ges i skolan.
Lärare A uttrycker det på följande vis;
”Hade inte de fått läxa så hade de inte gjort någonting. Och helt plötsligt så
har de inga kunskaper för de ser ännu inte att det här ska leda framåt till
någonting.”
Det finns även ett syfte med de genomgångar som följer med läxorna då dessa agerar som ett
tredje repetitionstillfälle för eleverna. Genom att ha ett förhör på läxan får de elever som inte
har gjort läxan eller som har haft några svårigheter med den ytterliggare ett tillfälle att få
lyssna och ta till sig de fakta som finns där. Lärarna ser även läxan som en möjlighet att spara
in tid på lektionerna. Genom att eleverna har läst på en text kan en diskussion påbörjas direkt
vid nästkommande lektion. Stor vikt läggs även vid de långsiktiga perspektiven på läxor.
Lärarna menar att läxor behövs för att eleverna ska nå upp till betygskriterierna för att så
småningom komma in på de gymnasieprogram de önskar. Lärarna vill även att eleverna ska
anamma den studieteknik som finns på gymnasienivå.
Lärare C, Lärare D och Lärare E menar även att läxan är ett sätt att tillfredställa föräldrarna.
Lärare C beskriver det som att ”läxorna är ett mått på lärarens duktighet” i föräldrarnas ögon,
”ju mer läxor läraren ger, ju mer ambitiös är läraren”.
Således är syftet med varför lärarna ger läxa en följd av att de anser att läxan är ett utmärkt
tillfälle för eleverna att befästa kunskaper. Läxan ges även för att spara in dyrbar lektionstid
23
samt för att förbereda eleverna inför kommande gymnasiestudier, men även för att
tillfredställa föräldrarna.
4.2 Vad tror eleverna att lärarna har för ändamål med läxan?
Den främsta anledningen till varför lärarna ger läxor enligt eleverna är att det ska ske en
repetition. På så sätt anser eleverna att lärarnas tanke är att läxorna ska hjälpa dem att hålla
kunskapen vid liv. Läxorna anses även vara ett sätt att se till att eleverna kommer väl
förberedda inför lektionen och på så sätt sparas det in tid på lektionstimmen då lärarna tros
känna en tidspress. Tre elever uttrycker sig så här;
”Om liksom ingen hade vetat någonting till varje lektion så skulle det bli svårt
och ja, man skulle inte hinna med.”
”Att man ska börja typ jobba in de. Asså, så att man slipper göra det på
lektionerna. Om det är typ läsa eller så. Så att man inte sitter och slösar tid på
det.”
”Så att man kommer längre fram i arbetet. Så att man liksom går framåt
snabbare.”
Eleverna menar även att läxorna ges i syfte att träna inför kommande prov och att läxorna
fungerar som ett sätt för lärarna att bedöma eleverna. Under ett läxförhör tycker eleverna att
de visar upp sina kunskaper för lärarna.
”När man har gått igenom ett kapitel, kanske första världskriget, så brukar
man ha ett läxförhör. Där kan man visa sina kunskaper”
Knappa tredjedelen av eleverna menar på att läxorna är ett sätt för lärarna att markera vad
som är viktigt att kunna. Dock menar i stort sätt alla eleverna på att läxan är ett sätt för lärarna
att ge eleverna kunskap. Genom att eleverna tränar på läxorna hemma så får alla tid att lära
sig det de ska. Då eleverna tycker att de samhällsorienterade lektionerna till stor del
genomsyras av mycket fakta så finns svårigheter att komma ihåg allt. Då ger lärarna dem
möjligheter att gå igenom det hemma i lugn och ro istället. Samtidigt tror eleverna att lärarna
ger läxor för att de elever som inte har hängt med på lektionerna ska ha en möjlighet att ta
igen det hemma. En elev har förstått att lärarna med läxan vill att de som elever ska ” kunna
förstå, kunna fördjupa oss och reflektera till andra saker, dra paralleller. Lära oss det förflutna
och sen ta det och göra en bra sammanfattning av det”.
24
Enstaka elever ser läxan som ett sätt för läraren att straffa dem.
”För att på matten och SOn så e de ofta om man inte hinner klart, så då får
man göra det hemma. Och det är typ, det blir liksom som nått straff. Men de e
kanske inte menat så, men de blir som det.”
Sammanfattningsvis tror eleverna att lärarnas syfte med läxorna är att det ska ske en repetition
så att kunskapen hålls vid liv. Eleverna lägger även stor vikt vid att de tror att läxan ges för att
spara in tid och för att lärarna vill ge eleverna en möjlighet att visa upp sina kunskaper.
4.3 Hur följer lärarna upp den läxa som har delats ut till eleverna?
Genomgående får eleverna ett stycke att läsa ur läroböckerna av lärarna i läxa. Uteslutande
följs detta upp genom ett muntligt eller skriftlig förhör. Dock finns variationer i hur lärarna
förbereder och utformar dessa förhör.
Under lektionerna använder sig lärarna av olika tekniker för att eleverna ska bli medvetna om
vad som är viktigt att kunna och för att på så sätt undvika att eleverna förvillar in sig på
irrelevanta fakta. Lärare B låter eleverna följa med i böckerna och under genomgångar plocka
ut de väsentliga fakta genom att stryka under dessa. Lärare A skriver i sin tur upp
sammanfattningar på tavlan i form av stödord eller stödmeningar som eleverna skriver ner i
sina anteckningsblock. Lärare C brukar ta upp ord som kan tyckas svåra för eleverna att förstå
i texten samt förklara viktiga begrepp för att öka elevernas möjligheter att förstå kontexten av
läxan. Lärare C säger; ”Jag försöker ta upp begreppen. Därför förstår de inte vissa begrepp så
förstår de inte sammanhanget i texten heller”. Läxan är någonting som samtliga sex lärare
delar ut under lektionens sista minuter.
Lärarna uppger att tre av fyra läxförhör är muntliga. På frågan om det någon gång händer att
lärarna avstår från att följa upp läxan svarar Lärare F ” På något sätt så skulle det kännas
meningslöst för då har de lagt ner tid, då måste de få visa det också”. Samtliga lärare tycker
även att det är viktigt att de uppmärksammar att eleverna har gjort läxan.
En sammanfattning av resultatet kring denna fråga är att lärarna uteslutande följer upp sina
läxor och tre av fyra gånger så sker uppföljningen med ett muntligt förhör. Lärarna anser att
25
de uppmärksammar eleverna på vad eleverna ska lära i läxan under de genomgångar som
hålls på lektionerna.
4.3.1 Vad tycker eleverna om läxans uppföljning?
Samtliga elever är överens om att lärarna nästan alltid har en uppföljning på sina läxor,
antingen muntligt eller skriftligt. Eleverna har uppfattningen att genomgångarna av läxan ska
leda till att de ska lära sig mer. Samtidigt ses uppföljningen av läxan som en andra chans till
inlärning för dem som inte har skött sig ordentligt under lektionen eller har glömt att göra
läxan.
Alla elever är inte överens om att en muntlig genomgång av läxan ses som ett förhör då ”vissa
elever endast kan sitta av tiden och låtsats som ingenting” då det vanligen inte finns frågor att
ställa till alla elever i en hel klass på 30 elever. Genom ett muntligt förhör menar eleverna att
lärarna därför inte ha någon möjlighet att ” se vem som kan och inte kan”. Eleverna menar att
om det vid något tillfälle förekommer att en elev inte har gjort läxan, och inte får en fråga
under förhöret, så kan läraren inte veta om just denna elev gjort läxan. Då frågan angående
lärarnas uppföljning av läxor kom upp under en av intervjuerna så lät det på följande vis;
Elev: För de mesta gör de det. Men ibland kan det ju vara så att man gör
annat. Man hinner inte och så. Men det är ju bra att följa upp det för då ser
man om alla har gjort läxorna, och man ska ju göra det. Men de har ju hänt
någon gång att man inte gör det.
Jag: Vad tycker du är bäst?
Elev: Jag tycker att det är bäst att man följer upp det. För då ser man ändå vem
som har gjort det och inte gjort det.
Eleverna anser att det är tråkigt de gångerna lärarna inte följer upp den givna läxan. När
eleverna har läst in sig på läxan så vill de visa vad de kan. Två av elevernas kommentarer om
detta är;
”Det är ju lite tråkigt. Asså om man kan det bra så vill man ju liksom visa det.
Men har man inte pluggat så är det ju skönt.”
”Muntligt är väl alltid bra… Men när man ändå har pluggat så kan man ju
lika bra ta det skriftligt.”
26
Dock händer det att lärarna någon gång missar att gå igenom läxorna. Detta tros bero på att
lärarna vill gå igenom nästa läxa istället.
Resultatet av denna fråga visar således på att eleverna anser att lärarna följer upp de läxor
som ges. Dock menar eleverna att skriftliga läxförhör är bättre och mer motiverande för
läxläsande då lärarna där tydligt kan se vad varje elev har lärt sig.
4.4 Vad vill eleverna få ut av läxan?
Elevernas tankar kring vad de vill få ut av läxan stämmer till stor del överens med deras
funderingar över varför lärarna ger dem läxa. Genom att eleverna läser sina läxor så anser de
att de tar till sig nya kunskaper bättre. Många elever menar att de inte hade lärt sig lika
mycket om de inte hade fått läxor. Eleverna anser att möjligheten att sitta ifred och läsa texter
för att sedan reflektera över dem bygger upp en djupare förståelse och motverkar ytinlärning.
”Att man verkligen förstår det och så. För jag känner, att efter jag har gjort
mina läxor, om jag börjar läsa innan kapitlet så förstår jag inte lika mycket
som efter några dagar när jag väl har gått igenom det, och pluggat på det och
så. Då förstår jag mycket mer”.
Läxorna ses dock främst som en möjlighet för eleverna att träna inför kommande prov, så att
de där återigen kan visa upp sina kunskaper för lärarna. Eleverna menar även här att det är bra
att de får läxan för att de på så sätt får en chans till att lära sig det som sagts på lektionen. Tre
av eleverna menar att de genom läxläsningen kan vara med och diskutera på lektionerna, dock
ses även diskussionen som en möjlighet att visa upp vad de kan för lärarna.
Alla eleverna anser att en läsläxa är en bra läxa. Dock ska denna gärna vara kompletterad med
ett par frågor att svara på för att underlätta inlärningen. Tre elever kom även med förslaget om
att få rita mer som läxa. Detta då det ”ibland är lättare att visa vad man tänker genom att rita
en bild”. En dålig läxa är att skriva en uppsats eller ett föredrag som senare ska lämnas in.
Eller om lärarna inte ger någon läxa alls utan låter eleverna själva ta ansvar för inlärningen.
När frågan om vad en dålig läxa är kom upp var det en elev som svarade;
”Det är till exempel när de inte ger någon läxa överhuvudtaget. De bara säger
till exempel att ja, ni får ta ansvar till att jobba. För det är lite svårare och så
att sätta sig då”.
27
Även om eleverna anser att de lär sig mycket av läxorna så menar alla elever bortsett från en
att läxan är något som är tråkigt. Eleverna hade gärna sett att de hade haft mer tid över till
kompisarna.
Sammanfattningsvis menar eleverna att läxan är en hjälp för dem att befästa kunskaper samt
en möjlighet att träna inför prov. Läxan ses även som en viktig del när det gäller att visa
läraren sina kunskaper. Alla elever är överrens om att en läsläxa är den bästa läxan, även om
den anses vara tråkig.
28
5 Diskussion
Arbetets syfte var att ta reda på hur lärare följer upp sina läxor. Men även att ta reda på hur
lärarnas uppföljning av läxorna stämmer överens med elevernas uppfattning om vad läxor är.
De frågeställningar som arbetet har utgått ifrån lyder som följer;
•
Vad är lärarnas syfte med läxan?
•
Vad tror eleverna att lärarna har för ändamål med läxan?
•
Hur följer lärarna upp den läxa som har delats ut till eleverna?
•
Vad vill eleverna få ut av läxan?
Precis som Hellsten (2000) skriver i sin avhandling Skolan som barnarbete och
utvecklingsprojekt – En studie av hur grundskoleelevers arbetsmiljö skapas, förändras och
förblir som den är, är den vanligaste läxan som ges på skolan är en form av läsläxa. Dock ser
eleverna i min undersökning detta som något positivt då det ger dem möjligheter att sitta
hemma i lugn och ro för att ta till sig kunskaper. Likväl hade en av de lärare, Lärare B, som
intervjuades detta i åtanke då hon menar på att alla elever inte har en bra studiemiljö i
hemmet. Lärare B väljer således att ge sina elever läxor under längre perioder och på så sätt
låta dem ta eget ansvar för sitt lärande. Den skola som undersökningen gjordes på är placerad
så att upptagningsområdet innefattar elever vars föräldrar till stor del är högutbildade. Detta
tros främja eleverna då dessa elever antagligen har möjligheter att sitta i ett eget rum i lugn
och ro och göra sin läxa, något som Kidwell (2004) anser vara viktigt för inlärningen.
Föräldrarna antas även, enligt mig, ha en positiv inställning till läxläsning om de har en högre
utbildning. Det vill säga att dessa föräldrar är på ett annat sätt medvetna om att läxan i det
långa loppet kommer leda till att deras barn kommer få ett bra arbete. Den positiva
inställningen främjar eleverna då föräldrarna med en god bakomliggande utbildning kanske
kommer med mer stöttning och uppmuntran än föräldrar som inte har någon erfarenhet av
längre studier. Detta då föräldrar med lägre utbildning möjligen bär med sig en negativ syn på
läxor sedan deras egen skoltid som i sin tur smittar av sig på deras barn.
Utifrån de erfarenheter jag har fått från den verksamhetsförlagda tiden, VFTn, som jag har
införskaffat mig under åren som lärarstudent har jag kunnat urskönja en antydan till
förändring i lärarnas attityder mot läxor. Allt fler lärare börjar ifrågasätta läxornas
kunskapsinverkan hos eleverna. Detta kan man även utläsa i den här studien då den lärare,
29
Lärare D, som har arbetat i 25 år lever kvar i det synsätt där läxor anses vara en metod för att
träna hjärnan. Detta menar även Hellsten (2000) då han skriver att läxorna anses vara bra i
syfte att nöta in fakta, dock stämmer detta inte överens med skolans läroplaner där målet
istället är att ge eleverna en djupare förståelse (Skolverket, 2006). Lärare B, tillskillnad från
Lärare D, som endast har arbetat i två år är den enda av lärarna som avstår från de
traditionella vecka till vecka-läxorna. Jag tror att skolan under väldigt lång tid har levt kvar i
de äldre läroplanerna där läxor fanns med och att Lärare B till skillnad från övriga lärare i
studien, har blivit den första som utbildats under en period där den nya läroplanen har tagits i
beaktning.
5.1 Lärare och elevers syfte med läxan
Eleverna som deltog i studien hade en positiv inställning till läxor även om de anser att
läxorna är tråkiga. Eftersom de lägger ner tid på sina läxor, vill de att dessa får en ordentlig
uppföljning i skolan. Lärare A säger att eleverna inte ser att läxorna ska leda fram till något
och detta bekräftas när eleverna pratar om läxorna. De ser dem som något de gör för att visa
lärarna sina kunskaper eller för att träna inför ett prov, även Hellsten (2000) skriver att
eleverna ser läxan som något de gör inför prov. Lärarna i den här studien har däremot ett
längre perspektiv på läxorna och ser dem som en form av lärande som så småningom ska leda
fram till bra betyg samt hjälpa eleverna att stärka sin studieteknik inför kommande
gymnasiestudier. Det var ingen av eleverna som blev intervjuade som såg att läxan skulle leda
till bättre möjligheter att komma in på det gymnasieprogram de vill. Jag tror att elevernas
bristande möjlighet att se läxan i ett länge perspektiv kan bero på deras unga ålder. Hade
samma studie gjorts bland gymnasieelever så tror jag att fler hade svarat att de läste läxorna
för att de så småningom skulle hjälpa dem att få ett bra arbete. Detta då arbete är något som
ligger dem mycket närmre i tiden än elever i årskurs sex till nio. Dock tror jag att de är viktigt
att lärarna är medvetna om elevernas kortsiktiga syn på läxor så att de inte glömmer bort att
påminna eleverna om att läxan ska leda fram till något som hjälper dem genom livet.
I resultatet går det att skönja att lärarnas främsta syfte med läxorna är att använda dessa för
repeterande ändamål så att eleverna kan befästa kunskaper. Detta stämmer väl överens med
Cooper (2007) resultat om att läxorna ges för att eleverna ska få en möjlighet att öva upp sina
kunskaper. Eleverna är väl medvetna om detta och anser själva att läxan hjälper dem att ta till
sig kunskaper som de kanske annars hade gått miste om under lektionerna. Jag tror dock att
elevernas syn på läxor kan vara ett resultat av att eleverna inte är vana vid att ta eget ansvar
30
för sitt lärande. Nu tror jag att många elever tar för givet att de ändå kan läsa in det som
gjordes på lektionen med hjälp av läxan. Om eleverna sedan tidig ålder hade varit vana vid att
inte ha några läxor så hade de kanske lyssnat mer på vad som sades under lektionerna, för att
på så sätt slippa att ta igen det som skulle ha gjorts på lektionen där hemma. Enligt Hellsten
(2000) menade eleverna att läxan var till för att hinna med mer under lektionerna. Eleverna i
den här undersökningen lade stor vikt vid tidsaspekten då de menar att läxor till vis del kan
vara en följd av den tidspress som lärarna förmodans ha. Lärarna, både i Hellstens (2000)
studie samt den jag har utfört, anser att tidsaspekten har en stor påverkan på varför läxor ges.
De lärare som deltog i Hellstens studie (2000) menade att det tog tid att befästa kunskaper.
Lärarna som jag intervjuade höll med om detta men använde läxan även i förberedande syfte
inför nästkommande lektioners diskussioner för att på så sätt spara in tid. Även om det inte
direkt gick att påvisa i den här studien så anser jag att detta är något som borde påverka
elevernas studiemotivation. Om eleverna tror att läxan endast ges för att lärarna inte har
hunnit med att gå igenom något på lektionen, i stället för att eleverna tror att läxan ges ur
bedömningssynpunkt, kanske de inte ser samma mening med varför den läxan behöver göras
och kan på så vis gå miste om kunskap.
Cooper (2007) skriver att läxorna kan ges i syfte att stärka banden mellan skola och hemmet,
och Hellsten (2000) menar att läxan ger föräldrarna en möjlighet att engagera sig i sina barns
lärande. Lärarna som intervjuades till den här studien ansåg att läxan var till för att
tillfredsställa föräldrarna. I mitt tycke känns detta krystat. Det ska inte vara så att lärarna
känner sig tvingade att ge sina elever läxor för att de ska vidbehålla en bra kontakt med
föräldrarna. Genom det här arbetet framkom det att eleverna anser att läxan är ett tråkigt
inslag i skolan, och som bland annat Kidwell (2004) skriver tycker eleverna att läxan tar
alldeles för stor del av deras fritid. När eleverna redan känner så är det inte rätt mot dem att de
vid vissa tillfällen kan tilldelas läxor som egentligen inte hade varit helt nödvändiga, bara för
att föräldrarna ska vara nöjda.
5.2 Lärare och elevers syn på uppföljningen av läxan
I fråga om hur lärarna följer upp sina läxor säger både lärarna och eleverna i denna
undersökning att det nästan uteslutande innebär ett muntligt eller skriftligt förhör. Detta
stämmer överrens med Hellsten (2000) studier som visar att den vanligaste läxan är att läsa ett
textstycke ur läroboken. Utifrån de intervjuer som jag gjorde framkom det att lärarna
vanligtvis ställer kontrollerande frågor i form av faktafrågor vid ett muntligt förhör. Dessa
31
brukar sedermera utmynna i en dialog mellan lärarna samt eleverna där en variation mellan de
olika perspektiven av frågandet, som är en del av den yttre metoden, (Dimenäs och Sträng
Haraldsson, 1996) behandlas. Den dialog som uppstår kring ett muntligt läxförhör kan enligt
Vygotskijs teorier (enl. Dysthe, 2003) ses som en del av en aktiv process vid
lärandeprocessen. Flertalet av eleverna är medvetna om att förhören kan leda till att de lär sig
mer genom att de får höra hur de andra har funderat kring den tilldelade uppgiften. Lärarna i
undersökningen ser ett muntligt förhör som ytterligare ett tillfälle för eleverna att repetera det
avsnitt i boken som bearbetas just då. Detta stämmer överrens med Cooper (2007) som menar
att den vanligaste anledningen till att läxor ges är att de ska verka som en repetition av det
som har behandlats under lektionen. Eleverna ser dock förhören främst som ett tillfälle att visa
lärarna vilka kunskaper de besitter och blir besvikna om de går miste om ett tillfälle att visa
dessa. Eleverna som jag intervjuade ser de muntliga förhören som en mildare form av förhör,
och alla är inte helt överrens om de ens räknas till förhör då de menar att det går att undgå att
få frågor om de inte gjort läxan. Eleverna menar att lärarna genom de muntliga förhören inte
uppfattar vem som gjort läxan och inte gjort den. Men enligt den undersökning som TIMSS
(Olofsson, 1997) gjorde så visade det sig att 69 procent av lärarna tog hänsyn till hur eleverna
utfört sina hemläxor, samt 92 procent av dem tog elevernas svar under lektioner i beaktning
då bedömning av eleverna skedde. Detta visar att lärarna i hög grad tar hänsyn till vilka elever
som utmärker sig under de muntliga förhören.
I litteraturbakgrunden till detta arbete behandlas begreppet yttre metod som enligt Dimenäs
och Sträng Haraldsson (1996) syftar till de metoder lärare använder för att skapa en
lärandeprocess för eleverna. Genom den studie som jag gjort framkom det att lärarna nästan
uteslutande ger läsläxor till sina elever, som i sin tur följs upp med ett muntligt eller skriftligt
förhör. Dessa former representerar fyra av de åtta former av metoder som tags upp inom den
yttre metoden, dialogen, frågandet, skrivandet samt läsandet. Till dem går det även att lägga
till monologen, då lärarna under lektionerna ofta håller en form av redovisning inför eleverna
kring det ämnet som behandlas. Dock framkom det inte genom intervjuerna att de tre
återstående formerna, bildskapandet, rollspelet samt undersökandet används i samband med
de hemuppgifter som ges. I resultatet till detta arbete framkommer det att det fanns elever som
gärna hade sett att lärarna använde sig av den bildskapande metoden då de gav läxor. Även
om det inte var någon som nämnde det, varken lärare eller elever, så tvivlar jag på att den
undersökande formen aldrig används som läxa. Detta då jag själv under min VFT-tid har varit
med om att eleverna fått gå hem och titta på TV eller fått intervjua någon släktig som läxa till
32
nästa lektion. Likväl kan det vara så att detta inte ses som en läxa av eleverna. Eleverna i den
här studien anser att läxor är tråkiga. Jag ställer mig då frågan om eleverna även hade sett
läxan som något tråkigt om den hade funnits i någon annan form. En läxa måste inte tvunget
innebära att eleverna ska gå hem och läsa ett kapitel från läroboken. Fast vid frågan om vad
en bra läxa var för något svarade nästan alla elever som jag intervjuade att det var en läsläxa.
Jag tror att detta svar kan vara ett resultat av att läsläxorna är det enda som eleverna känner
till. De känner sig hemma med denna form av läxa och alla andra metoder som möjligtvis
används ses som främmande och blir därför jobbiga för eleverna att ta sig an. Jag anser att
man redan i tidig ålder måste vänja eleverna vid att det finns olika läxor, för precis som
Steinberg (2006) är studieteknik något som tränas in. Dock tror jag att är svårt att få dagens
lärare att byta läxform då de är vana vid sitt sätt att undervisa, och precis som eleverna känner
sig bekväma vid att ge läsläxor. För att ändra sättet på hur läxorna brukas i skolan måste
läxorna och deras möjligheter bli behandlade redan på lärarutbildningen, något som inte görs
idag.
5.3 Slutsats
Resultatet av undersökningen har visat att både lärarna och eleverna anser att läxorna relativt
konsekvent följs upp under lektionerna, något som båda grupperna menar på är viktigt för att
eleverna ska kunna befästa kunskaper. Jag är dock tveksam till om resultatet hade visat det
samma om undersökningen hade gjorts i en skola vars upptagningsområde innefattar elever
vars föräldrar har en lägre utbildningsnivå. Detta då elevernas möjligheter att läsa läxan i lugn
och ro där hemma, eller att ha en vuxen som stöttar samt är positiv till läxor, kanske inte alltid
finns tillgänglig. Det finns inte heller någon möjlighet att urskilja om det slumpat sig så att det
endast är studiemotiverade elever som har deltagit i min studie. Detta gör att resultaten av
studien inte anses vara generaliserbara.
Då jag letade litteratur till studien fann jag att det fanns väldigt mycket forskning om huruvida
läxan var något bra eller dåligt, forskning utöver detta var dock nästintill obefintliga. Jag
anser att det är självklart att läxan är något som tar upp tid från elevernas fritid, och jag tror att
många håller med mig vid den frågan. Ändå fortsätter det att komma rapport efter rapport som
handlar om detta. Enligt min mening skulle det vara mer intressant att forska kring tillexempel
hur och i vilken form läxor används i skolan. Eller hur läxan ska behandlas för att eleverna
ska se den som ett mer roligt inslag i skolan. För under sina första år i skolan tror jag att mer
eller mindre alla barn i skolan ser läxan som något roligt. De kommer hem och är stolta över
33
sina hemläxor. Fast någonstans då barnen blir äldre ser de läxan som ett tråkigt inslag i
skolan. Jag ställer mig frågan om detta kan bero på det faktum att läxan faktiskt är mer
varierad när barnen går de tidigare åren i skolan där förekommer den i så många fler former
än då eleverna kommer upp i de senare åldrarna och den uteslutande består av läsning. Men
frågor som dessa, som jag anser vara mycket mer intressanta än om läxan borde finnas eller
inte, tags tyvärr inte alls upp i forskningen kring läxor.
Genom detta arbete har jag stärkt min sedan tidigare positiva syn på läxor. Dock har det visat
sig att läxorna endast främjar eleverna om de får någon form av uppföljning på dem. Något
som jag kommer att ta i beaktning i mitt framtida arbete i skolans värld. Jag anser att det
skulle vara intressant att få följa med på en skola där arbetet med läxor inte accepteras i den
höga grad som de gör på den skola där min studie genomförts. Det hade varit intressant att se
en vidareutveckling av studien där urvalet av skolor varit större, detta hade sin tur lett till en
mer generaliserbar studie.
34
6 Litteraturförteckning
Backman, Jarl, 1998, Rapporter och uppsatser, Studentlitteratur, Lund
Cool, A, Valerie och Keith, Z, Timothy, 1991, Testing a model of school learning: Direct and
indirect effect on academic achievements, Contemporary Educational Psychology Nr 16, sid
28-44. Artikel:
http://www.sciencedirect.com.support.mah.se/science?_ob=MiamiImageURL&_imagekey=B
6WD1-4D5XBKN-551&_cdi=6753&_user=650479&_check=y&_orig=search&_coverDate=01%2F31%2F1991&v
iew=c&wchp=dGLbVlbzSkzk&md5=99f9c5eb5c09b2d1356dde7897ebdff6&ie=/sdarticle.pdf
Cooper, Harris, 2007, The battle over homework – Common ground for administrators,
teachers an parents, Corwin Press, Thousand Oaks, CA
Dysthe, Olga, 2003, Dialog, samspel och lärande, Studentlitteratur, Lund
Dimenäs, Jörgen, Sträng Haraldsson, Monica, 1996, Undervisning i naturvetenskap,
Studentlitteratur, Lund
Evenshaug, Oddbjorn och Hallen, Dag, 2001, Barn- och ungdomspsykologi, Studentlitteratur,
Lund
Hellsten, Jan-Olof, 2000, Skolan som barnarbete och utvecklingsprojekt – En studie av hur
grundskoleelevers arbetsmiljö skapas, förändras och förblir som den är, Uppsala University
Library , Uppsala
Johansson, Bo och Svedner, Per Olov, 2006, Examensarbete i lärarutbildningen –
Undersökningsmetoder och språklig utformning, Kunskapsförlaget i Uppsala AB Läromedel
och Utbildning, Uppsala
Khon, Alfie, 2006, The homework myth – why our kids get too much of a bad thing, Da Capo
Press, Philadelphia, PA
Kidwell, Victoria, 2004, Homework, Continuum, New York, NY
Pramling Samuelsson, Ingrid och Mårdsjö, Ann-Charlotte, 1997, Grundläggande färdigheter
– och färdigheters grundläggande, Studentlitteratur, Lund
Skolverket, 2006, Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och
fritidshemmet Lpo 94, AB Danagårds grafiska, Ödeshög
Steinberg, John, 2006, Läxläsning, Gleerups Utbildning AB, Malmö
Olofsson, Susanne, 1997, Oä/no-lärares attityder och arbetssätt. Resultat av lärarenkäten i
TIMSS, Erhållen 22 december 2008, från Umeå universitetet, institutionen för
beteendevetenskapliga mätningar. Artikel: http://www.umu.se/edmeas/publikationer/
35
Repstad, Pål, 1999, Närhet och distans – Kvalitativa metoder i samhällsvetenskap,
Studentlitteratur, Lund
Xu, Jianzhong, 2005, Purposes for doing homework - Reported by middle and high school
students, The Journal of Educational Research, Vol. 99, Nr 1, Artikel:
http://web.ebscohost.com.support.mah.se/ehost/pdf?vid=9&hid=114&sid=371d0326-5cbf450e-9923-504542a0ac9b%40sessionmgr109
36
Bilagor
Bilaga 1a
Intervjufrågor till lärare:
•
Vilken typ av läxor ger du? Varför?
•
Hur såg den senaste läxan ut? Hur följde du upp senaste läxan?
•
Planerar du vilken läxa som ska ges till eleverna? Hur i så fall?
•
Varför ger du läxa?
•
Hur går ni igenom läxorna med eleverna? Både före och efter…
•
Berättar du för eleverna vad det är som du tycker är viktigt att kunna i läxan?
•
Vad anser du att eleverna lär sig av läxorna?
•
Hur tror du att en undervisning utan läxor hade påverkat elevernas kunskaper?
•
För vilka är läxorna egentligen till? För de som är lite svagare så att de ska komma
ifatt till exempel?
•
Vilka fördelar och nackdelar finns med att ge läxor?
37
Bilaga 1b
Frågor till elever:
•
Vad är en läxa för dig?
•
Vad brukar du få för läxor?
•
Är läxor bra eller dåligt? På vilket sätt?
•
Vad är en bra läxa enligt dig? Vad är en dålig läxa?
•
Varför tror du att du får läxor?
•
Vad tror du att lärarna vill att du ska lära dig när de ger dig läxor?
•
Hur såg din senaste läxa ut?
•
Följde läraren upp den senaste läxan som gavs? Hur i så fall?
38
Bilaga 2
Brev till föräldrar:
Hejsan!
Mitt namn är Isabell och jag håller just nu på att skriva mitt examensarbete på Malmö
högskola. Syftet med examensarbetet är att ta reda på hur lärarna följer upp sina läxor. Men
även att ta reda på hur lärarnas uppföljning av läxorna överensstämmer med elevernas
uppfattning om vad läxor är.
För att få reda på detta har jag bland annat intervjuat ditt barn, något som jag nu hoppas på att
ni godkänner. Svaren kommer att behandlas anonymt vilket betyder att svaren inte kommer
att gå att koppla ditt barn.
Om ni inte samtycker till att ert barns svar finns med i examensarbetet så ber jag er att snarast
kontakta mig via mail; XXXXXXXXXX@XXXXXXX.se
Med vänliga hälsningar
Isabell Bengtsson
39