GRAVAR VID SäBYVIKEN

Gravar vid Säbyviken
RAÄ 40:1 i Östra Ryds socken,
Österåkers kommun, Uppland
Arkeologisk förundersökning och särskild arkeologisk undersökning
Rapporter från Arkeologikonsult 2011.2377
Ylva Stenqvist Millde
Allmänt kartmaterial: © Lantmäteriet Gävle 2009. Medgivande I 2009/0555.
Gravar vid säbyviken
RAÄ 40:1 i Östra Ryds socken, Österåkers kommun, Uppland
Ylva Stenqvist Millde
Arkeologisk förundersökning och särskild arkeologisk undersökning
Rapporter från Arkeologikonsult 2011.2377
Norrtälje
Märsta
Vallentuna
Upplands
Väsby
Sollentuna
Täby
Åkersberga
Rydboholm
Lidingö
Stockholm
Södertälje
Tumba
Nynäshamn
Arkeologikonsult
Optimusvägen 14 / Box 20
194 21 Upplands Väsby
Tel 08-590 840 41
Fax 08-590 721 41
www.arkeologikonsult.se
Sammanfattning
I juni månad 2010 undersökte Arkeologikonsult en del av fornlämning 40:1 i Östra Ryds socken i Österåkers kommun. Totalt
undersöktes en yta om 281 m2. Undersökningen omfattade två
ovala stensättningar, en härd med keramik och två sentida husgrunder. De båda stensättningarna utgjorde den sydligaste utlöparen av
gravfältet och exponerade ut mot Säbyviken. Gravarna utgjordes av
övertorvade stensättningar.
Under stenarna i den ena framkom en långsmal nedgrävning (NOSV). Den andra graven utgjordes av en kista som anlagts direkt på
marken (NNV-SSO) och som sedan täckts med sten i flera lager. I
denna grav hittades obrända ben efter en vuxen individ. Härden
innehöll keramik, AIV-gods, som är vanligt förekommande under
yngre järnålder och äldre medeltid.
4
Innehållsförteckning
Sammanfattning........................................................................... 4
Inledning....................................................................................... 7
Gravfältet och dess omgivning..................................................... 7
Den arkeologiska undersökningen...............................................9
Målsättning...................................................................................... 9
Metod och genomförande ............................................................... 9
Beskrivning av undersökta fornlämningar..................................... 10
Sammanfattande resultat och tolkning ...................................... 15
Slutsatser och utvärdering.......................................................... 15
Referenser.................................................................................. 17
Tekniska och administrativa uppgifter......................................... 18
Bilaga 1. Osteologisk rapport ....................................................19
Bilaga 2. Fyndtabell....................................................................20
5
N
0
1
2 km
Figur 1. Undersökningsområdet markerat på Terrängkartan Skala 1:50 000.
Figur 2. Översikt över undersökningsområdet med Säbyvikens marina i bakgrunden.
6
Inledning
Arkeologikonsult AB utförde i juni 2010 en arkeologisk förundersökning följd av en särskild undersökning av fornlämning RAÄ
40:1 i Östra Ryds socken, Österåkers kommun, Uppland.
Anledning till undersökningarna var att fastighetsägaren, Carl Douglas, planerade en utbyggnad av ett båthus på fastigheten Rydboholm 2:1 (se fig. 1 och 2).
Gravfältet och dess omgivning
Det aktuella undersökningsområdet ligger idag på krönet av en
brant sluttande klippa ovanför Säbyviken. Gravfältet ligger på f.d.
tomtmark i vad som idag är slyig blandskog. Ovan gravarna mot
väst är skogsmarken lätt kuperad. Vid tiden för storskiftet år 1800
(LMM 01-ÖSY-17) låg den aktuella ytan till största delen i uppodlad mark och flikar av uppodlad mark går fortfarande in mot
området. I norr är terrängen flackare och här finns den största sammanhängande odlingsjorden (se fig. 3).
Fornlämningen RAÄ 40:1 utgörs av ett gravfält som består av ett
10-tal övertorvade stensättningar. Gravfältet ligger delvis på ett
krön och delvis i östsluttningen av en berghöjd (se fig. 4). Det omfattar ett område om ca 90 x 25 m (NV-SO) och består av nio oregelbundna eller oregelbundet runda stensättningar samt en något
större rektangulär stensättning. De oregelbundet runda gravarna är
ca 4-5 m i diameter och har en höjd på mellan 0,1–0,3 m. På en
av dessa ligger en större sten som ursprungligen kan ha varit rest.
Den rektangulära stensättningen är 6,5 x 3,5 m och har en höjd
på 0,4 m. Enligt uppgift i fornminnesregistret är så gott som alla
stensättningar skadade och antalet gravar kan vara fler än tio då
det finns flera oregelbundna och svårbedömda förhöjningar inom
gravfältsområdet.
De två gravar som kom att undersökas utgör den sydligaste utlöparen av gravfält RAÄ 40, d.v.s. de som ligger lägst i terrängen och
närmast vattnet. Gravarna ligger på gammal tomtmark som har
varit i bruk till helt nyligen. Norr om undersökningsytan står ett
fallfärdigt fritidshus och i nordväst finns grunden efter ett hus som
brunnit ned. Marken sluttar mot söder och öster och gravarna exponeras ut mot vattnet och inloppet av Säbyviken.
7
Östra Ryd 145:2
N
Östra Ryd 45:1
Östra Ryd 145:1
Östra Ryd 41:1 Östra Ryd 41:1
N
Östra Ryd 42:1
Östra Ryd 37:1
Östra Ryd 38:1
Östra Ryd 39:1
Östra Ryd 40:1
Östra Ryd 249
Östra Ryd 247
0
100
200 m
Figur 3. Häradsekonomiska kartan från 1901-06.
Skala 1:10 000.
Fornlämning
Östra Ryd 248
Undersökningsområde
0
100
200 m
Figur 4. RAÄ 40:1 Östra Ryds socken och närliggande fornlämningar markerade på Fastighetskartan. Skala 1:10 000.
Det aktuella gravfältet ligger i ett område rikt på gravfält (RAÄ 37,
39, 42 och 45) och enstaka stensättningar (RAÄ 38, 41). Påfallande
är att det finns flera gravfält som består av ett relativt stort antal
oregelbundna eller ovala stensättningar och en till storlek och läge
dominerande rektangulär stensättning. Detta gäller det för undersökningen aktuella gravfältet och även det gravfält som ligger strax
norr om det på ett avstånd av endast ca 25 m (se fig. 4). En möjlighet är att de båda gravfälten ska kopplas samman och ses som en
enda enhet.
Ca 400 meter nordväst om gravfältet ligger Säby gård. Flera arkeologiska undersökningar (RAÄ 41 och 45) har gjorts kring gården.
De gravar och boplatsrester som framkom vid dessa undersökningar har daterats till yngre järnålder/äldre medeltid (Hedman 1976;
Widgren 1976). Förutom dessa lämningar finns en gammal stenbro
och i anslutning till denna en vägbank (RAÄ 145). Vägbanken löper parallellt med den gamla landsvägen och utmed gravfältet intill Säby. Vägen är förmodligen en äldre föregångare till den gamla
landsvägen.
8
Den arkeologiska undersökningen
Målsättning
Syftet med förundersökningen var att fastställa om det fanns
fornlämningar kvar inom exploateringsområdet och om så var
fallet beskriva deras karaktär, datering, omfattning, sammansättning och komplexitet. Detta skulle sedan ligga till grund för
länsstyrelsens beslut om fortsatt särskild undersökning. Efter
genomförd förundersökning fattades beslutet att de två gravar
som påträffats skulle tas bort, dokumenteras och dateras. Eventuella kulturlager skulle handgrävas genom ett antal provrutor
för att fastställa lagrens tjocklek, karaktär och fyndinnehåll.
Husgrunden på den norra delen skulle karteras och översiktligt
dokumenteras samt om möjligt dateras med hjälp av mindre
provschakt.
Figur 5. Undersökningsområdet från söder med
fritidshus i norr.
Metod och genomförande
A3
A2
Vid den särskilda undersökningen banades hela exploateringsområdet av med maskin med undantag för området i direkt
anslutning till nuvarande tillfartsväg som bedömdes vara alltför
förstört av tidigare aktiviteter. Efter avbaning kunde konstateras
att det rörde sig om totalt två stensättningar, en härd samt två
husgrunder, varav en av husgrunderna var den som var känd
sedan tidigare (se fig. 6).
Stensättningarna och den nyupptäckta syllstensgrunden rensades med hacka och skärslev. Anläggningarna fotograferades och
mättes in med GPS. Gravarna undersöktes därefter med stratigrafisk undersökningsmetod med plandokumentation (single
context), vilket innebar att kontextblanketter upprättades för
varje enskild konstruktion och lager, vilka också mättes in och
fotograferades. Makroprover togs i valda kontexter dels för att
ge ett bra urval för eventuell datering och dels för att möjliggöra
en mer omfattande analys av de olika lagren. Provgropar grävdes
i båda husgrunderna. Fynd tillvaratogs ej när det rörde sig om
material av recent karaktär så som tegel, porslin och buteljglas.
N
A4
Förundersökningen inleddes med att ytan inventerades okulärt.
Detta arbete försvårades genom att området var stört av ett stort
antal byggprojekt i anslutning till marinan men även flera husgrunder och ett stående, övergivet fritidshus. På platsen växte
högt gräs och diverse gamla trädgårdsväxter (se fig. 5). Husgrunden som var känd sedan tidigare (Länsstyrelsen i Stockholms län.
Beslut beteckning 431-09-38445) syntes tydligt på båda sidor
om det befintliga staket som markerar gränsen för nuvarande
båthusområde. Vidare observerades två till tre möjliga stensättningar.
A1
Härd
Block
Sten
A5
Grav
Undersökningsområde
0
5
10 m
Figur 6. Stensättningar, husgrunder och en härd
Skala 1:250.
9
Beskrivning av undersökta fornlämningar
Figur 7. De två stensättningarna. Foto från SV.
A1, stensättning, oregelbundet oval, ca 4 x 3,3 m (NNV-SSO)
och som mest 0,25 m hög. Skelettgrav (se fig. 7 och 8).
Stensättningen låg i gravfältets sydvästligaste utkant och var den
grav som låg allra lägst i terrängen. Graven syntes i viss mån före
avbaning genom enstaka stenar i ytan. Då stensättningen blivit avbanad konstaterades att det rörde sig om en gles stenpackning utan
kantkedja (kontext 1). Stensättningen var tätast och mest tydlig i
den nordvästra delen och glesast i sydost. Stenarna i stenpackningen var mestadels rundade (ca 80 %) och var ca 0,1-0,5 m stora. En
påfallande stor andel stenar var röda (ca 40 %). Under och mellan
stenarna låg ett ca 4 x 3,7 m stort påfört brunt mycket humöst siltlager med enstaka inslag av småsten och lite sand och stora mängder
små rötter (kontext 8). Detta lager hade en tjocklek på mellan 0,10,25 m. Under detta lager påträffades ett brunt stenrikt lager med
mycket silt och lite lera (kontext 10). Lagret hade en omfattning
10
1637279
6593485
N
A1
Kx10 Lager
Kx11 Nedgrävning
Kx13 Utjämningslager
0
1
2
3m
1637284
6593481
Figur 8. A1 med kontexter Skala 1:50.
av ca 2,8 x 1,4 m och en tjocklek på som
mest 0,25 m. Lagret täckte främst gravens
södra del. Lagret låg i en tydlig nedgrävning som var 1,7 x 0,6 m stor (NO-SV)
(kontext 11) och 0,25 m djup. Nedgrävningen hade en närmast oval form (se fig.
9). Sidorna hade en jämn konkav lutning
och bottenkant och botten var rund. Ytterligare ett påfört brunt siltlager med
inslag av lera kunde konstateras (kontext
13). Lagret var mycket oregelbundet till
formen, ca 4,2 x 1,6 m stort och hade en
tjocklek på ca 0,03–0,1 m. Detta lagret
har förmodligen blivit påfört i syfte att
skapa en lätt terrassering för själva graven.
Inga fynd påträffades i graven.
Figur 9. Nedgrävning för kropp i grav A1.
11
A2, stensättning, oval ca 4,8 x 4,3 m (NNV-SSO) och med en
höjd av som mest 0,45 m. Skelettgrav (se fig. 7 och 10).
Stensättningen låg en knapp meter nordnordväst om A1. Mellan de
båda gravarna fanns några stenar på den i övrigt stenfria ytan runt
gravarna. Graven syntes relativt tydligt före avbaning, dels genom
sten i ytan och dels tack vare att stensättningen utgjorde en tydlig
förhöjning i terrängen. Då torven avlägsnats och stenpackningen
rensats fram syntes en vällagd, tät stenpackning (kontext 2). Stenarna var i likhet med de i A1 mestadels rundade (80 %) och omfattade också en lika stor mängd röda stenar (ca 40 %). Överst ovanpå
stenpackningen låg en större sten (kontext 9) och under denna en
pilsnerflaska. Stenen kan ha hamnat på graven i samband med anläggandet av det intilliggande staketet till marinan.
Stenpackningen bestod av stenar som var mellan 0,08–1,7 m stora
varav merparten 0,2–0,5 m stora och som låg i två till tre skikt.
Graven hade en tydlig kantkedja i sydväst men saknade i övrigt helt
kantkedja. Centralt placerad i stensättningen avtecknade sig en avlång svacka (NNV-SSO). En annan observation var att det i den
västra delen fanns ett stort fyrkantigt block (1,7 x 1,0 m) på vilket
det låg 18 stenar 0,1–0,6 m stora.
1637277
6593490
N
A2
Fynd
Kx9 Sten
Kx15 Stenar
Kx16 Stenar
1637282
6593486
Kx17 Lager
Kx18 Benfynd
Kx18 Lager
Kx19 Sten=15
0
1
2
Figur 10. A2 med kontexter. Skala 1:50.
12
3m
Figur 11. Skelettben i den norra graven A2.
Då en del av stenen avlägsnats syntes en rektangulär kistliknande
konstruktion (kontext 15) om ca 3,0 x 1,2 m och med en höjd av
ca 0,5 m bestående av delvis kantställda stenar med en storlek på
ca 0,45–0,55 m. Mellan dessa stenar var mindre stenar lagda i ett
till två skikt (kontext 16). De mindre stenarna täckte en yta som
motsvarade stenkistan d.v.s. ca 3,0 x 1,2 m. Stenarna var ca 0,1–0,2
m stora. Även i denna del av stensättningen var merparten (70 %)
av stenarna rundade och de kantiga var lagda med den plana sidan
nedåt. Stenpackningen följde backens lutning åt sydsydost. Under
stenarna fanns ett fetare brunt siltlager (kontext 17) om ca 2,6 x 1,0
m som hade en tjocklek på endast 0,05 m. Under detta framkom
ett magert, ljusbrunt, sandigt siltlager (kontext 18). Lagret innehöll
obrända människoben (se fig. 11). Lagret var ca 1,6 x 1,0 m stort
och 0,03–0,07 m djupt (se fig. 10).
Den osteologiska analysen visade att det rörde sig om ett lårben, ett
höger överarmsben och revben från en individ som sannolikt varit
fullvuxen att döma av överarmsbenets kraftiga byggnad. Kön kunde
däremot inte bedömas enbart utifrån benanalysen (Jonsson 2010;
Muntligt meddelande Mats Pettersson juli 2010). Under detta lager
låg ett antal mindre stenar med en storlek på ca 0,1 m. Graven var
uppbyggd kring ett antal jordfasta stenblock.
13
1637285
6593472
N
A5
0
1637287
6593470
Härd
1m
Fynd
Figur 12. Härden (A5) Skala 1:50.
Figur 13. Härden efter utgrävning.
1637274
6593507
N
A4
Figur 14. Keramiken från härden.
A3
1637281
6593490
A3 + A4 Syll
A3 Kx12 Syllstenar
A3 Spis+syll
0
1
2
3
4m
Figur 15. Två husgrunder (A3 och A4). Skala
1:150.
14
En härd (A5)
Söder om och lägre än de båda gravarna låg en oval härd om ca 1,0
x 0,6 m och med ett djup av som mest 0,15 m. Härden var tydligt
avgränsad mot kringliggande yta och innehöll stora mängder kol,
sot, bränd lera och keramik (AIV-gods). Materialet i härden bestod
av brunsvart siltig lera (se fig. 12–14).
Två husgrunder (A3 och A4)
Två husgrunder med syllstensmur fanns ovan och norr om de två
stensättningarna (se fig.15). Det södra huset (kontext 3) var ca 8,5
m långt och uppbyggt av rundade stenar mellan 0,4–0,7 m stora. I
det södra hörnet fanns ett fundament till en spis (kontext 7). Spisröset var kvadratiskt 1 x 1 m och med en höjd av 0,2 m. Flera stenar
i husgrunden hade rasat ur sitt ursprungliga läge (kontext 12) eller
saknades helt. Kvarvarande stenar var ca 0,4–0,6 m stora och run-
dade och låg prydligt ordnade utefter varandra. Syllstensmuren var
skadad i norr och nordost. En möjlighet är att stenar i syllen tagits
från de undersökta gravarna som var delvis skadade. Stengrunden
fortsätter utanför schaktet i väster men troligen inte särskilt långt
om man utgår från att spisröset placerats i hörnet på huset. Kring
syllen gjordes fynd av porslin, tegel och modernt glas.
Den norra husgrunden var ca 5 x 5 m stor. Syllen var uppbyggd
av stenar mellan 0,2–0,8 m stora. Grunden vilade delvis på berg i
dagen. En provruta grävdes i grunden men inga fynd gjordes.
Sammanfattande resultat och tolkning
Två ovala stensättningar med skelettbegravningar, varav dock endast en innehöll bevarade benrester. Stensättningarna var tydligt
avgränsade mot kringliggande yta och föreföll sammankopplade
med en stenrad. Den nordligaste graven hade en antydan till kantkedja i sydost. I övrigt saknades kantkedjor. Materialet i de båda
stensättningarna bestod av mestadels rundade stenar. En stor del
av stenarna var röda. Den sydligaste graven hade en centralt placerad avlång nedgrävning (NO-SV). I den norra hittades en mindre
mängd obrända ben i en centralt placerad kistliknande konstruktion (NNV-SSO). Kistan har inte varit nedgrävd utan uppbyggd
direkt på marken, ett förfarande som nyligen också iakttagits på ett
tidigkristet skelettgravfält i Rissne, Spånga sn (RAÄ 193). I härden
söder om stensättningarna framkom en relativt stor mängd keramik (AIV-gods) och bränd lera. Härdens läge i terrängen tyder på
att den är samtida eller yngre än gravarna. Härden måste under
den aktuella tiden ha legat precis i strandkanten. En möjlig parallell
kan dras med en annan gravundersökning i Prästgården 1.1, i Österåkers kommun. Där gjordes fynd av keramik i en härd som låg i
anslutning till gravarna (Hed Jakobsson 2010). En möjlig tolkning
är att härdar med keramik hör samman med själva gravritualen. En
annan idé är att det rör sig om en händelse knuten till återbesök på
platsen. De båda husgrunderna bedömdes höra samman och vara
sentida utifrån fyndmaterialet av sentida glas, tegel och porslin som
hittades i en av dem.
Slutsatser och utvärdering
Resultatet av den arkeologiska undersökningen visade att det i det
aktuella området fanns två ovala stensättningar. Dessa kan med
största sannolikhet föras till slutet av järnåldern eller början av
medeltiden. Gravarna kan med utgångspunkt i höjden över havet,
ca 7 meter, inte vara från äldre järnålder. Även gravarnas utseende
och innehåll talar för att de kan räknas som tidiga kristna gravar.
15
Gravarna ligger visserligen inte i öst-väst men det finns åtskilliga
exempel på tidigkristna gravar som haft en annan orientering (jfr
t ex Gräslund 1980, 1991; Hed Jakobsson & Lindblom MS). Enligt den osteologiska analysen bedömdes inte benen vara lämpliga
för kol-14-datering på grund av den långt gångna upplösningen av
benvävnaden (bilaga 1). Inte heller något annat material analyserades då bedömningen var att kontexten inte var tillräckligt tillförlitlig och att en dateringsanalys inte heller skulle kunna ge en mer
precis datering än vad terrängläget i kombination med keramiken
och gravkonstruktionen kunnat ge.
16
Referenser
Beslut. Dnr 431-09-38445. Länsstyrelsen i Stockholms län, Kulturmiljöenheten.
Hed Jakobsson, A. 2010. Gravfältet Asphagen. RAÄ 431, Prästgården 1:1, Österåker socken och kommun, Uppland. Arkeologisk förundersökning. Rapporter från Arkeologikonsult 2010:2251.
Hed Jakobsson, A. & Lindblom, C. MS. Rosersberg. Rapporter
från Arkeologikonsult.
Hedman, A. 1976. Rapport ATA Dnr 4161/76.
Gräslund, A-S. 1980. Untersuchungen und Studien 4. The Burial
Customs: A study of the graves on Björkö. Diss. Stockholm.
Gräslund, A-S. 1991. Var begravdes bygdens första kristna? Kyrka
och socken i medeltidens Sverige: En samling uppsatser. Studier till Det
medeltida Sverige 5. Red: Olle Ferm. RAÄ Stockholm.
Widgren, S. 1976. Rapport ATA Dnr 4161/76.
Muntliga uppgiftslämnare
Mats Petterson, osteolog, juli 2010
Kartor
RAK J112-75-10
Rydboholm. Häradsekonomiska kartan,
1901-06
LMM 01-ÖSY-17 Säby nr 1-5, Östra-Ryds sn, Stockholms
län. Storskifte, 1800.
RAK - Rikets allmänna kartverks arkiv
LMM - Lantmäterimyndigheternas arkiv
17
Tekniska och administrativa uppgifter
Arkeologikonsults projektnr����� 2377
Länsstyrelsens diarienummer���� 431-09-38445
Uppdragsgivare������������������������� Carl Douglas
Socken������������������������������������� Östra Ryd socken
Kommun��������������������������������� Österåkers kommun
Landskap���������������������������������� Uppland
Län������������������������������������������� Stockholm
Fastighetskartans blad��������������� 10I 8h
Typ av undersökning���������������� Arkeologisk förundersökning och
särskild undersökning
Utförandetid���������������������������� 15/6–23/6 2010
Koordinatsystem���������������������� RT 90 2,5 gon V
Höjdsystem������������������������������ RH 00
Projektledare���������������������������� Anna Hed Jakobsson
Grävande arkeologer����������������� Erik Dardel, Johan Klange,
Ylva Stenqvist Millde
Kvalitetsansvarig����������������������� Anna Hed Jakobsson
Rapportansvarig����������������������� Ylva Stenqvist Millde
Rapporttext������������������������������ Ylva Stenqvist Millde
Planer och kartor���������������������� Anna Hed Jakobsson &
Ylva Stenqvist Millde
Foto����������������������������������������� Arkeologikonsult
Layout�������������������������������������� Samuel Björklund
Underkonsulter������������������������ P. Jönsson Entreprenad AB
Stavdal
Leif Jonsson Osteology, Gbg.
18
Bilaga 1. Osteologisk rapport
Leif Jonsson
Obrända människoben från järnåldersgrav
De undersökta benen framkom vid en arkeologisk utgrävning år
2010 under ledning av Erik Dardel och Ylva Stenqvist-Millde. Bevaringsförhållandena för ben var mycket dåliga och benen var kraftigt nedbrutna. Endast fragment av skelettdelar kunde tillvaratas.
Förstärkning av benen med lack gjordes inte då detta kunde minska
möjligheten att datera på bevarat kollagen. Varje upptaget fragment
etiketterades efter anatomisk del och kroppssida.
Den osteologiska analysen bekräftade identifieringen av benslag
som gjorts i fält. Ledändar saknades helt, endast rörbenens skaftdelar, diafyserna, återstod. Det kunde konstateras att benens ytskikt,
periosteum, bevarats bäst medan vävnad längre in lösts upp. På
grund av den långt gångna upplösningen av benvävnaden bedömdes de inte vara lämpliga för kol-14-datering.
Osteologisk bedömning
Fyndnummer
Bedömning
Vikt
FA 18:1300
Höger överarmsben: relativt robust diafys
Revben, 1 fragment
2g
FA 18:1306
Ben, 1 fragment
(+ 1 bit glimmer)
0,1 g
FA 18:1308
Lårben, 1 fragment av diafys
1g
FA 18:1325
Lårben, fragment av diafysens övre del, höger
15 g
FA 18:1331
Ben, små fragment av ytskikt av diafys
1g
Diagnos
Den gravlagda individen har sannolikt varit fullvuxen att döma av
överarmsbenets kraftiga byggnad, men könet kan inte bedömas enbart med ledning av detta. Längden av gravens nedgrävning kan ge
ett visst mått på kroppshöjden.
19
Bilaga 2. Fyndtabell
Föremål
Kontext nr
Delnr
Index
Objekt
Material
Antal
Antal fragment
Vikt (g)
Beskrivning
5
5000
1
Kärl
Keramik
1 till 2
50
142
1-2 grovmagrade kärl, AIV-gods
5
5000
2
Bränd lera
Lera
1
41
Ben
Kontext nr
Delnr
Index
Objekt
Material
Antal
Antal fragment
Vikt (g)
Beskrivning
18
1300
1
Obränt ben
Ben
2
2
2
Höger överarmsben: relativt robust diafys. Revben
1 fragment
18
1306
1
Obränt ben
Ben
1
1
0,1
Ben, 1 fragment
18
1308
1
Obränt ben
Ben
1
1
1
Lårben, 1 fragment av diafys
18
1325
1
Obränt ben
Ben
1
1
15
Lårben, fragment av diafysens övre del, höger
18
1331
1
Obränt ben
Ben
1
2
1
Ben, små fragment av ytskikt av diafys
20
Arkeologikonsult
Optimusv. 14 / Box 20
194 14 Upplands Väsby
Tel 08-590 840 41
Fax 08-590 725 41
www.arkeologikonsult.se
Rapporter från Arkeologikonsult 2011:2377