Landfakta - Thailand

PROMEMORIA
juni 2013
BANGKOK
Landfakta - Thailand
1. Basfakta
Officiellt namn: Konungariket Thailand
Huvudstad: Bangkok
Yta: 513 115 kvadratkilometer
Folkmängd: 67 miljoner
Befolkningstillväxt: 0,8 % per år (ADB 2013)
Officiellt språk: thailändska
Religion: Ca 95 % buddhister, 4 % muslimer, 1 % övriga
Statsskick: Monarki
Statschef: Kung Bhumibol Adulyadej (regent sedan 1946)
Regeringschef: Yingluck Shinawatra (premiärminister sedan
2011)
Utrikesminister: Surapong Tovichakchaikul
Senaste allmänna val: 2011
Nästa reguljära allmänna val: 2015
2. Ekonomiska data
Valuta: Baht
Växelkurs: 100 kronor motsvarar fn. ca 460 baht
Ekonomisk tillväxt: 6,4 % 2012 (ADB 2013)
BNP (nominell): 11 375 miljarder baht 2012 (EIU 2013)
BNP/capita: 9 480 USD/capita (mätt i PPP, EIU 2013)
Inflation: 3,0 2012 (ADB 2013)
Arbetslöshet: 0,7 % (ADB 2013)
Viktigaste näringar: Tjänster (52%), industri (40%, jordbruk
(8%) (BOT 2013)
Viktigaste exportprodukter: Elektronik, fordon,
jordbruksprodukter, maskiner (BOT 2013)
Viktigaste importprodukter: Maskiner, olje och gas,
elektronik (BOT 2013)
Största handelspartner: Japan, Kina, EU, USA
Svensk export till Thailand: 5 541 miljoner kr för 2012
(Kommerskollegium 2013)
Promemoria
Sveriges Ambassad
Bangkok
juni 2013
Svensk import från Thailand: 4 243 miljoner kr för 2012
(Kommerskollegium 2013)
Folkmängd:
Förkortningar:
ADB = Asiatiska utvecklingsbanken
EIU = Economist Intelligence Unit
BOT = Bank of Thailand
I.
Kort historik
De äldsta spåren av mänskliga bosättningar i Thailand
uppskattas vara omkring 40 000 år gamla. Metallhantering och
keramiktillverkning introducerades troligen runt 2000 f.Kr.
Vid tideräknings inledning (år 0) beboddes Thailand av monkhmertalande folk. Kring år 1000 e.Kr. hade thaifolk vandrat
ned från södra Kina och etablerat sig kring floden Chao
Praya. Thailand (Siam) grundades 1238 då thailändska ledare
gjorde uppror mot khmerernas överhöghet och etablerade ett
thailändskt kungarike – Sukothai – i de norra delarna av
flodsystemet.
Den förste kungen i kungariket Ayutthaya, kung Ramathibodi
införde theravadabuddism som statsreligion och stiftade
lagar baserade på hinduistiska texter och thailändsk
tradition som användes i Siam under flera hundra år.
Kungariket Ayutthaya hade viss kontakt med västerlandet
redan under 1500-talet, men fram till 1700-talet
prioriterades kontakterna inom regionen och med Kina.
År 1767 krossades Ayutthaya av burmeserna och huvudstaden
skövlades. Den nuvarande Chakridynastin grundades 1782 i
Bangkokområdet av kung Rama I. Under Rama IV (Kung Mongkut,
1851-68), och Rama V (Kung Chulalongkorn 1868-1910) – ”det
moderna Thailands fader” etablerade Thailand permanenta
kontakter med de europeiska kolonialmakterna i Sydostasien.
Thailand är det enda landet i Sydostasien som inte
koloniserades.
Genom en oblodig kupp år 1932 avskaffades kungens absoluta
makt och ersattes av konstitutionell monarki. Sedan dess har
landet statsskick präglats av återkommande statskupper och
militärregeringar med kortare avbrott av demokratiskt valda
regeringar.
Under andra världskriget var Thailand delvis allierat med
och delvis ockuperat av Japan. Efter kriget blomstrade inte
minst relationen till USA. Kampen mot det kommunistiska
hotet i regionen var länge högsta prioritet inom såväl
inrikes- som utrikespolitiken. Under senare år har Thailand
2(10)
Promemoria
Sveriges Ambassad
Bangkok
juni 2013
varit en aktiv medlem i de flesta
organisationer. Landet är även en
organisationer som Association of
(ASEAN) och Asia-Pacific Economic
II.
stora multilaterala
aktiv medlem av regionala
Southeast Asian Nations
Cooperation(APEC).
Inrikespolitik
Thailand är en konstitutionell monarki. Kungen har ingen
formell makt, men utövar informellt inflytande över
politiken. I valen såväl 2001 som 2005 vann miljardären
Thaksin Shinawatras parti Thai Rak Thai med löften om
ekonomisk tillväxt och utveckling. En militärkupp
genomfördes den 19 september 2006. Kuppmakarna tillsatte
General Surayud Chulanond som premiärminister i spetsen för
en i övrigt civil regering.
Den 23 december 2007 gick Thailand åter till allmänna val,
som åter vanns av den avsatte premiärministern Thaksins – nu
omdöpta – parti PPP. Ledaren för det nya partiet, Samak
Sundaravej, blev premiärminister. Det dröjde dock inte länge
förrän även han tvingades avgå trots stöd i parlamentet.
Även hans efterträdare (Thaksins svåger) från samma parti,
Somchai Wongsawat, fick avgå sedan konstitutionsdomstolen i
december 2008 i en kritiserad process beordrat upplösning av
bl.a. Thaksins parti.
Den politiska instabiliteten ledde till ökad polarisering i
det thailändska samhället. Thaksinanhängare samlades kring
en ny rörelse, populärt betecknad rödskjortor, medan hans
motståndare, kungatrogna anhängare enades i den s.k.
gulskjorterörelsen. Åren 2008 till 2010 präglades av
frekventa, ofta våldsamma demonstrationer och en de factoockupation av centrala delar av Bangkok. Händelserna
kulminerade i maj 2010 när mer än nittio personer dödades
och hundratals skadades när armén sattes in för att
återställa ordningen.
Mellan slutet av 2008 och fram till valen i juli 2011
styrdes Thailand av Demokratiska partiet, med Abhisit
Vejjajiva som premiärminister. Partiet har sitt främsta stöd
bland Bangkoks medelklass. Valen i juli 2011 vanns återigen
av Thaksin parti, denna gång under beteckningen Pheua Thai
(uttalas pöa tai). Thaksins syster Yingluck Shinawatra
tillträdde som premiärminister i en koalitionsregering.
Thaksin ställde själv inte upp i valen då han befinner sig i
frivillig landsflykt efter att ha dömts för korruption.
Efter många år av skarpa motsättningar mellan bl.a. röd- och
gulskjortor inleddes 2010 en försoningsprocess. Arbetet går
emellertid långsamt, vilket enligt kritiker är till följd av
bristande politisk vilja.
Frågan om tronföljden är en annan politisk osäkerhetsfaktor.
Den thailändske kungen Bhumibol Adulyadej fyllde 85 år i
december 2012 och vistas sedan september 2009 på sjukhus.
Det är svårt att förutse hur successionen kommer att påverka
3(10)
Promemoria
Sveriges Ambassad
Bangkok
juni 2013
landet när kungen, som har lett landet i över 65 år, går
bort.
Sedan ifjol diskuteras frågan om en revidering av grundlagen
flitigt. Oppositionen är kritisk till regeringens planer på
att reformera grundlagen. Man menar att det finns risk för
att en ny konstitution skulle förändra statsskickets grunder
och därmed öka risken för politiska spänningar i landet.
Oppositionen är också orolig för att de regler som hanterar
s.k. lèse majesté-brott (högmålsbrott) skall ändras, vilket
skulle öppna dörren för kritik mot kungahuset, en tabufråga
i Thailand. Regeringen – som menar att den nuvarande
grundlagen från 2007 saknar tillräcklig legitimitet – har
emellertid deklarerat att man inte avser ändra dessa regler.
Under våren och sommaren 2013 har en ny regeringskritisk
rörelse – ”vitmaskrörelsen” (medlemmarna demonstrerar
iklädda vita masker) – skapats. Rörelsen kräver regeringens
avgång. Man har t.o.m. vänt sig till kungen för att be denne
avsätta premiärminister Yingluck Shinawatra.
I Thailands fyra sydligaste provinser (Yala, Pattani,
Narathiwat och Songkhla) finns en malaymuslimsk minoritet,
som strävar efter ökat självstyre. Separatistgrupper –
organiserade i decentraliserade nätverk – använder väpnad
kamp mot centralregeringen. Nästintill dagligen rapporteras
om attacker med dödlig utgång. Attacker riktas mot poliser
och militärer, men även mot lärare.
I grunden handlar konflikten i södra Thailand om ekonomisk
och social utveckling samt om respekt för den malaymuslimska
minoritetens rättigheter. Regeringen i Bangkok införde 2005
särskilda undantagslagar för de aktuella provinserna. Dessa
lagar ger centralregeringens myndigheter ökade befogenheter
att komma till bukt med våldet. Lagarna har kritiserats av
organisationer som arbetar med mänskliga rättigheter.
Konflikten är i högsta grad aktiv. Under våren och sommaren
2013 har thailändska massmedier rapporterat om återkommande
attacker, bombattentat och skjutningar i de aktuella
provinserna.
Regeringen har under 2013 inlett en dialogprocess med
företrädare för separatistgrupperna. Samtalen beskrivs inte
som regelrätta förhandlingar utan snarare som förberedande
diskussioner. På grund av separatiströrelsens
decentraliserade struktur är det svårt att hitta företrädare
med stark intern förankring. Malaysias regering assisterar i
dialogen, som hittills inte givit några konkreta resultat.
III.
Utrikespolitik
Thailand har sedan andra världskriget fört en västvänlig
politik med ett nära ekonomiskt och militärt samarbete med
bland annat USA. Det sydostasiatiska närområdet och Kina
blir utrikespolitiskt allt viktigare för Thailand. Thailand
utvecklar därför allt närmare kontakter med de andra
4(10)
Promemoria
Sveriges Ambassad
Bangkok
juni 2013
länderna inom ASEAN. Det regionala samarbetet gör framsteg
inom bl.a. ekonomi, handel, bankväsende, politik och kultur.
Under senare år har Thailand stärkt sin internationella
profil och bidragit med fredsbevarande trupper i Östtimor,
Afghanistan, Sudan och Irak. Thailand har sökt nära
samarbete med Amerikanska staternas organisation och
Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa och är
för närvarande medlem av FN:s råd för mänskliga rättigheter.
Relationen mellan Thailand och grannlandet Burma har den
senaste tiden förbättrats, till följd av det förändrade
politiska läget i Burma. Thailand har stora ekonomiska
intressen i Burma, bl.a. kopplade till import av naturgas
och till gemensamma infrastruktursatsningar.
Situationen för flyktingar och migranter i Thailand har
blivit internationellt uppmärksammad. Landet har ännu inte
skrivit under FN:s flyktingkonvention. Flera tusen muslimska
rohingyer från Burma har det senaste året sökt en fristad i
Thailand.
I juli 2007 blossade en gränskonflikt upp mellan Thailand
och Kambodja i gränsområdet kring Preah Vihear-templet i
norra Kambodja. 1962 tilldömde Internationella domstolen i
Haag (ICJ) Kambodja rätten till själva templet. Den
juridiska statusen avseende det omgivande området (ca 4 km2)
är fortfarande inte avgjord. Sedan regeringen Yingluck
Shinawatra tillträdde har länderna inlett en dialog om
området, men frågan är inte slutligt löst.
Thailand beräknas hysa åtminstone två miljoner
migrantarbetare, framförallt från grannländerna Burma,
Kambodja och Laos. Av dessa är tusentals offer för
trafficking. Thailand har tidigare fått utstå skarp kritik,
bl.a. då FN:s rapportör i traffickingfrågor besökte landet
2012. Regeringen har visat att den avser prioritera frågan.
De senaste åren har relationerna till grannlandet i söder,
Malaysia, förbättrats genom ett tätare besöksutbyte,
motiverat framförallt av det gemensamma behovet av
konfliktlösning i Thailands södra gränsprovinser.
EU och Thailand förhandlar om ett nytt frihandelsavtal och
ett politiskt avtal som – när de träder i kraft – kommer
knyta Europa och Thailand närmre varandra.
Regeringen Yingluck har sedan makttillträdet 2011 fört et
aktiv och utåtriktad politik, en konsekvens av att det
inrikespolitiska läget har stabiliserats. Premiärministern
har genomfört ett stort antal utrikes besök i bl.a. ASEANgrannländerna men även i Japan, Kina samt till flera länder
i Europa.
IV.
Ekonomiska huvuddrag
5(10)
Sveriges Ambassad
Bangkok
Promemoria
juni 2013
Den thailändska ekonomin har de senaste två decennierna
uppvisat god tillväxt. Antalet fattiga har minskat i snabb
takt. Tillverkningsindustrin (kläder och skor, fordon,
datorer och elektronik) står för en betydande del av
ekonomin, liksom turismen. Även jordbruksexporten är viktig,
särskilt fiske- och risexporten. Exporten motsvarar nu hela
sjuttio procent av bruttonationalprodukten och är motorn i
tillväxten. Nationalräkenskaperna är i relativt gott skick,
med en statsskuldsättningsnivå kring drygt fyrtio procent av
BNP.
I spåren av den globala ekonomiska krisen sjönk BNP 2009 med
drygt två procent men tillväxten återhämtade sig med besked
2010, då Thailand noterade hela 7,8 procents tillväxt. 2011
påverkades kraftigt av översvämningskatastrofen, med
åtföljande kraftig BNP-minskning. Under 2012 återhämtade sig
tillväxten snabbt, en utveckling som fortsatt under 2013.
Thailands handelsmönster har gradvis ändrats över åren. Från
att tidigare ha varit mer beroende av handeln med USA, Japan
och EU har handelsflödena förskjutits mer mot närområdet,
dvs. ASEAN och Kina. Under 2009 när den thailändska exporten
och importen i spåren av den internationella finanskrisen
sjönk med drygt 14 procent respektive 25 procent, blev denna
trend än mer markant. En femtedel av Thailands totalhandel
sker nu med ASEAN.
Även handeln med Kina, inräknat Hongkong, ökar i snabb takt.
EU är fortsatt en mycket viktig handelspartner för Thailand,
särskilt som exportmarknad. Frihandelsförhandlingar mellan
Thailand och EU pågår. Thailands frihandelsavtal med
Australien har resulterat i en kraftig ökad export (+40 %
2008 och + 7,4 % 2009) till Australien. Många utländska
företag med produktion i Thailand har utnyttjat
frihandelsavtalet för att kunna exportera tullfritt till
Australien.
Thailand har haft stora förväntningar på ASEAN:s och Kinas
marknader och de förhandlingar som har förts om ett stort
frihandelsområde.
Från år 2015 ska Sydostasiens inre marknad ASEAN Economic
Community (AEC), träda i kraft. Det är en fortsättning på
frihandelssamarbetet inom ASEAN. En gemensam marknad kräver
omfattande tullsänkningar och samordning av nationella
regelverk på handelsområdet mellan ASEAN-länderna.
Utmaningarna är stora och tidsplanen därför optimistisk. Man
bör därför förvänta sig ett gradvis genomförande.
Den thailändska valutan har det senaste året stärkts, vilket
lett till en politisk diskussion i Thailand om valutakursens
effekter på bl.a. exporten. Återuppbyggnadsprojekten efter
översvämningarna 2011 samt stöd till jordbrukssektorn
riskerar att skapa stora underskott i annars välskötta
statsfinanser. Regeringen har kritiserats av oppositionen
6(10)
Promemoria
Sveriges Ambassad
Bangkok
juni 2013
för stödet till jordbruket (interventionspriser för
risproduktion). Oppositionen menar att subventionerna är
kostsamma och ineffektiva. I juni 2013 beslöt regeringen
minska subventionerna till risproduktionen i landet.
I spåren av översvämningarna och som en följd av den
ekonomiska krisen i bl.a. Europa hålls den thailändska
styrräntan låg. För att åter bygga upp och utveckla landets
infrastruktur och ekonomi som till del förstördes under
översvämningarna har regeringen presenterat en långsiktig
återuppbyggnadsplan. Den inkluderar bland annat utveckling
av vägar, järnvägar, hamnar, vattenförvaltning och urban
planering. Sammanlagt talas om investeringar på omkring 500
miljarder kronor.
Minimilönen har under 2013 höjts från 220 baht till 300
baht/dag i hela landet. Effekterna på inflation och
arbetslöshet blev begränsade. Stigande matpriser riskerar
att drabba den fattigaste delen av Thailands befolkning.
Grundlagen tillåter ett underskott på 60 % av BNP, en
skuldsättningsnivå man i nuläget inte är i närheten av.
Särskilda bensinsubventioner stora belopp för statskassan.
Under översvämningarna 2011 ökade arbetslösheten då många
fabriker fick stänga. Oväntat snabbt hittade majoriteten av
de arbetslösa tillbaka till sina arbeten. De officiella
siffrorna visar en arbetslöshet på under 1 %. Många arbetar
dock inom den inofficiella sektorn.
V.
Sveriges relationer med Thailand
De diplomatiska förbindelserna mellan Sverige och Thailand
upprättades 1883 och har traditionellt varit goda. Ännu
tidigare, den 18 maj 1868, undertecknades i London ett
vänskaps-, handels- och sjöfartsavtal mellan länderna.
Tyngdpunkten i samarbetet mellan Thailand och Sverige ligger
i de väl utvecklade handelsrelationerna, den omfattande
turismen och ökande migrationsströmmar länderna emellan.
En ny gemensam handlingsplan - Joint Plan of Action –
undertecknades i Stockholm i mars av premiärminister
Yingluck Shinawatra och statsminister Fredrik Reinfeldt.
Avtalet är en paraplyöverenskommelse under vilket flera
enskilda projekt redan har genomförts. Samarbetet täcker
både den privata och den offentliga sektorn, inom så skilda
fält som design, utbildning, forskning, miljö, turism,
hälsovård och försvar. Uppemot fyrahundratusen svenska
besökare registreras varje år i Thailand. Relationerna
mellan kungahusen har sedan många år varit mycket goda.
Bilaterala överenskommelser har ingåtts avseende
dubbelbeskattning (1989), överförande av
straffverkställighet (1989), ekonomiskt, tekniskt och
vetenskapligt samarbete (1990), investeringsskydd (2000)
samt polissamarbete (2013).
7(10)
Promemoria
Sveriges Ambassad
Bangkok
juni 2013
Svenska officiella besök i Thailand:
2012
Utrikesminister Carl Bildt
Statssekreterare Gunnar Oom besö
Barn- och äldreminister Maria Larsson
Riksdagens andre vice talman Ulf Holm
Thailändska officiella besök i Sverige:
2013
Premiärminister Yingluck Shinawatra besökte Stockholm i mars
2013. I premiärministerns delegation deltog även:
Utrikesminister Surapong Tovichakchaikul
Finansminister Kittirat Na Ranong
Handelsminister Boonsong Teriyapirom
Hälsominister Pradit Sintawanarong
Industriminister Prasert Boonchaisuk
VI.
Svensk-thailändska handelsförbindelser och
investeringar
Varuhandeln med Sverige uppgår till sammanlagt ca tio
miljarder svenska kronor. Drygt fyra miljarder är import
till Sverige av maskiner, transportmedel, elektronik,
kläder, smycken, sportartiklar samt livsmedel. Knappt sex
miljarder är export till Thailand av telekommunikations- och
maskinutrustning, papper och pappersmassa, läke- och
transportmedel. Den viktigaste thailändska importen från
Sverige ligger inom försvarsmaterielsektorn. Thailand har
köpt tolv Gripenplan.
Bland större svenska investerare i Thailand märks ABB,
Autoliv, Perstorp, Swedish Match, Volvo, Electrolux och
Ericsson. Volvo invigde i juni 2000 en sammansättningsfabrik
för tunga lastvagnar. Scania etablerade sig mera fast 2001
och har nått framgångar särskilt vad gäller sammansättning
av bussar. Electrolux öppnade en fabrik i Thailand 2003, som
gradvis har byggts ut, under 2012 byggs ytterligare en
fabrik. Radi Medical Systems etablerade sig i Phuket och
öppnade fabriken 2005. IKEA öppnade sitt första varuhus i
Thailand i nov 2011.
Sammanlagt har ett tiotal svenska företag tillverkning i
landet. Antalet svenska dotterbolag eller
representationskontor uppgår till ca 60 och flera är på väg
att etableras. En thai-svensk handelskammare registrerades
1990 i Bangkok. En svensk-thailändsk handelskammare i
Ragunda kommun, Jämtland, grundades 1997 i samband med att
en thailändsk paviljong invigdes där till minne av Kung Rama
V:s besök i Sverige 1897.
VII.
Utvecklingssamarbetet
Med start hösten 2011 bedrivs Sveriges regionala
utvecklingssamarbete med Asien från Bangkok. Utgångspunkten
8(10)
Sveriges Ambassad
Bangkok
Promemoria
juni 2013
för verksamheten är att skapa förutsättningar för kvinnor
och män som lever i fattigdom att förbättra sina
levnadsvillkor samt bidra till en rättvis och global
utveckling. Geografiskt fokus ligger på Sydostasien, medan
tematiskt fokus ligger på miljö och klimat, energi och
stadsplanering, samt demokrati och mänskliga rättigheter.
Jämställdhetsfrågor skall ha en framträdande roll i allt
utvecklingssamarbete.
Sverige ger bl.a. stöd till Mekong River Commission och till
Core Environmental Program inom ADB:s ekonomiska
samarbetsprogram för Mekong-regionen. Ett exempel på
samarbete som direkt berör Thailand är Thailand Environment
Institute. Andra exempel finns inom forskningssamarbetet där
thailändska universitet och forskare är viktiga parter i
regionala forskningsnätverk och bidrar till utveckling av
forskningskapacitet i regionen.
En stor del av de regionala organisationer som Sverige har
valt att samarbeta med inom det regionala
utvecklingssamarbetet har sina respektive huvudkontor i
Thailand. Detta gäller t.ex. organisationer där Sverige har
samarbeten inom regionala marina frågor, kemikalieanvändning
i jordbruket, klimatproblematikens roll för
samhällsutvecklingen i regionen, samt inom yttrandefrihet
och skydd och främjande av de mänskliga rättigheterna. I
många av dessa samarbeten är svenska myndigheter och
organisationer involverade. Som exempel kan nämnas: Havsoch vattenmyndigheten, Kemikalieinspektionen, Stockholm
Environment Institute, Raul Wallenberginstitutet och RFSU.
Efter tsunamikatastrofen 2004 undertecknades ett avtal
mellan Sverige och FN:s ekonomiska och sociala kommission
för Asien, UNESCAP, om svenskt bidrag på 2,5 miljoner USD
till fonden för varningssystem för flodvågor i Indiska
oceanen och Sydostasien. Fonden tillkom på initiativ av den
thailändska regeringen och delar alltjämt ut medel, numera
med ett bredare mandat.
VIII. Sveriges ambassad i Bangkok
Ambassadens bemanning utgörs av ambassadören och ytterligare
åtta utsända från UD samt en migrationsexpert utsänd från
Migrationsverket. Sju anställda är utsända av Sida. Nordiska
polissambandskontoret har två utsända poliser, en från
Sverige och en från Danmark. En försvarsattaché är
stationerad vid ambassaden i Singapore men sidoackrediterad
till bl.a. Thailand. Två utsända präster från Svenska kyrkan
i utlandet (SKUT) verkar i Bangkok respektive Phuket.
På ambassaden arbetar ett fyrtiotal lokalanställda.
Antalet lokalanställda varierar under året genom att
ambassaden anställer korttidspersonal som arbetar med
migrationsärendena för att klara av tillfälliga
arbetstoppar. Ambassadören är sidoackrediterad i Laos, Burma
och Filippinerna.
9(10)
Sveriges Ambassad
Bangkok
Promemoria
juni 2013
Exportrådet öppnade den 1 september 2008 en representation i
Bangkok med två utsända och en lokalanställd.
2012 behandlade ambassaden cirka 17 132 ansökningar om
viseringar och uppskattningsvis 11 000 ansökningar om
uppehålls- och arbetstillstånd. Inkluderat i statistiken för
såväl inresevisering som uppehålls- och arbetstillstånd är
cirka 5 500 ansökningar för bärplockare.
10(10)