Det nya miljömålssystemet
– erfarenheter så här långt och några ord på vägen
Suzanne Pluntke, Boverket
•
•
•
•
Preciseringarna i miljömålet God bebyggd miljö behöver bearbetas ytterligare och deras
innebörd klargöras.
Boverket ser positivt på förslaget om att få i uppdrag att tillsammans med övriga berörda
myndigheter ta fram en strategi för miljömålet God bebyggd miljö och i samband med det
överväga etappmål.
Vad gäller kulturmiljöarbetet inom ramen för God bebyggd miljö ser Boverket ingen större
skillnad från tidigare miljömålssystem.
God bebyggd miljö kommer inte att nås till 2020 och bristerna finns framförallt inom
områdena kunskap, resurser, organisation, styrmedel samt intresse och prioritering.
Aktuell situation för kulturmiljö:
•
•
•
•
•
Kulturvärden uppmärksammans och skyddas inte tillräckligt. Drygt ¼ av kommunerna har
inte skyddat en endaste byggnad från rivning. Sett över de senaste två decennierna pekar
utvecklingen på att allt färre byggnader ges ett PBL-skydd.
Liten tillgång till kulturhistorisk bemanning, ligger relativt konstant sen 2006 (d.v.s. de år man
mätt). Knapp 1/3 av alla kommuner har tillgång på antikvarie och i 60 % av dessa fall halvtid
eller mindre. FU 2012 konstaterar också att inom länsstyreslevärlden är det tidvis kritiskt vad
gäller kulturmiljöbemanningen.
Kunskapsunderlag och metoder saknas. Idag saknas ofta metoder och kunskapsunderlag som
kan användas vid värdering och som kunskapsunderlag. Det saknas idag metoder för att
hantera frågorna i planeringen och det finns brister i hur kunskaper förmedlas från nationellt
till regional nivå och kommunala planeringen. För stora delar av landet saknas fortfarande
grundläggande kunskap om bebyggelsen värden. Många kommuner har gamla
planeringsunderlag och ÖP. Takten man arbetar med att ta fram nya underlag är relativt
långsam.
Det finns brister i hur lagstiftningen används (PBL, KML, miljöbalken). Stort
informationsunderskott m.a.o.
Det saknas återkommande och samordnad miljöövervakning för vissa delar av den byggda
miljön, inkl. kulturmiljön. Viktigt för att beskriva läget och se utvecklingstrender.
Några drivkrafter:
•
•
•
Hård konkurrens om resurser inom den kommunala verksamheten.
Stora regionala skillnader – vissa regioner har stark tillväxt och befolkningsökning, andra
befinner sig i ekonomisk stagnation. Indikatorer pekar på mer bebyggelse skyddas i
tillväxtområden, men det i avfolkningsbygd finns färre skyddade byggnader och mindre
tillgång på kunskapsunderlag.
Det finns vidare ett gap mellan vad som planeras och vad som byggs. På detaljplanenivå har
exploateringsintressen i praktiken ett stort inflytande över den kommunala planeringen.
Vad behövs enligt Boverket för att vi ska nå God bebyggd miljö när det gäller
kulturmiljöaspekterna?
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Övergripande mål: Dagens regelverk ska tillämpas bättre tillsammans med
kunskapsuppbyggnad och ökade ekonomiska resurser.
Hela kedjan PBL måste fungera (öp-dp-lov)! PBLs styrka är att det finns krav på att
kulturvärden ska beaktas i hela kedjan. Bättre kunskapsunderlag ger bättre skydd och
hantering av kulturhistoriska värden.
Bättre vägledning för tillämpningen av PBL behövs: Q-boken är en pusselbit, troligen klar i
början av 2013)
Bättre vägledningar till kommuner vad som är lämpligt i omfång och innehåll i ett strategiskt
program, krävs från flera olika centrala myndigheter, som sen behöver anpassa lokalt
(Lstnivån). Bör ex ta avstamp i Europeiska landskapskonventionen och
kulturmiljöövervakning.
Följa upp och utvärdera. Gemensamt uppdrag i regleringsbrev mm. T ex nya PBL har krav på
att ÖP ska vara strategisk och därmed koppla till nationella och regionala mål, t ex
miljömålen. Miljödata Bebyggd miljö klar årsskiftet 2012/2013 samverkan BoV, SoS och RAÄ.
Bygger på befintlig offentlig statistisk, ska byggas ut med mer kulturmiljö (nu hus ålder,
rivning och rivningsförbud)
Ökad antikvarisk kompetens på fler plats i samhället skapar möjlighet till ett proaktivt
arbetssätt. Gäller även utanför den gängse ”kulturmiljösfären”! Påtala värdet av antikvarisk
kompentenss och ställ krav på att underlag finns.
Jobba med informativa styrmedel! Agenda K, forskning mm material visar att den folkliga
förankringen för frågan är hög. Använd det som en hävstång. Säkraste sättet att bibehålla
acceptans bedöms vara kunskapsuppbyggnad och kunskapsspridning.
Förmedla de resultat du kommer fram till, informationsbrist främst inom PBL och
Miljöbalken.Underlagen behöver målgruppsanpassas, olika t ex för politiker och tjänstemän.
Ekonomiska styrmedel behövs. Erfarenheter från bl a PBLs pilotprojekt visade att en
kontinuerlig regional dialog underlättar framtagandet av underlag för hållbar byggande och
ger goda förutsättningar för att erfarenheter och prioriteringar delas mellan aktörer.
Däremot krävs ekonomiska styrmedel, t ex bidrag, eller omprioritering av befintliga medel
för att få fram kunskapsunderlag på regionalnivå.
Kulturmiljöanslaget är återigen ca 251 miljoner kronor/år, samtidigt ska det räcka till allt mer.
Går det verkligen alltid att kombinera anslagen som tänkt i MM-systemet och som föreslås i
FU?
Vad är den största utmaningen framöver?
•
Att verkligen få upp kulturmiljö som en viktig politisk fråga! Ett delat ansvar för detta,
oberoende var vi jobbar dagligdags. Skapa förutsättningar för jämbördigt arbetssätt!
