– Att gå vidare är viktigt när man
­forskar, men också att backa och
titta på vad som gjorts tidigare,
säger Maria Lampinen.
FORSKNING
På spaning bland tarmludd
& vita blodkroppar
Tarmen, dess bakterier och kopplingen till olika sjukdomstillstånd är numera ­
ett hett område inom medicinen. Vilka samband finns mellan mage-tarm och
utvecklingen a­ v psoriasis? Forskaren Maria Lampinen följer ett nygammalt spår.
Text carina roxström Foto roger schederin
M
aria Lampinen har fullt upp
med måleriarbeten hemma i
trädgården i Gamla Uppsala.
Det är en av hennes sista
semester­dagar. Snart är
det dags att återvända till institutionen för
medicinska vetenskaper
på Uppsala Universitet
där hon är docent i ex­
perimentell klinisk kemi.
Ett uppdrag som innebär
att hon samarbetar med
läkare och andra forskare
kring olika forsknings­
områden.
– Just att undersöka
hur saker och ting hänger
ihop, fascinerar mig. Vad förenar olika sjuk­
domar? Min erfarenhet är att det ofta går att
hitta något i en sjukdom som man har nytta
av vid studiet av en annan diagnos.
Framför allt hoppas hon och hennes
f­ orskarkollegor kunna hitta viktig infor­
mation genom att undersöka förändringar
i tarmslemhinnan och studera tarmens
genomsläpplighet.
Psoriasis betraktas inte längre som
enbart en hudsjukdom utan
som en systemsjukdom med
kopplingar till en rad andra
sjukdomar som hjärt-kärl­
sjukdomar, ledsjukdomar
och magtarmsjuk­domar.
I dag står det också klart
att det finns ett samband
mellan inflammatoriska
tarmsjukdomar (IBD) och
psoriasis. Före­komsten av
psoriasis är högre hos patienter med IBD än
hos tarmfriska och vice versa.
– Autoimmuna sjuk­domar, som orsakas av
att immunförsvaret vänder sig mot den egna
kroppen, har ofta gemensamma nämnare,
konstaterar Maria Lampinen.
En stor del av vårt immunförsvar sitter i
tarmen. Hälften av de celler som har med im­
munförsvaret att göra finns i tarmen. Vad som
sker där har stor betydelse för hela ­kroppen.
»Just att undersöka
hur saker och ting
hänger ihop,
­fascinerar mig.«
Autoimmuna likheter
I hennes nya tvärvetenskapliga forsknings­
projekt ligger fokus på att undersöka vilka
kopplingar det finns mellan förändringar i
mage-tarm och sjukdomen psoriasis.
Tunntarmen hos en människa är cirka fem meter
och tjocktarmen cirka 1,5 meter så tillsammans ­
har människan cirka 6,5 meter långt tarmpaket.
En viktig funktion för immunförsvaret har
tarmslemhinnan, vars celler bildar en barriär
som väljer vad som ska släppas in i blodbanan.
Barriären måste släppa igenom näringsämnen,
men också stänga ute skadliga ämnen och
bakterier. Vid vissa tillstånd, som inflamma­
torisk tarmsjukdom, kan barriären bli mer
genomsläpplig. Det ökade upptaget av bakte­
rier gör att immuncellerna som finns i tarmen
aktiveras. Inflammationen blir därmed värre
och kanske kronisk.
– Vid studiet av tarmslemhinnan finns
en rad spännande frågor att besvara, säger
Maria Lampinen. Har patienter med psoriasis
vanligen förändringar i tarmens barriärfunk­
tion? Kan detta orsaka systemisk inflamma­
tion som leder till sjukdomsskov i huden?
Och hur påverkas tarmens barriärfunktion av
immunceller, stressutlösta ämnen och tarmens
normalflora?
Samarbete berikar
I det aktuella projektet samarbetar Maria
Lampinen med hudläkare, läkare specialiserade
på mag-tarm och leversjukdomar samt forskare
med annan expertis.
– Vi använder oss av labbmetoder som
kräver specialkunskaper. Därför behövs även
forskare från olika laboratorier i projektet.
Våra olika bakgrunder gör att vi kan komma
med idéer och erfarenheter från våra respekti­
ve områden, vilket berikar arbetet inom detta
komplexa område. Det är som att lägga pussel
tillsammans, säger Maria Lampinen.
Forskningsgruppen kommer även att
undersöka stressens betydelse för utveckling
av psoriasis.
– Skov av psoriasis kan utlösas eller förvär­
ras av psykologisk stress, men mekanismerna
bakom detta är ännu inte kända. Intressant
nog finns det likheter mellan tarm och hud när
FAKTA
autoimmuna sjukdomar – Sjukdomar där
immunförsvaret inte fungerar som det ska utan
angriper kroppens egen vävnad.
systemisk inflammation – ett inflammato-
riskt tillstånd i hela kroppen.
tiellt farliga substanser. Förmågan att skydda
brukar man kalla tarmens barriärfunktion.
gastroskopi och koloskopi – en undersökningsmetod som innebär att via ett flexibelt rör
undersöka patientens matstrupe, magsäck och
tarm.
inflammatorisk tarmsjukdom ibd – en
grupp inflammatoriska tillstånd i tjocktarm/
tunntarm. De vanligaste är Crohns sjukdom
och ulcerös colit.
tarmslemhinnan – är med sin yta på ca
300 kvadratmeter kroppens viktigaste barriär mot yttre miljöpåverkan. Slemhinnans
funktion är att dels ta upp viktiga näringsämnen, dels att skydda kroppen från poten-
mastceller och eosinofila granulocyter
(eosinofiler) är båda vita blodkroppar som ingår
i det ”ospecifika” immunsvaret. Det betyder
att de inte känner igen till exempel ett virus de
bekämpat tidigare, och har därför inget immunologiskt minne. Båda cellerna är förknippade
med allergier. Det är mastcellen som producerar histaminer. Antihistaminer är därför mediciner som kan hjälpa vid allergiska reaktioner.
Vill du delta?
Den som är intresserad av
att delta i studien ­kan
kontakta Maria Lampinen
på: Institutionen för
Medicinska vetenskaper
Akademiska sjukhuset
ingång 61, 751 85 Uppsala
Mejl: maria.lampinen@medsci.uu.se
Tel: 018-611 42 69
Mobil:0708-670520
20
som orsakas av att
immunförsvaret vänder sig
mot den egna kroppen, har ofta
gemensamma nämnare.«
det gäller mastcellernas roll i en stressutlöst
inflammation. Det gäller även de eosinofila
granulocyterna, som också är en typ av vita
blodkroppar. Dessa två cell­typer, mastcel­
ler och eosinofiler, finns ofta i närheten av
varandra i inflammatoriska tillstånd som till
exempel allergisk astma eller eksem och i vissa
mag-tarminflammationer. De har många olika
funktioner, men man tror att de ofta orsakar
eller upprätthåller kronisk inflammation.
Både mastceller och eosinofiler verkar också
ha betydelse för ökad tarmgenomsläpplighet,
åtminstone vid ulcerös kolit.
Följer gamla spår
Att gå vidare är viktigt när man forskar, men
också att backa och titta på vad som gjorts
tidigare, betonar Maria Lampinen.
– I början av min forskarbana arbetade jag
inom allergiområdet, framförallt kring astma
och inflammation i luftvägarna. Eftersom
samma immunologiska celler och liknande
inflammatoriska mekanismer är aktuella i
olika sjukdomar så kan man använda lik­
nande metoder och tankegångar inom andra
områden. När jag senare gick jag över till
forskning inom inflammatoriska tarmsjuk­
domar, kunde jag använda mycket av min
tidigare kunskap där.
– Just eosinofilerna har intresserat mig
särskilt. När jag för något år sedan via in­
ternet letade på eosinofila granulocyter plus
psoriasis, hittade jag ett intressant material
som Eva Hagforsen tillsammans med en
forskar­g rupp genomförde på 1980-talet och
som handlade om tarmslemhinnan på patien­
ter med psoriasis.
Utgångspunkten var att celiaki, gluten­
intolerans, är kopplad till psoriasis. I studien
­redovisar forskarna att de hittat både eosino­
filer och mastceller i tarmslemhinnan hos pa­
tienter med psoriasis. De går dock inte vidare
med den uppgiften eftersom studiens främsta
syfte var att undersöka just celiakin.
– Men för mig, trettio år senare och i en tid
då forskningen om tarmen utvecklats ytterli­
gare, kändes det som om det var dags att ta
upp tråden igen, säger Maria Lampinen. Det
blev alltså starten för just det här projektet.
Start under hösten
Den aktuella studien kommer att inkludera ­
25 psoriasispatienter och 25 friska kontroll­
patienter.
– Vi kommer att göra gastroskopi med
provtagning i tolvfingertarmen och en kort
­koloskopi med provtagning. Vi undersöker
både tunntarm och tjocktarm. Patienterna får
lämna avföringsprov och vi tar ett blodprov. De
patienter som har psoriasisutslag när de kom­
mer till hudläkaren tillfrågas om de vill lämna
ett litet hudprov från utslaget. Alla deltagare får
fylla i ett kort frågeformulär angående symp­
tom från huden och mag-tarmkanalen.
FORSKNING
» Autoimmuna sjuk­domar,
