Liggraps ­
kostar skörd och pengar
Med ökad vinkel på liggrapsen
stiger tappet i avkastning i raps.
Det visar en studie från ADAS i
Storbritannien. I Sverige får vi
spela med utsädesmängd och
N-gödsling när tillväxtreglering
inte tillåts och på det temat har
nya försök lagts ut hösten 2016.
Text: Albin Gunnarson, SFO
Foto: Jens Blomquist, Svensk Frötidning
A
tt raps lägger sig förekom­
mer ibland. Det kan ha att
göra med sort, utsädesmängd,
sjukdomar eller N-gödsling.
Tillåtet hos grannar
Men liggraps hänger också på om
beståndet kan tillväxtregleras i stjälken. I
omgivande grannländer förutom Norge
– men inklusive Ryssland – är det tillåtet
att tillväxtreglera och stärka sin raps i
stjälken. I Sverige har tillväxtreglerare i
form av triazoler aldrig varit riktigt nära
att registreras. Förhoppningsvis kan
nya typen av zonregistrering medföra
ändring på detta, men i avsaknad av
möjlighet att stjälkstärka har vi i Sverige
utvecklat en odlingsteknik som åtmins­
tone mildrar problemen. Vi nyttjar
tunn sådd, vilket stärker höst­rapsens
övervintring i vårt kalla klimat och vi har
en modell för att optimera kvävegivan i
höst­raps och även något på gång i vår­
raps. Den tunna sådden ger oss också
mer ljus ned i beståndet på våren.
Foto från luften
Men även i länder med tillgång till till­
växtregling är liggraps ett bekymmer.
I Storbritannien har ADAS med stöd
av BASF genomfört en stor studie som
Svensk Frötidning 6/16
Skattning från luften. ADAS flygfotograferade
höstrapsbestånd i östra England 2012 och 2014
och uppskattade sedan med bildanalys hur stor
andel av fältens raps som var liggande.
visar på betydelsen av liggande raps.
Resultaten är både intressanta och kost­
samma.
Somrarna 2012 och 2014 flygfotogra­
ferades stora arealer raps i östra Eng­
land. Genom bildanalys kunde man
fastställa hur stor andel av olika fält som
var liggande. Liggraps är inte alltid så
enkelt att se i fältkanten utan kanske blir
en överraskning från tröskhytten när
man kommit in en bit i fältet. År 2012
bedömde man att 35 procent av rapsare­
alen var liggande och liggraps förekom i
99 procent av alla fält. År 2014 bedömde
man att 27 procent av rapsarealen låg
ned, men inte lika hårt som 2012 och
inte i alla fält.
Höstraps i vinkel
För att mäta påverkan av liggraps på
skörden inleddes ett artificiellt liggraps­
försök genom att man böjde ned plantor
till 22,5 till 45 och 90 grader och gjorde
detta vid 4 olika tillfällen: tidig blom­
ning, sen blomning, tidig matning och
sen matning av plantan.
Varje form av liggraps sänkte skörden.
Skedde det sent så blev också förlusterna
något större, men hur hårt rapsen ligger
påverkade mer än vid vilken tidpunkt
den lade sig.
Färre frön per kvadrat
För att kunna mäta skördepåverkan
mätte man också vad det var som sänkte
skörden. Man kunde fastslå att skörde­
sänkningen till största delen bestod
i färre antal frön per kvadratmeter.
Tusenkornvikten föll också något, men
om rapsen gick omkull tidigt så var
förlusten i antal frön per kvadratmeter
något lägre. Det förklaras med att om
»
25
Direktträff bäst. Solljus som når ett upprättstående bestånd av höst­
raps assimileras effektivare och därför är liggande raps en nackdel.
Förlust 840 kr/ha
•
Förlusterna stiger med ökad vinkel
70
60
5
30
4
3
20
Minskning oljehalt, %
40
2
10
1
0
0
o
90
o
45
o
Fröfyllnad tidig
.5
o
o
Blomning mitt
22
o
90
45
o
.5
o
22
o
90
45
.5
o
Blomning tidig
22
o
90
o
26
7
6
.5
För att minska risken för liggraps
uppmanas odlare i Storbritannien att
ta hjälp av tillväxtreglerare, men också
att bli bättre på att odla rapsen med
anpassade utsädesmängder och större
radavstånd.
Höga planttätheter har flera skörde­
8
50
22
Fler vapen mot liggraps
9
minskning oljehalt
minskning
avkastning frö
45
Omräknat per hektar vid en medelskörd
på 3,5 ton och en liggande andel i fältet
på 27 procent medförde en genom­
snittlig skördeförlust på 15 procent i
liggande partier en ekonomisk förlust
på 380 kronor per hektar 2014. År 2012
när liggraps var mer förekommande
och rapsen låg hårdare beräknades den
genomsnittliga förlusten till 840 kronor
per hektar.
ADAS rapport – författad av Pete
Berry och Sarah Kendall – konstate­
rar att liggraps resulterade i att raps­
plantorna snabbt fick problem med att
assimilera solljus på ett effektivt sätt
samt rena förluster i samband med
skörd. Rent fysiskt beror förlusterna på
lägre fröproduktion, sämre fröfyllnad
och mer drösning.
satt arbeta med utsädesmängder och
sänkande faktorer där plantorna får
färre blad för fotosyntes, färre lågt sit­ kvävegödsling. Kvävegödsling är en
faktor som kan lägga omkull raps även
tande sidoskott, sämre fotosyntes på
blad och lägre skidor samt ökad liggbild­ om ADAS inte tar upp detta i sin studie.
ning. Genom att öppna upp bladmassan ADAS arbetar precis som i Sverige med
med lägre utsädesmängd, större avstånd en variant av kvävevåg och optimerar
också sina kvävegivor. Under hösten
och tillväxtreglerare på våren menar
man att man får lägre sittande grenar, 2016 har nya försök etablerats där vi ska
bättre effekt på ljusassimilationen och försöka studera hur utsädesmängderna
påverkar rapsbestånden och skörde­
fotosyntesen samt bättre fröfyllnad.
utfallet. Tillväxtreglering hoppas vi blir
Nya svenska försök
möjligt med nya registreringsförfaran­
För svenskt vidkommande får vi fort­
det och zonbedömningar.
Minskning avkastning frö, %
rapsen går omkull i blomningen så
­hinner den kompensera förlusten genom
att sätta och driva fram fler frön. Helt
liggande raps hade en skördeförlust på
62 procent samtidigt som oljehalten
föll med 8 procent. Men även raps
som lutade måttligt med 22,5 grader
­drabbades av stora förluster, speciellt
om det inträffade efter blomningen. Då
föll skördarna med mellan 15 och 30
procent.
Vinkel avgör. Även vid en måttlig lutning på 22,5 grader tappade
höstrapsen 15–30 procent av sin avkastningspotential.
Fröfyllnad mitt
Vinkel, rapsstjälk
Figur 1. I ADAS och BASFs studie böjdes höstrapsplantor i 3 olika vinklar vid 4 olika utvecklingsstadier. Ju senare på säsongen som rapsen trillade omkull desto större blev skördeförlusten, men mest av allt betydde vinkeln – d.v.s. hur hårt mot marken rapsen pressades.
Källa: resultat och godkännande av publicering från ADAS och BASF, Storbritannien.
Svensk Frötidning 6/16
