Systematiskt kvalitetsarbete och forskningsbaserat

Dag 2
Utbildning för språk-, läs- och
skrivutvecklare
#NCSLaslyft
Anna Lindblom
Dagens program
Systematiskt kvalitetsarbete och forskningsbaserat
arbetssätt i praktiken, Sara Knöfel och Jonas Andersson,
Skolverket
12.00-13.15 LUNCH
Nytt bedömningsmaterial, Barbro Hagberg-Persson och
Birgitta Mark, Uppsala universitet
14.30-15.00 FIKA
Modeller för skolutveckling (Läslyftet), Anna Lindblom,
Skolverket
16.00 SLUT
Systematiskt kvalitetsarbete
och forskningsbaserat
arbetssätt i praktiken
• Systematiskt kvalitetsarbete
• Arbete med ett fiktivt problemområde
• Ett forskningsbaserat arbetssätt
Systematiskt kvalitetsarbete som plattform
En utbildning på vetenskaplig grund och beprövad
erfarenhet behöver:
• ett systematiskt
kvalitetsarbete
• ett vetenskapligt
förhållningssätt – hämta ny
kunskap, kritiskt granska vad
man gör och varför,
dokumentera,
• en lärande organisation som
bidrar till att kunskap skapas
och delas
Kvalitetsarbetets roll för
utveckling av utbildningen
• Synliggöra vad undervisningen leder till - kvalitet och
•
•
•
likvärdighet.
Skapa delaktighet och dialog om måluppfyllelse,
utvecklingsbehov och åtgärder.
Bidra till ett kollegialt lärande och tillitsfullt klimat.
Identifiera utvecklingsområden för ökad
måluppfyllelse.
När skolans kvalitetsarbete brister är det ytterst den enskilda eleven
som blir lidande och inte får sina rättigheter tillgodosedda.
(Skolinspektionen)
Kvalitetsarbete på huvudmannanivå
• Strukturer för vad i verksamheten som ska följas upp
och utvärderas i förhållande till nationella mål
• Rutiner för
• hur kvalitetsarbetet ska bedrivas på huvudmannanivå
• hur enheternas kvalitetsarbete ska tas tillvara - vad
behöver vi fråga efter och vad ska vi låta bli?
• Se till att det vidtas åtgärder för förändring och
förbättring, när brister synliggörs
Styrning och ledning av
kvalitetsarbetet
Systematiskt och kontinuerligt
Huvudman, rektor och
förskolechef ansvarar för
• Att det finns rutiner och
strukturer
• Att alla har kunskap och
kompetens
• Stöd och resurser
Med allas medverkan och delaktighet
Kvalitetsarbete på enhetsnivå
Process för att få syn på om undervisningen leder till
att verksamheten/eleverna når mål och krav.
•
•
•
•
följa upp
analysera,
planera, genomföra - åtgärda
och dokumentera
Följa upp för att veta var vi är
För att kunna bedriva ett
utvecklingsarbete behövs kunskap om
alla nivåer
• Resultat och måluppfyllelse (individ)
• Arbetsprocesser/undervisning (process)
• Förutsättningar och organisering av
undervisningen (system)
I relation till mål och krav i skollag och
läroplaner
Sammanställ till en nulägesbeskrivning
• Vilka underlag
har vi?
• Vad visar de?
• Vad saknar vi
information om?
Analysera ”bakåt” för att förstå
Vad orsakar och påverkar resultat och
måluppfyllelse?
• Hur har arbetssätt och arbetsformer
lärandeklimat, och förväntningar påverkat
elevers lärande och utveckling? (BRUK)
• Hur har organisering, resursfördelning,
kompetens m.m. påverkat?
• Vilka variationer finns och varför?
(likvärdighet)
Analysen måste
ske i dialog.
Fråga eleverna!
Systematiskt och kontinuerligt
BRUK
BRUK
Med allas medverkan
BRUK
• är ett verktyg för självskattning av kvaliteten som underlättar det
systematiska kvalitetsarbetet
• utgår ifrån nationella styrdokument d.v.s. skollagen, läroplanerna
och allmänna råd
• finns för samtliga läroplansstyrda verksamhetsformer
• kan användas av ett arbetslag, förskole- eller skolenhet, eller
huvudman.
• synliggör och stödjer analyser av hur arbetssätt och arbetsformer
påverkar resultat och måluppfyllelse
• stödjer ett kollegialt lärande
Strukturen i BRUK
BRUK bygger på skollagen och läroplanernas första
avsnitt:
1. Skolans värdegrund och uppdrag
2. Övergripande mål och riktlinjer för utbildningen
Vad omfattar BRUK?
Område
Indikatorer
Sammanställning av skattning
Hur kan man använda BRUK
Lärare/förskollärare/annan personal:
1. Skatta enskilt
2. Skatta tillsammans i arbetslag och gör nulägesbedömningen
3. Använd som en del i nulägesanalysen för att komma fram till
och prioritera åtgärder
Rektor/förskolechef: – skatta förutsättningar - initiera och använd
skattningar som utgångspunkt för dialog med lärare om
undervisningen
På huvudmannanivå: – skatta förutsättningar - initiera och
använd skattningar som utgångspunkt för dialog med rektorer
Analysera ”framåt” för att veta vart vi ska
• Vad behöver utvecklas för att uppfylla de
nationella målen?
• Utifrån analysen av vad som påverkat resultat
och måluppfyllelse
• Utifrån vetenskap och beprövad erfarenhet
• Prioritera utvecklingsområden, konkretisera
och formulera mål; vad vill vi ska hända
Analysen måste
ske i dialog.
Fråga eleverna!
Analysens olika former
1.
2.
3.
4.
Jämföra mellan grupper, över tid m.m.
Tolka för förståelse, hitta mönster och tendenser
Förklara för att hitta orsaker och påverkansfaktorer
Problematisera och kritiskt granska
- inhämta ny kunskap och vidga perspektiven
Sammanställ till en nulägesbedömning
Hur gör vi?
Utgår från analysen samt vetenskap och beprövad
erfarenhet
Planera
• Mål ”Vad vill vi ska hända?”
• Hur och vad? Arbetssätt och
arbetsformer
• Hur elever ska bli delaktiga
Genomför
Hur blev det?
Följ upp och analysera igen
• Elevers lärande
• Undervisningspraktik
• Organisation
”Hände det vi ville skulle hända?”
Hur blev det?
Dokumentation för delaktighet
Alla faser behöver dokumenteras för att ett
utvecklingsarbete ska bli långsiktigt!
• Nulägesbeskrivning av förutsättningar, processer
resultat och måluppfyllelse
• Orsaker och samband - analys
• Vad som behöver utvecklas, varför och på vilket sätt
Möjliggör delaktighet och spridning av kunskap och
erfarenheter!
Vilket är vårt
problemområde och
hur vet vi det.
(kopplat till resultat och
måluppfyllelse och som
man i verksamheten
kan göra något åt!)
– Vad tror vi
att det beror på?
(Flera olika förklaringsmodeller, på flera olika
nivåer; organisation,
undervisning och barn/elev.)
1.
2. Antaganden
Det är för få
av våra
elever som
når höga
resultat
Organisation:
Vi har inget
gemensamt forum
att diskutera
gemensamma
pedagogiska
problem i
Undervisning:
Vi för låga
förväntningar på
eleverna
Barn/elev:
Låga krav på sig
själva
3. Vad
hittar vi som stödjer
våra antaganden?
(Erfarenheter, forskning,
media-bilden, allmänna
skoldebatten, samtal med
förskollärare/lärare och
barn/elever, klagomål,
utvecklingssamtal etc.)
4.
Återkoppling. Vad tar vi med
oss från andras respons på vårt
resonemang.
(Återkoppling kan arrangeras på
olika sätt. Dels inom skolan och
dels mellan skolor.)
5. Olika
sätt att komma
till rätta med
problemet.
(Hitta flera insatser på
varje nivå som på olika
sätt skulle bidra till
lösningar på
problemet.)
Organisation
Undervisning
Workshop för att förstå processen
Problemområde ”Pojkar som grupp presterar lägre resultat än de
borde”
• Samtala om och formulera flera olika antaganden om orsaker på
olika nivåer (organisation, undervisning, elev) 20 min
• Dela upp gruppen på två – ena halvan flyttar ett steg åt höger
Grupp A beskriver sina antaganden 5 min
Grupp B återkopplar, fördjupande och utmanande frågor 10 min
Byt – 15 min
Anteckna de nya perspektiv ni fått (4)
• Gå tillbaka till hemgruppen dela nya tankar och gör 5:an 20 min
Förslag på steg i processen…
Lärandefasen
• Steg 1:
Formulera ett problemområde och hur ni vet att just det är ert
problemområde.
• Steg 2:
Formulera flera olika antaganden på olika nivåer om varför
problemområdet uppkommer.
• Steg 3: Hitta stöd för era antaganden.
• Steg 4:
Hitta sätt att få återkoppling på era tankar så här långt. Fördjupa
och utveckla era tankar i steg 1-3.
Planeringsfasen
• Steg 5:
Formulera flera olika sätt att komma tillrätta med det
problemområde ni formulerat.
• Steg 6:
Formulera vilka insatser ni väljer att göra och varför just
dessa är viktigast att genomföra först och hur ni vill gå till
väga.
• Genomför insatserna
Uppföljandefasen
• Steg 7: Formulera vad ni faktiskt gjorde.
• Steg 8:
Formulera hur det blev och vad ni noterade under arbetet.
• Steg 9:
Formulera gemensamma lärdomar och hur ni kan sprida
dessa.
• Steg 10:
Hur vill ni gå vidare och hur kan lärdomarna användas i andra
delar i er verksamhet.
Tre stora utmaningar i svensk skola idag
• Motivation – lust att lära
• Likvärdighet
• Professionsutveckling
Forskningsbasera arbetet för att optimera lärandet för eleverna
och skapa fokus i undervisningspraktiken.
Skollagen 1 kap. 5 §
Utbildningen ska vila på
vetenskaplig grund och
beprövad erfarenhet.
Med det menas både undervisning och utbildning!
Skolverkets hållning
• Använda nya forskningsrön
• Arbeta utifrån ett vetenskapligt förhållningssätt
• Bygga kunskap
• Verka för genomskinlighet
Använda nya forskningsrön
Två exempel på systematiska översikter:
• John Hattie – Synligt lärande
• Håkansson & Sundblad – Utmärkt undervisning
OBS!
Systematiska översikter ger inga färdiga svar men pekar ut en
riktning, ger vägledning för hur man kan gå till väga.
Olika svar beroende på perspektiv.
Förfina frågeställningen
Öka förståelsen för en situation.
- Vad blir det rätta i en specifik situation?
Vetenskapligt förhållningssätt
• Självständigt urskilja, formulera och lösa problem
• Verka för att bygga kunskap och synlighet
• Kritiskt granska resultat
Professionell ansvarsskyldighet. Att fatta beslut ingår i den
professionella autonomin.
Bygga kunskap
Beprövad erfarenhet – Skolverkets hållning
• Prövad, dokumenterad och genererad under en längre
tidsperiod och av många.
• För att få benämna att en erfarenhet är beprövad så måste
den användas av ett större flertal och den måste vara
dokumenterad.
• Det som en lärare eller lärarna gjort på en skola är inte
liktydigt med beprövad erfarenhet.
Evidens - Skolverkets hållning
• Den mest tillförlitliga kunskap som för tillfället finns inom ett
givet fält.
• Tas fram genom en sytematisk kritisk granskning utifrån en
given uppsättning kriterier.
Skolverkets hållning
• Använda nya forskningsrön
• Arbeta utifrån ett vetenskapligt förhållningssätt
• Bygga kunskap
• Verka för genomskinlighet
Forskningsbaserat arbetssätt
Beprövad
erfarenhet
Vetenskaplig
grund
Forskningsbaserat arbetssätt
Ett forskningsbaserat arbetssätt innebär att forskning, dvs
vetenskaplig forskning och beprövad erfarenhet, är den grund
på vilken arbetssätt vilar.
- Inte att forskningen är något parallellt som knyts till
arbetssättet.
Ett forskningsbaserat arbetssätt leder till en forskningsbaserad
undervisning.
Samtal om texter
Lärare
Studerande
Språkutveckling
Hur utveckla verksamheten?
• Ha ett mål – ett syfte
• Använd SKA hjulet som metod/process att nå syftet
• Fyll SKA arbetet med ny kunskap, baserad på vetenskap från
akademin eller beprövad erfarenhet från professionen
• Bygg på – aggregera för att kunna utveckla
• Dokumentera – synliggör – sprid
Viktiga påverkansfaktorer
Evidens för påverkansfaktorer med möjlighet till stor positiv
effekt på elevers resultat:
• Pedagogiskt ledarskap
• Tillitsfullt lärandeklimat
• Kollegialt lärande
• Inkludering
• Formativ bedömning (bedömning för lärande)
Pedagogiskt ledarskap
Transformativ
• Karismatisk ledare
• Vill skapa energi och samling kring gemensamma mål
• Fokuserad på förhållandet mellan ledarna och lärarna
Enligt Hattie har denna ledarstil lägre effekt på elevers lärande.
Pedagogiskt ledarskap
Instruktiv
•
Vad får genomslag på elevers lärande?
•
Så lite som möjligt får störa lärandet
•
Har höga förväntningar på sina lärare
•
Besöker klassrum
•
Är intresserade av att analysera vad och hur man lär sig på
skolan
•
Bygger ett tillitsfullt klimat
Pedagogiskt ledarskap
Annan forskning visar:
• Vara tydlig
(skapa ett gemensamt pedagogiskt språk)
• Skapa delaktighet
(samverkan, dialog, gränssättning)
• Ha fokus på elevers lärande och måluppfyllelse
(ta reda på elevers upplevelser och vad de lärt)
• Vara långsiktig
Tillitsfullt klimat
• … ett förhållningssätt
• En kombination av fokus på lärande och omsorg
• Att ha fel och göra misstag välkomnas av alla och ses som ett
tillfälle för lärande
• Det handlar om förtroende
Kollegialt lärande
• Olika former av professionsutveckling
• Strukturerat och återkommande samarbete där återkoppling
är ett centralt inslag.
• Bygga in system/rutiner i verksamheten för kollegiala
samtal/kollegialt lärande.
Inkludering
Formativ bedömning
• Sker under själva undervisningsprocessen
• Kartlägger och synliggör var eleverna befinner sig i sitt
lärande så att också undervisningen kan anpassas
• Är också en bedömning av undervisningen
Formativa nyckelstrategier
•
•
Klargöra, förstå och dela lärandemålen
•
•
•
Ge återkoppling som leder lärandet framåt
Skapa effektiva diskussioner, uppgifter och aktiviteter som
ger bevis för lärande
Aktivera eleverna som läranderesurser för varandra
Aktivera eleverna att bli ägare av sitt lärande
Effektiv återkoppling
• Generaliserbar till andra uppgifter
• Hjälper eleven att stärka sin förmåga att driva det egna
arbetet framåt (s.k. självreglering)
Change mindset!
Motivation, emotion och kognition hänger verkligen ihop.
Fokusera mer på kognitivt, metakognitivt och socioemotionellt
lärande till en helhet.
Balans mellan dessa komponenter.
• Hur vet du att de studerande lär sig?
• Hur vet de studerande att de lär sig?
Forskningsbaserat arbetssätt
Konkretisera ett forskningsbaserat arbetssätt och stöd på så
sätt elevernas lärande
• Fokusera några mål/områden och nå djup.
• Arbeta långsiktigt så det ni arbetar med får fäste.
• Bygg en gemensam kunskapsbas inom de områden som
fokuseras.
• Arbeta strukturerat kollegialt.
Skolverkets stöd
Allmänna råd
Kunskapsöversikter
Webbstöd för huvudmannens
Bevakade områden
Kvalitetsarbete ”I praktiken”
Teman
www.skolverket.se/kvalitetsarbete
Reportage
Filmer
www.skolverket.se/forskning
Skolverkets stöd
Skolverkets internationella samarbete
speciellt inriktat mot förskolan:
En databas med kvalitetsgranskad skandinavisk forskning på
förskoleområdet: http://nb-ecec.org
Tack!
• Sara Knöfel
sara.knofel@skolverket.se
• Jonas Andersson
jonas.andersson@skolverket.se