Hållbart är det normala
Lika bra vi säger det nu: Hållbart är det normala. Vår planet har byggt upp sig i årtusenden genom att
skapa hållbara processer, ekotjänster, som skapar välfärd. Det är helt normalt att återanvända och återvinna. Det är helt normalt med rent vatten och giftfri jord.Genom det har olika arter levt och utvecklats. Tillsammans har de byggt upp ett system som fungerar så förträffligt att man kan ha det bra.
Fairtrade ökar i
försäljning
Återvinn dina textilier!
Second hand trenden
ökar
Fairtrade-försäljningen ökade 29 procent under
2013 jämfört med året före. Det visar en rapport från Fairtrade Sverige. Mest ökar vin och
bananer, med omkring 60 procent. Nästan åtta
av tio svenskar känner idag till Fairtrade, över
80 procent av dessa köper minst en Fairtrademärkt produkt per månad. Nästan hälften säger
att de kommer att öka sin konsumtion. Tidigare
var tillväxten utbudsdriven men nu ser vi att
den snarare är efterfrågansdriven, säger Morgan
Zerne, vd för Fairtrade Sverige.
Du kan nu lämna dina textilier vid återvinningsstationerna istället för att lämna dem i restavfallet. På så vis kan du se till att fibrerna används
igen istället för att brinna upp.
Fler och fler köper second hand. Trenden är
tydlig och rör allt från kläder, möbler, apparater,
husgeråd till cd-skivor, böcker...
Lunds Renhållningsverk startade under hösten
ett samarbete med Human Bridge för att återvinna textilier. Via detta samarbete är det även
möjligt att kärl kan ställas ut i flerbostadsområden. Kanske det är något för din fastighetsägare/
bostadsrättsförening?
Anledningarna till att trenden ökar är givetvis
att det är billigare att handla second hand, men
även att det går att skapa sin egen stil, hitta
saker som är svåra att köpa nya, man stödjer en
biståndsorganisation samtidigt som att köpet blir
hållbart och miljövänligt.
Hållbart är det
normala
Genom årtusenden har hållbara processer skapats
som gett arter möjlighet till att utvecklas och ha
det bra.
Att tänka hållbart är normalt. Självklart är det
så. Det är det naturliga, för ekosystem och natur
har utvecklats för att de är i balans, är hållbara.
Det är också normalt att vara rädd om sin omgivning, resurser och miljö. Vi är ju en del av miljön
och får vår välfärd; mat, material från naturen.
Att vi har en hållbar livsstil och hållbara samhällen är en nödvändighet. Klimatförändringar och
minskad biologisk mångfald är några av de faktorer som påverkar vår välfärd negativt. Råvaror
och resurser förbrukas i en snabbare takt än de
genereras. En omställning är alltså nödvändig.
Länge tyckte vi att det var ett udda tänkande som
inte riktigt kunde jämföras med att tänka konsumtionsinriktat, skaffa sig saker och följa modetrender. Hållbarhet var något man trodde sig kunna säga
nej till. Idag är det hållbara tänkandet normalt. Det
har blivit utgångspunkten i planerandet framåt.
En omställning som börjat med sol-/ vindenergi,
ekologisk odling, återanvända, återvinna, energisnål elektronik, miljövänliga drivmedel, hållbar
stadsplanering där grönytor kan ta tillvara regnvatten och skapa plats för en biologisk mångfald... I
allt högre grad tittar vi oss runt i naturen efter de lösningar som naturen använder och som är hållbara.
Det betyder inte att allt är hållbart. Äldre lösningar, vad det ändå gäller, står för den tidens
tänkande. Men så fort något nytt ska skapas är
hållbarhet en faktor. När något ska repareras, renoveras, förändras är hållbarhet en faktor. Allt annat är idag otidsenligt.
I detta spelar det enskilda hushållet en roll i hur
den konsumerar. Som konsumenter står vi för
efterfrågan på marknaden. Och när efterfrågan
stiger så skapas tillgång. Det visar sig t.ex. vad
gäller Fair Trade produkter eller att kunder vill ha
ekologiska ägg. Fler och fler företag ser vad deras
kunder vill och ser även nödvändigheten av ett
hållbart samhälle.
Hållbar konsumtion och
resurshantering
Val av ord visar alltid med vilket perspektiv vi ser
på världen. Och i takt med att samhället förändras byter vi ord och ofta även innehåll på ordet.
Vi har handlat, skaffat, köpt, shoppat, konsumerat... Vad vi egentligen gjort är att vi sett till att
vi fått mat, gjort fynd, roat oss med något nytt
som kläder, saker, till att nu bli medvetna om att
välja hållbart. Orden har ju olika värden.
Likadant med det som blir kvar. Vi har kastat
sopor, rester, avfall, återvunnit... Och här har vi
sett på det som något äckligt, ratat material till
att ge det ett värde och nu, en ny användning.
Nu byts orden ut igen. Nu skulle vi kunna kalla
det för hållbar konsumtion, medvetet användande och resurshantering. Det är perspektiv
som kan leda oss vidare i omställningen till ett
hållbart samhälle.
Ett samhälle där det inte finns några sopor. Där
vi handlar med tanke på miljön, har saker med
lång livslängd och som går att laga. Och när vi är
klara med användandet - så är det en självklarhet att se till att återföra resurser så de fortsätter
att komma till användning. Antingen kan det
återanvändas eller återvinnas.
Är du med oss på Framtidsstigen?
- mot ett hållbart samhälle
www. framtidsstigen.se
Framtidsstigen är en hemsida utvecklad för att underlätta och
ge svar på de frågor som uppstår för dig som konsument för
att kunna agera hållbart. Vad ska jag tänka på vid köp?
Och vad kan jag tänka på när jag vill bli av med det?
Vad finns i din soppåse?
Har du 65% kvar att återvinna?
I en genomsnittlig soppåse som kastas till förbränning finns
Matavfall 35 %
- 35% matavfall
- 30% förpackningar
- 35% restavfall
Här finns alltså 65 % material som kan sorteras
ut och återvinnas!
Hållbar konsumtion handlar om att handla rätt,
förvara/sköta om men också att slänga rätt.
Matavfall och förpackningar är resurser som kan
användas, men går det till förbränning försvinner
det för alltid. Allt material som förpackningarna
består av är borta. Alla näringsämnen från matavfallet likaså.
Förpackningar 30 %
Restavfall 35%
Hur kan det bli att vi kastar sånt som kan
återvinnas?
Stress är säkert en orsak. Dagarna kan bli långa
och man hinner inte planera. I affären blir det
lätt att man handlar för mycket som står och blir
gammalt. Matlagning och disk vill man få undanstökat så fort som möjligt. Och i allt det här blir
det enklare att bara kasta det i soppåsen. Så slipper det börja lukta från matavfallspåsen också,
kan man tycka…
Att rensa ur förpackningar kan också tyckas ta
både tid. Speciellt de där med innehåll som är
trögflytande. Ska man sen skölja ur förpackningen lite lätt för att lägga den till återvinningen…
Är det så här? Men visst går det att ändra på?
Är det viktigt att mer sorteras ut?
Ju mer vi kan återvinna, desto mer resurser
sparar vi. Det märks när vi börjar titta på vad som
slängs.
35% matavfall
Tips att minska matavfallet
• Gör en inköpslista. Köp bara det som du
verkligen behöver.
• Tänk på ”Sista förbrukningsdag” anger
hur länge ett livsmedel är säkert för
konsumtion. ”Bäst före” talar om hur
länge produkten har kvar de särskilda
egenskaper som den normalt förknippas
med. Livsmedel håller ofta längre än bäst
före-dagen.
• Förvara livsmedlen enligt instruktionerna
på förpackningen.
• Äldst längst fram. Ställ de nya inköpen
längst bak.
• Lägg inte upp för stora portioner utan ta
hellre om när tallriken är tom.
• Använd resterna: Släng inte resterna utan
använd dem nästa dag, eller frys in dem.
Enligt Naturvårdsverkets beräkningar kastas matavfall med cirka 72 kg/person och år. Det blir 0,8
kg matavfall för en familj på fyra personer varje
dag. Av detta skulle ca 50 kg per år vara onödigt
matavfall som hade kunnat ätas.
Den mat vi slänger representerar vad som gått åt
under odlingen; vattnet som behövs, markanvändning, bekämpningsmedel, bränsle för transporter,
arbetstid och energi. Produktionen ger upphov till
andra miljöproblem som utsläpp av klimatgaser,
övergödning, spridning av farliga ämnen t.ex.
växtskyddsmedel och är en av de mest vattenkrävande sektorerna.
Att kasta mat innebär att resurser kastas bort,
som maten i sig, men också alla de resurser som
har lagts på att få fram maten.
Köp hem endast det du behöver – och du sparar
både pengar och miljö! Matavfall som måste
uppstå – kasta det i matavfallspåsen så blir det
biogas och biogödsel.
30% förpackningar
Förpackningar ska återvinnas, det vet du säkert.
Material som glas, stål och aluminium kan återvinnas hur många gånger som helst – om det inte
går till förbränning. Samtidigt så finns det stora
energivinster med att återvinna dem. Återvunnet
aluminium sparar 95% av den energi som behövs
för att tillverka ny.
Alltfler förpackningar är av plast. Det är bra ur
transportsynpunkt, då de väger lite, men gör att
det är viktigt att återvinna dem. Vi sparar råolja
och för varje kilo plast som återvinns minskar
koldioxidutsläppen två kilo.
Pappers/kartongförpackningarna är miljövänliga förpackningar eftersom råvaran är förnybar.
Denna råvara kommer från träd och ett träd tar
70-120 år på sig att växa innan det blir avverkningsbart. Så att återvinna träfibrer är viktigt
oavsett om det är kartong eller papper.
Lund strävar efter hållbarhet
Tuffa klimatmål och hög andel ekomat i de kommunala köken är några exempel på vad Lunds kommun satsar på i arbetet med hållbarhet.
Miljö- och hållbarhetsfrågor har funnits på
dagordningen i Lund sedan början av 1990-talet och hållbar utveckling är en del av Lunds
kommuns vision. Kommunen arbetar med alla
tre dimensionerna av hållbar utveckling; ekologisk- social- och ekonomisk hållbar utveckling.
Utgångspunkten är Bruntlandskommissionens
definition av begreppet; En hållbar utveckling
tillfredsställer dagens behov utan att äventyra
kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov.
Lunds framgångar i arbetet för hållbar utveckling
bygger på ett brett engagemang och en utvecklad kunskap hos aktörer i kommunen; medborgare, politiker och tjänstemän.
– Lunds första program med hållbarhet i fokus,
Lunds första Agenda 21, antogs av kommunfullmäktig redan år 1997, berättar Kristina Fontell,
en av kommunens miljöstrateger på kommunkontoret. Programmet följdes av LundaEko
– Lunds program för ekologiskt hållbar utveckling – som antogs 2006. Nu under våren 2014
kommer nästa version av LundaEko att antas av
kommunfullmäktige med nya mål för en hållbar
utveckling i Lund.
Tufft koldioxidmål
Lunds kommunfullmäktige antog redan 2010
nya klimatmål: Till år 2020 ska utsläppen av
växthusgaser i Lunds kommun ha halverats i
jämförelse med 1990 och år 2050 ska utsläppen vara nära noll.
– För att nå dessa tuffa koldioxidmål arbetar
Lund inom en rad områden, säger Kristina Fontell. Exempelvis är Lund är en av få kommuner
i Sverige med biogas i naturgasnätet och inom
kort kommer fjärrvärmeproduktionen att vara
fossilbränslefri. Det är inte enkelt att nå koldioxidmålet, men det kan gå om alla som bor och
verkar i Lund strävar för att målen ska uppfyllas.
Bäst i Sverige på ekologisk mat
– Redan i LundaEko 2006, satte kommunen
höga mål för hur stor andel av livsmedelsinköpen som skulle vara ekologiska, nämligen 40
procent till år 2012, fortsätter Kristina Fontell.
Det målet uppnådde kommunen med råge. I nya
LundaEko är målen ännu tuffare då kommunen
siktar mot 100 procent ekomat år 2020. I dagsläget är nästan 50 procent av livsmedelsinköpen
ekologiska. Sedan 2009 har Lunds kommun årligen utmärkt sig genom att köpa in störst andel
ekologiska livsmedel i landet.
Hållbar stadsutveckling
– Lund är en stad som växer så att det knakar
och det är därför viktigt att också tänka hållbart när vi bygger, påpekar Kristina Fontell.
Lunds kommun driver flera projekt inom hållbar
stadsutveckling som exempelvis Den hållbara
kunskapsstaden NE och CityFied. Inom projektet
Den varma och rena staden tar vi fram olika modeller för hur man kan utnyttja energi och andra
resurser i avloppsvatten.
Kommunen är också framgångsrik inom miljöanpassade transportsystem (Lunda MaTs) bland
annat genom att göra Lund till en av Europas
bästa cykelstäder.
Främjar hållbart konsumtionsperspektiv
Ett av de prioriterade områdena i nya LundaEko
är hållbar konsumtion som har som övergripande
mål att: Alla som bor och verkar i Lunds kommun ska bidra till en mer hållbar konsumtion.
En viktig pusselbit i det sammanhanget är kom-
munens arbete som FairtradeCity.
Lund diplomerades till FairTradeCity 2007 och
idag finns runt 300 arbetsplatser, företag och
organisationer som serverar eller säljer rättvist
handlade produkter.
Framgångsrika på att söka externa medel
Kommunen har sedan slutet av 1990-talet varit
framgångsrik på att söka och få externa medel
till olika hållbarhetssatsningar. Sedan 1998
har vi beviljats 305 miljoner kronor i externa
bidrag till en rad miljöprojekt. Dessa projekt har
genomförts av kommunen eller andra externa
aktörer i kommunen. Det är viktigt att kommunen också fortsättningsvis håller sig uppdaterade
på nya hållbarhetsutmaningar genom omvärldsbevakning, utveckling av arbetsmetoder och möjligheter till extern finansiering. På så sätt kan vi
maximera nyttan av olika insatser och effektivt
använda Lundabornas skattemedel.
Visste du att
- av det spannmål som odlas globalt används cirka 37 procent till djurfoder?
- att 1 kg nötkött (utan ben) orsakar 23-39 kg växthusgaser, vilket är ungefär tio gånger
så mycket som 1 kg kyckling? Det beror bland annat på att kornas fodersmältning
producerar mycket metangas, som påverkar klimatet.
- I stora delar av europeiska fiskevatten är över 70 % av de kända bestånden överfiskade.
- att hela 80 % av våra matgrödor är beroende av insekter för att pollineras.
Framtidsstigen.se
Traktorvägen 16
226 60 Lund
Tel växel: 046 - 35 50 00
