Studenternas arbetsmiljö vid Uppsala universitet

Studenternas
arbetsmiljö vid
Uppsala universitet
En undersökning av Uppsala studentkår
2012/2013
Studenternas arbetsmiljö vid Uppsala universitet
En undersökning av Uppsala studentkår
Verksamhetsåret 2012/2013
Publiceringsdatum: 2014-03-06
Diarienr.: 30:13/14
Rapporten är utgiven av Uppsala studentkår
Rapporten är skriven av Linda Ekström, studiebevakare vid Samhällsvetenskapliga sektionen, och Ida
Wikblom, studiebevakare vid Ekonomiska sektionen, Uppsala studentkår. Rapporten är reviderad av
Rebecca Grebestam, studiebevakare vid Medicinska sektionen, Emma Jidhamre, studiebevakare vid
Humanistiska sektionen, och Einar Robillard, studiebevakare vid Humanistiska sektionen. Handläggare: Nils Jobring. Layout: Tony Karlsson. Initiativtagare: Magnus Olofsson, vice ordförande med
studiesocialt ansvar 12/13 och Uppsala studentkårs arbetsmiljögrupp.
Tack
Uppsala studentkår vill rikta ett speciellt tack till följande personer, då vi utan deras hjälp aldrig hade
kunnat genomföra den här undersökningen.
Tack till samtliga studiebevakare som deltagit i utdelning av enkäter och sammanställt insamlad data:
Alexandra Gustafsson, Humanistiska sektionen
Cornelia Hagerlid, Humanistiska sektionen
Philip Carlquist, Juridiska sektionen
Gustav Sundell, Medicinska sektionen
Fredrik Lyngfalk, Medicinska sektionen
Samrawit Danielsson, Sektion LÄRA
Andreas Eriksson, Teknisk-naturvetenskapliga sektionen... ...samt till övriga som har bidragit med sammanställning och inmatning av materialet.
Tack till Farmacevtiska studentkåren vars medverkan gjorde att hela Uppsala universitet är representerat i undersökningen.
Ett stort tack riktas även till Niklas Andersson och Erik Spånberg, masterstudenter i statistik, som
gjort det ovärderliga arbetet med den statistiska analysen av materialet.
Vi vill framförallt rikta ett speciellt tack till de 838 studenter som deltagit i undersökningen. Ni är
genom er medverkan en del av Uppsala studentkårs arbete för en förbättrad arbetsmiljö för alla studenter vid Uppsala universitet.
Innehåll
1. Inledning5
1.1 Bakgrund5
1.2 Syfte5
1.3 Målgrupper5
1.4 Metod5
1.4.1 Enkät5
1.4.2 Urval6
1.5 Genomförande7
2. Resultatredovisning8
2.1 Inledning8
2.2 Allmän information9
2.3 Fysisk arbetsmiljö14
2.4 Psykosocial arbetsmiljö21
3. Analys38
3.1 Inledning38
3.2 Allmän information38
3.3 Fysisk arbetsmiljö39
3.4 Psykosocial arbetsmiljö42
3.4.1 Universitetet generellt43
3.4.2 Fakulteterna44
3.4.3 Stress, fysisk och psykisk ohälsa
48
4. Slutsatser och rekommendationer
53
Referenser55
Bilagor
Enkät svenska57
Enkät engelska59
1. Inledning
1.1 Bakgrund
Verksamhetsåret 2009-2010 genomförde Uppsala studentkår med hjälp av studiebevakarna en enkätundersökning för att kartlägga hur studenterna uppfattade sin arbetsmiljö vid Uppsala universitets
olika campusområden och fakulteter. Rapporten presenterades i mars 2010.1 Under verksamhetsåret
2012/2013 tyckte studiebevakarna och vice ordförande med studiesocialt ansvar vid Uppsala studentkår att det var dags att genomföra en ny undersökning.
Undersökningen har genomförts av Uppsala studentkår i samarbete med Farmacevtiska studentkåren.
Den omfattar alla fakulteter vid Uppsala universitet och totalt har 838 studenter deltagit.
Den nyaktuella undersökningen genomfördes under våren 2013. Rapporten skrevs under våren och
sommaren 2013 och reviderades sedan under februari 2014.
1.2 Syfte
Huvudsyftet med enkätundersökningen är att ta reda på hur studenterna upplever sin fysiska och
psykosociala arbetsmiljö vid hela Uppsala universitet. Med rapporten vill vi även uppmärksamma
studenternas arbetsvillkor samt Uppsala studentkårs arbete för att förbättra dessa. Resultatet kommer
också att utgöra underlag för Uppsala studentkårs fortsatta arbetsmiljöarbete, ett arbete som bedrivs
av studentkårens studiebevakare samt studerandeskyddsombud vid Uppsala universitets alla campusområden. Vidare kommer denna rapport att jämföras med rapporten från 2010 för att följa upp vilka
åtgärder som vidtagits och vad Uppsala universitet samt Uppsala studentkår behöver arbeta med, exempelvis genom dokumenten Riktlinjer för studenternas arbetsvillkor, Pedagogiskt program för Uppsala
universitet och även andra dokument som berör studenters fysiska och psykosociala arbetsmiljö.
1.3 Målgrupper
Rapportens målgrupp är studenter och anställda vid Uppsala universitet, i synnerhet de som arbetar
med arbetsmiljöfrågor. Enkätundersökningens målgrupp är alla studenter vid Uppsala universitet.
1.4 Metod
Undersökningen har genomförts som en kvantitativ studie. Deltagande har varit frivilligt och anonymt.
För att garantera så stor representativitet som möjligt har enkäter delats ut till studenter vid samtliga
fakulteter och campusområden. Detta är viktigt då det är de olika campusområdena och fakulteterna
som ansvarar för den fysiska respektive psykosociala arbetsmiljön.
1.4.1 Enkät2
Enkätens utformning utgår från den enkät som låg till grund för arbetsmiljörapporten från 2010, men
vissa modifieringar har gjorts och enkätens disposition har omarbetats. Att utgå från föregående enkät
gör det möjligt att jämföra resultatet med resultatet från 2010 för att se vilka förbättringar som åstadkommits, om något försämrats samt att se vilka förändringar som måste prioriteras. Enkäten är som i
undersökningen från 2010 uppdelad i tre delar: Allmän information, Fysisk arbetsmiljö och Psykosocial
arbetsmiljö. Enkäten innehåller 17 frågor, numrerade 1-9 och 11-18. Anledningen till detta är att de
frågor som i enkäten från 2010 var numrerade 9 och 10 i den nya enkäten kombinerats till fråga 9.
Därefter har vi helt enkelt glömt att ändra numreringen på de följande frågorna. Detta har dock underlättat vid jämförelsen med enkäten från 2010, eftersom alla frågor som rör samma ämne är numrerade
likadant i de båda enkäterna.
Vi har tagit hänsyn till de metodologiska rekommendationer som presenterades i föregående rapport.
Vissa svarsalternativ har ändrats, bland annat för att fler eventuella orsaker till psykosocial ohälsa skulle
5
finnas med. Utrymmet för egna kommentarer har utökats markant och funnits som kommentarsfält
under varje fråga. Svarsalternativet vet ej har inte funnits med, vilket är viktigt att ha i åtanke. Anledningen till det är att studenterna i så hög mån som möjligt skulle tänka efter och ta ställning i frågorna.
Enkäten har översatts till engelska för att kunna distribueras till studenter med annat modersmål än
svenska. I och med detta har svarsalternativen för fråga 7 om föräldrars utbildning ändrats, från 7
svarsalternativ till 6, då ett par av svarsalternativen i den svenska enkäten var väldigt specifika för det
svenska utbildningssystemet.
Formuleringen på fråga 12d, Den hårda konkurrensen på kursen gör att samarbetet mellan studenter
fungerar bra, var oklar och skapade viss förvirring bland de svarande. Därför presenteras inte resultaten
från 12d i rapporten. Svaren på följdfrågan till fråga 13, Om du svarat ja på [ett] eller flera alternativ,
anser du dig ha fått stöd av universitetet? är oklara. Därför har resultatet av denna fråga inte heller
tagits med i rapporten. På fråga 16, Om du har blivit utsatt för diskriminering eller trakasserier, vem har
diskriminerat/trakasserat dig? (Flera alternativ möjliga) är det oklart om man ska ringa in ”nej” eller
inte svara om man inte blivit utsatt för diskriminering/trakasserier. Dessa svar utesluts dock inte från
resultatet eftersom det gått att avgöra vilka som valt att hoppa över frågan för att de inte blivit diskriminerade/trakasserade överhuvudtaget och vilka som fyllt i nej för att de inte blivit diskriminerade av
just dessa grupper.
Enkäten delades ut i fysiskt format. Det kan diskuteras om en webbenkät skulle ha kunnat använts
istället. Fördelarna med en webbenkät är att den enkelt kan delas ut till Uppsala universitets samtliga
studenter samt att sammanställningen av data görs per automatik. Nackdelen är att svarsfrekvensen
riskerar att minska drastiskt samt att man inte kan garantera svar från studenter på samtliga fakulteter
och campusområden.
1.4.2 Urval
Eftersom vi valde att dela ut en fysisk enkät, kunde vi inte dela ut den till alla Uppsala universitets studenter. För att få ett representativt urval av de svarande valde vi att lägga ansvar för utdelningen av enkäterna på studiebevakarna vid Uppsala studentkårs sektioner. Detta skulle garantera att studenter vid
samtliga fakulteter och campusområden fick besvara enkäten. Varje sektion fick ansvaret för att inom
den eller de fakulteter sektionen representerar dela ut enkäten till minst två kurser på grundnivå samt
en kurs på avancerad nivå.3 Studiebevakarna skulle också tillse att studenter från alla fakulteter och
campusområden fanns representerade i undersökningen på både grund- och avancerad nivå. Kurserna skulle vara heltidskurser och inte distanskurser men vilka specifika kurser som skulle få enkäter
avgjordes via lottdragning. Då Uppsala studentkårs uppdelning i sektioner inte helt stämmer överens
med Uppsala universitets uppdelning i fakulteter finns det fler svarande från Samhällsvetenskapliga
fakulteten. Detta eftersom studenter vid den Samhällsvetenskapliga fakulteten representeras av två
sektioner, medan Humanistiska sektionen representerar studenter vid tre fakulteter. Dessutom kan det
vara stor skillnad i antal studenter på kurserna mellan olika fakulteter, vilket i vissa fall påverkat antalet
utdelade enkäter.
6
De fakulteter och campus som täckts upp av respektive sektion vid undersökningens genomförande.
Sektion
Fakultet
Campus
Ekonomiska sektionen
Samhällsvetenskapliga
Ekonomikum
fakulteten
Humanistiska sektionen
Historisk-filosofiska fakulteten, Engelska parken
Teologiska fakulteten,
Språkvetenskapliga fakulteten
Juridiska sektionen
Juridiska fakulteten
Gamla torget
Sektion Lära
Fakulteten för utbildBlåsenhus
ningsvetenskaper
Medicinska sektionen
Medicinska fakulteten
Biomedicinskt centrum
(BMC), Rudbecklaboratoriet
Samhällsvetenskapliga sekSamhällsvetenskapliga
Institutionen för freds- och
tionen
fakulteten
konfliktforskning,4 Gamla
torget, BMC, Engelska parken,
Blåsenhus
Teknisk-naturvetenskapliga
Teknisk- naturvetenskapliga
Ångströmlaboratoriet, Informasektionen
fakulteten
tionstekniskt centrum (ITC),
Evolutionsbiologiskt centrum
(EBC), Institutionen för geovetenskaper (Geocentrum),
BMC
Farmacevtiska studentkåren
Farmaceutiska fakulteten
BMC
1.5 Genomförande
Kurslärare för valda kurser har kontaktats angående utdelningsdatum. Besöken har skett i samråd med
aktuell lärare. Utdelningen av enkäterna har genomförts av studiebevakarna efter en kort presentation
av enkäten under föreläsning eller seminarium. Studiebevakarna har under merparten av föreläsningarna funnits på plats för att svara på frågor då de svarande fyllt i enkäten. Sedan har studenterna antingen
lämnat in enkäten ifylld, eller i vissa fall ej ifylld, direkt till studiebevakaren, alternativt har enkäterna
hämtats av studiebevakaren vid nästkommande uppehåll eller vid föreläsningens slut.
Detta tillvägagångssätt användes av de flesta sektioners studiebevakare, med två undantag. Juridiska sektionen har istället delat ut formulären till studenter direkt på gemensamma ytor på campus där det rör
sig många jurister, samt under särskilt utvalda seminarier och föreläsningar. Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten består av fem olika campusområden (Ångströmlaboratoriet, ITC, BMC, Geocentrum
samt EBC) och studiebevakarna vid Teknisk-naturvetenskapliga sektionen har vid flera tillfällen valt
att sitta på olika campus för att dela ut enkäten.
I undersökningen går det att se att svarsfrekvensen har varit bäst där metoden att dela ut enkäten under
föreläsningar och/eller seminarier tillämpats. Att strukturen ser olika ut vid olika fakulteter och campusområden samt att det var många som delade ut enkäten gjorde dock att genomförandet inte blev
detsamma inom alla områden. Täckningen från de svarande var ändå tillräcklig även vid de sektioner
som valde andra metoder. Trots ansträngningar lyckades studiebevakarna inte få svar från studenter på
avancerad nivå vid alla fakulteter.
7
2. Resultatredovisning
2.1 Inledning
Resultaten presenteras i tre delar i enlighet med enkätens disposition: Allmän information, Fysisk arbetsmiljö och Psykosocial arbetsmiljö. Alla frågor behandlas separat och ett urval av frågorna presenteras genom figurer. Resultaten kommenteras kortfattat, för att vidare analyseras och jämföras med
undersökningen från 2010 i analysdelen. En del resultat kommer även att presenteras uppdelade på
campus eller fakultet för att synliggöra skillnader mellan olika områden på universitetet. Genom de
fritextfält som finns i enkäten för kommentarer kommer vi att försöka utläsa tendenser där flera studenter har svarat samma sak.
Det totala antalet svarande skiljer sig mellan svarande per campusområde/fakultet, eftersom vissa faller
bort på grund av att de inte fyllt i campus eller fakultet, alternativt för att svaret inte går att utläsa. Med
enstaka undantag i första delen, Allmän information, anges varje fråga med samma formulering som i
enkäten och i kursiverad stil.
Svarsfrekvensen för varje enskild kurs eller institution kommer inte att redovisas. Vissa kurser har ett
fåtal svarande och dessa kan i sådana fall inte garanteras anonymitet. Alla institutioner är inte representerade i undersökningen eftersom urvalet inte utgått från institutionstillhörighet. Att jämföra dessa
skulle ge ett snedvridet resultat. Redogörelser kommer istället att göras för varje fakultet genom att
koppla ihop de institutioner som är representerade i undersökningen med respektive fakultet de tillhör.
Sammantaget har de sju sektionerna och Farmacevtiska studentkåren delat ut 925 enkäter. 838 stycken
har besvarats. Bortfallet har räknats som de studenter som befunnit sig på föreläsningen eller seminariet där enkäten har delats ut, men som valt att inte fylla i den.
Undersökningen har nått följande campusområden: Blåsenhus, BMC, EBC, Ekonomikum, Engelska
parken, Institutionen för freds- och konfliktforskning, Gamla torget, ITC, GeoCentrum och Ångströmlaboratoriet.
Enkäter delades även ut till studenter som studerar vid Akademiska sjukhuset. Eftersom Akademiska
sjukhuset inte ägs av Akademiska hus eller administreras av något av Uppsala universitets intendenturområden valde vi att inte inkludera svar från studenter som uppgivit att de studerat vid Akademiska
sjukhuset. Det rör sig om 61 svar som tagits bort, vilket medför att antalet enkäter som använts i rapporten är 777. Vidare har vi redovisat svar från fler campusområden än det finns intendenturområden
vid Uppsala universitet. Detta gäller uppdelningen av området Gamla torget i två områden, en kallad
Gamla torget och en kallad Institutionen för freds- och konfliktforskning, samt uppdelningen av EBC
och Geocentrum, som tillhör samma intendenturområde. Uppdelningarna har gjorts eftersom EBC
och Geocentrum samt Gamla torget och Institutionen för freds- och konfliktforskning ligger i olika
byggnader med olika adresser. Campus Ångström och ITC har behandlats som ett campus, då de är
två delar av ett större område.
GeoCentrum med tre svarande räknas dock inte som representerat eftersom svarsfrekvensen är för låg.
Därför kommer resultaten från detta campus inte redovisas separat, utan bara som en del av alla svar.
Rudbecklaboratoriet har kontaktats men har inte gått att nå med enkätundersökningen.
Svarsalternativen för fråga 9, 11 och 14 är uppdelade på en femgradig skala, där 1 representerar inte
nöjd alls och 5 representerar mycket nöjd. På fråga 12 är alternativ 1 instämmer inte alls och alternativ 5
instämmer helt. Mellan siffra 2 till 4 är ingen text angiven i enkäten utan utgångspunkten för de som
fyllt i enkäten har varit de två motpunkterna 1, inte nöjd alls och 5, mycket nöjd alternativt instämmer
inte alls (1) och instämmer helt (5). Svarsalternativ 2 har tolkats som mindre nöjd eller instämmer inte,
8
svarsalternativ 3 som varken nöjd eller missnöjd alternativt varken instämmer eller instämmer inte och
svarsalternativ 4 som ganska nöjd alternativt instämmer. I den löpande texten kommer de svarande som
svarat alternativ 1 och 2 ibland att slås ihop och beskrivas som missnöjda. Samma gäller för de som
svarat alternativ 4 och 5, som kommer att beskrivas som nöjda.
Resultaten presenteras i form av stapeldiagram, med staplar för varje svarsalternativ. Siffrorna över
staplarna refererar till procentandelen av de svarande som angivit detta svar om inget annat anges.
Diagrammen presenterar procentsatserna för alla svarande. Resultat för enskilda campusområden som
avviker från de sammanställda resultaten presenteras i den löpande texten.
2.2 Allmän information
Tabellen nedan visar antalet svarande vid varje campusområde. Överlägset flest svar, 28,5 %, har
kommit från studenter som studerar vid Biomedicinskt Centrum (BMC). Samtidigt har väldigt få
svar kommit in från studenter vid Evolutionsbiologiskt centrum (EBC) och Geocentrum. Detta innebär dels att studenterna vid BMC kommer ha ett kraftigt inflytande över de sammanslagna siffrorna
rörande den fysiska arbetsmiljön, samt att det kan vara svårt att dra några övergripande slutsatser om
studenternas arbetsmiljö på EBC och Geocentrum utifrån detta material.
9
Tabellen ovan visar antalet svarande som angett tillhörighet till varje fakultet. Samhällsvetenskapliga fakulteten står för 31 % av de svarande medan Medicinska fakulteten står för 17 %. Minst antal
svarande studenter fanns vid Teologiska fakulteten, vilket delvis beror på att det är en liten fakultet,
samt den tidigare nämnda fördelningen av fakulteter per sektion, där Teologiska fakulteten är en av tre
fakulteter Humanistiska sektionen ansvarar för.
Över 80 % av studenterna läser 30 högskolepoäng denna termin och cirka 16 % läser mer än heltidsstudier.
10
Den största andelen av de svarande har läst två terminer vid Uppsala universitet (22 %). Majoriteten
av alla svarande har läst fyra terminer eller mindre.
Majoriteten (75 %) av de svarande var mellan 21 och 30 år. 19 % var 20 år eller yngre, knappt 6 %
var över 30 år.
11
Av de studenter som deltagit i enkätundersökningen identifierar sig ca 30 % som män, ca 70 % som
kvinnor och mindre än 1 % som något annat.
Som diagrammet ovan visar är det 27 % av de svarande som antingen själva är födda i ett annat land
än Sverige eller har minst en förälder som är det.
12
Fråga 7 har olika många svarsalternativ i den svenska och engelska enkäten. Det beror på att skillnaden
mellan två-åriga och tre-åriga gymnasieutbildningar är specifikt för just det svenska utbildningsväsendet, och generiska termer har använts i den engelskspråkiga enkäten. Därför presenteras resultaten på
fråga 7 från den svenska och engelska enkäten var för sig.
Majoriteten av de som har fyllt i frågeformuläret på svenska har någon förälder som har eftergymnasial utbildning på över tre år, med andra ord på kandidat-, magister/master- eller forskarnivå (60 %).
Minst andel (5 %) av studenterna har någon förälder som saknar gymnasieutbildning.
Bland de engelskspråkiga studenterna, alltså de som valt att fyllt i enkäten på engelska, har den största andelen (35 %) angett Post-graduate degree som högsta utbildningsbakgrund för någon av sina
föräldrar.
13
Av de svarande identifierar sig majoriteten, 94 %, som heterosexuella. Nästan 4 % har svarat att de
identifierar sig som bisexuella och mindre än 2 % som homosexuella. Tre personer anger asexuell läggning och en person identifierar sig med en annan sexuell läggning.
2.3 Fysisk arbetsmiljö
Nedan följer en presentation över resultaten för hur studenterna uppfattar den fysiska arbetsmiljön
vid Uppsala universitet. Fysisk arbetsmiljö inkluderar bland annat tillgång och kvalitet på läsplatser,
lunchrum och undervisningslokaler. Det är resultaten från enkätens fråga 9 som presenteras, då det var
denna fråga som behandlade den fysiska arbetsmiljön. Även fråga 17 tog till viss del upp ämnet, men
resultaten från denna presenteras under avsnitt 2.4, då mycket av den rör den psykosociala arbetsmiljön.
Frågan har tio delfrågor för vilka de svarande svarat på frågan Hur nöjd är du med följande på ditt
hemcampus (som du uppgett i allmän information)? Varje delfråga har därtill haft två kategorier som de
svarande svarat på: tillgång och kvalitet. Frågan har också två kommentarsfält, ett för tillgång och ett
för kvalitet, där de svarande kunnat fylla i fria kommentarer kring den fysiska arbetsmiljön.
Eftersom delfrågorna skulle generera fler än hundra diagram om de presenterats per campusområde
redovisas svaren sammantaget för hela Uppsala universitet. Dock kommenteras flera av resultaten per
campusområde, vilket synliggör skillnader mellan olika campusområden. Redogörelser för generella
ståndpunkter bland studenterna som framkommit i det fria kommentarsfältet kommer också att göras.
Resultaten för denna del kommer att diskuteras mer ingående i analysdelen, där även en jämförelse
med resultaten från föregående arbetsmiljöundersökning kommer att göras.
14
Fråga 9: Hur nöjd är du med följande på ditt hemcampus?
Hälften av de svarande (9a) anser att tillgången på platser för studier i grupprum är bristfällig. 18 % av
de svarande är inte alls nöjda med tillgången, medan endast 6 % är mycket nöjda. De svarande vid Blåsenhus är mest nöjda med tillgången till grupprum med 36 % nöjda eller mycket nöjda. Majoriteten
av studenterna vid resterande campusområden verkar dock vara missnöjda med tillgången. På Institutionen för freds- och konfliktforskning anger 67 % att de är missnöjda, tätt följt av Ekonomikum
(63 %) och Gamla torget (57 %).
Gällande kvaliteten är det betydligt fler som är nöjda. 47 % är nöjda med kvaliteten på de grupprum
som finns och bara 6 % är inte nöjda alls. Mest nöjda är de svarande vid Blåsenhus (78 %) och Engelska parken (61 %). Mest kritiska mot kvaliteten är de svarande vid Institutionen för freds- och
konfliktforskning (37 % missnöjda) och Ekonomikum (36 % missnöjda).
Tittar vi i de fria kommentarsfälten ser vi att många på BMC klagat på dålig ventilation i grupprummen, samt att det är för få grupprum för antalet studenter. På Engelska parken har väldigt många
studenter kommenterat att det finns alldeles för få grupprum.
15
Över hela Uppsala universitet är 33 % av de svarande (9b) varken nöjda eller missnöjda med tillgången
till tysta läsplatser för självstudier. En något större andel (35 %) är missnöjda med tillgången, medan
32 % är nöjda. De campusområden som utmärker sig där de svarande är missnöjda med tillgången
till platser för självstudier på tysta platser är Institutionen för freds- och konfliktforskning (60 %) och
Engelska parken (43 %). Mest nöjda med tillgången är studenterna på BMC och Blåsenhus, där 40 %
respektive 37 % angett att de är ganska nöjda eller mycket nöjda.
Ser man till kvaliteten på de tysta läsplatserna är 24 % av de svarande missnöjda, medan 44 % är nöjda. Vid Institutionen för freds- och konfliktforskning är dock 46 % missnöjda, vilket är den högsta
andelen för något campusområde. Resterande campusområden avviker inte särskilt mycket från de
sammanlagda siffrorna. Av enkäterna insamlade på BMC är det 9 %, motsvarande 18 personer, som
innehåller kommentarer om att ventilationen är dålig, oftast specifikt ventilationen i grupprummen.
Av de svarande (9c) är 34 % missnöjda med tillgången på platser, det medan 29 % är nöjda med tillgången på platser. Sett till enskilda campus är de svarande på Blåsenhus minst nöjda med tillgången till
platser, där 48 % är missnöjda. De är tätt följda av de svarande på Gamla torget där 45 % är missnöjda
över tillgången på platser. Mest nöjda över tillgången på platser är de svarande på Ångström och ITC,
där 32 % är nöjda.
Även om majoriteten av de svarande är missnöjda med tillgången på platser så är majoriteten (44 %) av
de svarande nöjda med kvaliteten på platserna. Det medan 19 % av de svarande säger att de är missnöjda med kvaliteten. Mest nöjda med kvaliteten på platserna är Blåsenhus med 53 %.
16
66 % av de svarande (9d) är nöjda med tillgången på undervisningslokaler medan endast 10 % är
missnöjda. Även vad gäller kvaliteten på undervisningslokalerna är få missnöjda och störst andel
(45 %) har svarat att de är ganska nöjda. 12 % är missnöjda med kvaliteten. Samma mönster följer för
resultaten campusvis, där många är väldigt nöjda både med tillgången och kvaliteten.
Det campusområde som på ett negativt sätt sticker ut är Gamla torget, där 33 % har svarat att de är
missnöjda med tillgången, medan 22 % svarat att de är missnödja med kvaliteten. På Blåsenhus är
71 % av de svarande nöjda eller väldigt nöjda med tillgången till utbildningslokaler, medan 80 % är
nöjda eller mycket nöjda med kvaliteten.
17
46 % av de svarande (9e) är nöjda med tillgången på tekniska hjälpmedel, medan 23 % är missnöjda. För kvaliteten gäller nästan likadana siffror, 45 % nöjda mot 22 % missnöjda. På Blåsenhus är
66 % av de svarande nöjda med tillgången och 67 % nöjda med kvaliteten på tekniska hjälpmedel.
Liknande siffror gäller för de svarande på campus Ångström och ITC, där 61 % är nöjda med tillgången och 54 % nöjda med kvaliteten på tekniska hjälpmedel.
Vid jämförelse mellan alla campusområden är de svarande vid Institutionen för freds- och konfliktforskning minst nöjda med både tillgången till och kvaliteten på tekniska hjälpmedel, med 49 %
missnöjda med tillgången, medan 36 % är missnöjda med kvaliteten. De svarande vid campus Gamla torget är också mindre nöjda än genomsnittet med både tillgång, 39 % missnöjda, och kvalitet,
30 % missnöjda.
Av de svarande (9f ) är 38 % missnöjda med tillgången på matplatser och mikrovågsugnar och 31 %
nöjda. Sett till enskilda campusområden är de svarande på BMC och Gamla torget minst nöjda, med
50 % respektive 49 % missnöjda. Mest nöjda är de svarande på Institutionen för freds- och konfliktforskning, med 49 % nöjda, samt vid Engelska parken, med 43 % nöjda.
Vad gäller kvaliteten är 28 % missnöjda och 40 % nöjda. De svarande på BMC, med 39 % missnöjda, och Gamla torget, med 35 % missnöjda, är minst nöjda med kvaliteten. De svarande på Institutionen för freds- och konfliktforskning är mest nöjda med 54 % nöjda, följda av de svarande på
Blåsenhus med 49 % nöjda.
18
Över hela universitet är 24 % missnöjda med tillgången på caféer och restauranger (9g) och 49 %
nöjda. Sett till enskilda campusområden är de svarande på Institutionen för freds- och konfliktforskning och Gamla torget minst nöjda, 49 % respektive 35 %. Störst andel nöjda svarande finns på
Blåsenhus, där 66 % är nöjda.
Vad gäller kvaliteten är 27 % missnöjda och 47 % nöjda. De svarande på Institutionen för freds- och
konfliktforskning och Ångström och ITC är minst nöjda, med 45 % respektive 40 % missnöjda. De
svarande på Blåsenhus är mest nöjda med 72 % nöjda, följda av de svarande på Engelska parken med
60 % nöjda.
Av de svarande (9h) är 68 % missnöjda med tillgången till lugna platser, medan bara 11 % är nöjda.
Vad gäller kvaliteten är 56 % av de svarande missnöjda medan 16 % är nöjda. Minst nöjda är de
svarande på Ångström och ITC, där 72 % svarade att de var missnöjda med kvaliteten på de lugna
platserna. På Blåsenhus är 25 % nöjda, vilket är den största andelen bland de olika campusområdena.
19
25 % av de svarande (9i) är missnöjda med tillgången på gemensamma utrymmen och mötesplatser,
41 % är nöjda. Mest missnöjda är de svarande vid Gamla torget, med 41 % missnöjda. Vid Institutionen för freds- och konfliktforskning är 37 % missnöjda, men 37 % är också nöjda. Mest nöjda med
tillgången är de svarande vid Blåsenhus, där 60 % är nöjda.
Rörande kvaliteten är 23 % missnöjda, medan 39 % är nöjda. Minst nöjda är de svarande på Gamla
torget, där 38 % är missnöjda. Mest nöjda är även här de svarande på Blåsenhus, där 61 % är nöjda.
Fler svarande (9j) är nöjda än missnöjda med både kvalitet och tillgång, men andelen som svarat
varken nöjd eller missnöjd är väldigt hög för både tillgång och kvalitet.
På Blåsenhus är majoriteten av de svarande ganska nöjda eller väldigt nöjda med både tillgång
(52 %) och kvalitet (64 %). På BMC är 44 % av de svarande varken nöjda eller missnöjda med tillgången till lokaler och utrustning, medan 46 % varken är nöjda eller missnöjda med kvaliteten. Även på
Ekonomikum är störst andel av de svarande varken nöjda eller missnöjda med tillgången till (45 %) eller
20
kvaliteten på (44 %) lokaler och utrustning. På Engelska parken är 40 % nöjda med tillgången, medan
51 % är nöjda med kvaliteten. På Institutionen för freds- och konfliktforskning så är 47 % missnöjda
över tillgången på lokaler och utrustning, medan enbart 31 % är missnöjda över kvaliteten. På Gamla
torget är 43 % missnöjda över tillgången till lokaler, medan 26 % är missnöjda med kvaliteteten på
lokalerna. På Ångström och ITC är 50 % av de svarande varken nöjda eller missnöjda med tillgången
till lokaler, medan 48 % varken är nöjda eller missnöjda med kvaliteten på lokalerna.
2.4 Psykosocial arbetsmiljö
Nedan följer en presentation över resultaten för hur studenterna uppfattar den psykosociala arbetsmiljön vid Uppsala universitet. Den psykiska och sociala arbetsmiljön rör element i arbetsmiljön som inte
är fysiska utan inriktar sig på uppfattningar om stämning, påverkan och trivsel. Bland annat tittar vi
på uppfattningen om lärarnas förmåga att förmedla kunskap och inspirera studenterna i sina studier,
stämningen mellan studenterna på kursen, upplevda hinder i studierna, stress och diskriminering.
Frågorna 11, 12 och 14 var som fråga 9 uppdelad på flera delfrågor med svarsalternativ på en femgradig skala. Till skillnad från fråga 9 finns dock ingen kategoriuppdelning mellan tillgång och kvalitet i
delfrågorna. Fråga 13, 15 och 16 har också ett flertal underfrågor, men endast ja och nej som svarsalternativ på varje delfråga. Fråga 16 är en uppföljningsfråga till fråga 15 och är därmed endast intressant
att redovisa i anknytning till denna.5 Efter varje huvudfråga har studenterna även getts möjligheten att
fritt kommentera.
Svaren kommer som ovan att presenteras i from av stapeldiagram vilka visar resultaten för hela undersökningen sammantagen. Svaren har även sammanställts per fakultet, och resultat för de svarande
vid en fakultet som avviker från det övergripande resultatet presenteras i den löpande texten. Vissa
figurer kommer att lyftas in för att särskilt belysa ett resultat som på något vis är utmärkande för en
fakultet.
Resultaten för denna del kommer att diskuteras mer ingående i analysdelen, där även en jämförelse
med resultaten från föregående arbetsmiljöundersökning kommer att göras.
Delfråga 12d var underligt formulerad och svårförståelig och många av de svarande kommenterade att
den var förvirrande och oklar och att de inte visste hur de skulle svara. Svaren på denna fråga har därför
ignorerats och behandlas inte i rapporten.
21
Fråga 11: Hur nöjd är du med följande i din nuvarande studiesituation?
Majoriteten av de svarande (11a), 60 %, är nöjda med lärarnas förmåga att förmedla kunskap, endast
9 % är mindre nöjda eller inte alls nöjda. Vid Historisk-filosofiska fakulteten och Språkvetenskapliga fakulteten har inga studenter svarat att de är mindre nöjda eller inte alls nöjda. De svarande vid
Språkvetenskapliga fakulteten sticker också ut som mest nöjda med lärarnas förmåga att förmedla
kunskap, med 84 % nöjda, tätt följda av Juridiska fakultetens svarande med 77 % nöjda. Vid Farmaceutiska fakulteten och Fakulteten för utbildningsvetenskaper är det färre av de svarande än generellt
vid Uppsala universitet som är nöjda, 51 % respektive 47 %. Fakulteten för utbildningsvetenskaper
sticker dessutom ut med störst andel svarande (20 %) som är missnöjda med lärarnas förmåga att
förmedla kunskap.
Vad gäller återkoppling (11b) från lärarna är något fler missnöjda, 31 %, än nöjda, 29 %. 40 % av de
svarande är varken nöjda eller missnöjda. Fakulteten för utbildningsvetenskaper är den fakultet där
flest svarande är missnöjda med återkopplingen, 45 %. Även Juridiska fakulteten (42 %) och Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten (39 %) sticker ut vad gäller missnöjda svarande. Störst andel nöjda
svarande (68 %) finns vid den Språkvetenskapliga fakulteten.
22
Majoriteten av de svarande (11c) (43 %) är nöjda med lärarnas förmåga att kunna inspirera studenterna i deras studier. De svarande som är mest nöjda med detta är de svarande vid Språkvetenskapliga
fakulteten där 73 % är nöjda. De minst nöjda med lärarnas förmåga till att inspirera är de svarande vid
Fakulteten för utbildningsvetenskaper och Teologiska fakulteten, där 32 % respektive 34 % anger att
de nöjda med inspirationen. På Fakulteten för utbildningsvetenskaper anger 35 % att de är missnöjda
med lärarnas förmåga till att inspirera, vilket är 11 procentenheter högre än vid Uppsala universitet
som helhet.
När det gäller lärarnas tillgänglighet (11d) är 49 % av de svarande nöjda, medan 20 % är missnöjda.
På Farmaceutiska fakulteten är dock endast 38 % nöjda, medan 25 % är missnöjda. Liknande siffror
ses på Juridiska fakulteten, med 36 % nöjda och 25 % missnöjda, och på Fakulteten för utbildningsvetenskaper, där 34 % av de svarande är nöjda och 27 % är missnöjda.
Mest nöjda är de svarande vid Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, där hela 80 % är nöjda med
lärarnas tillgänglighet och endast 5 % missnöjda med densamma. Språkvetenskapliga fakulteten sticker också ut på ett positivt sätt, med 74 % nöjda och 3 % missnöjda bland de svarande.
23
Majoriteten av de svarande (11e), 52 %, är nöjda med tydligheten på de krav som ställs, medan 20 %
är missnöjda. Utstickande siffror vad gäller de svarande fakultetsvis finner vi bland de missnöjda.
Juridiska fakulteten är den fakultet där flest svarande är mest missnöjda, 31 %. Även de svarande vid
Fakulteten för utbildningsvetenskaper är mer missnöjda än genomsnittet med tydligheten på de krav
som ställs, 28 %.
Majoriteten (11f ), 54 %, av de svarande är nöjda med examinationsformerna, medan 15 % är
missnöjda. De som är mest nöjda är de svarande på Språkvetenskapliga fakulteten samt de på Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten där 76 % respektive 73 % är nöjda. På Juridiska fakulteten och
Fakulteten för utbildningsvetenskaper är de svarande minst nöjda. Där har 26 % respektive 25 %
svarat att de är missnöjda med examinationsformerna.
24
Ungefär 62 % av de svarande (11g) är ganska eller mycket nöjda med utbildningens relevans för deras
framtida yrkesliv. Lite mer än 15 % är missnöjda. Juridiska fakulteten sticker tydligt ut från mängden,
89 % av studenterna där är nöjda. Ingen av studenterna har uppgett att de är mindre nöjda eller inte
alls nöjda. Därefter följer Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, där 82 % av de svarande är nöjda och
endast lite över 5 % är mindre nöjda eller inte alls nöjda, samt Språkvetenskapliga fakulteten, där 75 %
av de svarande är nöjda med utbildningens relevans och 8 % är missnöjda. Även de svarande vid Farmaceutiska fakulteten är mer nöjda än genomsnittet med 72 % nöjda och mindre än 10 % missnöjda.
Vid Samhällsvetenskapliga fakulteten är 19 % av de svarande missnöjda med utbildningens relevans
för deras framtida yrkesliv, medan endast 53 % är nöjda. Minst nöjda med utbildningens relevans för
framtida yrkesliv är de svarande vid Fakulteten för utbildningsvetenskaper. Här är 28 % missnöjda och
endast 50 % nöjda.
Totalt sett är 58 % av de svarande (11h) nöjda med arbetsformerna i sin utbildning, medan 12 % är
missnöjda. Resultatet vid Språkvetenskapliga fakulteten visar att 71 % av de svarande där är nöjda med
arbetsformerna, medan 0 % är missnöjda. Av de svarande som studerar vid Juridiska fakulteten är hela
83 % nöjda med arbetsformerna i sin utbildning.
25
Av de svarande (11i) är 40 % nöjda med möjligheter till studentinflytande på sin utbildning, medan
22 % är missnöjda. Av de svarande vid Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten är hela 83 % nöjda med
studentinflytandet och vid Teologiska fakulteten är 50 % nöjda. Däremot är 30 % av de svarande vid
Fakulteten för utbildningsvetenskaper missnöjda med studentinflytandet på sin utbildning.
Sammanfattningsvis är 54 % av de svarande (11j) nöjda med kursen de läste vid det tillfället då enkäten delades ut. De som utmärker sig mest är de svarande vid Fakulteten för utbildningsvetenskaper,
där endast 32 % är nöjda med kursen de läste vid utdelningen av enkäten. Samtidigt är minst 50 % av
de svarande vid resterande fakulteter svarade att de var nöjda med kursen.
26
Fråga 12: I vilken grad instämmer du med följande påståenden?
Över hela universitetet är det 73 % av de svarande (12a) som instämmer eller instämmer helt med
påståendet det är god stämning på min kurs. Endast drygt 6 % av de svarande instämmer inte eller
instämmer inte alls. I denna fråga är de flesta fakulteter polariserade, endast de svarande vid Farmaceutiska fakulteten ligger nära båda genomsnittsvärdena.
Vid Fakulteten för utbildningsvetenskaper och Historisk-filosofiska, Medicinska och Juridiska
fakulteterna har mellan 62 % och 64 % av de svarande fyllt i svarsalternativ 4 eller 5, alltså instämmer
eller instämmer helt. Av de svarande vid Samhällsvetenskapliga fakulteten är det 82 % som instämmer
eller instämmer helt med påståendet. Samma siffra vid Språkvetenskapliga fakulteten är 92 %, och vid
Teologiska fakulteten 100 %.
När det gäller de som inte instämmer, eller inte alls instämmer, är det 13 % av de svarande vid Juridiska
fakulteten, 12 % vid Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten och 9 % vid både Medicinska fakulteten
och Fakulteten för utbildningsvetenskaper. Vid Språkvetenskapliga och Teologiska fakulteterna är det
0 % av de svarande som inte instämmer eller inte alls instämmer.
Det är 48 % av de svarande (12b) som instämmer i att det finns en stark gemenskap på kursen
de läste vid tillfället för enkätens utdelande. Starkast gemenskap ansåg de svarande fanns vid Tekni27
sk-naturvetenskapliga fakulteten och vid Medicinska fakulteten där 68 % respektive 66 % anser att
kursen präglades av en stark gemenskap. Annat är det på Historisk-filosofiska fakulteten där enbart
22 % av de svarande anser att det är stark gemenskap på kursen.
Ungefär 81 % av de svarande (12c) instämmer eller instämmer helt med påståendet att de har studiekamrater att arbeta med. Nästan 8 % av undersökningens deltagare instämmer inte eller instämmer
inte alls med påståendet. Vid Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten är det 95 % av de svarande som
instämmer eller instämmer helt med att de har studiekamrater att arbeta med, och de övriga svarande har kryssat i alternativ 3, alltså varken instämmer eller instämmer inte. Vid Historisk-filosofiska
fakulteten är läget ett annat. Där är det endast 66 % av studenterna som instämmer eller instämmer
helt i påståendet, medan 24 % inte instämmer eller inte instämmer alls. Även Juridiska fakulteten
ligger under snittet med 72 %.
d) Frågan utgår på grund av att den är felformulerad, varför det inte fyller någon funktion att
redovisa de svar som getts.
Nästan hälften, 43 %, av de svarande (12e) instämmer eller instämmer helt med påståendet att deras
utbildning har hög status medan 27 % inte instämmer eller inte instämmer alls. I den här frågan finns
återigen tydliga skillnader mellan de olika fakulteterna.
Vid Juridiska fakulteten har 50 % svarat att de helt instämmer med påståendet. 42 % har angivit att
de instämmer, och 7 % att de varken instämmer eller inte instämmer. Endast en student, under 1 %,
28
instämmer inte. Vid Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten är det 71 % av de svarande som instämmer
eller helt instämmer. Dessa är de enda fakulteter där en majoritet instämt med påståendet. På Teologiska fakulteten är det istället hälften av de svarande, 50 %, som inte instämmer med påståendet, medan
ytterligare 6 % inte alls instämmer. Liknande gäller för Fakulteten för utbildningsvetenskaper, där hela
18 % inte alls instämmer med påståendet, medan 34 % inte instämmer. Detta ger totalt 52 % som inte
instämmer eller inte alls instämmer. Endast 17 % av de svarande vid Teologiska fakulteten instämmer
(inga instämmer helt), medan 18 % av de svarande vid Fakulteten för utbildningsvetenskaper instämmer eller instämmer helt.
Vid Historisk-filosofiska och Språkvetenskapliga fakulteterna är det också fler som svarat att de inte
instämmer eller inte alls instämmer, 34 % respektive 37 %, än som svarat att de instämmer eller instämmer helt, 27 % respektive 29 %.
Denna fråga (12f ) rör både fysisk och psykosocial arbetsmiljö, men har i enkäten presenterats under
delen om psykosocial arbetsmiljö. Därför presenteras resultatet i samband med övriga delfrågor under
fråga 12.
Av de svarande uppger 28 % att de har besvärats av psykiska eller fysiska symptom relaterade till arbetsmiljön. Sämst resultat finner vi vid Farmaceutiska fakulteten och Juridiska fakulteten, vid båda
fakulteterna är det 43 % som har haft besvär. Resultatet visar även att många av de svarande, 38 %, vid
Medicinska fakulteten har besvärats av psykiska eller fysiska symptom.
Resultatet visar att de svarande vid Samhällsvetenskapliga fakulteten mår bäst, 83 % svarar att de inte
har besvärats. Även Teologiska fakulteten visar ett gott resultat, 81 % har inte besvärats av symptom
orsakat av arbetsmiljön, och av de svarande vid Historisk-filosofiska fakulteten svarar 79 % att de inte
har haft några psykiska eller fysiska symptom som de relaterat till studiemiljön.
Det som är generellt för alla fakulteter är att stress är det problem som flest studenter nämnt i sina
kommentarer. Antalet stressade studenter varierar dock mellan olika fakulteter. De svarande vid Historisk-filosofiska, Teologiska, och Språkvetenskapliga fakulteten upplever i första hand stress. Vid
Språkvetenskapliga fakulteten upplever även några magproblem. Vid teknisk- naturvetenskapliga
fakulteten är studenterna framförallt stressade men har även problem med sömnsvårigheter vilket tycks vara de vanligaste problemen även vid Fakulteten för utbildningsvetenskaper där ett fåtal studenter
också lider av ångest. Vid Samhällsvetenskapliga fakulteten toppar stress och huvudvärk listan tillsammans med ångest och ont i rygg och nacke på grund av dåliga stolar.
29
Som nämnts ovan tycks de svarande vid Juridiska och Farmaceutiska fakulteten må sämst, följt av studenterna vid Medicinska fakulteten. Stress, huvudvärk, magproblem och ångest är även de vanligaste
svaren bland studenterna vid Juridiska fakulteten. De svarande vid Farmaceutiska fakulteten lider även
av stressrelaterade problem såsom sömnsvårigheter ångest, magproblem och depression.Vid Medicinska fakulteten ser det liknande ut, och där finns även ett antal studenter som lider av huvudvärk.
Fråga 13: Upplever du att något av följande varit ett
stort hinder för att du ska lyckas på din utbildning?
Denna fråga behandlar vilka hinder studenter upplever under studierna. I tabellen nedan presenteras
alla svarsalternativ och procentandel av det totala antalet svarande som uppgett respektive svarsalternativ. Vidare tydliggörs hur många personer detta motsvarar.
Svarsalternativ
a) Ekonomi
b) Språksvårigheter (ej dyslexi)
c) Fysisk sjukdom
d) Psykisk ohälsa eller stress
e) Problem med alkohol/droger
f ) Synlig funktionsnedsättning
g) Dold funktionsnedsättning (t.ex. ADHD,
Aspergers, dyslexi)
h) Kön
i) Könsöverskridande identitet eller uttryck
j) Etnisk tillhörighet
k) Sexuell läggning
l) Ålder
m) Religion eller annan trosuppfattning
n) Familjeförhållanden och andra relationer
o) Brist på sociala kontakter
p) Närståendes problem (t.ex. psykisk ohälsa,
alkohol/droger)
30
Procentandel svarande
vid hela universitetet
Antal
studenter
17,2 %
6,8 %
5,1 %
31,0 %
1,4 %
2,4 %
4,2 %
124
49
37
221
10
17
30
1,5 %
1,0 %
2,5 %
0,6 %
3,2 %
1,1 %
6,1 %
7,8 %
6,1 %
11
7
18
4
23
8
44
56
44
Det är 221 av de svarande som upplever att psykisk ohälsa eller stress är ett hinder (fråga 13) för att de
ska lyckas med sin utbildning. Vi har valt att presentera resultaten för denna fråga fakultetsvis, då det är
det enskilt vanligaste hindret. De fakulteter där flest svarat att psykisk ohälsa eller stress utgör ett hinder
för dem är Farmaceutiska fakulteten (45,8 %), Teologiska fakulteten (44,4 %) och Juridiska fakulteten
(41,3 %). Lägst andel stressade svarande fanns vid Samhällsvetenskapliga fakulteten (21,7 %) och
Fakulteten för utbildningsvetenskaper (27 %). Det här är ett tydligt och allvarligt resultat.
Efter frågan om upplevda hinder för att lyckas i sin utbildning kom en följdfråga som riktade sig till
de studenter som kryssat ja på något av ovan listade svarsalternativ. Denna fråga var dock otydligt formulerad och kommer därför inte att presenteras.
Fråga 14: Hur nöjd är du med den service eller hjälp du
fått från universitetet när det kommer till följande?
Rörande fråga 14 generellt bör sägas att väldigt många studenter valt att inte svara någonting alls. Delfrågorna 14c, 14d, 14e, 14f och 14g har alla besvarats av färre än 700 studenter.
31
Nästan 60 % av de svarande (14a) är nöjda med den administrativa servicen. Runt 10 % av de svarande har svarat att de inte är nöjda med servicen. Majoriteten av de svarande har uppgett att de är nöjda med service, de enda fakulteteter som sticker ut är Historisk-filosofiska fakultetenen och Juridiska
fakulteten där endast 44 % respektive 49 % har svarat att de är nöjda med servicen.
Då universitetsbibliotekets tjänster inte är kopplade till fakulteterna kommer resultatet för denna fråga
(14b) endast att presenteras universitetsövergripande. När det gäller dessa tjänster är 43 % av de svarande ganska nöjda och 21 % mycket nöjda. Endast 9 % är missnöjda.
När det gäller studieplanering och diskussion kring studenternas studiesituation (14c) är det 27 %
som är missnöjda och 30 % som är nöjda. Den största andelen, 43 %, har uppgivit att de varken är
nöjda eller missnöjda. Det är endast vid Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten som en majoritet av de
svarande, 59 %, är nöjda med studieplaneringen eller diskussionen kring deras studiesituation. Den
fakultet som sticker ut mest åt andra hållet är Juridiska fakulteten, med 42 % missnöjda svarande och
endast 17 % nöjda. Vid Teologiska fakulteten är det 28 % som är missnöjda, men endast 11 % är
nöjda. Vid Farmaceutiska fakulteten är det både fler missnöjda, 31 %, och fler nöjda, 39 %, än det
universitetsövergripande resultatet.
32
En stor del (39 %) av de svarande (14d) har uppgett att de inte är nöjda med den information de har
fått kring studier och praktik utomlands, det medan bara 22 % av de svarande har svarat att de är nöjda
med den information de har fått. Mest nöjda är de svarande vid Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten,
där 28 % är nöjda, medan de svarande vid Teologiska fakulteten är minst nöjda. Där har enbart 6 %
fyllt i att de är nöjda med informationen.
På denna fråga (14e) presenteras enbart ett universitetsövergripande resultat då denna service inte är
knuten till fakulteterna. Den största andelen svarande (40 %) är varken nöjda eller missnöjda med
Uppsala universitets service. Dock är andelen svarande som är nöjda (33 %) större än andelen som är
missnöjda (27 %).
33
Det är 36 % av de svarande (14f ) som som uppgett att de är missnöjda med förberedelserna inför
tiden efter studierna, medan 27 % har uppgett att de är nöjda. Nöjdast är de svarande vid Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten där 41 % är nöjda. Vid Fakulteten för utbildningsvetenskaper, Teologiska fakulteten, Historisk-filosofiska fakulteten, Farmaceutiska fakulteten samt Samhällsvetenskapliga
fakulteten är mellan 40 % och 44 % missnöjda med förberedelserna inför livet efter studierna.
Generellt sett så är de svarande (14g) mer nöjda än missnöjda med stödtjänsterna som Uppsala universitet erbjuder. Ungefär 39 % är nöjda eller mycket nöjda medan 17 % är mindre nöjda eller inte
alls nöjda. Den största andelen av de svarande, 44 %, är dock varken nöjda eller missnöjda med stödtjänsterna.
Kommentarer
Mest kritiska är de svarande (fråga 14g) vid Farmaceutiska fakulteten och Samhällsvetenskapliga
fakulteten. Av de studenter vid Farmaceutiska fakulteten som har lämnat en kommentar är det flera
som anser att studievägledningen fungerar dåligt och att de inte får den hjälp de behöver. Av de
svarande vid Samhällsvetenskapliga fakulteten som har kommenterat fråga 14 (cirka 20 %), är det
cirka 25 % som anser att information om stödtjänster är bristfällig eller som inte visste om att dessa
stödtjänster fanns. Flertalet personer på Samhällsvetenskapliga fakulteten anser sig ha begränsad erfarenhet av stödresurserna. Även vid Medicinska fakulteten upplever många svarande att de har dålig
34
kunskap om stödtjänsterna och det är många som inte har använt sig av dem. Även många svarande
vid Språkvetenskapliga fakulteten och Fakulteten för utbildningsvetenskaper säger att de har använt
stödtjänsterna i liten utsträckning. Många av de svarande vid Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten
anser att de inte behövt så mycket hjälp och några anser att stödtjänsterna fungerar bra, men även här
finns flera studenter som inte känner till flera av stödtjänsterna. Flest positiva kommentarer kommer
från studenterna vid Teologiska fakulteten och handlar om att tjänsterna fungerar väl och att personalen är bra. Vid Juridiska fakulteten går inga tydliga trender att utläsa från kommentarerna. Få har
kommenterat vid Historisk-filosofiska fakulteten och det är svårt att se något generellt mönster i kommentarerna.
Fråga 15
Av de 777 som besvarat enkäten har flest studenter vid Uppsala universitet uppgett att de har blivit
diskriminerade eller kränkta på grund av etnisk tillhörighet (2,4 %) och ålder (2,1 %).
Svarsalternativ
a) Kön
b) Könsöverskridande identitet eller uttryck
c) Ålder
d) Sexuell läggning
e) Funktionsnedsättning
f ) Etnisk tillhörighet
g) Religion eller annan trosuppfattning
h) Social bakgrund
Procentandel svarande
vid hela universitetet
1,7 %
0,3 %
2,1 %
0,1 %
1,0 %
2,4 %
1,3 %
1,7 %
Antal studenter
12
2
15
1
7
17
9
12
Fråga 16
I de fall där personer angett att de har blivit diskriminerade eller kränkta så har det vanligaste svarsalternativet varit andra studenter (8 %), följt av lärare/handledare (5,8 %).
Svarsalternativ
a) Lärare/handledare
b) Examinator
c) Andra studenter
d) Annan personal på Uppsala universitet
e) Personal under externt utbildningsmoment (eg.
på praktik)
Procentandel svarande
vid hela universitetet
5,8 %
2,5 %
8,0 %
1,3 %
1,5 %
Antal studenter
23
10
32
5
6
Fråga 17
Sju olika alternativ har getts för frågan, där de svarande har ombetts att prioritera svarsalternativen
mellan 1-7, där 1 är viktigast och 7 minst viktigast. Varje alternativ får ett eget stapeldiagram (nedan)
där det redovisas hur stor procentandel av de svarande som angett varje prioritetssiffra.
Från figurerna går det tydligt att utläsa att Tillgången till lärare är det som studenterna vid Uppsala
universitet tycker är viktigast. Därefter följer Stämningen på utbildningen samt Tillgång till lokaler och
utrustning på ganska likvärdiga placeringar. Minst viktigt enligt de svarande är De stödtjänster som UU
erbjuder, vilket med stor sannolikhet till viss del kan härledas tillbaka till att få känner till dessa tjänster.
35
Ett fyrtiotal studenter har kommenterat, många av dessa har valt att poängtera att de tycker att alla
nämnda alternativ de ombetts att rangordna är lika viktiga. De övriga kommentarerna uppvisar inga
samlade åsikter.
Fråga 18
Vad vill du att Uppsala universitet ska jobba vidare med för att förbättra arbetsmiljön?
Frågan presenteras fakultetsvis. 277 studenter har valt att fritt kommentera, det vill säga 36 % av alla
enkätdeltagare. De svarande vid Språkvetenskapliga fakulteten och Samhällsvetenskapliga fakulteten
kommenterade flitigast, med ungefär 50 % eller fler som valt att kommentera.6
Farmaceutiska fakulteten
Det är flera av de svarande som upplever lokalerna på BMC som kalla. Fler studieplatser efterfrågas,
såsom tysta platser, platser i bibliotek, grupprum och matplatser. Även längre öppettider i cafeterian
önskas. Flera svarande efterfrågar även stödtjänster och information om den hjälp som finns att få.
Flera nämner också att det är viktigt att universitetet lyssnar och tar hänsyn till vad studenterna tycker.
36
Historisk-filosofiska fakulteten
Ytterst få har valt att kommentera. De kommentarer som getts rör bland annat behov av rundvandring
för nya studenter och bättre information om grupprum till funktionsnedsatta, men kommentarerna är
för få för att kunna ses som representativa.
Juridiska fakulteten
Det som främst har kommenterats av de svarande vid Juridiska fakulteten är bristen på läsplatser och
utbildningen. Flertalet studenter efterlyser fler studieplatser och några anser att pressen på studenterna
är för stor.
Medicinska fakulteten
Många av de svarande har valt att kommentera, främst rörande den fysiska arbetsmiljön på BMC. De
frågor som de svarande vill att universitetet ska arbeta vidare med är bland annat bättre ventilation,
fler studieplatser (grupprum, lugna platser, föreläsningssalar) och tillgång till vilorum. Många av de
svarande vid fakulteten efterfrågar en förbättring av lokalerna i allmänhet.
Samhällsvetenskapliga fakulteten
Ungefär hälften av de svarande vid Samhällsvetenskapliga fakulteten har kommenterat och över
hälften av kommentarerna rör brister i den fysiska arbetsmiljön. De svarande efterfrågar bland annat
fler lunchplatser och fler mikrovågsugnar, fler sittplatser och studieplatser i allmänhet samt fler lugna
platser. I övrigt efterfrågas bland annat längre/fler seminarier av vissa grupper av studenterna, medan
andra vill ha bättre arbetsmarknadsanknytning.
Språkvetenskapliga fakulteten
De flesta kommentarerna rör den fysiska studiemiljön och efterfrågar fler studieplatser och matplatser,
samt generellt bättre lokaler.
Teknisk- naturvetenskapliga fakulteten
De svarande efterfrågar fler platser att värma medhavd matlåda på och bättre lokaler att studera i. I
övrigt kommenteras utbildningen, några exempel på detta är att studenter efterfrågar mer problemlösning i grupp under föreläsningstid, pedagogisk utbildning till de som föreläser och vidareutveckling
av utbildning, kurser och lärare.
Teologiska fakulteten
Den generella åsikten som kan ses är att studenterna här önskar en tydligare koppling till framtida
yrkesliv i sin utbildning. Få studenter har dock kommenterat.
Fakulteten för utbildningsvetenskaper
Få har kommenterat denna fråga vid Fakulteten för utbildningsvetenskaper. Kommentarerna skiljer sig
mycket åt och det går inte att utläsa generella tendenser bland kommentarerna. Dock är det en större
andel av kommentarerna som rör synpunkter på utbildningen, exempelvis att lärarna ska få mer tid för
studenterna och att mer information kring kurser och studier ska ges.
37
3. Analys
3.1 Inledning
I det här avsnittet analyseras resultaten av undersökningen. Dispositionen av analysen kommer, precis
som resultatdelen, att bestå av tre delar: Allmän information, Fysisk arbetsmiljö och Psykosocial arbetsmiljö. Dessutom delas dessa upp i underrubriker för att klargöra vilken del av universitetet som är
ansvarig för eventuella åtgärder för att förbättra studenternas arbetsmiljö. Under Psykosocial arbetsmiljö
analyseras även svaren från fakulteterna då den delen innehåller markant fler frågor än den om fysisk
arbetsmiljö. Detta görs även för att synliggöra hur det ser ut vid samtliga fakulteter.
Resultaten kommer att jämföras med resultaten från 2010 års arbetsmiljöundersökning. Fokus kommer främst ligga på de resultat som tydligt skiljer sig åt mellan de olika undersökningarna, det vill
säga då något verkar ha förbättrats eller försämrats. För att lättare kunna se skillnaden mellan de två
undersökningarna (år 2013 och år 2010) ställs siffror i procent ibland mot varandra inom parentes
(procent år 2013/procent år 2010). Värt att notera här är att 2010 års undersökning räknar med de
som avstått från att besvara en fråga i procentberäkningen, medan 2013 års undersökning inte gör det.
Dock är de som inte svarat sällan så många att resultatet påverkas i någon större utsträckning
Statistiska sambandsanalyser har gjorts för en utvald del av materialet från årets undersökning, för att
kunna säkerställa tydliga tendenser och samband som vi upptäckt i resultaten. Gällande frågor om
diskriminering har några sambandsanalyser genomförts men här har vi valt att inte genomföra signifikanstester,7 utan endast tolka figurerna. Vid frågor rörande diskriminering är ändamålet att ta reda
på vilka grupper som känner sig diskriminerade och inte att se om en grupp är mer diskriminerad än
en annan.8
3.2 Allmän information
Antalet studenter som deltagit i undersökningen är 838 stycken, vilket är 77 personer färre än de 915
studenter som besvarade 2010 års enkät. 61 av de svarande har dock strukits från undersökningen för
att de studerade vid Akademiska sjukhuset, då det inte är ett campusområde som administreras av
Uppsala universitet eller ägs av Akademiska hus, vilket ger totalt 777 använda svar, 138 färre än undersökningen från 2010. Huruvida den siffran är representativ för Uppsala universitets studenter kan
diskuteras, men syftet och målet med undersökningen är inte att kartlägga vad alla studenter tycker
om sin arbetsmiljö utan att visa vilka tendenser som finns och vad universitetet och Uppsala studentkår
måste arbeta vidare med. För detta ändamål är antalet svarande tillräckligt.
Det är en större andel av de svarande som under terminen enkäten delades ut läste på heltid (30 högskolepoäng) än det var i undersökningen från 2010 (81 %/76 %). Det är också en större andel i denna
undersökning som läser på mer än heltid (30+ högskolepoäng) än det var i undersökningen från 2010.
Att det var fler som läste på heltid 2013 än 2014 kan till stor del bero på att undersökningens urval
främst är gjort i heltidskurser, samt att Medicinska fakulteten deltagit i årets undersökning. Resultatet,
att fler i år läser en kurs på heltid, behöver alltså inte betyda att studenterna i år läser fler högskolepoäng
än 2010.
Fler svarande än 2010 har läst längre än 6 terminer vid universitetet (28 % / 19 %) vilket sannolikt
kan förklaras med att vi aktivt valt att ha masterkurser som en del av vårt urval. En majoritet av de
svarande i båda undersökningarna (54 %/57 %) hade dock läst fyra terminer eller färre. De svarandes
ålder är ganska likvärdig mellan de två rapporterna. Andelen kvinnor är större i årets undersökning
(68 % /56 %) vilket naturligtvis betyder att andelen män är mindre (31 % /38 %). Det var 1,5 % av
de svarande som uppgav en annan könsidentitet i undersökningen från 2010, vilket är en betydligt
större andel än de 0,5 % som uppgav detta i den nya undersökningen.
38
För att se på hur kvinnor och män är representerade på olika utbildningar har en sambandsanalys
gjort mellan fråga 5, Vilket socialt kön identifierar du dig som? och fråga 1, som söker svaret på vilket
utbildningsområde den svarande tillhör. Liksom tidigare jämförs fakultetsvis.
Socialt kön per fakultet
Farmaceutiska fakulteten
Historisk-filosofiska fakulteten
Juridiska fakulteten
Medicinska fakulteten
Samhällsvetenskapliga fakulteten
Språkvetenskapliga fakulteten
Teknisk- naturvetenskapliga fakulteten
Teologiska fakulteten
Fakulteten för utbildningsvetenskaper
Män
19,4%
50,0%
45,5%
31,9%
39,1%
5,3%
31,7%
50,0%
15,3%
Kvinnor
80,6%
50,0%
54,5%
67,2%
60,5%
92,1%
68,3%
50,0%
84,7%
Annat
0,0%
0,0%
0,0%
0,8%
0,5%
2,6%
0,0%
0,0%
0,0%
Tabellen visar att det är fler kvinnor än män som besvarat enkäten på alla fakulteter utom Historisk-filosofiska och Teologiska fakulteterna, där antalet män och kvinnor varit lika. Värt att notera här är
dock att utdelningsmodellen varit en annan vid Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten. Istället för att
dela ut enkäten under föreläsningar eller seminarier, har den delats ut till förbipasserande studenter
vid olika campusområden. Vid Juridiska fakulteten har en blandning av båda dessa metoder använts.
Detta kan innebära att siffrorna för dessa fakulteter inte är representativa på samma sätt som för andra
fakulteter, då studenterna som fyllt i enkäten gjort ett betydligt mer aktivt val att göra detta än de studenter som fått enkäten utdelad under undervisning.
Det går inte att statistiskt fastställa att representationen män/kvinnor faktiskt är som tabellen ovan
visar. Det som går att fastställa är att vissa fakulteter har större representation kvinnor än andra9.
Fråga 6 var annorlunda formulerad i den tidigare undersökningen än i denna. Undersökningen 2010
frågade om studenterna ansåg att de hade en annan etnicitet än svensk, medan den nya undersökningen frågade Är du eller någon av dina föräldrar född i ett annat land än Sverige? vilket gör att resultaten
inte riktigt kan jämföras då frågorna behandlar olika saker.
När det gäller fråga 7 har den också två olika formuleringar i de två olika undersökningarna. I 2013
års undersökning var frågan Vilken är den högsta utbildningsbakgrund som någon av dina föräldrar har
(alternativt den förälder du växt upp med)?, men år 2010 löd den Kommer du från en bakgrund som är
akademisk, studievan eller varken eller?. Det går inte på ett bra sätt att jämföra resultaten från de två
undersökningarna , då det inte går att likställa svaren från den ena undersökningen med svaren från
den andra.
3.3 Fysisk arbetsmiljö
Gällande den fysiska arbetsmiljön kan vi se att de svarande är relativt nöjda med både tillgång till och
kvalitet på lokaler och utrustning vid Uppsala universitet. De campusområden där flest av de svarande
tvärtom är generellt missnöjda är Institutionen för freds- och konfliktforskning och Gamla torget. Det
campusområde där flest av studenterna generellt sett är nöjda är campus Blåsenhus. Överlag rankar
studenterna sin fysiska arbetsmiljö någonstans mitt på skalan. Samma tendenser hänger alltså kvar
sedan arbetsmiljörapporten från 2010.
39
I den tidigare undersökningen utmärkte sig Seminariet som det campusområde där flest tillfrågade
uttryckte ett missnöje med den fysiska arbetsmiljön. Seminariet finns idag inte kvar och därför kan en
jämförelse med situationen idag inte göras.
Platser och utrustning för studier och undervisning (Fråga 9 a-e).
Majoriteten av de svarande är missnöjda med tillgången till grupprummen på de olika campusområdena, likaså är en mindre majoritet missnöjda över tillgången till tysta läsplatser samt över tillgången
till platser för självstudier, praktiskt verksamhet samt platser i bibliotek. Majoriteten är däremot nöjda
över tillgången till undervisningslokaler likväl som tillgången till tekniska hjälpmedel. Däremot visar
undersökningen på att majoriteten av studenterna är nöjda med kvaliteten överlag.
I den tidigare rapporten var de svarande överhängande nöjda med tillgång och kvalitet på tekniska
hjälpmedel. Något som då lyftes fram var att flera klagomål inkommit gällande bristen på allmänna
datorer på campus Blåsenhus. Rapporten från 2010 menade att detta leder till att studenterna förväntas ha med sin egen dator för att kunna lyckas med sina studier. Samma tendens ser vi inte bland årets
svarande där majoriteten på campus Blåsenhus är nöjda eller väldigt nöjda med både tillgång och
kvalitet gällande tekniska hjälpmedel. Två sätt att tolka detta kopplat till frågan om datorer är antingen
att universitetet har ökat tillgången av tekniska hjälpmedel eller att fler studenter idag har sin egen
dator och då inte är i lika stort behov av allmänna datorer. Är det alternativ nummer ett har campus
Blåsenhus sett över tillgången till datorer och åtgärdat bristen. Är det alternativ nummer två är det
beklagansvärt. Dessvärre går det inte att genom materialet utläsa vilket av alternativen som stämmer.
Möjligheten att ha en egen dator ska oavsett vilket inte styra hur studenter lyckas med sina studier,
eftersom det då blir en ekonomisk fråga. För att se om bristande kvalitet och tillgång gällande studieplatser påverkar studenternas fysiska och
psykiska hälsa har sambandsanalyser gjorts. Sambanden kontrolleras genom att jämföra fråga 12f samt
fråga 13d med tre av delfrågorna i fråga 9 (9a, 9b, 9c):
Frågorna
12f: Har du besvärats av psykiska eller fysiska
symptom som du relaterar till arbetsmiljön?
13d: Upplever du att psykisk ohälsa eller stress
varit ett stort hinder för att du ska lyckas på din
utbildning?
Jämförs med
9a: Plats för studier i grupprum
9b: Plats för självstudier
9c: Plats för självstudier, rum för praktisk verksamhet, platser i bibliotek
Då de svarande på fråga 9 kan svara både gällande kvalitet och tillgång har körningarna gjorts i två
omgångar. Enligt resultatet från analyserna förefaller det vara skillnad på hur de tillfrågade tycker att
tillgången och kvaliteten på studieplatser är beroende på om de har angivit att de har besvärats av stress
eller psykiska/fysiska symptom.10 Det som framkommer är att de studenter som svarat att de besvärats
av fysiska och psykiska symptom och/eller stress även har angett ett större missnöje med studieplatserna. Det innebär att det finns ett samband och att studenterna påverkas både fysiskt och psykiskt av arbetsmiljön. För att få mer välmående och även högre presterande studenter är satsningar på den miljö
som studenterna vistas i av stor betydelse. Matplatser (Fråga 9 f och g).
Tittar man på undersökningen som gjordes år 2010 var de tillfrågade generellt nöjda med tillgång
till och kvalitet på matplatser, caféer och restauranger. Av årets tillfrågade är det fler som är missnöj40
da än nöjda med tillgången till matplatser och mikrovågsugnar, vilket visar på ett större missnöje än
tidigare. En orsak till detta kan vara att antalet matplatser och möjligheter till att värma mat inte har
utökats i samma takt som antalet studenter på Uppsala universitet har ökat sedan 2010.11 En mindre
majoritet av studenterna anser dock att de är nöjda med kvaliteten i denna undersökning än i 2010
års undersökning. Ungefär hälften av de svarande anser att de är nöjda med tillgången till caféer och
restauranger och ungefär lika många är nöjda med kvaliteten på dessa.
En likadan sambandsanalys genomfördes för frågorna 12f samt fråga 13d i jämförelse med fråga 9f
och 9g:
Frågorna
12f: Har du besvärats av psykiska eller fysiska
symptom som du relaterar till arbetsmiljön?
13d: Upplever du att psykisk ohälsa eller stress
varit ett stort hinder för att du ska lyckas på din
utbildning?
Jämförs med
9f: Matplatser, inklusive mikrovågsugnar
9g: Caféer och restauranger
Testerna12 visar att det finns ett samband mellan tillgång till och kvalitet på matplatser, caféer och
restauranger och studenternas psykiska och fysiska hälsa. Här ser vi ett tydligt exempel på varför det är
viktigt att satsa på utrymmen att äta på för att studenterna ska må bättre i den miljö där de bedriver
sina studier. Ingen ska behöva gå tidigare från en föreläsning, för att hinna värma sin matlåda eller hitta
en plats att sitta på, för att hinna äta sin mat innan nästa undervisningstillfälle.
Utrymmen för möten och avkoppling (Fråga 9 h och i)
Den del av den fysiska arbetsmiljön där flest svarande är överhängande missnöjda är bristen på lugna
platser för avkoppling och umgänge. På samma sätt ser det ut i rapporten från 2010; det råder ett
generellt missnöje vad gäller lugna platser. Endast på ett campus, Blåsenhus, är 20 % av studenterna
nöjda med tillgången till lugna platser. Därefter följer endast lägre siffror och på Gamla torget är bara
7 % nöjda. När det gäller de gemensamma utrymmena ser det ungefär likadant ut nu som år 2010,
med generellt fler nöjda än missnöjda studenter.
Sambandet som tidigare visats återkommer när en sambandsanalys görs av lugna platser relaterat till
stress. För att se på sambandet fysisk arbetsmiljö/lugna platser jämförs frågorna 12f samt fråga 13d
med, 9h:
Frågorna
12f: Har du besvärats av psykiska eller fysiska
symptom som du relaterar till arbetsmiljön?
Jämförs med
9h: Lugna platser, platser för avkoppling
13d: Upplever du att psykisk ohälsa eller stress
varit ett stort hinder för att du ska lyckas på din
utbildning?
Studenter som angett sig vara mindre nöjda med kvalitet och tillgång till lugna platser har en tendens
att vara mer stressade och ha besvär med psykiska och fysiska symptom. Efter att ha hittat detta samband ser vi allvarligt på bristen på lugna och avkopplande platser på Uppsala universitets olika campusområden. Här krävs en satsning och därmed en förbättring.
41
Ur denna analys av Uppsala universitets fysiska arbetsmiljö kan vi fastslå att universitetet har en hel
del förbättringar att göra gällande tillgång och kvalitet på lokaler och utrustning. Här väljer vi att
lyfta fram Gamla torget som det campus där de svarande konsekvent är negativa med att de inte är
nöjda med varken tillgång eller kvalitet. I jämförelse med resterande campusområden är störst andel
av studenterna på Gamla torget inte alls nöjda med undervisningslokaler eller lugna platser. Många är
inte heller nöjda med tillgången till grupprum, gemensamma utrymmen, caféer och restauranger eller
antalet platser i biblioteket.
Avslutande kommentarer om universitetets fysiska arbetsmiljö följer i avsnittet Slutsatser och rekommendationer.
3.4 Psykosocial arbetsmiljö
Universitetet generellt – Lärarnas prestationer, utbildningens utformning och relevans samt
studiesocial miljö.
Generellt sett har studenterna i årets undersökning en mer positiv uppfattning än de i den tidigare
undersökningen. Gruppen studenter som 2010 valde svarsalternativ 3, varken nöjd eller missnöjd, har
minskat till fördel för gruppen som i denna undersökning valt svarsalternativ 4, ganska nöjd. Detta
hoppas vi visar på en positiv utveckling.
Lärarnas prestationer
Majoriteten av de svarande är överlag nöjda med lärarnas förmåga att förmedla kunskap och väldigt få
är missnöjda, något vi ser positivt på. Vid flera av fakulteterna återfinns inga, eller nästan inga, missnöjda studenter. Nästan hälften av de svarande upplever lärarna som tillgängliga och en större del är nöjda
med lärarnas tillgänglighet än vid 2010 års undersökning. Samtidigt är den andel som är missnöjd lika
stor som tidigare, runt 20 %. Det här är något lärarna fortfarande behöver arbeta med, kanske krävs
nya lösningar för att förbättra kommunikationen med studenterna. De svarande är även överlag nöjda
med lärarnas förmåga att inspirera dem. Vidare är något fler av de svarande missnöjda än nöjda med
lärarnas återkoppling på deras prestationer, precis som vid 2010 års undersökning. Detta är också den
delfråga där störst andel studenter var missnöjda. God återkoppling är en viktig del av lärandeprocessen, inte minst för studenter med få lärarledda timmar eller de som läser i mycket stora grupper.
Majoriteten av de svarande förefaller vara nöjda med tydligheten i de krav som ställs på dem. Gruppen
studenter som är varken är nöjda eller missnöjda har minskat till fördel för gruppen studenter som är
något mer nöjda sedan föregående undersökning. Andelen mindre nöjda eller missnöjda studenter är
likvärdig. Poängteras ska dock att 1 av 5 är missnöjd med hur tydliga de krav som ställs är. Endast 55 %
av de svarande är ganska nöjda eller mycket nöjda med den kurs de läste vid enkätens utdelning. Detta
är naturligtvis en siffra som borde vara högre.
Utbildningens utformning och relevans
En majoritet av de svarande är nöjda med rådande examinationsformer. Än mer positiva är studenterna vid Uppsala universitet med arbetsformerna, som överlag upplevs som bra. Även när det gäller
utbildningens relevans för framtida yrkesliv så är de flesta nöjda. Flest positiva studenter återfinns vid
Juridiska fakulteten och Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten. Vi kan därmed se att det är vid flera
av de yrkesanknutna utbildningarna som studenterna är mest nöjda med utbildningens anknytning
till yrkeslivet. Sämst relevans för framtida yrkesliv anser däremot studenterna vid Fakulteten för utbildningsvetenskaper att utbildningen har. Detta visar att en yrkesanknuten utbildning inte är någon
garanti för att studenterna ska vara nöjda med relevansen för framtida yrkesliv.
När det gäller utbildningens upplevda status anser nästan hälften (44 %) av de tillfrågade studenterna
42
helt eller delvis att deras utbildning har hög status medan 26 % av studenterna inte instämmer. Här
skiljer det sig klart mellan de olika fakulteterna men tydligt är att studenter som läser vid Juridiska och
Teknisk-naturvetenskapliga fakulteterna, där utbildningen anses mest relevant för framtida yrkesliv,
även är de studenter som upplever att utbildningen har högre status.
Inflytande
Endast 40 % av studenterna är nöjda med möjligheterna till studentinflytande på sin utbildning i
dagsläget. Siffrorna är nästintill identiska med den tidigare arbetsmiljöundersökningen och här ligger
ett stort ansvar på universitetet att arbeta med nya former för studentinflytande.
I undersökningen från 2010 underströks det faktum att studentinflytande är av extra stort intresse
för Uppsala studentkår och då påvisades vikten av den decentralisering som just påbörjats inom studentkåren. Utifrån resultatet ovan kan vi konstatera att decentraliseringen ännu inte haft de önskade
effekter på studentinflytande som kåren hade hoppats på. Mycket arbete återstår och siffrorna belyser
hur viktigt det är för kåren att fortsätta utveckla sin lokala verksamhet, då det fortfarande finns brister
gällande studenternas möjlighet att påverka vid Uppsala universitet.
Social arbetsmiljö
Tre av fyra studenter anser att stämningen på deras nuvarande kurs är god och ytterst få studenter anser
motsatsen. Det är möjligt att den goda stämningen bidrar till att de flesta studenter anser sig ha en
studiekamrat att arbeta tillsammans med när detta önskas och behövs. Relationerna på kurserna verkar
relativt bra vad gäller gemenskap men skiftar mycket mellan de olika fakulteterna. Sämst gemenskap
tycks studenterna på Historisk-filosofiska fakulteten ha, till skillnad från 2010 års undersökning då
studenterna på Farmaceutiska fakulteten hade sämst gemenskap. Viktigt att reflektera kring är att vi
har frågat om stark gemenskap vilket gör att det finns en risk att studenterna hållit med om påståendet
i lägre utsträckning än om ordet starkt inte hade använts.
Den sociala delen av studierna och relationerna mellan studenterna får därmed ses som överlag god,
precis som vid tidigare undersökning. Dock finns det ett antal studenter som upplever att bristen på
sociala kontakter är ett hinder för att de ska lyckas med sin utbildning, något som tas upp i kapitlet
Hinder i utbildningen.
Fakulteterna – Lärarnas prestationer, utbildningens utformning och relevans samt studiesocial
miljö.
Farmaceutiska fakulteten
I jämförelse med det universitetsövergripande resultatet har de svarande vid Farmaceutiska fakulteten
generellt varit mindre nöjda med lärarnas prestationer (frågorna 11 a-d). Detta pekar på att det finns
en del att göra för att höja studenternas förtroende för lärarna.
När det gäller utbildningens utformning är de svarande vid fakulteten mindre nöjda med rådande examinationsformer än de svarande vid Uppsala universitet som helhet, men är nöjda med arbetsformerna. Utbildningen anses som mer relevant för framtida yrkesliv på Farmaceutiska fakulteten i jämförelse
med universitetet som helhet, vilket naturligtvis är positivt för fakultetens studenter. Tyvärr är det bara
50 % av de svarande som anser sig vara ganska eller mycket nöjda med den kurs de läser just nu, en
siffra som troligtvis hänger samman med att de svarande är mindre nöjda med lärarna än genomsnittet.
Stämningen på kurserna upplevs som väldigt bra och relationerna mellan studenterna upplevs som
tillräckliga. Fyra av fem anser att de har en studiekamrat att arbeta med när detta behövs, vilket även
gäller universitetsövergripande. Utbildningen upplevs ha något högre status än vad Uppsala universitets studenter generellt anser om statusen på sin utbildning. Studentinflytandet anses vara lite bättre än
43
siffrorna för hela universitetet, men fortfarande är det många som är mindre nöjda med detta även här.
Historisk-filosofiska fakulteten
De svarande vid Historisk-filosofiska fakulteten är generellt lika nöjda med lärarnas prestationer
som genomsnittet, utom när det gäller lärarnas återkoppling på deras prestationer, där hela 61 %
kryssat i svarsalternativ 3, varken nöjd eller missnöjd (samma siffra för hela universitetet är 40 %). Här
gäller alltså samma sak som för undersökningen i stort.
En större majoritet är nöjd med examinationsformer och arbetsformer vid Historisk-filosofiska
fakulteten än vid universitetet som helhet. Tyvärr är dock endast 54 % av de svarande nöjda med
utbildningens relevans för framtida yrkesliv, betydligt sämre än snittresultatet (62 %). Historisk-filosofiska fakulteten har dock färre direkt yrkesanknutna utbildningar än många andra fakulteter, vilket
kan vara en förklaring till detta.
Det är bara 27 % av de svarande vid fakulteten som anser att deras utbildning har en hög status, att
jämföra med 43 % över universitetet som helhet. Det är möjligt att detta också till viss del beror på att
det finns färre yrkesanknutna utbildningar här än på många andra fakulteter, men det kan också ha andra orsaker. De svarande anser i stor utsträckning att det är god stämning på kursen, men samtidigt är
det 37 % av de svarande som inte instämmer med påståendet att det är stark gemenskap på deras kurs,
vilket är den högsta siffran för detta bland fakulteterna. Här upplever även betydligt färre studenter än
vid någon annan fakultet, 66 %, att de har studiekamrater att arbeta med när det behövs. Det här är
något oroande siffror och definitivt något som fakulteten bör uppmärksamma. Samtidigt var en större
andel (63 %) av de svarande vid fakulteten nöjda med den kurs de läste vid utdelningen av enkäten än
de svarande vid universitetet som helhet (55 %), vilket naturligtvis är positivt.
Juridiska fakulteten
De svarande vid Juridiska fakulteten är över lag nöjda med sin studiesociala situation. Den är en av två
fakulteter där störst andel svarande (77 %) är nöjda med lärarnas förmåga att förmedla kunskap och
studenterna är över lag nöjda eller neutrala gällande lärarnas förmåga att inspirera dem i sina studier.
Dock är 25 % av studenterna missnöjda med lärarnas tillgänglighet och antalet nöjda studenter vid Juridiska fakulteten (36 %) kan jämföras med Uppsala universitet (49 %) i sin helhet. Fler studenter här
än vid universitetet totalt sett är också missnöjda med tydligheten i de krav som ställs på dem och återkopplingen som ges. Detta kan ha ett samband och fakulteten bör arbeta för att öka tillgängligheten
till lärarna. Tillgängligheten till lärarna har minskat med tre procentenheter sedan undersökningen
2010.
Detta kan ses i kontrast till att Juridiska fakultetens studenter är de studenter vid universitetet som är
mest nöjda med sina arbetsformer. Även om en mindre majoritet är nöjda med examinationsformerna, så är 26 % missnöjda med dem, vilket är fler än om vi ser till universitetet i helhet. När det gäller
utbildningens relevans för det framtida yrkeslivet är studenterna klart nöjdast (89 %) i jämförelse med
övriga fakulteter. Nästan alla vid fakulteten upplever att deras utbildning har hög status. Studentinflytandet upplevs varken som bra eller dåligt av majoriteten av studenterna, vilket naturligtvis kan förbättras. Majoriteten av de svarande var nöjda med kursen de läste vid tillfället för enkätens utdelande.
Stämningen på kursen upplever de svarande som god. Det medan 25 % anser att relationerna mellan
kurskamrater inte präglas av stark gemenskap, vilket är en högre siffra än för Uppsala universitet som
helhet. Dock anser nästan alla svarande att de har någon att samarbeta med när detta behövs.
Medicinska fakulteten
Medicinska fakultetens svarande är något mindre nöjda med lärarnas förmåga att förmedla kunskap
än de svarande vid universitetet som helhet. De är också missnöjda med lärarnas återkoppling på sina
44
prestationer. När det gäller lärarnas tillgänglighet är studenterna vid Medicinska fakulteten lika nöjda/
missnöjda som studenterna vid universitetet som helhet. Runt hälften av studenterna anser att kraven
som ställs på dem är tydliga och lika många är nöjda med lärarnas förmåga att inspirera dem i sina
studier. Vid Medicinska fakulteten anser 66 % av de svarande att de är nöjda med utbildningens relevans och färre än 1 av 10 anser motsatsen, vilket är bättre än universitetet som helhet.
De flesta studenterna är nöjda med rådande examinations- och arbetsformer, och färre är missnöjda
än vid universitetet i snitt. Möjligheten till studentinflytande upplevs av majoriteten vara varken bra
eller dålig. Antalet missnöjda överensstämmer med majoriteten vid universitetet. Vad gäller statusen
på utbildningen ligger Medicinska fakulteten i linje med universitetet i stort. Medicinska fakultetens
studenter var väldigt nöjda med den kurs de läste då enkäten delades ut.
Många av studenterna (63 %) anser att stämningen är god eller mycket god på de kurser de läser och
ytterst få anser motsatsen. Medicinska fakulteten är även en av de fakulteter där studenterna anser att
de har bäst relationer med sina kurskamrater, vilket kan knytas till att en majoritet anser att de har
någon att samarbeta med då detta behövs. Då Medicinska fakulteten inte kunde nås under 2010 års
undersökning så kan en jämförelse mellan de två undersökningarnas resultat inte göras.
Samhällsvetenskapliga fakulteten
Liksom majoriteten vid Uppsala universitet är studenterna här nöjda med lärarnas förmåga att förmedla kunskap och återkopplingen på prestationer upplevs som något bättre än vid universitetet generellt.
Dock är fortfarande 25 % av studenterna missnöjda med återkopplingen. Även när det gäller lärarnas
förmåga att inspirera och deras tillgänglighet följer fakulteten de generella resultaten, vilket betyder att
inte ens 50 % av studenterna är nöjda.
Tydligheten i de krav som ställs på studenterna upplevs mer positiva än negativa av ungefär hälften av
studenterna. De flesta är även nöjda med examinationsformerna. Det är dock en förhållandevis hög
andel av de svarande, 15 %, som är missnöjda med arbetsformerna. Utbildningens status upplevs som
något högre än av studenter vid universitetet generellt. Utbildningen ses här som mindre relevant för
framtida yrkesliv än för alla svarande. Endast 53 % av studenterna är nöjda, vilket kan jämföras med
61 % generellt.
Endast 3 % av Samhällsvetenskapliga fakultetens studenter är missnöjda med stämningen på sin kurs
och över 80 % anser att den är god. Fakultetens kurser präglas enligt svaren även av goda relationer
mellan kurskamrater och nästan alla upplever att de har studiekamrater att arbeta med när de behöver,
något som skulle kunna ligga till grund för att studenterna är mer nöjda än den genomsnittlige studenten med sin nuvarande kurs.
Samhällsvetenskapliga fakulteten har flest studenter som besvarat enkäten, 222 stycken, men är även
en fakultet som har en stor bredd vad gäller ämnen och campusområden. Tillsammans med Medicinska fakulteten svarar de för nästintill hälften av alla studenter som besvarat enkäten. Det är därför inte
underligt att de svarande vid fakulteten i många av frågorna tycker som undersökningens svarande
generellt.
Språkvetenskapliga fakulteten
De svarande vid Språkvetenskapliga fakulteten är mycket nöjda med lärarnas förmåga att förmedla
kunskap, ge återkoppling på prestationer och inspirera och lärarna anses tillgängliga. En stor majoritet,
75 %, anser studierna relevanta för yrkeslivet. Ingen student är missnöjd med vare sig arbetssätt eller
examinationsformer. Föga förvånande i ljuset av dessa siffror är att fakultetens svarande, procentuellt
sett i jämförelse med universitetet i helhet, är nöjdast med sin nuvarande kurs, med hela 76 % ganska
45
eller mycket nöjda. När det gäller möjligheter till studentinflytande är dock de svarande mindre nöjda
än genomsnittet för universitetet, och en väldigt stor andel (52 %) har kryssat i alternativ 3, varken
nöjd eller missnöjd.
Nästan alla svarande, 92 %, anser att stämningen är god på deras kurs. När det gäller gemenskapen på
kursen har nästan hälften av de svarande kryssat i alternativ 3, och endast 37 % instämmer helt eller
delvis med påståendet att det är stark gemenskap på kursen. Trots detta anser nästintill alla, 84 % av
de svarande, att de har någon att samarbeta med om det behövs. Detta kan bero på flera olika saker.
Språkvetarna kanske inte anser sig ha ett stort behov av att arbeta med andra studiekamrater, eller så
finns möjligheten att de delas in i mer formella arbetsgrupper.
Rent allmänt verkar alltså studenterna vid Språkvetenskapliga fakulteten mycket nöjda med sin studiesituation. Ungefär så såg det också ut i rapporten från 2010, och läget vid fakulteten verkar om något
ha förbättrats. Samtidigt har en tredjedel av de svarande vid fakulteten svarat ja på frågan om de besvärats av psykiska eller fysiska symtom som de relaterar till studiemiljön. Dessa besvär kan dock också
relateras till den fysiska arbetsmiljön, men siffran är mycket högre än den motsvarande vid Teologiska
och Historisk-filosofiska fakulteterna, de två andra fakulteter med huvuddelen av sin verksamhet förlagd till Engelska parken, vilket tyder på att åtminstone delar av besvären härrör ur den psykosociala
arbetsmiljön.
Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten
Vid Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten är det fler svarande (15 %) än vid universitetet som helhet
(9 %) som är missnöjda med lärarnas förmåga att förmedla kunskap, även om andelen nöjda ligger i
nivå med Uppsala universitet som helhet. Lärarnas förmåga att inspirera upplevs som mer eller mindre
dålig av en av fem studenter, vilket är ungefär som vid universitetet överlag. Återkoppling på prestationer upplevs som lite sämre än för de svarande som hel grupp. Däremot är Teknisk-naturvetenskapliga
fakulteten den fakultet där de svarande är mest nöjda med lärarnas tillgänglighet. De svarande är
också är något mer nöjda med tydligheten i kraven som ställs på dem än studenterna vid universitetet
generellt.
Få är missnöjda med rådande examinations- och arbetsformer och 82 % av de svarande anser att
utbildningen är relevant för framtida yrkesliv. De svarande är även de vid Uppsala universitet som är
överlägset mest nöjda med sitt studentinflytande, precis som vid 2010 års undersökning. De svarande
vid Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten är lika nöjda som de svarande generellt vid universitetet
med den kurs de läser just nu.
Majoriteten, om än lite färre än vid universitetet generellt, anser att stämningen på kursen är god.
Ytterst få anser att relationerna mellan kursens studenter är dålig och 95 % av de svarande anser sig ha
någon att samarbeta med då detta behövs. Här upplever även en majoritet (71 %) att deras utbildning
har hög status.
Teologiska fakulteten
Teologiska fakulteten har ett mindre antal ifyllda enkäter och resultaten bör därför läsas med detta i
åtanke. Fakulteten är dock också universitetets minsta fakultet och har relativt få studenter.
De svarande vid fakulteten är mer positiva än vid universitetet generellt vad gäller lärarnas förmåga att
förmedla kunskap. Många anser att lärarna varken är bra eller dåliga på att inspirera, vara tillgängliga
eller vara tydliga i sina krav på studenterna. Endast 18 % av de svarande är nöjda med de återkopplingar på prestationer som ges. Detta kan ses i relation med undersökningen från 2010, där mer än hälften
av de svarande var nöjda med lärarnas återkoppling. Här ser vi att det har blivit en försämring och att
46
det är något som bör arbetas på. Däremot uppger en stor andel av studenterna att de är nöjda med
examinations- och arbetsformerna. Mer än hälften av studenterna anser att utbildningen är relevant
för yrkeslivet, dock en lägre andel än alla svarande som helhet. De svarande vid Teologiska fakulteten
är över lag mer nöjda med studentinflytandet än alla studenter, men eftersom det är så få svarande från
Teologiska fakulteten så är det svårt att dra några ordentliga slutsatser och det är alltid viktigt att arbeta
med att förbättra studentinflytandet.
De flesta av de svarande är nöjda med sina kurser och ingen student tycker att stämningen på nuvarande kurs är mindre bra. De flesta anser att relationen mellan kurskamraterna varken är bra eller dålig.
I stort sett alla anser sig ha någon att samarbeta med då detta behövs. Hälften av studenterna upplever
inte att deras utbildning har hög status, i jämförelse med universitetet generellt där betydligt fler ställer
sig positiva. Fakulteten för utbildningsvetenskaper
Fakulteten för utbildningsvetenskaper är den enda där det är en minoritet av de svarande som anser
att lärarnas förmåga att förmedla kunskap är god. Det är också den fakultet där störst andel (27 %) är
missnöjda med lärarnas tillgänglighet. Endast vid Fakulteten för utbildningsvetenskaper är fler studenter missnöjda än nöjda med lärarnas förmåga att inspirera. Tydligheten i de krav som ställs på studenterna upplevs också som sämre än vid universitetet generellt liksom återkoppling på prestationer. De svarande vid Fakulteten för utbildningsvetenskaper är även mer missnöjda än alla svarande som
helhet med examinations- och arbetsformer, utbildningens relevans för framtida yrkesliv, studentinflytande på sin utbildning och generellt med den kurs de läser just nu. Statusen på utbildningen
upplevs inte heller som hög, det är bara 17 % som instämmer i påståendet att utbildningen har hög
status.
Stämningen på kurserna upplevs som god, relationerna mellan studenterna verkar uppfattas som relativt bra och en stor majoritet anser sig ha studiekamrater att samarbete med. Även här ligger dock
fakulteten under genomsnittsvärdena. Tydligt i denna undersökning, precis som i den föregående, är
att studenterna vid Fakulteten för utbildningsvetenskaper sticker ut som de mest missnöjda studenterna vid universitetet.
Stress, fysisk och psykisk ohälsa
Av samtliga svarande vid 2013 års undersökning uppger 31 % av studenterna (221 studenter) att
psykisk ohälsa eller stress varit ett stort hinder för att de ska lyckas med sina studier. Vid 2010 års undersökning svarade 25 % av studenterna att psykisk ohälsa eller stress varit ett stort hinder för att de
ska lyckas med sina studier. Vi bedömer underlaget i den här undersökningen vara tillräckligt stort för
att dra slutsatsen att en ökning med 6 procentenheter (en nästan 25-procentig ökning) av antalet studenter som har problem med psykisk ohälsa eller stress, under en treårsperiod, är en markant ökning.
Resultatet gällande psykisk ohälsa och stress är intressant att titta på i relation till andra resultat i undersökningen. Vi har därför valt att göra en sambandsanalys där vi ser på upplevd stress och psykisk
ohälsa i relation till fysisk arbetsmiljö. Resultatet visar ett tydligt samband mellan brister i studentens
vardagliga arbetsmiljö, som tillgången till studieplatser, matplatser och lugna platser för att nämna
några, och hur studenterna mår psykiskt. Resultatet av dessa sambandsanalyser redovisas ovan, i kapitlet om Fysisk arbetsmiljö.
Även genom de fria kommentarer som getts på frågan Har du besvärats av psykiska eller fysiska symptom, som du relaterar till arbetsmiljön? kan vi tydligt se att många studenter nämner problem med
stress eller stressrelaterade problem såsom magont, huvudvärk, sömnproblem och ångest, oavsett
47
fakultetstillhörighet. Sämst tycks studenterna vid Farmaceutiska fakulteten må, följt av studenterna
vid Medicinska fakulteten. Här ser vi en koppling mellan psykisk hälsa och fysisk arbetsmiljö då större
delen av dessa studenter läser vid campus BMC. Många studenter vid Uppsala universitet relaterar
även nack- och ryggproblem till möblerna på deras campusområde.
Hinder i utbildningen
Undersökningen har utökat svarsalternativen för frågan Upplever du att något av följande har varit ett
stort hinder för att du ska lyckas på din utbildning?. Därför presenteras inte samtliga svarsalternativ i
tabellen nedan då de inte har en motsvarighet från 2010 års undersökning. Resultaten som faktiskt går
att jämföra är dock viktiga att synliggöra och vi väljer därför att lyfta in dem i tabellform även i denna
del.
Tabellen visar som sagt att andelen svarande som upplever att psykisk ohälsa eller stress är ett hinder i
utbildningen har ökat sedan 2010 (31 % / 25 %). Vad denna ökning kan bero på är oklart, men det är
en olycklig utveckling. Fler studenter tycks också ha problem med ekonomin (17,2 % / 13 %). Enligt
6,1 % av studenterna är familjeförhållanden och andra relationer ett hinder i studierna. En stor del av
studenterna (7,8 %) anser också att en brist på sociala kontakter är ett hinder i studierna.
Endast tio personer (1,4 %) anser sig ha problem med alkohol/droger enligt 2013 års undersökning.
Om detta låga tal beror på eventuell avsaknad av insikt om problem med alkohol/droger eller om det
verkligen är få studenter som har problem med detta är svårt att avgöra.
13) Upplever du att något av följande varit ett stort hinder för att du ska lyckas på din utbildning?
Svarsalternativ
a) Ekonomi
c) Fysisk sjukdom
d) Psykisk ohälsa eller stress
o) Brist på sociala kontakter
Antal
studenter
2013
124
37
221
56
Procentandel för
hela Uppsala
universitet 2013
17,2 %
5,1 %
31 %
7,8 %
Antal
studenter
2010
106
41
203
41
Procentandel för
hela Uppsala
universitet 2010
13 %
5 %
25 %
5 %
Eftersom Uppsala universitets stödtjänster relaterade till fysisk och psykisk hälsa kan kopplas till flertalet av svarsalternativen i tabellen ovan är det intressant att titta på resultaten kring hur nöjda studenterna är med dessa stödtjänster. Eftersom studenterna som svarat på enkäten tillåtits kryssa i fler än ett
alternativ på frågan Upplever du att något av följande har varit ett stort hinder för att du ska lyckas på
din utbildning? kan vi inte avgöra exakt hur många studenter det sammanlagt är som upplever olika
hinder. En student kan uppleva antingen ett eller flera hinder. Exempelvis kan en student som har
problem med psykisk ohälsa och stress även uppleva ekonomiska hinder och problem i nära relationer.
Det går dock att konstatera att det är minst 221 studenter som deltagit i undersökningen som upplever
något slags hinder i studierna som rör fysisk eller psykisk ohälsa, vilket är en hög siffra.
Utifrån resultaten på fråga 13 Upplever du att något av följande har varit ett stort hinder för att du ska
lyckas på din utbildning? samt fråga 14e Hur nöjd eller missnöjd är du med den service eller hjälp du har
fått från universitetet när det kommer till din fysiska och psykiska hälsa? görs antagandet att åtminstone en
del av de studenter som upplever fysiska eller psykiska hinder i sin studiesituation även tillhör gruppen
som är mindre nöjda med stödtjänsterna relaterade till fysiska och psykiska hinder. Rimligen är det en
större del av de studenter som använt sig av universitets stödtjänster, eller inte vet om att dessa finns,
som är mer missnöjda.
48
Överlag ser vi att det finns stora behov av Uppsala universitets stödtjänster och att universitetet, liksom
studentkårerna, fyller en viktig funktion för att nå ut med informationen om dessa till studenterna.
Om fler studenter kan nås av information om universitetets tjänster och att det finns hjälp att få, kan
många studenters arbetsmiljö förbättras och studenterna må bättre. Diskriminering
Vad gäller diskriminering kan vi se att resultaten från vår undersökning stämmer tämligen bra överens
med arbetsmiljöundersökningen från 2010, då de flesta resultaten verkar skifta några procentenheter
som mest. Det är dock svårt att göra generaliseringar. Som tidigare har studenterna haft möjlighet att
kryssa för flera svarsalternativ och det gör det svårt att avgöra exakt antal studenter som blivit utsatta
för diskriminering eller trakasserier. Dock kan vi se att minst 17 personer upplever att de utsatts för
diskriminering eller trakasserier, vilket motsvarar 2,4 % av de svarande.
15) Har du personligen upplevt att du har blivit diskriminerad eller kränkt på grund av? (fler
alternativ möjliga)
Svarsalternativ
a) Kön
b) Könsöverskridande identitet
eller uttryck
c) Ålder
d) Sexuell läggning
e) Funktionsnedsättning
f ) Etnisk tillhörighet
g) Religion eller annan trosuppfattning
h) Social bakgrund
Resultat för hela Uppsala
universitet 2013
1,7 %
0,3 %
Resultat för hela Uppsala
universitet 2010
3 %
1 %
2,1 %
0,1 %
1 %
2,4 %
1,3 %
3 %
0,5 %
0,4 %
1,3 %
1,2 %
1,7 %
1,4 %
Notervärt är att fråga 15 g saknade orden “... eller annan trosuppfattning” i 2010 års undersökning,
vilket kan ha lett till ett annat resultat år 2013 än om den ursprungliga lydelsen behållits. Av de studenter som besvarade denna fråga valde 2 % att kommentera. En av dessa kommentarer lyder: “Jag
lever ju upp till normen, så det är inte så konstigt att jag inte blivit diskriminerad.”. Detta är ett tecken
på att studenter är väl medvetna om de normer som existerar vid Uppsala universitet. De som är verksamma vid universitetet bör gemensamt aktivt motarbeta dessa normer för att undvika diskriminering
eller trakasserier.
Flera studenter (minst 3 % av de svarande) har fyllt i följdfrågan Om du har blivit utsatt för diskriminering eller trakasserier, vem har diskriminerat/trakasserat dig? Här kan vi tydligt se att bland de
som upplever sig ha blivit diskriminerade/trakasserade vid Uppsala universitet är det vanligast att det
är studenter som utsätter studenter. Detta skulle kunna knytas an till de studenter som upplever att
stämningen på nuvarande kurs inte är god eller att gemenskapen mellan studenterna inte är speciellt
bra. Intressant här är även att ställa resultatet i relation till tidigare undersökning. År 2010 ansåg sig lite
mer än 5 % av studenterna ha blivit diskriminerade eller trakasserade av medstudenter medan antalet
sjunkit till 4 % av studenterna i denna undersökning. Det bör ses som en förbättring.
Näst störst andel studenter har angett att de utsatts för diskriminering eller trakasserier av lärare/
handledare. Detta ser vi mycket allvarligt på, speciellt i jämförelse med tidigare års undersökning då
en ungefär lika stor andel studenter uppgav samma problem. Det visar på att situationen under de
49
tre senaste åren generellt sett inte har förbättrats vid Uppsala universitet. Då lärare/handledare är den
naturliga kontakt som studenten har med universitet och studenten ofta befinner sig i en underlägsen
situation gentemot läraren är det viktigt att Uppsala universitet tar sitt ansvar för att se till att ingen
student vid universitetet blir utsatt för diskriminering eller trakasserier av vare sig lärare, handledare,
examinator eller annan vid universitetet arbetande personal.
Uppsala universitets stödtjänster
Sett till universitetet som helhet är studenterna mer nöjda än missnöjda med stödtjänsterna som universitetet erbjuder. Särskilt nöjda är studenterna med den administrativa servicen som registrering och
intyg, samt med universitetsbibliotekets tjänster. Som påpekats i kapitel 2 är det dock färre studenter
som besvarat delfrågorna 14d-g än de flesta andra frågor. Vid dessa delfrågor har också alternativ 3,
varken nöjd eller missnöjd, varit det vanligaste svarsalternativet. Eftersom det inte finns något vet ej-alternativ tyder detta på att många studenter inte känner till dessa tjänster.
Antalet missnöjda studenter är betydligt lägre i denna undersökning än i undersökningen från 2010,
samtidigt som antalet nöjda studenter har ökat. Ungefär samma andel av studenterna är missnöjda
med universitetsbibliotekets tjänster (10 %) medan merparten av studenterna är nöjda. Och fler än
tidigare är mycket nöjda (21 %).
Ungefär 27 % av studenterna är missnöjda med studieplanering och diskussion kring sin studiesituation och något fler (37 %) är missnöjda med service och/eller hjälp med att planera eller förbereda sig
för arbetslivet/tiden efter studierna. Detta kan ses i relation till 2010 års undersökning, där andelen
missnöjda studenter vad gäller studieplanering var ungefär lika stort. Gruppen studenter som är nöjda
med studieplaneringen är dock något större i den nya undersökningen än 2010 (30 % / 25 %). Vad
gäller förberedelser för arbetsliv och tiden efter studierna är fler svarande missnöjda nu än år 2010
(37 % / ca 30 %) och gruppen som är nöjd har minskat (27 % / ca 22 %). Från detta kan vi utläsa
att fler studenter skulle önska bättre hjälp med förberedelser inför arbetslivet och livet efter studierna,
vilket visar hur viktigt det är att universitetsstudierna har en tydlig anknytning till yrkeslivet. För att
tydligare se om det är vissa studentgrupper som efterfrågar arbetslivsanknytning mer än andra är det
intressant att se till hur nöjda studenterna är med olika utbildningars relevans för framtida yrkesliv.
Vi har gjort sambandsanalyser för att se vilka fakulteter som anses vara bättre på att förbereda sina
studenter inför framtida yrkesliv och praktik och på vilka fakulteter studenterna är mer nöjda med den
hjälp de fått att planera eller förbereda sig inför arbetslivet eller tiden efter studierna.
Vi börjar med att analysera fråga 11g, Hur nöjd är du med utbildningens relevans för ditt framtida
yrkesliv? Här presterar fakulteten för Utbildningsvetenskaper sämst, följt av Samhällsvetenskapliga
fakulteten. Bäst är Juridiska fakulteten följt av Farmaceutiska fakulteten. Flera tester13 har genomförts
och det är svårt att hitta signifikanser, men det finns signifikanta skillnader. Exempelvis är studenterna
vid Historiska-filosofiska fakulteten mer nöjda än de vid Fakulteten för utbildningsvetenskaper och de
tillfrågade vid Medicinska fakulteten är mindre nöjda än de vid Juridiska fakulteten. Det är alltså tydligt att studenter anser att vissa utbildningar har sämre anknytning till yrkeslivet än
andra. Precis som vid tidigare undersökning vill vi påpeka att praktik för alla studenter är ett bra sätt att
skapa en tydlig koppling mellan studier och tiden efter studierna, utan att lägga en större arbetsbörda
på undervisande personal.
50
Varje linje visar hur nöjda studenterna på varje fakultet är med sin utbildnings
relevans för framtida yrkesliv, ackumulerat i procentform. Markeringarna på vardera
linje motsvarar svarsalternativ 1 till 5, där 1 längst till vänster motsvarar alternativ
1,med andra ord att inte alls vara nöjd med utbildningens relevans för yrkeslivet.
Med Juridiska fakulteten som exempel är det 0 % som kryssat för alternativ 1 och 2,
11 % som svarat 3, 43 % som svarat 4 och 47 % som kryssat i alternativ 5.
Vidare undersöker vi i diagrammet ovan sambandet mellan fakulteter och fråga 14f, Är du nöjd med
den service eller hjälp du fått från universitetet när det kommer till att planera/förbereda dig inför arbetslivet/tiden efter studierna? Det går att se signifikanta skillnader mellan extremerna, där studenterna på
Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten har en större andel positiva svar än de vid Historisk-filosofiska
fakulteten och Samhällsvetenskapliga fakulteten. Även Språkvetenskapliga fakulteten har större andel
positiva svar än Historisk-filosofiska fakulteten. Större andel positiva svar betyder i det här fallet att
studenterna i större utsträckning är nöjda med den service eller hjälp som universitetet erbjuder.
Alltså finns en viss skillnad i hur de svarande uppfattar stödtjänsterna, beroende på var på universitetet
de studerar. Vi anser att detta är något som universitetet i stort bör arbeta med eftersom det inte ska
spela någon roll vilken fakultet en student tillhör och i vilken grad denne får den hjälp och det stöd
som behövs.
51
Varje linje visar hur nöjda studenterna på varje fakultet är med den service eller hjälp
de fått från universitetet när det kommer till att planera eller förbereda dem inför
arbetslivet/tiden efter studierna, ackumulerat i procentform. Markeringarna på vardera
linje motsvarar svarsalternativ 1 till 5, där 1 längst till vänster motsvarar alternativ 1,
med andra ord att inte alls vara nöjd med utbildningens relevans för yrkeslivet.
Ytterligare ett samband som undersökts (nedan) är om de studenter som tycker att universitets stödtjänster är viktigast även är nöjda med den service som universitetet erbjuder. För att göra detta har
fråga 14, Hur nöjd är du med den service eller hjälp du fått från universitetet när det kommer till följande?
jämförts med fråga 17, Prioritera de olika områden/meningar som anges nedan i den ordning som du
tycker är viktigast (1=viktigast, 7=minst viktigast). Här har vi tittat på om de svarande i större grad angett prioritering 1-3 för stödtjänsterna på fråga 17 om de är mindre nöjda med dessa. När detta testas14
går det att utläsa att de studenter som prioriterat stödtjänsterna som 1, 2 eller 3 (på 5 % signifikansnivå) är mindre nöjda med det berörda stödet i fråga om administrativ service som registrering, intyg,
mm, användning av universitetsbibliotekets tjänster och att planera/förbereda dig inför arbetslivet/
tiden efter studierna. Det finns alltså ett motsatt samband än det vi trodde.
I detta kapitel om Uppsala universitets psykosociala arbetsmiljö har vi visat vilka områden universitetet och kårerna behöver arbeta vidare med. Analysen visar att studenterna vid Fakulteten för utbildningsvetenskaper överlag är minst nöjda med den psykosociala arbetsmiljön. I studien från 2010 såg
resultatet liknande ut och Fakulteten för utbildningsvetenskaper har fortfarande mycket kvar att göra
när det gäller att förbättra studenternas psykosociala arbetsmiljö. Detta är något som inte tycks ha
förbättrats i och med byte av campusområde och i enlighet med vårt fokus i den här undersökningen
kan den psykosociala arbetsmiljön i större utsträckning kopplas till fakultet än till campusområde. Vi
vill även lyfta fram Språkvetenskapliga fakulteten som den fakultet där studenterna verkar mest nöjda
med sin psykosociala arbetsmiljö.
Avslutande kommentarer om universitetets psykosociala arbetsmiljö följer i avsnittet Slutsatser och
rekommendationer.
52
4. Slutsatser och rekommendationer
Nedan följer en summering av de slutsatser och rekommendationer vi önskar göra i anknytning till
analyserna gjorda kring studenternas fysiska och psykosociala arbetsmiljö.
Det som de svarande själva har uppgett som allra viktigast för sina studier är tillgången till lärare, men
samtidigt så anger inte ens hälften av de svarande att de är nöjda med just tillgången till lärare. Detta är
en viktig fråga som universitetet bör arbeta aktivt med för att förbättra. Det område som de svarande
uppgav som minst viktigast för sina studier var de stödtjänster som universitetet erbjuder. De studenter
som ansåg dessa vara viktigare var dock de som var missnöjda med dem, så det står klart att det finns
stort utrymme för förbättring även här.
I denna undersökning, liksom i 2010 års undersökning, är studenterna mindre nöjda med tillgång
till studieplatser, särskilt grupprum. Detta är även det som många av de svarande har fokuserat på när
de har skrivit kommentarer. En stor del av de examinationsformer som Uppsala universitet tillämpar kräver studier och förberedelser i grupp, exempelvis PM-skrivning och redovisningar. Det är inte
acceptabelt att det saknas utrymmen i universitetets lokaler för att arbeta med dessa uppgifter. Universitetet måste antingen anpassa lokalerna till de examinationsformer som är aktuella eller utforma
examinationsformer anpassade till det arbetssätt lokalerna tillåter. Likaså ska den utrustning, exempelvis datorer, som behövs för att uppfylla kurskriterierna tillgodoses av Uppsala universitet och inte
av studenterna själva. Därför uppmanar vi alla Uppsala universitets olika campusområden att se över
tillgången till datorer i relation till i hur stor utsträckning studenterna förväntas nyttja dessa i undervisning och för examination.
Universitetet bör även lägga mer fokus på upprustning av lokaler och utrustning för att främja studenternas välmående och därigenom i stor utsträckning även deras prestationsförmågan. Detta då ett
tydligt samband mellan att ha besvärats av psykiska och fysiska symptom som är relaterade till den
fysiska arbetsmiljön har upptäckts i undersökningen. Fysiska arbetsmiljöförhållanden ska aldrig vara
avgörande för hur en student presterar i sina universitetsstudier och definitivt inte heller vara orsaken
till stress och/eller psykisk och fysisk ohälsa. Gällande matplatserna på olika campusområden kanske
de var tillräckliga år 2010, men inte nu, och det är något som varje campusområde bör se över. I detta
sammanhang bör även campus Gamla torgets fysiska arbetsmiljö belysas. Resultaten och sambandsanalyserna visar ett tydligt behov av att se över campus Gamla torgets lokaler och utrustning för att de
som studerar här ska må bättre.
I samband med detta vill vi understryka vikten av att Uppsala universitet, i samarbete med Uppsala studentkår och övriga studentkårer vid Uppsala universitet, arbetar för att förbättra studenternas
arbetsvillkor, exempelvis genom dokumenten Riktlinjer för studenternas arbetsvillkor, Pedagogiskt
program för Uppsala universitet och även andra dokument som berör studenters fysiska och psykosociala arbetsmiljö. Vår förhoppning är att denna rapport kan vara en del av underlaget till framtida
revideringar av dokument som dessa.
Genom att aktivt arbeta för att förbättra arbetsmiljön ute på Uppsala universitets olika campusområden och fakulteter skulle universitet kunna göra att den grupp studenter som upplever hinder i sina
studier kopplade till fysisk eller psykosocial arbetsmiljö krymper. Vi tror och hoppas att det vi presenterar i den här rapporten kan vara vägvisande i detta viktiga arbete.
Gällande utbildningens utformning är det, som presenterats i analysen, tydligt att studenter anser att
vissa utbildningar har sämre anknytning till yrkeslivet än andra. De fakulteter som främst berörs borde
därför satsa på att bättre knyta an sin undervisning till eventuella yrkesval. Detta kan göras genom
53
att i större utsträckning erbjuda samtliga universitetets studenter möjlighet till praktik inom utbildningsprogram och även praktiska moment i enskilda kurser. Analysen visar också att det är viktigt att
lärarna ger återkoppling på studenternas prestationer och de olika fakulteterna bör se över hur detta
fungerar i dagsläget och om nödvändigt förbättra detta.
Det är också nämnvärt att påpeka att Uppsala universitet i denna undersökning har ett större antal
studenter med föräldrar som har en högre utbildningsnivå än i undersökningen från 2013, samtidigt
som gruppen som upplever ekonomin som ett hinder för att lyckas i studierna ökar. I relation till detta
tror vi att det är viktigt att Uppsala universitet, tillsammans med Uppsala studentkår och övriga studentkårer, arbetar med förutsättningar för en breddad rekrytering inom universitetet. Rapporten visar
en trend där överrepresentationen av kvinnor ökar. Detta är något för institutioner att ta hänsyn till i
arbetet med breddad rekrytering. Uppsala universitet uppmanas även fortsätta arbeta mot diskriminering och trakasserier samt för att lika villkors-begreppet etableras.
Vidare vill vi rekommendera Uppsala universitet att i sitt fortsatta arbete för en bättre arbetsmiljö på
universitet fokusera på studentinflytandet. Som angivet i analysen av universitetets psykosociala arbetsmiljö skulle 22 % av studenterna önska sig bättre möjligheter till mer inflytande på sin utbildning,
en siffra som är nästintill identisk med arbetsmiljöundersökningen från 2010. I anknytning till detta
bör Uppsala universitet söka alternativa och nya former för studentinflytande utöver kursvärderingarna som görs i dagsläget, till exempel fokusgruppsdiskussioner.
Vi vill även poängtera hur viktigt det är för Uppsala studentkår att fortsätta utveckla sin lokala verksamhet. Det är för tidigt att bedöma i vilken mån den decentralisering som skett av Uppsala studentkår
är lyckad, i avseendet studentinflytande, eftersom den fortfarande inte etablerats fullt ut. Uppsala studentkår bör därmed arbeta mer för att marknadsföra den lokala studiebevakningen mot studenterna
för att öka kunskapen om hur de kan påverka sin utbildning och få stöd.
Avslutningsvis hoppas vi att Uppsala universitet drar nytta av den information som presenterats i rapporten, både i sitt arbete för en bättre arbetsmiljö för studenterna och i sina utvärderingar av rådande
arbetsklimat. På så vis kan Uppsala studentkår vara en del av det förändringsarbete som vi vill se vid
Uppsala universitet och kan fortsätta att vara en kraft som arbetar för studenternas rättigheter vid Uppsala universitet även under de kommande åren.
54
Referenser
1 Studenternas arbetsmiljö vid Uppsala universitet, En undersökning av Uppsala studentkår, verksamhetsåret 2009/2010
2 Återfinns som bilagor.
3 Motsvarande termin 7 eller högre inom medicin och juridik.
4 Institutionen för freds- och konfliktforskning benämns i rapporten som ett campusområde. Detta för att institutionens
adress, liksom Statsvetenskapliga institutionens, är Gamla torget men lokalerna och därmed den fysiska arbetsmiljön är
lika. När vi skriver Gamla torget syftar vi därför till Statsvetenskapliga institutionen på Gamla torget 6 och när vi skriver
Institutionen för freds- och konfliktforskning syftar vi till Gamla torget 3. 5 Fråga 11: Hur nöjd är du med följande i din nuvarande studiesituation?
Fråga 12: I vilken grad instämmer du i följande påståenden?
Fråga 13: Upplever du att något utav följande varit ett stort hinder för att du ska lyckas på din
utbildning? (flera alternativ möjliga)
Fråga 14: Hur nöjd är du med den service eller hjälp du fått från universitetet när det kommer till följande?
Fråga 15: Har du personligen upplevt att du blivit diskriminerad eller kränkt på grund av?
(Flera alternativ möjliga)
Fråga 16: Om du har blivit utsatt för diskriminering eller trakasserier, vem har diskriminerat/trakasserat dig? (Flera alternativ möjliga)
6 Ingen hänsyn är tagen till kommentarens längd.
7 Teorell, Jan och Svensson, Torsten, 2007. Att fråga och att svara: samhällsvetenskaplig metod. Ett signifikanstest testar
med vilken säkerhet vi kan uttala oss om vad studenterna vid Uppsala universitet anser i specifika frågor, baserat på det
urval vi har. Det vill säga om vi kan överföra det resultat och de samband vi hittat i undersökningen till att uttala oss om
populationen (som i detta fall utgörs av Uppsala universitets alla studenter) eller ej.
8 Eftersom vår insamlade data endast tillåter analys på ordinalskala kan vi bara avgöra om något är bättre än något annat
och inte hur mycket bättre
9 Statistiska tester (M-W) har genomförts. I ett Mann-Whitney u test undersöks om två grupper är lika varandra
eller om den ena gruppen är antingen större eller mindre än den andra. Testerna har körts mellan Språkvetenskapliga
fakulteten och övriga, samt mellan Fakulteten för utbildningsvetenskaper och övriga. Dessa två fakulteter har valts för att
de är de två extremerna. Från testerna går det att utläsa att Teologiska fakulteten har signifikant fler män än Fakulteten
för utbildningsvetenskaper samt att Teologiska fakulteten har signifikant fler män än Språkvetenskapliga fakulteten.
Språkvetenskapliga fakulteten har signifikant lägre andel män än Teologiska, Samhällsvetenskapliga och Juridiska
fakulteten. Vidare visar testerna att Fakulteten för utbildningsvetenskaper har signifikant färre män än Medicinska, Historisk-filosofiska, Samhällsvetenskapliga och Juridiska fakulteten. Detta kan delvis förklaras av att grupperna fakultet har
olika egenskaper och att antalet svar från de olika fakulteterna varierar.
10 Det vill säga att studenterna antas ha svarat lägre på delfrågorna 9a, 9b och 9c om de har svarat ja på fråga 12f och/
eller 13d. Sambandet kontrolleras med M-W testet. Det är en signifikant skillnad på 5 %-nivån mellan hur de som har
svarat ja och de som svarat nej på fråga 12f och/eller 13d uppfattar kvalitet och tillgång i delfrågorna 9a, 9b och 9c. Med
undantag för fråga 9a kvalitet i jämförelse med 13d.
11Universitets- och högskolerådets antagningsstatistik, statistik.uhr.se. Sökning har gjorts på totalt antal antagna i urval 2
vid Uppsala universitet VT 2013 samt VT 2010. Sökning gjord i maj 2013.
12 I detta fall är samtliga test signifikanta på 5 % -nivån och svaren från de som angett att de upplevt psykisk ohälsa och
stress eller besvärats av fysiska eller psykiska symptom lägre på delfråga 9f och 9g
13 M-W-tester.
14 Via M-W-test.
55
Bilaga 1.
1(8)
2(8)
3(8)
4(8)
56
5(8)
6(8)
57
7(8)
8(8)
Bilaga 2.
1(8)
2(8)
3(8)
4(8)
58
5(8)
6(8)
59
7(8)
8(8)