HÄLSA
Det är ovanligt att unga människor
dör eller blir så svårt sjuka att de
hamnar på sjukhus. Ensamstående
föräldrar och deras barn har emellertid ökade risker för förtida dödlighet och svårare sjuklighet. En del
av förklaringen ligger i att ensamstående föräldrar oftare lever under
mer utsatta ekonomiska och sociala
förhållanden men mycket tyder på
att även ensamföräldraskapet i sig
kan ha betydelse.
Av Gunilla Ringbäck Weitoft
Ohälsa och dödlighet
i enförälderhushåll
Ensamstående föräldrar mer ekonomiskt och socialt utsatta
Mammors och pappors levnadsförhållanden 1990. Procent
F
amiljesituationen är en viktig
bestämningsfaktor för problem
som rör välfärd, hälsotillstånd
och trygghet. De senaste decennierna har andelen ensamförälderhushåll ökat avsevärt och utgör i dag mer
än procent av alla barnfamiljer. Ett
flertal studier har visat att ensamstående
föräldrar lever under mer ogynnsamma
förhållanden än andra föräldrar och att
situationen försämrats under de senaste
åren. En ökande andel av framför
allt de ensamstående mödrarna har varit
utsatta för våld och hot. Tidigare forskning, både svensk och internationell,
har också pekat på överrepresentation
av personer med sämre hälsa bland både
föräldrar och barn i enförälderhushåll.
Ensamstående mer utsatta
Välfärd Nr 4 2003
Pappor
Bor med sina barn
Bor med sina barn
Ensamstående
Antal barn
1
2–3
fler än 4
Socioekonomisk status
Arbetare
Lägre tjänstemän
Mellan och högre tjänstemän
Övriga
Ej förvärvsarbetande
Födelseland utanför Sverige
Bor i storstad1
Äger boendet
Socialbidragstagare
Somatisk diagnos2 1987–90
Psykiatrisk3 diagnos 1987–90
Totalt antal personer
Samman- Ensamboende
stående
Bor inte
med sina
barn
Samman- Ensamboende
stående
61
38
2
100
40
57
3
100
..
..
..
..
..
..
..
..
..
38
18
24
3
17
100
35
18
29
4
14
100
46
9
29
6
10
100
28
11
45
10
6
100
46
8
21
7
18
100
17
44
33
22
25
3
12
34
81
4
23
1
11
36
52
9
17
2
9
30
86
2
15
1
14
41
33
14
17
10
90 111
622 368
513 014
21 193
4 260
1) Stockholm, Göteborg och Malmö med omgivande kommuner. 2) Ej mödra- och förlossningsvård.
3) För män gäller även missbruksrelaterad diagnos.
Ensamstående oftare svårt sjuka
Vi har följt mammors, pappors och
barns sjuklighet och dödlighet under
-talet. Ensamstående mödrar
hade ökade risker för förtida dödlighet, svårare sjuklighet, psykisk ohälsa,
missbruk och skador. I förhållande till
sammanboende mödrar var exempelvis
risken att dö under en -årsperiod förhöjd med procent. Riskerna var mer
än fördubblade att vårdas på sjukhus/
avlida efter psykiatrisk diagnos, självmordsförsök och lungcancer. Riskerna
att vårdas/avlida av skador till följd av
missbruk och yttre våld var särskilt
förhöjda – till gånger. I absoluta tal
▲
Ensamstående föräldrar lever i större utsträckning under mer utsatta ekonomiska och sociala förhållanden. Det är t.ex.
mycket vanligare att ensamstående får
socialbidrag. De har oftare en svagare
ställning på arbetsmarknaden och äger
i mindre utsträckning sitt boende. Det
är dessutom vanligare att ensamstående
föräldrar har vårdats för en psykiatrisk
eller somatisk diagnos. Speciellt utsatta
är pappor som inte har vårdnad om sina
barn. Var tionde pappa som inte bodde
med sina barn hade vårdats för psykiatrisk eller missbruksrelaterad diagnos.
Mammor
15
var det dock få personer som drabbades,
eftersom sjukhusvård och dödsfall är relativt ovanliga företeelser i de studerade
åldersgrupperna.
För ensamstående fäder som inte var
skrivna med sina barn var riskerna att dö
p.g.a. skador, våld, fall och förgiftningar
kraftigt förhöjda. De hade också ökade
risker att dö till följd av hjärtinfarkt eller
självmord. I förhållande till sammanboende män var risken gånger högre
avseende dödsfall till följd av missbruk.
Ensamstående fäder som var skrivna med
sina barn hade också förhöjda dödsrisker
i förhållande till sammanboende fäder,
men i mycket mindre utsträckning än
ensamstående fäder som inte var skrivna
med sina barn. Risken att dö under en
-årsperiod var i förhållande till sammanboende fäder förhöjd med procent.
Ensam på grund av ohälsa
Familjesituationens inverkan på ohälsa
och dödlighet brukar ofta förklaras av
att äktenskap, samlevnad och barn i
hushållet har en slags skyddande effekt.
Ensamståendeskap och skilsmässa innebär däremot stress orsakad av bristande
materiella resurser, en ur hälsosynpunkt
riskfylld livsstil, samt en ökad sårbarhet
beroende på sämre emotionellt stöd.
Ständig tidsbrist bland ensamstående
föräldrar kan också vara en förklaring
till sämre hälsa liksom att skilsmässa
och separation i sig kan utgöra en svår
påfrestning. Enligt en annan teori leder
sämre hälsa till skilsmässa eller till att
man aldrig skaffar sig en partner eller
till att man inte får vårdnaden om sina
barn, snarare än tvärtom (så kallad hälsoselektion). De flesta skulle dock hävda
att båda dessa mekanismer bidrar till att
förklara varför ensamståendeskap innebär ökad ohälsa.
I analyser försökte vi att undanröja
effekten av att sämre hälsa leder till ensamståendeskap genom att ta hänsyn till
individens tidigare psykiska och somatiska sjukhusvård. Dessutom har hänsyn
tagits till bl.a. ålder, socioekonomisk
grupptillhörighet, storstadsboende, antal
barn i hushållet, födelseland, socialbidragstagande, ägt eller hyrt boende.
En betydande del av de ökade risker vi
fann verkade bero på att ensamstående
föräldrar i genomsnitt lever under mer
16
Vanligare att barn till ensamstående föräldrar drabbas …
Relativa risker bland flickor och pojkar i enförälderhushåll jämfört med
flickor och pojkar i tvåförälderhushåll 1991–1999
Kontrollerat för föräldrars eventuella missbruk, psykisk sjuklighet, ålder,
socioekonomisk tillhörighet, storstadsboende och födelseland
Flickor
Psykiatrisk sjukdom
Pojkar
Självmordsförsök
Trafikolyckor
Ett värde där 1 innebär
att risken är lika stor
bland barn till ensamstående som barn till
sammanboende.
Yttre våld
Fall och förgiftningar
Alkoholrelaterad diagnos
Narkotikarelaterad diagnos
1
2
3
4
▲
Riskerna att vårdas för missbruk, självmord, våld och psykisk
sjukdom var två till tre gånger större för barn i enförälderhushåll
jämfört med barn som bodde med båda föräldrarna.
utsatta ekonomiska och sociala förhållanden men även på att det i viss mån kan
vara den sämre hälsan som leder till ensamståendet än tvärtom. När analyserna
tog hänsyn till dessa förhållanden minskade skillnaderna mellan de jämförda
grupperna, men signifikanta skillnader
kvarstod för de flesta utfallen. Bland de
socioekonomiska faktorerna verkade socialbidrag och boende ha en stor betydelse
för sambanden, dvs. faktorer som i hög
grad kan förmodas vara effekter av ensamståendeskapet.
Lägre utbildning bland barnen
Barn i enförälderhushåll hade förhöjda
risker för en rad ogynnsamma utfall i
förhållande till barn som bodde med
båda föräldrarna; psykisk sjukdom,
självmord/självmordsförsök, skador,
missbruk. Riskerna att vårdas för missbruk, självmord, våld och psykisk sjukdom var två till tre gånger större efter att
grupperna gjorts jämförbara avseende
föräldrarnas eventuella missbruk och
psykiska sjuklighet, ålder, socioekonomiska tillhörighet, storstadsboende och
födelseland.
Barn till ensamstående hade dessutom
en högre risk att sluta skolan efter år
samt lägre förekomst av eftergymnasial
utbildning i förhållande till barn som
bodde med båda föräldrarna trots att
hänsyn tagits till föräldrarnas sociala
och ekonomiska förhållanden. Men
stora delar av de förhöjda överriskerna
förklaras ändå av socioekonomiska faktorer såsom socialbidragstagande och
boendeform.
Frånvaron av en förälder
De omständigheter som tidigare forskning funnit vara av betydelse för ett
ogynnsamt utfall bland barn till ensamstående är framför allt förknippade med
frånvaron av den andra föräldern.
Denna frånvaro innebär ofta sämre
ekonomiska resurser, men det kan också
innebära förlust av en förälder med
högre utbildning och social position,
vilket skulle kunna påverka barnets utbildningsambitioner. Det betyder därtill
förlust av den tid som finns till barnets
förfogande i och med att en förälder ska
klara av både försörjning, hushållsarbete och uppfylla de behov som barnet
Välfärd Nr 4 2003
HÄLSA
Om undersökningen
… men de flesta
barn drabbas inte alls
Slutenvårdade barn 1991–99 efter familjestatus. Procent
I slutenvård för
Psykiatrisk diagnos
Själmord/självmordsförsök
Trafikskador
Yttre våld
Fall och förgiftningar
Alkoholrelaterad diagnos
Narkotikarelaterad diagnos
Flickor som 1985-–90
bodde i
EnTvåförälderförälderhushåll
hushåll
2,3
0,9
2,2
0,8
1,9
1,6
0,3
0,1
3,2
2,7
1,2
0,4
0,7
0,1
Pojkar som 1985–90
bodde i
EnTvåförälderförälderhushåll
hushåll
1,5
0,5
1,0
0,3
3,0
2,6
1,2
0,5
4,6
4,3
1,3
0,5
1,1
0,2
Ensamstående och sammanboende mammors
och pappors samt deras barns sjuklighet och
dödlighet följdes upp under 1990-talet.
Undersökningen är baserad på registerdata
och omfattar i huvudsak befolkningen enligt
Folk- och Bostadsräkningen 1990 (FoB90).
För att definieras som ensamstående respektive sammanboende krävs att individen
varit ensamstående alternativt sammanbo
ende med samma partner vid båda folk- och
bostadsräkningstillfällena 1985 och 1990.
Däremot kunde familjetypen inte kontrolleras under uppföljningsperioden. De ensamstående mödrarna och fäderna var i åldrarna
29–54 år, barnen i åldrarna 5–17 år 1990.
Demografiska bakgrundsdata hämtades från
Inkomst-och förmögenhetsregistret 1990
och FoB90 (SCB). Uppgifter om dödlighet
och sjukhusvård under 1990-talet hämtades
från Socialstyrelsens Dödsorsaksregister och
Patientregister. SCB:s Flergenerationsregister
användes för att få uppgift om ”frånlevande”
biologisk förälder.
▲
Dödlighet och svårare sjuklighet är relativt ovanliga företeelser.
De flesta barn är välfungerande och friska både bland de som bor i
enförälder- och tvåförälderhushåll.
har. Annan forskning rör mer störda
relationer och effekter av en förändrad
livssituation i samband med skilsmässa.
Konflikter som eventuellt omgärdar en
skilsmässa kan påverka barnets psykiska
hälsa direkt men också indirekt genom
att konflikterna på längre sikt påverkar
relationen mellan barn och föräldrar.
I våra studier hade vi inga uppgifter
om eventuell tidsbrist hos ensamföräldern, inte heller om relationen mellan
barnet och den »frånvarande« föräldern.
Det finns endast uppgifter om den förälder hos vilken barnet var folkbokförd.
Det finns inga uppgifter om huruvida
barnet bor växelvis hos båda, eller om
den »vårdande« föräldern har ensamt
ansvar.
Dödlighet och sjuklighet är ovanligt
Vid tolkningen av resultaten måste beaktas att dödlighet och svårare sjuklighet – som kräver vård på sjukhus - är
relativt ovanliga företeelser och att de
flesta i de studerade åldersgrupperna inte
drabbas. Det var exempelvis i storleksordningen , procent av flickorna och
, procent av pojkarna i enförälderhushåll som under uppföljningsperioden
vårdats för psykiatrisk sjukdom. Motsvarande andelar för flickor och pojkar i
Välfärd Nr 4 2003
sammanboende hushåll var , procent
och , procent. Hur mer vanligt förekommande utfall som exempelvis lättare
psykisk ohälsa fördelar sig vet vi inte.
Om sådana data fanns på befolkningsnivå skulle en central fråga i detta sammanhang med större säkerhet kunna
besvaras; nämligen om ensamförälderskap generellt sett innebär större utsatthet bland barn och föräldrar, eller om
det i denna grupp finns en ansamling
av rejält utsatta människor som står för
hela överrepresentationen av ohälsa och
där ensamförälderskapet enbart utgör en
mindre del av hela problembilden. Det
faktum att skillnader kvarstår – trots att
vi i våra analyser försökt kontrollera för
variabler som bristande ekonomi, boende och ohälsa bland föräldrarna – talar
mot att enbart den senare förklaringen
skulle gälla.
ende, är välfungerande och friska barn,
mammor och pappor. Vi tror dock att
uppmärksamhet kring dessa resultat,
tillsammans med andra, kan leda till
politiska beslut som är till nytta för de
ensamstående familjer som drabbas. ●
Gunilla Ringbäck Weitoft är med. dr i
epidemiologi och folkhälsovetenskap och
arbetar vid Socialstyrelsens epidemiologiska
centrum (EpC), tfn: 08-555 536 69,
e-post: gunilla.ringback@sos.se
De flesta är friska
Våra analyser har onekligen fokuserat
på svårigheter förknippade med ensamförälderskap, i många avseenden
extrema och svåra utfall som också visat
sig vara vanligare bland ensamstående
föräldrar. I sammanhanget är det viktigt att framhålla att det normala, både
bland ensamstående och sammanbo-
Lästips
Ringbäck Weitoft G. Lone parenting,
socioeconomic conditions and severe
ill-health. Umeå och Stockholm: Epidemiologi och folkhälsa, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet
och Epidemiologiskt Centrum, Socialstyrelsen, 2003.
17
